Fyra små skolflickor (Del 1 av 3)

---

---

"Fyra små skolflickor"
pornografisk novell av "Arga Unga Pluralister (AUP)"

Trailer:
"Magistern straffknullar skoningslöst fyra små skolflickors trånga, rödsmiskade små slynstjärtar." (Funghah!)

Del 1 av 3

”…åh, och så var det en sak till…” Magistern såg ut över klassen. ”Marianne, Vanessa… Claire… och Sophie? Kan ni stanna kvar ett par minuter, tack.”
Det blev knäpptyst i klassrummet.
”Jaha”, återtog magistern, ”och ni andra kan gå. Tack för idag.”
Eleverna började slött och tveksamt resa på sig.
”Tack för idag!” förtydligade magistern skarpt.
Rummet tömdes omedelbart på elever.
Så när som på fyra, nervösa skolflickor.

Magistern såg på de fyra flickorna. De utgjorde den huvudsakliga delen av klassens ”tjejmaffia”, och det var inte första gången han hade haft något problem med någon av dem. Han synade dom noga. Dom var reglementsenligt klädda i skoluniform – knälånga kjolar och vita blusar. Vanessa snurrade en tofs av sitt långa, blonda vågiga hår runt fingertoppen. Den solbrända Sophie satt med korsade ben och såg ut genom fönstret – hon önskade nog att hon befann sig långt från skolan nu. Claire skakade på huvudet med de halvlånga röda hårtestarna åt någonting som Marianne sagt under sina målade ögonfransar. Magistern satte sig bakom katedern.

”Ja flickor, ni förstår naturligtvis varför jag har bett er att stanna kvar.”
Flickorna spelade ovetande.
”Gör er inte till”, fnös magistern. Han drog ut översta lådan i katedern och drog upp fyra gemhopsatta pappersluntor. ”Det här är vad saken gäller!”
Flickorna spelade fortfarande ovetande.
”Det är naturligtvis inte helt ovanligt att någon gör ett fel på ett prov”, sade magistern. ”Men det är ovanligt att någon gör ett sådant här märkligt fel. För att inte tala om hur ovanligt det är att fyra personer gör exakt samma märkliga fel…”
”Anklagar du oss för fusk!?” utbrast Sophie kaxigt.
Magistern såg bistert på henne. ”Jag behöver inte anklaga någon. Efter ett antal år i yrket lär man sig att känna igen fusk när man ser det. Det här är fusk på högsta nivå och kunde inte varit tydligare fusk om ni skrivit ’VI FUSKADE’ i marginalen på varje svarsblad…”
Claire fuktade nervöst läpparna. Vanessa öppnade munnen och började säga: ”Men det är väl inte…”
Magistern dammade handflatorna i katedern så att det dånade mellan klassrumsväggarna.
”Jo! Det är just vad det är det! Och det är inte första gången för någon av er; ni har alla fått anmärkningar tidigare, mina unga damer. Så nu är det jag som går till rektorn och meddelar detta, och han som får det tveksamma nöjet att skriva till era föräldrar och tala om att ni blivit relegerade från skolan, och varför!”

Flickorna blev likbleka. Det var en mycket renommerad skola, helt i linje med deras samhällsklass och deras föräldrars gängse uppfattning om ståndsmässig utbildning, och att bli utslängd från den var bland de mörkaste tänkbara framtidsutsikter för alla skolans elever.
”Snälla magistern”, bad Marianne förtvivlat. ”Kan vi… Kan vi inte få något annat straff istället?”
”Vi tycker så mycket om dina lektioner”, smörade Claire.
”Snälla magistern”, bönade Sophie och Vanessa i kör. ”Vad som helst, men inte relegerade…”
Vad som helst…? Magistern hade givetvis en idé han länge lekt med, som nu aktiverades och ringlade sig likt ormen i Kunskapens Träd runt hans hjärnbark.

”Hmm… Det finns förstås en påföljd som är tillräckligt sträng för att ni ska bli ordentligt straffade, utan att behöva bli relegerade...”
Flickorna satt som tända ljus.
”Vad som helst, bara vi får stanna som elever!”
Magistern reste sig upp.
”Jag tror”, sade han långsamt, ”att vad så stygga flickor som ni fyra skulle må bra av är ett riktigt ordentligt straffknull…!”

