Valters Smiskskola del 6
Författare: valter skoog Datum: 2005-04-18 14:09:50
E-post: valterskoog@hotmail.com
Kategori: BDSM
Läst:
19 203 gånger
Betyg: 2.9 (289 röster)
(Författaren beklagar uppriktigt bruket av s.k. runda ord i detta avsnitt - de är nödvändiga för att ge historien autencitet och atmosfär...)
Det var bara en liten detalj till. Stjärtpluggen. Han hämtade den ur sin väska och visade henne den - visade henne leende hur han vant rullade över en kondom så den täckte hela längden av gummistaven. Visst förstod hon - men skakade förtvivlat på huvudet. "Nej snälla Magistern..." Ändå borrade hon undergivet ner ansiktet i den lilla kudde hon fått att gråta och skrika i - när det roliga börjat. Hon fick blöta staven med sin egen saliv så den lättare skulle glida in i hennes olydiga anusöppning - hon slickade lydigt och Valter märkte att det gick förunderligt lätt att sära hennes skinkor och trycka in den långsamt, men obevekligt, helt och hållet. Trots att hon gnydde lite (NEEEIJ - IIIIIIII - AAAIIJ AAAIJ AAAIJ) just då den började öppna hennes söta lilla rynkiga stjärthål. Det var nog mest av rädsla. Rädslan inför något man aldrig varit med om. Sånt gnäll njöt han av. "Såååja", tröstade han. "Detta gör dig bara gott". En mycket läraktig flickrumpa. Underbart. Vilken erektion han hade! För att staven sen inte skulle glida ut ur den spända flickstjärten - om hon olydigt försökte "bajsa" ut den (jo, det försökte de alltid i början) - band han för en bred rem, som han drog över stjärtskåran, ned över kissen och fäste dessa båda ändar upptill i hennes gördel. Praktiskt. Alldeles stilla låg hon. Ja, hon borde förstå varför hon då och då måste vara pluggad i baken! Han viskade i hennes öra: "Hej då min lilla elev - när jag kommer tillbaka skall jag älska dig skönt innan nästa piskning - i din stygga rumpa..."
Och Valter klappade henne uppmuntrande i baken - tittade en stund lystet på henne innan han lämnade rummet. Åsa var övergiven - men den lilla vällustingen skulle nu lära sig att väntan också kan vara ett sorts straff. Hon var så fin där hon låg med putande utspänd och uppfylld rumpa. Han längtade efter att sära hennes skinkor och bara sjunka in i henne, bakifrån, i anus, långt upp i hennes tarm och mage för att vidröra hennes själ. Bara ligga stilla i henne i en evighet - och känna nypiskad skolsflickbak - känna hur hon slappnar av i ändan, öppnar sig och lystet tar emot sin Sadist. Himmelska långa minuter innan han tömmer sig i henne för första gången under kvällen - det skulle snart ske i hennes brännande varma och trånga flickbak - Milda makter - en sån lärare han var! Tänk om skolledningen visste!
Valter Skoog hade också lite speciell intuition. Vissa signaler från hennes kropp tydde på att detta med Magisterns tjocka kuk i ändan var något Åsa behövde då och då. Hade drömt om. Kanske då hon läst hans stränga brev - och fått en alldeles speciell känsla i anus. Att bli uppborrad just där - jo, det passade säkert damen! Allt smärtsamt DÄR var ju skönt! Dessa båda vällustingar - ja, de var nog avsedda att komplettera varann! Och den här kvällen var ju kulmen på månaders fantiserande från bådas håll - inte kunde Valter göra deras inre egon besvikna nu - nu då hon äntligen fattat hans pedagogik...
Åsa:
Hon ligger och våndas. Sliter i remmarna - inte en chans att komma loss från den hemska bänken. Och den förbannade klockan som tickar och tickar - hon tycker att tickandet blir högre och högre efter hand. Det rör om i hennes själ - klockan tickar och hon hör röster inom sig:
Tick - tack - Tick - tack... Snart, Åsa...
