En vecka på berget - Part 5 (Sista)
Jag vaknade upp långsamt. Känslan av lugn och tillfredställelse, fick mig till att le. Jag låg på rygg ovanpå sängen, naken och förmodligen i samma ställning jag somnat. Bredvid mig låg Saundra och sov fortfarande. På min andra sida fanns det en väckarklocka som visade 16:15. Oj, tänkte jag, måste ha sovit tungt och definitivt länge.
Saundra andades tungt och det verkade inte som om hon var på väg till att vakna. Jag kunde inte låta bli att se på hennes kropp där hon låg på sidan bredvid mig. Hennes hy var slät, mjuk och len. Jag lade mig på sidan med mitt ansikte tätt ihop med hennes. Jag la min högra arm runt henne och lät handen stryka henne varsamt över ryggen.
Hon vaknade upp och våra blickar möttes. Vi log mot varandra och hon gav mig en kram.
”Var det skönt?”, frågade hon med sömndrucken röst.
”Mmm, otroligt”, svarade jag. ”Ledsen att jag somnade bara, blev så trött och utmattad. Jag skulle ju vilja ge dig något tillbaka”, fortsatte jag och gav henne en mjuk puss på hennes läppar.
”Vi har tid till det senare gumman. Vad är klockan?, frågade hon och lyfte lite på huvudet själv för att se på väckarklockan. ”Ojdå!”, sa hon med klar förvåning i rösten, ”Har vi sovit så länge?”
Hon reste sig snabbt ur sängen och tog på sig sin morgonrock som hängde på en galge på en av garderobsdörrarna. Hon vände sig om mot mig och tittade på mig där jag låg i sängen.
”Frukost? Eller är det middag?”, frågade hon glatt och begav sig ut i köket.
Jag låg kvar i sängen och funderade. Hur skulle det bli när Steve och Jenna kom tillbaka? Skulle jag kunna låta bli att känna för Saundra det som jag kände nu? Det var kanske inte kärlek, men jag hade svårt att slita mina blickar från henne utan att känna ett stygn av….saknad, upphetsning? Mina känslor for omkring i huvudet. Vad var det jag kände? Vad kände Saundra för mig? Var jag bara någon som hon tyckte var söt och ville ha sex med? Naturligtvis skulle vi ju aldrig kunna ha ett förhållande. Hon var gift med Steve och var mor till min bästa kompis. Förutsättningarna var inte bra för att skapa något varaktigt.
Jag bestämde mig snabbt för att bara njuta av tillfället och ta hand om mina andra känslor när det blev aktuellt.
I köket stod Saundra och bredde smörgåsar och hon hade kokat kaffe. Hon nynnade glatt och sken upp som en sol då jag kom in i köket.
”Din morgonrock ligger i vid soffan därinne!”, sa hon och pekade mot det lilla vardagsrummet där vi suttit och pratat. ”Du behöver inte gå omkring naken om du inte vill, fast mig gör det ju inget!”
Jag gick och plockade upp min morgonrock från golvet och tog den på mig. Det var svalt i huset, trots att solen sken utanför. Eftermiddagssolen låg precis mot altanen utanför, men värmen av den kom inte in i huset.
Saundra satte ner varsin kopp med kaffe och ett par smörgåsar på ett fat på köksbordet.
”Vad vill du hitta på nu i eftermiddag, Emma? Något speciellt, eller vi ska bara ligga och slappa vid poolen?”
”Ett dopp i poolen hade inte varit fel, tror jag”, svarade jag och drack en slurk av mitt kaffe.
Efter att vi fikat, gick vi bägge ut på altanen med en kaffekopp i handen och satte oss ner under tak på altanen.
Jag njöt en stund av den vackra utsikten och önskade att detta tillfälle, skulle vara för evigt.
Vi satt och småpratade om inget och allt, tills Saundra satte ner sin kopp på bordet och reste sig.
”Dags för ett dopp för min del”, sa hon och tog av sig sin morgonrock och hängde den över stolsryggen.
Jag satt kvar och tittade efter henne då hon gick mot poolen. Hennes bröst guppade förföriskt och hennes rumpa svassade lite. Det var som om hon visste att jag tittade efter henne, för innan hon hoppade i, gav hon mig ett förföriskt leende. Hur gjorde hon? Varje gång hon tittade på mig, pirrade de till i kroppen och den gav signaler till mig som jag inte trodde var möjliga. Efter den utmattande orgasm hon givit mig tidigare på morgonen, kändes det nu som om min kropp bara skrek efter mer!