”Du skämtar”, utbrast Sophie med uppspärrade ögon. ”Är du inte riktigt klok?!”
”Ska du staffknulla oss!?” ropade Marianne.
”Valet är ert”, sade magistern enkelt. ”Endera får ni ett rejält straffknull, med allt som där hör till; eller så går jag till rektorn. Bestäm nu.”
Flickorna var tysta ett ögonblick. Så sade Claire:
”Eh, får vi fundera ett tag?”
”Naturligtvis”, svarade magistern. ”Ni har fem sekunder på er.”
”Okej”, sade fyra små skolflickor i korus. ”Vi går med på… straffet.”

Magistern gick fram till svarta tavlan.
”Ni kan flytta bänkarna så ni har fyra bänkar bredvid varandra, med lite rum emellan.” Han tog en krita och skrev
STRAFFKNULL
Han drog en cirkel runt ordet.
”Det är ingen av er som har någon tidigare erfarenhet av straffknull?”
Flickorna rodnade och skakade på huvudena. Dom hade nu fyra bänkar bredvid varandra, ganska nära katedern. Längst till höger satt Claire. Till vänster om henne satt i tur och ordning Marianne, Sophie och Vanessa. De såg med skräckblandad fascination på tavlan.
”Ett ordentligt straffknull kräver ett antal viktiga ingredienser för att straffet ska bli ordentligt”, föreläste magistern. ”Ställ er upp bakom bänkarna. Flytta bort stolarna, ni kommer inte att behöva dom.”
Flickorna lydde. Magistern drog en linje från STRAFFKNULL och skrev
MUNKNULL
”Munknull är mycket viktigt i ett riktigt straffknull. Ni kommer allihop att få smaka kuk i munnen.”
Än så länge var det inte så farligt. Sophie hade redan gjort detta, med en kille bakom gymnastiksalen. Men den här gången var det magisterns kuk som skulle smekas av hennes läppar…
”Dra upp era kjolar och böj er framåt över bänkarna”, sade magistern.
Flickorna lydde.
Magistern drog en ny linje från STRAFFKNULL
”Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är knull av olika sorter som ingår i ett fullständigt straffknull”, förklarade han. ”Minst lika viktigt är…”
Han skrev
SMISK
”Det finns knappt någonting som är så lämpligt för stygga flickor som ordentligt med smisk på bara stjärten. Det finns, som ni säkert redan vet, många olika sätt att smiska en olydig flickstjärt. Vi behöver inte leta länge för att hitta lämpliga redskap här i klassrummet. Era rumpor kommer att vara ordentligt röda och svidande när jag är klar med er.”
Flickorna började bli lite oroliga nu. Marianne kände redan hur det sved i skinkorna.
Magistern drog en ny linje från det streck som gick mellan STRAFFKNULL och MUNKNULL.
”Ta av er era bh:ar. Dra upp blusarna över brösten. Ni ska stå med bara bröst och blusarna uppdragna över dom.”
Han skrev
FITTKNULL
Claire blev röd i ansiktet och bet sig i underläppen.
”Magistern”, viskade hon, ”…jag är… Jag är fortfarande… oskuld…”
”Nå, inte så länge till, det kan jag garantera.” Han hörde hur flickorna svalde hårt; tydligen var inte Claire den enda oskulden i rummet. ”Var det några invändningar?”
Ingen av flickorna svarade. Han drog ytterligare en linje från korsningen, och skrev i dess ände med tydliga, vita bokstäver:
STJÄRTKNULL

Man kunde känna hur de elektriska synapserna gick från flickornas syncentra in i deras huvuden, och hur de med stigande nervositet insåg att han kuk skulle trycka sin väg in i vart och ett av deras trånga små stjärthål. Marianne bet sig i underläppen. Vanessa ryggade tillbaka och tog bort händerna från sin bänk.
”Är du inte klok!? Ska du in i baken på oss!”
”Ja, det ska jag. Det är en mycket bra medicin för stygga flickor som ni. Fler frågor?”
Vanessa reste sig upp.
”Glöm att du ska in i min stjärt, gubbe!”
Magistern lade ifrån sig kritan.
”Jag tror visst att vissa av er här inte riktigt förstår att vid straffknull, såväl som vid alla andra former av undervisning, krävs en viss hyfs och fason samt respekt för sina lärare… Vanessa, du kan komma fram hit.”
Vanessa stod kvar, med bh:n och blusen uppdragna och de små, fylliga brösten fullt synliga, och försökte se trotsig ut. Det gick inte så bra. Kjolen hade inte glidit tillbaka helt ner, och man såg tydligt hennes vita bomullstrosor framifrån katedern.
Magistern förtydligade:
”Kom fram hit, Vanessa!”
Vanessa svalde. Långsamt, och egentligen utan att tänka på det med kjolen upphållen vid midjan, gick hon runt bänken och fram till katedern. De andra tre flickorna stod kvar böjda över sina bänkar och beskådade vad som skulle hända.