Hon är nästan galen av spänning. Vetskapen om vad som skall hända då klockan skräller gör henne hysterisk. HUR skulle hon kunna ligga lugnt och vänta?? Enda trösten var hans ord om att han skulle knulla henne där bak. Som om det var den naturligaste sak i världen... Hon bestämmer sig för att låta bli att titta på redskapen han lagt framför hennes blickar, rakt fram på golvet. Gjorde hon det skulle hon bara jaga upp sig ännu mera då hon inser hur smärtsamma de kan vara.
Åsa tittar på redskapen. Naturligtvis kan hon inte låta bli. Och hon blir precis så där rädd som hon trott - fyy vad hemskt riset ser ut - och den där rottingen får hjärtat att stanna. DEN hade hon ju fått smaka på. Så hemsk den var. Inte alls som pappas livrem... Och de två smala hasselpinnarna - tanken på att de skall jaga in i hennes stjärt och lår, djupt in så hon tjuter - nej DET är för hemskt... Oooh att hon gav sig in på detta! Ångestklumpen i magen växer - klockan och rösten inom henne är ihärdig:
Tick - tack - Tick - tack... Snart, Åsa..
Fast pluggen i baken är ju egentligen rätt skön när stjärten vant sig - den första känslan av att sprängas sönder där bak har ersatts av en molande dov töjningskänsla. Detta är ju också disciplin. Sånt hon skulle lära. Och pluggen får det också att ila konstigt i hennes perversa kisse - plötsligt undrar hon hur det vore att ha den i ändan då han piskade henne. Tanken på pisk får henne åter att blänga på redskapen med dåsiga halvslutna ögon - fyy så hemskt det skall bli. Fast också konstigt skööönt. Och hela tiden den förbannade klockan som lugnt räknar fram:
Tick - tack - Tick - tack... Snart, Åsa...
Det har säkert gått tio minuter nu - eller mer. Maso-Åsa inom henne passar också på att pigga upp henne: "Mmmm så spännande - eller hur? Jag SA ju han var raffinerad. Och du skall ta emot hans tjocka, härliga Härskarkuk i rumpan så du får KÄNNA honom... Sen kommer han att smiska precis så hårt som vi vill. När klockan ringt. Är det inte skönt att ligga och vänta - tänk om det tar en kvart till? En kvart till att tänka på hur ont ett björkris gör - om det sköts av en expert. Det kommer att kännas gott i gumpen efteråt. Ömt hel vecka - som han sagt. Och är du modig och med din allra mest trånande och tiggande röst ödmjukt åter ber om riktigt hårt pisk så skall jag ge dig de ljuvligaste ilningar du nånsin haft i kissen, en hel serie sådana - och DE skall få dig att fatta varför du ligger här. Och när han knullar dig, nu strax, skall jag äntligen släppa dig över gränsen till DET. Så skönt den där hårda pluggen spänner förresten, gumman, vilken känsla! Nu skall vi njuta du och jag - snart får du veta smärtans hemlighet..."
Åsa är genomsvettig. Ja hon är faktiskt våt överallt. Tänk om mamma hade sett henne nu! En riktigt pervers gris är hon. Vid tanken på detta skjuter hon upp baken och trycker till remmen med pluggen hon har i ändan. Jo - det KÄNNS perverst skönt. En riktig kåtgris. Jo, det är hon nog - men INGEN i hela världen vet om det förutom Valter och hon själv. Och Maso-Åsa. Genom att knipa ihop skinkorna får hon en slags vision av att pluggen har liv - vill penetrera hennes inre, söka utvidga, ge smärta och njutning samtidigt. Det ger henne bisarra ilningar i magen - det här vill hon tillhöra för resten av sitt liv! Hon njuter av att ligga utspänd och fastsurrad - känner att varje minut hos Valter utan att hon är bunden på något sätt är en bortkastad minut... Hon förstår plötsligt varför hon får ligga så länge och våndas. Hennes masokänslor måste ju få tid att växa fram - att invadera hennes medvetande! Med den mest perversa och angenäma längtan i kissen börjar hon ana vad Valter egentligen är för en figur. Och långsamt började det gå upp för henne mer och mer vad HON egentligen är avsedd för - vad hon är född att uthärda. Hu så hemskt. I kväll skulle vissa frågor få svar. Ja - man kan tänka mycket då man väntar på pisk - och Åsa jagar upp sig mer och mer...