Efter att simmat i en kvart ungefär, steg Saundra upp ur poolen och gick bort sin morgonrock och tog den på sig. Hon vände sig mot mig och sa att hon skulle gå upp och duscha och jag kunde ju komma in i duschen sen om jag ville?
Jag svarade att jag skulle komma upp strax, skulle bara sitta här en stund och koppla av. Hon log och gick in i huset. Jag satt kvar på verandan och såg eftermiddagssolen börja försvinna bakom bergen framför mig på andra sidan dalen.
Det skulle säkert dröja ett par dagar innan Steve och Jenna skulle komma tillbaka och känslan av att jag skulle kunna tillbringa mer tid på tu man hand med Saundra fick min hud på armarna att knottras och jag kände hur mina bröstvårtor styvnade. Jag sneglade lite in mot huset som för att försäkra mig att jag verkligen var ensam och Saundra befann sig i duschen. Jag lät min högra hand smita in i öppningen på morgonrocken och jag kramade om mitt vänstra bröst. Den styva bröstvårtan gav genast signal ner till underlivet, att här var det beröring på gång och jag kände det välbekanta pirrandet. Sakta särade jag på morgonrocken och tittade ner på min nakna kropp. Jag fattade bägge mina bröst med händerna och lät massera mina bröstvårtor mellan pek- och långfingrarna. Mina ögon slöts och jag kunde se Saundras kropp framför mig.
Jag fantiserade att det var hon som kramade mina bröst. Jag såg hennes kropp med de härligt fasta brösten och styva bröstvårtorna, ner mot hennes rakade kön. Det började dunka i mitt eget underliv nu och jag släppte den ena handen och lät den söka sig neråt. Jag särade på mina fuktiga blygdläppar med pek-och ringfingret och lät mitt långfinger varsamt massera min nu stenhårda klitoris.
”Emma! Vad gör du?”
Jag släppte taget om allt jag hade i mina händer och tittade upp. Där stod Saundra i altandörrsöppningen, iklädd en liten handduk virad om höften och en handduk i händerna.
”Sitter du där och onanerar?”, hon log lite och torkade sig samtidigt i håret med handduken hon hållit i handen.
Jag kände hur rodnaden steg och det började nästan koka i ansiktet.
”Nja, jag satt bara och….tänkte lite”, stammade jag fram och fann inget vettigt att säga, ”Jag tänkte på dig bara…”, fortsatte jag och tittade ner mot min fortfarande blottade kropp och såg att jag fortfarande hade ett par fingrar inuti mig. Jag drog ur dem och drog ihop min morgonrock igen.
”Jag ska nog ta en dusch nu!”, fortsatte jag och reste på mig och gick mot öppningen, där Saundra stod och log mot mig.
”Gör du det, Emma! Kommer du ner sen?”, frågade hon då jag passerade henne i öppningen.
När jag duschat gick jag ner igen. Det hade börjat mörkna ute och huset låg i ett mörkt dunkel. Jag kunde se att det lyste upp lite svagt i Steve och Saundras sovrum, så jag begav mig dit.
Inne i sovrummet hade Saundra tänt levande ljus och placerat på strategiska platser så att det lös upp, men ändå var lite mjuk belysning. I sängen låg Saundra och fingrade på något avlångt och långt som en underarm. Bredvid henne låg något som fick mig att höja ögonbrynen, ett par glänsande handklovar! Bilden av den i sängstolparna fjättrade nakna Saundra for förbi i mitt huvud.
”Hej, gumman!”, sa Saundra och jag kunde höra att det fanns upphetsning i hennes röst.
”Jag har förberett lite för en skön stund här.”, hon höll upp den armslånga avlånga saken mot mig. Jag kunde med häpna ögon nu se vad det var och det skulle föreställa! Det var en löspenis! En gigantisk löspenis i något elastiskt gummimaterial och med stort glänsande ollon i varje ända av den. Den var inte bara lång som en underarm, den såg lika tjock ut som en också. Jag visste på ett ungefär hur den skulle användas, men tanken på att föra in det enorma i mitt underliv, var både skrämmande och väldigt upphetsande.
Saundra släppte gummipenisen på sängen och tog en handboja och slöt den runt hennes ena handled, likadant gjorde hon på den andra.