Magistern vände sig mot de tre kvarvarande flickorna.
”Jag förutsätter naturligtvis att ni lyder mina uppmaningar så länge vi är här i klassrummet”, sade han barskt. ”Annars kan det gå som ni ska få se här.”
Han vände sig mot Vanessa.
”Dra ned trosorna”, sade han.
Vanessa tvekade. Magistern rynkade på ögonbrynen. Hon ryckte till, och förde handen långsamt innanför resåren. Hon drog, röd i ansiktet, ned trosorna till knäna inför sina tre klasskamrater, och magistern.
”Utmärkt”, sade han. ”Jaha, du är faktiskt äkta blondin. Det kunde man ju tro, förstås.” Han gick fram till henne, tog henne i örat och böjde henne framåt under sin vänsterarm. Vanessa sprattlade lite, men vågade inte göra något verkligt motstånd. Magistern drog upp kjolen, som halkat ned över halva skinkorna, stoppade in den i linningen för att hindra den från att falla ned igen, och klappade lätt över flickans nakna rumpa. De tre flickorna vid sina bänkar såg andlöst på. Magistern höjde handen och lät den falla över Vanessas stjärt.
Smisk!
Smisk!
Smisk!
Smisk!
Vanessa andades skarpt in vid varje klatsch, men sade ingenting. Magistern släppte henne efter fyra slag.
”Ställ dig på knä”, beordrade han.
Hon sjönk ned på knä med trosorna mellan knäskålarna och golvet. Magistern tog ett stadigt tag i det blonda håret bakpå huvudet med ena handen, och drog med andra handen ned gylfen. Vanessa visste lika väl som han, eller hennes tre helspända klasskamrater, vad som nu skulle hända, men motstånd nu, visste hon, skulle inte göra någon nytta. Hon svalde. Magistern drog fram sin kuk ur byxorna, och runkade några tag framför hennes ansikte. Han var hård och, tyckte den blonda flickan på knä framför honom, jättestor. Hon drog in luft genom näsborrarna och kände lukten av magisterns mörkblå ollon.

”Öppna munnen, Vanessa.” Han klämde lätt på hennes kinder, och hon öppnade munnen. Hans ollon var några centimeter från hennes mun, och han tryckte uppmanande henne mot kuken. Hon sträckte osäkert ut tungan och slickade på spetsen. Hon öppnade munnen mer, och han förde in sin kuk i hennes mun. Hennes läppar smekte den; han höll hennes hår i ett fast grepp och knullade sakta hennes mun. Vanessa gnällde och började mer och mer anpassa sig till rörelserna. Han lättade en aning på greppet om hennes huvud och lät henne suga hans kuk i sin egen takt ett tag, kände hennes tunga vid kukspetsen när hon försökte blidka honom utan att få munnen full av kuk; och tog sedan kommandot igen och knullade hennes mun. Efter ett par minuter, under vilka det enda ljud man kunde höra i klassrummet var små gnyenden från Vanessa, drog han sig ur.