Tick - tack - Tick - tack... Snart, Åsa... Spänningen var outhärdlig. Varför ringer aldrig den förbannade klockan? Hon blir ju galen om inte det händer nåt snart. Ilsket rycker hon i remmarna - men sitter ohjälpligt fast. Tänk om hon skulle kalla på honom - att hon inte står ut längre? Skrika att hon måste kissa igen - eller nåt. Vin hade han ju hällt i henne! Men det var kanske det som gjort henne så angenämt dåsig - mitt i all rädsla. På något sätt kändes det som om hon undandragit sig allt ansvar. Han hade gett henne vin - Han hade bundit henne - Han skulle fullfölja det hemska. Fostraren Valter. Hon var bara ett barn, ett stackars värnlöst offer som inte hade ett uns av delaktighet i det hela. Eller? Var det i själva verket inte HON som iscensatt allting genom sitt behov av stränga karlar? Tanken var fascinerande - att det var HON som indirekt var den drivande. Tankarna snurrar. Vad skulle han tro om henne i så fall? Och vad skulle hända efteråt - sen hon blivit avlämnad hemma? Skulle han vilja träffa henne igen - nånsin? Hon visste att hon redan var sexuellt beroende av honom i sina fantasier - den uppgörelsen hade hon haft med sig själv, för länge sen. Tänk om han tyckte hon VAR för ung, alldeles för sjåpig - och inte VILLE piska henne mer?? DEN besvikelsen skulle hon aldrig förlåta honom...
Dessutom - det där stoppordet tänker hon INTE använda - hur hemskt det än blir. Minuterna går - Åsas tankar far hit och dit. Så kommer hon på att detta är ett led i hans pedagogik och i hennes dressyr - att lämnad åt sig själv komma till insikt. Hon förstår nu att allt han gör har en avsikt och en mening. Hon är till etthundra procent under hans kontroll. Men det är ju hemskt att ligga och vänta så länge på hans kuk och på mer ris och pisk - och ha sin egen hemska inre röst som enda tröst. Faan att klockan inte vill ringa! Det kanske är fel på den...
Tick - tack - Tick - tack... Snart, Åsa så...
Pulsen stiger, hjärtat bankar och den där pluggen i ändan tycks växa. Fast det är angenämt - hon märker vällustilningarna då hon pressar stjärten upp mot remmen liksom för att öka trycket - hon gungar vällustigt med rumpan upp och ner - den där sugande masokänslan kommer över henne igen - känslan av att vara pervers liten flicka, som hittat sin rätte Lärare. Och hon tänker på det sköna knullet han utlovat... Och det bästa av allt - hon FÅR lov att vara sån, i detta underbara rollspel. Fast Maso-Åsa inom henne protesterade mot uttrycket: "Hör du - det ÄR skönt när fittan njuter så - men det ÄR inget rollspel från din sida. Inte från hans heller. Du och Valter - ni ÄR sådana - förstår du inte att det är livet utanför, hemma, vardagen, i skolan, kompisarna som är det stora rollspelet? Det är ju DETTA du skall lära idag - på din första lektion. Rör på rumpan mera - det känns sååå skönt när pluggen rör sig i baken." Insikten slog ner som en blixt. PRECIS så var det ju. Att hon inte förstått det innan! Att detta VAR hennes rätta plats, där på bänken, skönt fastsurrad och väntandes på STRAFFET. Först nu förstod hon sin dröm och den konstiga känslan hon haft i den av att ha "kommit hem" - att ha nått målet. Att ha hittat sin Sadist. I drömmen på en ö - nu i verkligheten i ett ensligt hus på landet, ägt av den smärtsamme fostraren Valter... Och den här insikten skulle hon förvalta, hädanefter skulle hon studera ALLT han förelade henne, hon skulle läsa alla hans böcker, hon skulle bli hans bästa elev, hon skulle följa med honom på resor till andra smärtsamma sällskap och klubbar - hon skulle - - - - -