”Kom och hjälp mig här, med att fästa dessa runt sängstolparna!”, sa hon och höll fram sina armar och skramlade med handbojorna.
Jag kände att jag blev lite osäker inför att fängsla fast henne vid sängen. Saundra såg min tveksamhet och med lugn röst förklarade hon.
”Du behöver inte se så skärrad ut gumman!” Hon bad mig komma närmare mig och hon förklarade för mig att det inte var riktiga handbojor. De var konstruerade som vanliga, men med en väsentlig skillnad. Man kunde faktiskt ta sig ur dem alldeles själv!
”Men. Men du bad ju Steve om hjälp innan?”, började jag innan Saundra avbröt mig och skrattade lite.
”Naturligtvis skulle jag ju aldrig berätta för Steve om den lilla knappen på var boja som gör att den låses upp igen. Då skulle ju all spänning försvinna, eller hur? Han måste ju få tro att när vi leker med dessa, är jag helt oförmögen att ta mig ur! Du vet män och deras maktbehov!”
Hon skrattade lite medan hon visade mig, den nästan osynliga upphöjningen på handbojorna, som var designade att man kunde med lätthet nå den med fingrarna.
Jag tittade tveksamt på handbojorna och sedan på Saundra. Hon märkte min tveksamhet och utan att jag protesterade sa hon.
”Vi behöver inte använda dessa.”, sa hon och nickade mot handbojorna.
Jag gav henne ett leende och en kyss på mun.
”Vad bra, för jag vill ha både mina och dina händer fria!”, jag kunde inte motstå att stryka min hand lite lätt över hennes ena bröst samtidigt.
Saundra knäppte upp handbojorna och la dom på andra sidan sängen.
”Men den här!”, sa hon och tog tag i löspenisen, ”Den vill jag ha med!”, fortsatte hon och skrattade lite.
Den sexuella stämningen hade kommit lite av sig och fast Saundra halvlåg helt naken i sängen framför mig och jag stod bredvid med en morgonrock som stod på glänt och blottade mina bröst och mitt underliv, kändes det mer pinsamt just nu, än upphetsande.
Känslan försvann, nästan i samma stund som jag konstaterat den, då Saundra tog mig runt midjan och drog ner mig i sängen.
Jag lade mig ovanpå henne och känslan av hennes fasta bröst under mig, fick mig till att känna den vilande upphetsningen komma tillbaka, som kavalleriet när det vankades krig mot indianerna!
Jag började kyssa hennes hals och nafsade försiktigt på öronsnibbarna. Saundra, som bara gett tidigare och som inget fått, verkade ställa in sig på att ta emot mina smekningar och kyssar. Hon slappnade av och bara njöt av mina varsamma beröringar och smekningar.
När jag nådde ner till hennes bröst med mina kyssar och lät tungan reta hennes redan styva bröstvårta, gnydde hon till och slöt sina ögon.
Jag smekte henne runt brösten och ner över magen. Jag var på väg till att lägga mig tillrätta för att börja kyssa Saundras nedre regioner då hon helt sonika tog tag i den enorma löspenisen och förde den mot sitt underliv. Hon lät den sakta glida in i henne, samtidigt som hon gav ifrån sig ett stön av njutning. Jag satt på knä framför henne och såg halva gummipenisen försvinna in i Saundras våta sköte.
Hon tittade på mig samtidigt som hon förde den sakta in och ut. Jag började smeka mina bröst och la en hand mellan mina ben och förde in ett finger för att massera min klitoris. Saundras stönande började bli mer och mer ljudligt.
”För den in i dig.”, sa hon och stönade, ”För den i dig och tag mig nu!”
Jag tog tag i den andra änden av löspenisen, den var enorm och jag trodde jag skulle få svårt att få plats med den inuti mig, satte mig ner på baken och hasade mig närmare Saundra, så att våra underliv möttes.
Då jag förde gummipenisen in i mig, sakta och varsamt, för den fyllde hela mig, började Saundra gunga och gnida sig mot mig.
Jag var på väg att få in hela resterande av den nu hala och blänkande penisen inuti mig, då jag (långt) bakom mig uppfattade ett ljud. (En dörr som öppnades och stängdes?)
Saundra märkte att jag för bråkdelen av en sekund tappade rytmen då vi sakta gungade våra underliv i takt med varandra.