”Såja, det får räcka för nu. Du kan gå tillbaka till din plats nu, Vanessa.”
Vanessa rätade på sig och torkade sig från försats om munnen med handryggen. Hon ställde sig upp och gjorde en ansats att böja sig ned och dra upp.
”Ursäkta”, sade magistern med en skärpa som inte kunde misstolkas, ”jag minns inte att jag sa åt dig att dra upp trosorna.”
Vanessa stelnade till, och började med korta steg och trosorna vid knäna stappla sig tillbaka till sin bänk. Magistern vände sig mot de tre övriga, som stod lutade över sina bänkar. Han höll i kuken med ena handen.
”Jaha ja”, sade han, ”och nu när ni sett på det här är det väl lika bra att ni också får smaka lite.”
Han gick fram mot Marianne, som stod närmast till höger om Vanessas bänk. Han höll kuken alldeles framför hennes ansikte och såg uppfodrande på henne. Hon sköt tveksamt fram sitt huvud och lät sin skära tunga smeka undersidan av kuken ända upp till toppen av ollonet. När hon kommit så långt tvekade hon ett ögonblick och såg upp på magistern, som uppmanande nickade åt henne. Hon tog kuken i munnen, sög in den en bit och lyfte ena handen för att greppa den vid roten.
”Händerna på bänken”, befallde magistern skarpt, och handen drogs omedelbart tillbaka. Han drog sig ur hennes mun och gick fram till Claire. Hon började att suga kuken nästan med en gång som den satts framför henne. I sin iver att visa sin samarbetsvilja höjde hon överkroppen en aning från bänken för att komma åt att böja sig framåt och ta magistern nästan ända ned till kukroten. Han tog tag i hennes hår och drog hennes huvud bakåt, bort från hans kuk. Han höll upp huvudet ett kort tag och gav henne sedan en halvhård, varnande örfil. Hon flämtade överraskat till.
Sophie försökte le lite sexigt när magistern kommit fram till henne. Han tog resolut tag i hennes ansikte under hakan och öppnade munnen på henne genom att trycka på kinderna. Han körde in hela kuken på en gång ända ner i halsen på henne så hon nästan hulkade till. Han knullade henne ett par tre stötar till innan han nästan ryckte ut kuken och lämnade den nyss så sturska flickan flämtande över bänken.

”Då så”, tillkännagav han. ”Då ska vi se här.” Han gick runt Sophies bänk och ställde sig bakom henne. ”Då, Sophie, kan du ta och dra ner dina trosor.”
Andhämtningen blev plötsligt återhållsam. Hon rätade sakta på sig och trevade runt höfterna ett ögonblick innan hon fick tag i resåren.
”Jaha”, konstaterade magistern. ”Stringtrosor, har vi här. Och…” (han beskådade den lilla yta hud som nyss täckts av trosorna) ”…det verkar mycket riktigt som om det har solbadats naken här, inte sant? Sära lite på benen, sådär ja. Hmm…, ja, med sådana trosor får man naturligtvis lov att ansa lite. Det verkar vara gjort ganska nyligen, till och med, jag tror jag ska känna efter lite… Jo men visst. Mycket tid har ägnats åt den här fittregionen, ja. Det verkar som om du gillar att visa upp den. Nå, det kan ju passa bra idag.”
Sophie svalde, och var rödblommig av genans under ögonen. Magistern klappade henne på stjärten och gick vidare till Claire.
”Då var det din tur, Claire. Dra ner trosorna.” Han ställde sig på ena knäet bakom henne och började samma slags genomgång som med Sophie. ”Här var det lågt skurna trosor. Dom kan ju knappt täcka skinkorna… Oj, oj, vilken blek liten stjärt du har då? Fast du blir inte så solbränd du, du får väl mest fräknar istället? Jaha… bikinilinjen har du sett till att hålla efter i alla fall. Och du är lika rödhårig här nere som på huvudet, ja. Jag trodde faktiskt att du hade färgat håret.”
Han gav henne en hård dask och gick fram till Mariannes putande rumpa.
”Då var det din tur att dra ner trosorna, unga dam.” Hon skyndade sig genast att lyda. ”Oj oj, det gick snabbt. Jaså, det är så din naturliga hårfärg ser ut. Mycket fint. Det var mig en söt liten rumpa vi har här. Så så, inte skruva på dig så mycket nu.”
Han lämnade henne utan vidare och tog ett par steg bakåt för att beskåda raden av stygga flickstjärtar. Man hörde deras nervösa andetag i det i övrigt knäpptysta rummet.