RIIIIIIIIING RIIIIIIIIIIING RIIIIIIIIIIIING RIIIIIIIIING - - - - - - - - -
Ohhh - NU behagade klockskrället ringa!! Precis då hon börjat förstå SM-filosofins allra första prejudikat! Vilken makalös förmåga han hade att läsa henne psykiskt! HUR visste han hur långt tid det skulle ta för henne att fatta? Fast nu var alla sansade tankar bortblåsta - nu, nu, NU skulle han komma - milde barmhärtige Gud hur hemskt det skulle bli! Ångesten grep tag i flickkroppen och hon höll på att svimma. Måtte han vara SNÄLL!! Om han såg hennes rädsla skulle han nog inte piska så hårt... Till sin stora förfäran insåg hon att hennes inre önskan, Maso-Åsas, var tvärtemot - ville att hennes rädsla i stället skulle göra honom hårdare. Hon trängde bort tanken - men denna perversa föreställning kom envist tillbaka tillsammans med de allra ljuvligaste ilningar i kissen - det var helt obegripligt. Åsa längtade åter hett efter den utdragna sexnjutningen hon nu visste endast kunde nås via vass piska - och disciplin hos VALTER! Kanske piskorgasmer som varade i timmar - sånt hon hade läst om, men inte riktigt vågat tro på att de fanns i verkligheten. Ändå visste hon att Valter skulle få henne dit. Men hon skulle DÖ om han inte knullade henne först - så hon äntligen fick lindring i det himmelska kåtsuget som sjönk och steg i böljande härliga vågor... Äntligen skulle hon bli HANS lilla flicka - på riktigt. Han som förstått hennes perversa själ - han, mannen i hennes dröm om ön...
Valter:
Han stod i duschen. Dagen hade varit lång och ansträngd, precis som Åsa hade han blivit genomsvettig vid tanken på dressyren - som han skulle genomföra helt enligt sin plan. Klockan hade han ställt på 30 minuter - det var en lagom period för henne att våndas. Ungefär som hos tandläkaren innan denne dök upp i behandlingsrummet! Fast där fick man bedövning - det skulle INTE Åsa ha, givetvis. Möjligtvis av vinet då, men vin var lämpligt ur andra synvinklar också. Då det ångande heta vattnet strilade över hans intvålade seniga kropp njöt han av tanken på kvällens fortsatta lek. Lek - förresten - för Valter och Åsa var det allvar, ett inträde i en bisarrt skön alternativ värld. Han hade aldrig accepterat begreppet "lek" i SM-relationer - just då, i de timmarna då det händer, då drifterna får fritt spelrum, är det ALLVAR - en känsla av verklighet som är svår att förklara. Inte ens Valters filosofiska läggning kunde hjälpa honom att beskriva det rätt. Han önskade ibland att han KUNDE bedriva privatundervisning i dessa ämnen. Och få kommunalt bidrag till att driva en sån skola. Hahaha. Inte i Sverige, inte. Inte än, åtminstone. Efter duschen slängde han över sig den svarta kappan. Nu spelade han inte en roll - nu VAR han Master Valter. Tankfullt tömde han en burk Cola - hade det inte varit för bilkörningen skulle han efter att ha tuktat henne delat en flaska vin till med flickan - och invigt henne i än fler mysterier då hon legat bunden och munkavlad på en madrass vid sidan av hans bekväma säng. Som en mycket lydig, nypiskad och tillgiven liten hona - bara till för hans smärtsamma nycker, lustar och infall. Nå - det kommer fler nätter! Den här