”Sluta inte nu!”, nästan skrek hon av upphetsning. Jag förträngde ljudet jag trodde mig hört lika fort igen.
Jag halvlåg bakåt med armbågarna som stöd och såg en upphetsad Saundra vrida huvudet från höger till vänster, stöna och jämra sig. Hennes bröst som guppade och hennes rakade kön som var så nära mitt.
Jag kände att kroppen höll på att bygga upp en orgasm, en härligt pulserande orgasm.
Vi fortsatte med att röra våra underliv, länkade ihop av en gummipenis som fyllde oss bägge två och var endast synlig då den gled ut från oss, för att snabbt glida in igen. Våra stönande var synkroniserade och vi ökade takten på våra rörelser. Jag slöt mina ögon, jag var nära nu.
”Vafan! Kom Eric! Kolla in detta!
Den främmande rösten bakom mig kom så häftigt att jag skrek till och hoppade till så att gummipenisen, som länkade ihop mig med Saundra, gled ur mig med ett svagt suckande ljud.
”Kom! Snabba dig! Här ligger mamman och dottern och har det skönt med varandra! Snabba dig Eric!” Rösten bakom mig skrockade hånfullt.
Innan varken jag eller Saundra hunnit reagera kände jag ett stadigt grepp om mina armar och jag blev nerslängd på rygg i sängen. Jag såg som hastigast hur en ung vältränad kille kom inrusande i sovrummet och tog tag i en omtöcknad Saundra, som var på väg att skrika något då hon tystades abrupt av en öppen handflata över sin mun. Saundra huvud kastades till sidan och slog sitt huvud på min vänstra sida och en blixtrande smärta for över mig.
Ett par starka armar tog tag i mina och drog dem upp mot sängstolpen och jag kände hur handbojorna slöt sig runt mina handleder. Med ett klick hörde jag hur de låstes fast vid sängstolpen. Smärtan i mina revben, efter Saundras huvud, gjorde att jag inte kände hur hårt handbojorna var spända. Men med ett tafatt försök att slita loss dem, fann jag att jag knappt kunde röra mina armar.
Den vältränade killen som slagit till Saundra, hade letat fram ett par av Steves slipsar från garderoben och höll nu som bäst på att binda fast Saundras handleder vid den andra sängstolpen. Saundra lyfte sitt huvud mot mig och våra blickar möttes för ett ögonblick. Jag kunde se hur rädslan hade tagit ett fast grepp om henne. Hon blödde lätt från munnen och tårar föll sakta ner på hennes kinder.
”Vad ska vi nu hitta på med dessa godingarna Eric?”, sa mannen ,som hade satt fast mina händer i handbojorna, och vände sig mot sin kompis, som jag förstod var Eric.
Eric hånflinade mot Saundra och nickade mot henne.
”Ja, jag vet vad jag ska hitta på i alla fall!”, svarade han, ”Du kommer nog på någonting du med, med den lilla där!”, han pekade mot mig och jag frös till av paniken som börjat torna upp sig inom mig. Jag förstod att dessa män inte var här för att bara låna telefonen. De hade kanske kommit in i huset för att be om hjälp med något, men när de såg oss i sängen, i full gång med att ha sex, hade de nog snabbt kommit på andra tankar.
Mannen som stod ovanför mig gav mig ett leende, satte sig gränsle över mig så att jag nästan tappade luften, och började med tafatta och hårda händer, krama och pressa på mina bröst. Jag hade ingen möjlighet att röra mig, inte ens benen, eftersom han satt över mig. Efter ett stunds tafsande på mina bröst, tog han och knäppte upp sina knappar i de slitna jeansen han bar. Med krängande rörelser, fick han ner sina byxor till låren.
Han hade ett enormt stånd och paniken i mig ökade mer. Jag försökte slita loss mina armar, (jag hade totalt förträngt att det fanns små knappar på handbojorna som skulle kunna frigöra mig), mina ben satt fast under mannens tyngd och de gick inte heller att rubba. Jag skrek!
”Håll tyst!”, skrek mannen tillbaka, ”Knip igen annars slår jag till dig!” Hans ögon blixtrade till, precis så mycket att jag bara väntade och var beredd på ett slag. Jag tystnade.