”Ni har varit mycket stygga flickor”, sade han, ”och naturligtvis kommer ni att straffas som man straffar riktigt olydiga flickor.” Han pausade ett slag. ”Jag vill att ni står böjda så som ni står nu, med blickarna framåt.”
Han gick fram och åter bakom dom medan han lät dom ängslas i väntan på vad som skulle komma nu. Han stannade ljudlöst bakom Marianne och gav henne ordentlig klatsch över de nakna skinkorna med handflatan. Ljudet ekade genom rummet och flickan pep förskräckt och överraskat till. Innan det plötsliga ljudet hunnit sjunka in hos de andra flickorna hade magistern hunnit placera sig bakom Claire, direkt till höger om Marianne, och smiskade henne tre, ganska lätta slag.
När han strök med handen över Sophies brunbrända stjärt ryckte den nyss så kaxiga flickan nästan omärkligt till. Lika spända föreföll de övriga vara; lyssnande efter minsta ljud, minsta antydan till bakom vilken av dom han just nu befann sig, vems skinkor som skulle smiskas härnäst. Han gav Vanessa en klatsch, och väntade ett tag innan han fortsatte att smiska henne ytterligare några slag.
När han fortsatt på detta manér en stund stannade han bakom Sophie och lade plötsligt vänstra underarmen över hennes rygg så att hon inte skulle kunna sprattla. Han höjde högerhanden och…
Smisk!
Smisk!
Smisk! Smisk! Smisk! Smisk!
Sophie pep med tunga andetag, men kunde inte vrida sig undan rappen.
Smisk! Smisk!
Innan någon av de andra flickorna hade uppfattat att han lämnat Sophie var han bakom Marianne och lät sin handflata hårt falla över hennes skinkor. Han smiskade henne med täta, kraftfulla smällar under vilka han kände hur hennes bara stjärt blev allt varmare. Medan han fortfarande smällde henne gav han Vanessa ett ordentligt rapp med vänsterhanden så att flickan överraskat pep till.

Han tog ett par steg bakåt och beskådade de synliga effekterna av hans arbete dittills. De båda rödaste stjärtarna tillhörde Marianne respektive Sophie. Mariannes stjärt var sött rosa mot den ljusa hyn, medan Sophies rumpa såg mycket exotisk ut med sin skära nyans på de utsökt solbrända skinkorna. Vanessa och Claire hade än så länge kommit lindrigare undan, i synnerhet Claire, vars stjärt endast uppvisade en svag rodnad mot den bleka huden. Ingen av dom hade egentligen fått särskilt mycket smisk, än. Han ville inte gå för fort fram, utan snarare värma upp dom långsamt. Han gick runt bänkarna och fram till katedern. Långsamt, för att vara säker på att alla fyra flickorna följde hans minsta rörelse drog han ut den översta lådan och tog fram den stora trälinjalen han förvarade där. Den var en halvmeter lång och nästan en decimeter bred, och var avsedd att dra raka linjer på svarta tavlan med. Det användningsområde magistern ansåg att den passade bäst till var dock att färga små stygga skolflickors nakna rumpor cinnoberröda.

Istället för att återvända till bakom bänkarna gick han långsamt framför raden av väntande flickor medan han tankfullt daskade linjalen i handflatan, tsch… tsch… tsch… Han stannade för att plocka fram kuken han stoppat in i byxorna efter att alla flickorna fått smaka. Han synade flickorna noga, en efter en. De verkade inte kunna ta blickarna från kuken, och undrade alla vem som skulle få ta den var, härnäst.
Magistern gick fram till Claire först. Han höll fram kuken mot henne, och hon tog den genast i munnen. Medan hon sög honom böjde sig magistern en aning över henne. Han höll linjalen längst ut i ena kanten, höjde den, och rappade flickan hårt över ena skinkan.
Smack!
”Ngh!” pep Claire, men tvingade sig att fortsätta suga. Magistern väntade tills hon hade en bra bit av hans kuk i munnen innan han gav henne ytterligare tre rapp. Därefter vred han en aning på den jämrande flickan, så att han kunde se Sophie bredvid henne. Han tog tag i Claires hår på baksidan av huvudet och höjde linjalen för att smiska Sophies stjärt. Eftersom han stod framför bänkarna såg Sophie tydligt och med stigande förskräckelse vad som skulle ske och knöt andlöst händerna på bänken.
Smack! Smack!
”Små… (Smack!) olydiga… (Smack!) fuskerskor… (Smack!) ska inte… (Smack!)”; han återgick till att ge Claire smäll med linjalen, fortfarande med kuken i hennes mun; ”tro… (Smack!) att dom… (Smack!) kommer… (Smack!) undan med… (Smack!) vad som… (Smack!) helst!”
Smack!
Han drog Claires huvud bakåt och gick fram till Vanessa. Han ställde sig på sidan om henne och lade handen på hennes nacke.
Smack! Smack! Smack!
Han smiskade henne hårt på nedre delen av stjärten och långt ner på låren med ljudliga klatschanden. Vanessa gnällde och vred sig under behandlingen, men magistern hade inga problem att hålla flickan nertryckt mot bänken. Smack! Smack! Smack! Smack!

