Blogg 2006-01-10
10 Januari, 2006
Första gången i år. Hade nästan börjat tvivla, men SMS:et var entydigt.
”Var här kl 14.00.”
Jag vet vad han vill ha. Tog på mig min korta svarta kjol, en vit skjorta, och svart väst över det. Log lite för mig själv när jag ordnade håret i två flätor, pricken över ”i” som en humoristisk markering av vårt förhållande – Jag som skolflicka, urtypen för rollspel.
Så fort jag kliver innanför dörren är han över mig, bildligt talat. Som ett åskväder - tryckande, mullrande, men än så länge på ett par betryggande kilometers avstånd. Han väntar tills jag fått av mig skorna, kallpratar lite med mig som för att ta pulsen på mig, kolla så att jag mår bra innan han börjar. Sen tar han ett så hårt tag i håret på mig att jag måste dra efter andan. Nästan våldsamt trycker han upp mig mot hallväggen och sliter av mig trosorna utan att ens bevärdiga dem med en blick. (Typiskt killar. Jag blev sen för att jag inte kunde bestämma mig för om jag skulle ta de svarta med spets, eller de vita som man knyter i sidan, och så tittar han inte ens på dem!)
Det är konstigt att han får mig så tyst. Jag är så uppslukad av att vara hans att jag glömmer bort att vara jag. Planerar alltid att jag ska försöka vara lite olydig, lite kaxig, men den första örfilen är tillräckligt överraskande för att ta andan ur alla mina konspiratoriska planer.
Han påpekar att jag är sen, vilket jag självklart är medveten om, och han frågar var jag vill ha straffet - ansiktet eller brösten. Jag avskyr verkligen när jag måste välja. Hade hellre sett att han valde, även om han valde det mer smärtsamma alternativet, bara jag slapp ta beslutet. Men nu måste jag. Försöker tänka, väga för och emot. Väljer brösten.
Han rätar på sig, knäpper målmedvetet upp min skjorta och lyfter effektivt upp brösten ur BH:n. Sedan måttar han med handen, ett par ögonblick längre än nödvändigt. Jag blundar, lutar huvudet tillbaka mot väggen. Väntar. Smärtan är värre än jag trodde, men försvinner fortare än förväntat. Andas ut, men ser på hans blick att det inte är färdigt än.
”Den andra får inte bli avundsjuk, eller hur?”
Han ler snällt när jag skakar på huvudet.
”Se mig i ögonen!”
Jag märker själv hur jag flackar med blicken, men han är obeveklig. Först när han har min blick fast kommer den brännande smärtan, som följs av isande lättnad.
I sovrummet känner jag mig som en främling - uppkrupen på överkastet som en annan kvinna har valt. Ett intrång i ett annat liv, men jag har inget emot det. Har fortfarande kjolen på mig, och jag tänker att mina lår ser väldigt snygga ut i den. Slanka, och förvånansvärt bruna för att vara mitt i vintern.
Han ser så samlad ut, fortfarande i sin kostym och snygga slips. Dresscode. Vet att det ligger viss dresscode i min halvnakna uniform också. Han är fortfarande oklanderligt klädd, det är fortfarande han som har kontrollen.
Mina lår tvingas brett isär och en våg av njutning sköljer över mig när han från munnen släpper ett par droppar saliv rakt ner på min klitoris. Kan inte beskriva hur mycket jag njuter av hans fingertoppar som fjäderlätt börjar smeka mig. Släpper allt. Världen, sovrummet och det gröna överkastet glider längre och längre bort. Njuter av att vara så frånkopplad när ett eller två (vet inte riktigt själv) fingrar glider in i mig och börjar massera min g-punkt. Hans andra hand landar långt ner på min mage och masserar från utsidan.
Som en hink kallt vatten träffar första slaget över bröstet mig. Han har vikt sin livrem dubbelt och piskar rytmiskt det ena bröstet efter det andra, samtidigt som han fortfarande omväxlande smeker min klitoris, och omväxlande min g-punkt. Blir kåt av hur lätt hans fingrar halkar fram och tillbaka, in och ut. Känner själv hur halt och hett det är där, hur beredd och villig jag är. Kan inte riktigt avgöra om slagen gör ont, eller är förföriskt sköna, på samma sätt som jag inte kan avgöra om hans smekande fingrar är förföriskt sköna eller gör ont. Däremot hör jag mina egna njutningsfyllda läten varje gång hans livrem med en smäll landar över ett av de känsligaste områden på min kropp.
När det är min tur sitter han på sängkanten och jag står på knä framför. Han tvingar inte ner mitt huvud, och det behövs inte för jag är mån om att göra det bra. Kämpar för att kunna sänka ansiktet de sista centimeterna, och hans röst är vänlig, uppmuntrande.
”slappna av… låt det komma, bara. Slappna av… … … … sådär ja… precis så… duktig flicka”
Sen står han bredbent över mig där jag sitter på golvet. Smeker honom med tungan, kysser honom och möter hans blick som blir mer och mer dimmig för varje sekund. För första gången någonsin vänder jag inte bort ansiktet när det kommer, utan fortsätter kyssa.
Längtar redan till nästa gång.
Nu ska jag sova. Är helt slut.
God natt!
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Blogg 2006-01-10 | BDSM | 2.7 | 14/1-06 |