Bredvid mig, hade Eric nu lämnat Saundra, ensam, knuten med armarna mot sängstolpen. Hennes ben hade bundits ihop runt anklarna, med en annan av Steves färgglada slipsar, och var fastknutna till sängstolpen vid fotändan. I hennes mun hade Eric stoppad ett par ihoprullade strumpor och knutit en slips över. Saundra gjorde inget som helst motstånd, hon var medveten om att det var lönlöst.
Hon vände sitt ansikte mot mig och jag kunde se paniken och rädslan i hennes ögon. Mina måste också ha sett panikslagna ut, för Saundra fick tårar i ögonen, som rullade sakta ner.
Mannen ovanpå mig, tog tag i mina bägge ben och böjde dem uppåt. Han lutade sig mot dem och höll fast dem i den positionen med hans kroppstyngd, för jag hade ingen möjlighet att kunna trycka ner dem. Jag förstod nu på allvar att han tänkte våldta mig här och nu. Hans ögon glimmade av upphetsning och jag kunde se att en liten droppe saliv tryckte sig fram i hans mungipa. Jag kände hans styva penis lirkandes mellan mina ben. Jag vände mig mot Saundra och mina ögon skrek på hjälp, men jag vågade av någon andledning inte öppna munnen. Det hade förmodligen inte hjälpt i alla fall.
Då jag kände hur han trängde in i mig, kunde jag inte låta bli att ge ifrån mig ett svagt flämtande stön. Mannen tog förmodligen det som om att jag tyckte det var skönt och han stönade till och började att sakta röra sig in och ut. Då han stötte in i mig, kändes det som om mitt underliv skulle sprängas.
Efter mitt och Saundras tidigare avbrutna sex, var jag fortfarande våt mellan mina ben och mannen gled lättare och lättare in och ut i mig.
Han började pumpa hårdare och fortare och nu kunde jag inte, trots att jag faktiskt blev tagen med våld, undgå att känna en annalkande känsla av upphetsning. Svettdroppar trängde fram på mannens panna och saliven i mungipan sipprade sakta neråt. Han stönade och flämtade högre och högre. Jag önskade innerligen att han skulle komma snabbt så att det skulle vara över innan jag inte kunde hålla mig ifrån det pinsamma i att börja stöna av njutning. Han var tydligen inte den som kom snabbt, för han började sakta ner i sitt tempo och glida långsammare in och ut ur mig. Detta var mer än jag klarade av och jag kved till av njutning. Han la en hand över mitt ena bröst och började att fingra på min bröstvårta. Jag stönade till och när han så sakta men bestämt tryckte sig ända i botten på mig, lutade jag huvudet bakåt så mycket jag kunde och flämtade till.
Han smekte mig över brösten och stötte hårdare och hårdare igen. Jag började nu flämta högre och högre. Han ökade mer och nu kände jag hur det började dra ihop sig i musklerna mellan mina ben. Han svarade mina flämtningar med att börja stöna och grymta.
Han pumpade nu i ett rasande tempo igen och jag kunde inte hålla mig mycket mer. Ett mörker lade sig över mina ögon och kroppen spände sig så gott det gick och min orgasm var explosiv. Då mina krampande muskler i underlivet drog ihop sig, skrek mannen ut sin orgasm och en svag känsla av ännu mer värme spred sig mellan mina ben.
Han låg lutad över mina ben, som stod rakt upp, i en evighet kändes det som. Jag hade blundat då min orgasm kom och nu vågade jag inte öppna ögonen, rädd för att möta mannens. Jag andades häftigt fortfarande och det kändes som om jag sprungit ett maraton. Det bultade och pirrade i mitt underliv och utmattningen och skamsenheten gjorde att mina öron och kinder kändes varma.
Mannen drog sig bakåt och ur mig. Mina ben föll ner raklånga på sängen. Jag hade fortfarande inte öppnat mina ögon. Hur skulle jag kunna se någon i ögonen efter detta? Jag hade ju njutit och blivit tillfredställd av en våldtäkt? Saundra skulle aldrig vilja se åt mig mer! Jag rös till, (njutningarnas efterspel), och kände mig nästan illamående.
Det rann mellan mina ben av mannens varma klibbiga utlösning, känslan fick mig att må illa. Aldrig hade jag i mitt korta liv känt mig så skyldig och utnyttjad som jag gjorde nu. Jag borde ju inte reagera så! Jag hade ju blivit våldtagen! Men den sköna känslan av orgasmen fanns ju där, det kunde jag inte komma ifrån.