ungen skulle läras från grunden. Inget mjäk - men heller inte för mycket, första kvällen. En hel livstid räcker inte för att nå alla SM-variationer - det finns alltid nyheter att upptäcka - alltid gränser att tänja och överskrida. Han var perfektionist - ut i fingertopparna. Därför, när klockan ringde, var han beredd med den STRÄNGA attityden. Förväntansfullt gick han ut till henne - jo, hon VAR i upplösningstillstånd. Bra. Det sjöd underbart i pungen... Hon ryckte i remmarna då hon såg honom - och han märkte hur hon redan spände skinkorna i full rädsla. Jo nog var HON mogen alltid! Han gick ett par varv runt henne - för att titta, rätta till hennes ställning och dra lite i hennes gördel. Slynklädseln. Dags att avlägsna pluggen - den hade gjort sin plikt! Han tryckte ner hennes nacke mot bänken - huvudet ner - sååja! Så lossade han den där remmen som höll kvar hennes stjärtplugg. Med fingrarna kontrollerade han att den var ordentligt uppe i henne - tryckte upp lite extra och såg hur hon spände sig. Fel, fel, fel... "Sååja vännen min. Öppna rumpan i stället. Du får ett litet rapp så du mjuknar." Valter hämtade rottingen på golvet - slog ett slag i luften så hon fick lyssna till svischandet. Ett kort snärtigt rapp, precis vinkelrätt över skinkorna gjorde susen. Hon hävde upp ändan då rottingen brände till - första visionen av vad som senare skulle bli värre. Han njöt då han såg hur hon mjuknande - fast alldeles tyst var hon; det var bara hennes flämtande som avslöjade att det gjort rejält ont. Bra. Han klappade henne över baken. Han älskade denna lilla varelse som så komplett hade vågat överlämna sig.
"Du skall nu bajsa ut den, Åsa. Gör precis som när du sitter på toa. Du skall göra det medan jag tittar på. Visa att du är min fina stjärtflicka. Seså - ut med den nu!"
Lystet betraktade han flickan då hon generat släppte ringmuskelns grepp om den tjocka staven - som varit en bra bit uppe och inne i henne. Det hördes ett plopp då den tjockaste delen lämnade hennes nu utspända och rödsvullna stjärthål. Genast var han där med ett finger, bände och vred och inspekterade. Han höll hennes skinkor groteskt särade en stund - tittade och njöt medan hennes ändtarmsöppning öppnades och slöts i takt med hennes vällustiga rumpknipanden som flickan plötsligt inte kunde kontrollera - de bara kom automatiskt, och Valter såg på. Han såg hur skammens rodnad bredde ut sig över hennes kinderna - hon grät nästan, så skämdes hon - detta var det mest förnedrande han utsatt henne för hittills, men inga som helst hemligheter skulle hon få ha för honom. Inte ens de mest intima. Han tog hand om staven, drog av den något kladdiga kondomen och slängde den i vattenhinken, där riset stod berett. Egentligen skulle hon fått slicka av den först. Smaka deras delade perversiteter. Rysa och grimasera - och sedan tvingas bekänna att hon älskade att vara en gris, älskade att göra allt sånt snusk och hemskt - om hon bara blev KOMMENDERAD till det. Att lyda - det var det bästa av allt...
Och nu skulle hon visa något annat. En annan ödmjuk längtan. Efter hans hårda penetrerande pick - han slängde av kappan och stod framför henne. Hennes kåtblanka ögon stirrade som i trance på hans vajande, inte särskilt långa, men kraftiga tjocka Magisterpick. Mjukt frågade han: “Nåå - vad vill min lilla tös nu - skall vi sluta och åka hem??"