Han slutade att smiska blondinen och gick bakom Marianne. Han tog kuken i handen och smetade hennes skinkor med försats. Han tog tag i nackhåret på henne och drog hennes huvud bakåt en smula.
”Nåå, vad säger du nu, Marianne? Är du och dina fuskkumpaner redo för att bli ordentligt straffknullade i fittan?”
Marianne svarade inte direkt, och magistern höjde linjalen och lät den i tätt fallande rapp färga regionen där skinkorna och låren möttes ljuvt rosa. Smack! Smack! Smack! Smack! Smack!
”Ska jag behöva ställa frågan igen?”
Marianne stammade med samma nyans i ansiktet som på skinkorna:
”Men… men… man behöver vara ganska… våt… för att kunna…”
Magistern gick runt bänken och fram till hennes ansikte och körde in kuken i munnen på henne. Han böjde sig över henne och höjde linjalen.
”Du är… (Smack!) ju riktigt… (Smack!) duktig… (Smack!) på att… (Smack!, fast nu på Claires rumpa) suga… (Smack!) kuk, Marianne.” Han drog sig ur och gick bakom flickorna, och passade på att ge Sophie ett par välförtjänta rapp över låren: Smack! Smack! ”Få se om du är lika duktig på att slicka som på att suga?”
Marianne vred på huvudet och såg oförstående ut.
”Huvudet framåt”, påminde magistern skarpt och gav henne en skarp reprimand: Smack! Smack! ”Nå, men sade du inte själv att ni måste vara våta för att kunna riktigt ta emot den straffknullning ni förtjänat?”
”Ska… ska jag…” stammade Marianne, fortfarande med huvudet framåt, ”sli… slicka…?”
”Ja, låter det inte som en strålande idé?”
Marianne vågade inte försöka svara någonting.
”Nå då så”, avgjorde magistern. ”Då kan ni tre andra ta och sätta er på bänkarna, med ansiktena mot tavlan… Ett ögonblick bara.”
Han gick fram till Vanessa först.
Smack!! Smack!! Smack!!
Så gav han Claire samma behandling: Smack!! Smack!! Smack!!, och sist Sophie: Smack!! Smack!! Smack!!
”Så det känns när ni sätter er”, förklarade magistern. ”Det är ju straff det handlar om. Seså, upp med er på bänkarna nu.”

Som om det vore en ovan rörelse nästan stapplade Vanessa, Claire och Sophie sig framför sina bänkar. Vanessa satte sig nästan direkt, och Sophie satte sig efter bara något ögonblicks tvekan. Claire stod still och förde händerna nästan omärkligt bakåt.
”Försök inte gnida dig om baken, Claire”, tillrättavisade magistern vasst. ”Och tro inte att jag inte ser. Så nära relegering som du är just nu är det inte mer än rätt att det svider om stjärten. Sätt dig nu.”
Claire fick för ett ögonblick nästan något trotsigt i blicken, men satte sig lydigt på bänken.
”Så där ja”, sade magistern. ”Då kommer du fram här, Marianne. Seså, rör på dig lite. Bra. Och så ställer du dig på knä framför… jag tror det är bäst att du börjar med Sophie. Med tanke på hennes vanor vad gäller trosor och solning är hon säkert mycket ivrig att bli slickad av din lilla tunga.”