Jag vaknade och slog upp ögonen. Rummet var mörkt och tyst. Det enda som hördes var Saundras tunga andningar genom näsan, då hennes mun fortfarande var fullproppad av strumpor.
Saundra var vaken. Det glimmade till från hennes ögon och jag förstod att hon låg och tittade på mig. Jag tittade ut genom sovrummets dörröppning, men det var mörkt där också. Inget ljud hördes alls från huset som avslöjade att de två männen fanns kvar. En strimma av hopp föll över mig.
Det var lite kyligt i sovrummet och min kropp kändes mörbultad och öm.
Saundra grymtade något jag inte kunde förstå, det lät i alla fall som om det var något hon ville att jag skulle göra, för hon försökte nicka med huvudet upp mot mina händer som satt fast i sängstolpen.
Det stack till i mina axlar och i armarna, det kändes som om de var gjorda av cement. Jag kände till min förvåning att jag inte hade någon känsel i mina händer, de reagerade inte alls inför mina försök till att röra dem. Paniken började komma tillbaka.
Saundra fortsatte att grymta från andra sidan sängen, och med förtvivlan i rösten frågade jag vad det var hon vill, fast jag visste ju att hon inte kunde svara. Hon nickade mot mina händer igen. Det var något med mina händer hon ville ha sagt. Jag försökte röra dem, men de svarade inte på min begäran. Sakta men säkert kom ett par stickningar som for ner från handlederna till mina axlar.
Jag hörde hur Saundra gav ifrån sig en suck. Hon försökte få min uppmärksamhet igen, denna gång när jag såg hennes blickar, vände hon sina nickningar mot sina egna händer, som var fastbundna med slipsar. Hon rörde sakta sina händer och vek ner fingrarna mot sina handleder. Samtidigt som hon gjorde det, lät det som om hon försökte säga något.
Plötsligt förstod jag var det var hon menade. Handbojorna! Det fanns ju en knapp på varje som gjorde att man kunde knäppa upp själv! Jag ansträngde mig till det yttersta med att få kontakt med mina händer och fingrar.
De svarade med att skicka ner stickningarna igen, denna gång lite mer kännbara. Saundra nickade febrilt, där hon låg och grymtade och muttrade. Jag gjorde ytterligare ett försök. Och denna gång fick jag kontakt! Mina fingrar, som kändes svullna och stela, böjdes sakta ner mot den lilla knappen vid handlederna på bojorna.
Känslan av befrielse blev nästan för mycket när mina bägge armar bara föll ner mot sängen. Jag hade lyckats! Jag var fri! Armarna och händer gav ifrån sig sina protester mot denna plötsliga frihet och smärtan gjorde att det börjades tåras i mina ögon. Fortfarande kunde jag inte höra något som helst utanför sovrummet. Mina händer och armar gav plötsligt med sig och jag kände att de var under min kontroll igen. Jag lade mig på sidan mot Saundra. Jag toga tag i slipsen hon hade knuten runt sin mun och förde den ner på hakan. Jag tog ur den instoppade strumpan. Saundra tog ett stort andetag och lät det sakta komma ur igen. Hennes röst var hes och lät fruktansvärt sliten.
”Emma, du måste försöka bege dig iväg och kalla på hjälp!”, kraxade hon ut, svagt och viskande.
”Men, men var? Och männen är väl försvunna?”, svarade jag med förtvivlan i rösten! ”Vi kan väl sticka bägge två?”, fortsatte jag.
Saundra skakade på huvudet sakta.
”Jag tror att männen bara sover och jag tror inte att jag skulle kunna springa härifrån”, hon lät fortfarande som om hon druckit en hel flaska whiskey och rökt en ask cigaretter. ”Mina ben är helt avdomnade!”, hon nickade ner mot dem och jag såg hur tajt de låg mot varandra och hur de nästan lutade uppåt mot knuten på stolpen på fotändan.
”Bege dig ner mot vägen och hämta hit hjälp så fort du kan!” Hon la ner sitt huvud och andades tungt. Hon suckade igen.
”Jag är ledsen för det här Emma!”, hennes röst skar sig och blev grumlig.
Jag satte mig upp, böjde ner mitt huvud mot hennes och gav henne en puss på munnen.
”Jag kommer snart, Saundra! Jag hämtar någon som kan hjälpa oss!”, sa jag till henne, men min röst var inte så övertygande som jag hoppats.