Hans redan värkande dunkande ståpick svällde ytterligare då han hörde sin lilla rävunge:
"Oooh NEEEJ Magistern - knulla mig för Guds skull först - gör det - gör det - spräng mig - jag kan - jag lovar..." Han lät henne kyssa sin blodfyllda styva Härskarlem och lystet slicka honom under pungen - små perversa pussar och bett njöt han av - så duktig hon var redan! Vad hade den här jäntan läst för snuskböcker egentligen?? Hon blötte ner hans redan fuktbelagda pick med sin saliv - visste att hennes eget rumphål var redo - det hade han redan smort in med något halt, lent, glatt - han ville inte att det skulle göra FÖR ont... Stoppordet nu skulle nämligen vara förödande - för båda två. Och Valter VAR perfektionist, som sagt.
Det gick så förunderligt lätt att tränga in i hennes utvidgade anus. Han nästan sögs in - till förtjusta små Åsa-skrik - hon var tydligen fullständigt uppslukad av sin plikt att skänka Magistern sin varma flickröv... Värmen i hennes ändtarm gjorde honom galen - och hennes knipande och kramande med stjärtmusklerna - han visste att detta kontrollerade hon inte själv... Han blundade och lät det ske - hennes rytmiska knipande var förödande skönt - och sperman vällde alldeles för fort ur honom - detta var inte likt Valter - vad VAR detta för en hona, egentligen... Under den svindlande orgasmen, då sperman sköt in i hennes tarmsystem i osannolikt sköna små sprut uppfattade han bara att hon skrek något - han lyssnade slött:
"OOOH MAGISTERN DET ÄR SÅ SKÖÖÖÖÖNT - SPRUTA MIG FULL SÅ JAG DÖÖÖR - OOOH - MMMMMM - MAGISTERN!!!"
Hon stod nästan upp över bänken - tryckte upp stjärten mot honom för att riktigt känna trycket av härlig karlpick i ändan. Skulle hon komma också? Hon var bra nära - kunde den perverse skolläraren flämtande konstatera. "OOOOH - KUUUUUKEN - MAGISTERN!!" tjöt den ytterst oanständiga skolflickan. Ett sånt språkbruk skakade Valter in i själen. Hur skulle HON nånsin kunna bli en sedlig och moralisk flicka... Eller var det för mycket för henne på en gång? Kunde den ovanligt vanartiga flickan inte vänta?
Det VAR för mycket - han kände hur hela flickkroppen stelnade till som i häftig kramp och hörde hur hon sög in luft för att skrika - nu i den mest osannolika vällust... Han kände med expertens gillande att hon riktigt tog sats för att äntligen släppa iväg sig själv - månaders oförlöst maso-spänning och otillfredsställda fantasier exploderade denna kväll.
Och det VAR en explosion. Utan att någon eller något vidrörde hennes kladdfitta - enbart genom att ha och känna sin Magister långt upp i ändan var det någonting som grep tag i henne med järnhand och kastade henne högt högt upp - över de mest ljuvliga höjder och bergstoppar.
Valter höll om henne medan det varade. Osannolikt länge, tyckte han - och blev åter avundsjuk på kvinnans överlägsna sexuella upplevelseförmåga. Det var orättvist. Och ojämlikt...
En kvart senare låg hon i hans armar, befriad från bojorna och piskbänken. Han försökte väcka henne med lätta örfilar - hon hade varit så långt långt borta - dit han inte haft tillträde... "Åsa - hör du mig - det är jag Valter..." Hon slog upp de simmiga tårvåta ögonen och andades tungt. "Mmmm". "Mår du bra?" Fostraren inom Valter fnös: "Hur kan du ställa en så idiotisk fråga - märker du inte att hon varit i Paradiset??" Men Valter HADE blivit orolig. Denna grad av sexuell utlevelse var inte vanlig, inte ens bland erfarnare smiskflickor. "Du fattar inte hur skönt det var" snyftade hon. "INGEN karl kan fatta sånt..." Nåja - kanske hade hon rätt. Valter var avundsjuk.