Både Sophie och Marianne rodnade på nytt. Marianne gick fram till den brunbrända flickan. Trosorna hade halkat ännu längre ned när hon gick fram från bänken och släpade nu i golvet vid fotknölarna. Hon ställde sig på knä framför Sophies bänk och tittade upp på sin klasskompis.
”Jamen så sära på benen då, Sophie”, muttrade magistern högt. ”Ska man bli tvungen att förklara allting?! Dra upp fötterna på bänken, så kommer du högre upp med fittan! Så där ja. Nå?”
Marianne hade plötsligt Sophies söta lilla fitta rakt framför ansiktet. Hon svalde och närmade sig med huvudet. Hon pussade Sophie på venusberget, och slickade lite osäkert det rakade området runt fittan.
Sophie visste inte riktigt vad hon skulle göra, eller var hon skulle fästa blicken. När hon hastigt såg åt vänster blev hon varse att Claire och Vanessa sneglade som trollbundna på henne och flickan mellan hennes lår. Hon kände hur Marianne med sina fingrar särade på hennes yttre blygdläppar och lät tungan spela över hudkammen bakom fittan. Tungspetsen drog sig uppåt, smekte utanpå de inre blygdläpparna, smekte sig en öppning mellan dom och slickade sig in i hennes varma sköte. Sophie kom på sig att flämta lätt.
”Jag tror minsann att det händer någonting”, anmärkte magistern försmädligt. ”Det kanske skulle bli ännu bättre resultat om du leker med dina bröst lite?”
Sophie flyttade tveksamt över sin tyngd till vänsterhanden och började sakta smeka brösten med höger hand. Hennes andhämtning blev snabbare. Hon nöp sig i bröstvårtorna medan Marianne hittade hennes klitoris och snabbt lät tungan svepa över den. Hon blev själv allt ivrigare allt eftersom hon erfor att hennes arbete gav resultat. Plötsligt avbröts hon mitt i av magisterns stämma.
”Nå? Är hon blöt än?”
Marianne vände sig tvärt om och såg på honom.
”Ja, du verkar vara minst sagt kladdig i ansiktet. Låt mig se…” Han stegade fram till Sophie och drog två fingrar mellan blygdläpparna och smekte klittan. Sophie flämtade till och kastade huvudet bakåt. Magistern tog bort handen och tog tag i hennes som spelat över brösten. ”Det räcker bra det”, bestämde han. ”Du sätter dig ordentligt på bänken nu, Sophie, och händerna bakom dig. Jag vill inte veta av några egna utsvävningar från någon av er. Ni är inte här för att roa er. Kom ihåg det!”
Han tog Marianne i örat och ledde henne till Claire, som raskt drog upp benen på bänken och särade på låren.

Claire såg mycket mer än Sophie ut att njuta, om än ganska motvilligt, av kompisens flitiga tunga i fittan. Hon halvlåg stödd på armbågarna och smekte sig över brösten med båda händerna samtidigt som hon ideligen bet sig i underläppen. Marianne började leta nya vägar att få fittans ägare att flämta och låta. Hon hittade fittröskeln och tryckte tungspetsen mot den för att försöka komma längre in.
Det dröjde inte länge förrän magistern avbröt slickandet, eftersom Claire var mer än fuktig och hennes stönanden började låta lite utöver ramarna för en bestraffning. Han tog Marianne i armen och ledde henne fram till Vanessa, som spänt inväntade flickans ivriga tunga.
Sophie, som fortfarande kände hur det pirrade i fittan efter Mariannes tunga, sneglade förstulet åt vänster för att få se något av skådespelet. Marianne, som hade fått upp rytmen nu, nickade fram och åter med huvudet mot Vanessas mutta. Vanessa hade lite svårt att hålla balansen på en hand och samtidigt smeka sig över brösten med den andra, men tungarbetet flickan på hennes fitta gjorde tycktes vara fullt tillräckligt. Blondinen flämtade och pep, något som gjorde Sophie allt kåtare. Hon började knipa ihop slidmusklerna, så flyttade hon en liten, liten aning på benet. Hon sneglade bort mot magistern. Han hade ställt sig bakom Marianne, tydligen tyckte han att färgen på hennes rumpa behövde förbättras lite, för han höjde linjalen, och…
Smack!
Vanessa flämtade till, tydligen hade Marianne ryckt till på ett för henne positivt sätt. Magistern höjde linjalen en gång till: Smack!, och igen: Smack!
Han verkade fullt koncentrerad på Mariannes stjärt och Vanessas slickade fitta just nu. Sophie såg ner på sin egen fuktiga, och flyttade högerhanden en liten, liten aning längre fram. Hon knöt handen och försökte liksom gömma armen bakom kroppen. Bara en liten, liten smekning, för att känna…
”Hallå där!” dundrade magistern. Sophie ryckte till och kände hur hon blev helt kall i hela kroppen av panik. Hon vände på huvudet, och hann precis se hur Claire ryckte undan handen från sin fitta, blodröd i hela sitt fräkniga ansikte.

forts.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Fyra små skolflickor (Del 3 av 3)	BDSM	3.3	16/8-05
Fyra små skolflickor (Del 2 av 3)	Age Play	2.9	16/8-05
Fyra små skolflickor (Del 1 av 3)	BDSM	3.0	16/8-05
Not Until I'm Married	Heterosex	3.0	4/7-05

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.