Jag rusade så snabbt och tyst jag bara kunde ut från sovrummet. I min ivrighet att komma därifrån så snabbt som möjligt, glömde jag att ta några kläder på mig och när jag tyst och försiktigt öppnade ytterdörren, slog den råa och kyla bergsluften mot mig.
Jag rös till och tog ett djupt andetag innan jag begav mig ut.
Jag började småspringa fram mot uppfarten, där stannade jag till och blev nästan skräckslagen.
På uppfarten stod en pick-up bil, med två stycken crossmotorcyklar på flaket.
Männen var alltså kvar i huset! Mina tankar for till Saundra som var där ensam i huset med dessa två!
Jag såg vägen som gick nerför berget och jag sprang sakta mot den. Det var kallt på marken och i luften. Kylan bet sig nästan fast i mig. Men jag stod ut, jag hade kommit ut från huset! Men hur skulle jag hitta någon som kunde hjälpa oss?
Jag hade sprungit i ungefär fem minuter på vägen som gick mot den stora länsvägen, när jag var tvungen att stanna för att hämta andan. Svetten som brutit ut på min hud, kändes kall och nu frös jag rejält. Morgonen var på väg, men än skulle det dröja en timme eller två innan morgonsolen skulle visa sig.
Då jag satte mig ner på huk och höll mina armar runt mig för att kunna behålla så mycket värme som möjligt, hörde jag ett svagt avlägset brummande bakom mig. Det lät som en motorsåg eller något som startats inne i skogen. Innan jag blivit alltför hoppfull om att det kanske fanns skogshuggare i skogen och att hjälpen fanns där, slog det mig att det kunde vara en motorcykel! Ljudet kom från det hållet jag sprungit ifrån. Det var någon av männen som kommit på att jag var försvunnen och nu satte efter mig på sin motorcykel!
Paniken gjorde mig helt stel och jag kunde inte förmå mig att resa mig upp. Jag satt på huk och hörde det knattrande brummandet, jovisst det var med största säkerhet en motorcykel!
Till sist reste jag mig huttrande. En tanke slog mig att om jag skulle springa på vägen skulle de eller den som jagade mig, hinna ikapp mig snabbt. Jag tittade mig hastigt omkring och fann en liten öppning i skogen bredvid vägen. Det såg ut som en liten stig och jag sprang dit och hoppade nerför den svaga branten som kantade vägen.
Marken var daggig och fuktig och det luktade tall och gran. Fåglarna hade nog inte vaknat till liv för det enda ljud jag kunde höra var mina egna tunga flämtningar och knakandet då jag trampade på smågrenar som låg på stigen.
Jag vände mitt huvud bakåt för att se vad det jag sprang ifrån, eller vad det var som jagade mig. Jag kunde inte se något, men känslan jag hade var att det var viktigt att jag fortsatte springa och utöka avståndet från något/någon.
Svetten rann från min panna och ner i ögonen och gjorde min syn grumlig. Men hur mycket jag än torkade bort det, kom det bara mer och mer. Jag kände hur klibbig jag var under armarna och hur mina skinkor nästan klibbade ihop och det rann svett längs med mina ben. Kroppen värkte och ville bara vila, men jag tvingade mig själv att springa vidare i samma takt.
Bakom mig kunde jag nu höra hur något brummande ljud tog fart. Ilningarna längs ryggraden och den groende skräcken sände signaler ner till mina ben att öka takten ytterligare. Lungorna kändes som om de skulle explodera och andetagen var tunga och varma. Fortare och fortare sprang jag, men det obehagliga brummandet bakom mig kom närmare och närmare. Nu kunde jag se hur skogen glesnade framför mig och en glänta uppenbarade sig. Den var inte stor, men det gryende morgonljuset trängde fram och lös svagt upp gläntan.
Det kändes som om det var dit jag skulle och där var jag på något vis säker.
Jag rusade in i gläntan och vid en stor rundad sten stannade jag, nerböjd och flämtande över stenen vände jag huvudet bakåt för att se om förföljaren hade gjort sig tillkänna, men jag såg bara stigen där jag kommit från och träden som omgav den.