Och naturligtvis hade hon kissat på sig någon gång under de tre, fyra sista orgasmerna. Det piggade upp honom. Anledning till mer stryk... En nedsölad piskbänk - så oförskämt!
Det dröjde bara minuter innan det där masosuget hade hunnit i fatt henne igen - fortfarande med fittan genomsyrad av vällust kröp hon glatt och villigt självmant upp på piskbänken igen - sedan hon på Valters order rengjort den så gott det nu gick. Hon visste vad som skulle komma - oron steg därför så sakta i flicksjälen igen... Valter tittade på klockan - nå, han hade lite tid kvar för finalen... Tänk om hon efter sin upplevelse nyss lärt sig tigga om smisk, mera på allvar. Ja - det skulle bli skönt att höra. Valter ställde sig myndigt framför hennes ansikte - lyfte upp hennes huvud med rottingen så hon såg upp mot sin plågoande.
"Såå min tös. Dags att bekänna, eller hur? Visa nu att du KAN be riktigt snällt - så skall jag ge dig den smärta du egentligen är här för. Med mina härligt vassa verktyg. Låt höra. Och låt mig inte vänta. Tala nu om för mig varför du är här. Du vet precis vad jag vill höra. Och vad jag måste göra." Han såg hur hon våndades. Hon skulle få använda egna ord - det var alltid intressant. Det dröjde inte länge innan hon blundade, rös till - och munnen formade magiska ödesmättade ord: "Snälla Magistern - piska mig lite igen så jag lär mig att bli en duktig elev..."
"Lite?? Vad är det för trams?"
"Öhh - förlåt - så länge och hårt Magistern behöver - det är skönt att piskas av Magistern..."
"Ber du mig om det, min smiskflicka? Riktigt snällt??"
"Mmmm - oooh ja snälla - låt mig inte få vänta längre - jag VILL lära mig älska piskor och spön - jag behöver det nog riktigt hårt, Magistern..." Han såg hur hon kåtade upp sig igen. Suveränt!
Tja - det gjorde ju han också... Han slickade sig åter om munnen. Han fattade de två hasselkäpparna och visade henne.
"Tjugo rapp först, min vän. Med dessa sköna vassa slanor. Titta på dem. De representerar VÅR värld. Den du för alltid tillhör nu. Seså - puta upp rumpan nu och håll andan. Kom ihåg att varken skrik eller tårar hjälper - vad vi måste måste vi. Det är endast stoppordet som avbryter - men det vill jag inte höra nu heller. De här svider lite värre - men kan andra stå ut så kan du. Är du rädd?" "Mmmm" "Då känns det väl bra igen i din lilla kladdfitta?" "Mmmm - det känns skönt igen i kladdfittan, Magistern..." Han fingerpullade henne lite igen, vant, skönt, hans hand upptäckte åter den allra våtaste lilla kvinnosköte som i de ljuvaste masokänslor öppnades och slöts kring hans fingrar. Han föreställde sig njutningen av att smaka, slicka och bita i henne - överallt därnere och därinne - men fingrarna skulle njuta först. Hennes slidmuskler arbetade redan kring dem - till synes utan kontroll från flickan själv. En duktig och pervers liten skoltös - nå, det var han som släppt fram henne till insikt. Det dunkade åter, och kokade av lust i hans pung och Härskarkuk, som nu längtade efter att invadera denna kåtglänsande, renrakade och rödsvullna Åsa-fitta. Som redan haft försmak av Livets möjligheter för livsglada kvinnor. Och hon skulle snart inse att han inte riktigt var färdig med henne i kväll. Inte riktigt...
En svindlande sekunds eftertanke - hur skulle de kunna se varann i ögonen på måndag?? Ja - den tanken fick för ögonblicket vila. Ingen av dem ville nog tänka den...
Och hur det blev med den saken får vi veta i det - garanterat - sista avsnittet, epilogen...
en fin detaljerad stjärtknullsbeskrivning; mycket upphetsande ...