Med ryggen lutad mot stenen, satte jag mig ner och hämtade andan och stirrade mot stigen. Fortfarande inget eller något gav sig tillkänna. Jag kände hur kylan trängde sig på. Svetten på min kropp torkade långsamt och när jag tittade ner på mig, såg jag hur barr och smuts hade klibbat sig fast på kroppen. Jag huttrade till och la mig ner på sidan med knäna uppdragna och armarna runt mig så gott det gick. Tröttheten for över mig och mina ögonlock blev tyngre. Det var tyst omkring mig i gläntan. Jag somnade…
-SLUT-
Efterord:
Jag hade somnat i gläntan av utmattning, men jag blev väckt rätt snart. Det var två stycken skogshuggare som hört ett knakande och springande i skogen då de pausat. De hade trott de var ett rådjur eller en hjort och tagit med sina gevär för att se var den tagit vägen.
De hade hitta mig liggandes vid den stora stenen och väckt mig.
Jag kunde efter att ha brustit ut i en panikartad gråtattack, berätta för dom om huset och männen och om Saundra som var kvar där.
Skogshuggarna hade gett mig en jacka och hjälpt mig bort mot huset. Där hade de hittat Saundra fortfarande fastbunden vid sängen, men inga män fanns kvar.
De hjälpte loss Saundra utan att kommentera något om varför och hur hon hamnat där. Då Saundra hämtat sig, hade hon berättat för männen om hur hon och jag hade haft sex och vår upphetsning hade spårat ut och jag hade bundit fast Saundra vid sängen. Tydligen hade jag gått i sömnen för när hon vaknat upp var jag bara borta. Hon nämnde inget om några män och jag var för chockad för att säga emot henne och bara nickade då männen tittade på mig.
De kände sig väl lite generade för de lämnade huset och begav sig ut i skogen igen utan att ifrågasätta Saundras historia.
Saundra gav mig aldrig någon förklaring på varför hon hade hittat på historien, men det var kanske för att undvika att polis skulle blanda sig i och att det faktum att de hade våldförts sig på mig skulle göra att det blev värre för mig. Jag skulle ju i alla fall få leva med skamkänslan av att jag fått orgasm av en okänd man som tagit mig med våld.
Steve och Jenna kom tillbaka två dagar senare och Jenna berättade glatt att hon fått sin blindtarm borttagen. Hon visade mig sitt ärr efter operationen. Vi stannade ett par dagar till i huset, badade, solade och bara tog det lugnt.
Jag och Saundra svor inför varandra att vi aldrig skulle nämna något om vad som hänt medan de var borta.
© Emma Merryson
Fler noveller av samma författare
Titel | Kategori | Betyg | Datum |
---|---|---|---|
En vecka på berget - Part 5 (Sista) | Age Play | 2.5 | 13/8-05 |
Kommentarer
Hej alla läsare!
Efter att ha blivit fullkomligt mailbombad måste jag bara få skriva ett svar här!?
Hmm, jag är INTE författare till den sista delen. Att det skulle synas så väl trodde jag inte! Jag lät min kompis läsa del 1-4 och hon ville gärna skriva ett slut till den. Jag (var sjuk förra veckan) lät henne, då jag inte hade ork att varken sitta eller skriva.
Tyvärr, jag läste aldrig den innan hon skickade iväg den! Förlåt! (Även jag tyckte nu när jag läst, att det var inget vidare och absolut inte det slut jag hade i mitt huvud...)
Jag har lovat ett par stycken som skickat email till mig att jag ska skicka in mitt avslut på den, och det tänker jag göra, bara håll ut! är inte riktigt kry än.
Kram på er!
Och jag märkte nyss en annan sak... ca 1 min senare... denna Emma Merryson stavade det med ett "r", Meryson, så det kan vara någon annan, eller så stavade hon Merryson fel bara. En liten miss av mig.
Jag tror också att det e någon annan som har skrivit den här... för annars så skulle den väll varit med bland hennes andra noveller, visst?
Oj? Det var inte vad jag väntat mig! Kändes som om det blev en helt annan historia i den sista delen? Min vän Emma, du som skrivit de första så enormt spännande, varför valde du att avsluta den så här? Kul att du överraskar dock!
Eh? Någon som stulit Emmas författarnamn?
Kan inte tro d e samma människa som skrivit denna som dom andra delarna
tufft slut på en sån bra början, hade förväntat mig ett slut i en annan ton, Emma du fortsätter att överaska mig
keep going !
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Hm hoppades också på ett bättre slut, men men... vad kan man göra? Hoppas du kommer ut med ett till slut! Annars ,alla andra är underbara ! :)