Valters Smiskskola del 3

---

---

Del 3 - stugan bl.a., samt stegrad oro...
Åsa:
Hon kunde inte vänta - måste läsa genast! Hon kramade brevet i handen och hjärtat bankade så hon tyckte det måste höras utåt. Maso-Åsa inom henne spann belåtet:
"Sådärja min tös. Då är nog allt klart. Skynda dig nu in på toaletten och läs - LÄS - så skall du få några speciellt sköna sugningar i fitta och rumpa. Seså - snabbt! Läs för mig också..."
Åsa, galen av spänning och oro, hittade en ledig toalett direkt - strök in hysteriskt och glömde nästan låsa dörren. Ivrigt började hon slita hon upp kuvertet - men stopp, stopp! I all yrsel kom hon på att om hon varit naken då hon skrev till honom, så måste samma gälla då hon läste! Av någon anledning fick hon för sig att HAN hade tyckt om det (klarsynt dam)... Hon höll andan då hon snabbt drog av sig allting - till och med skor och strumpor trots att toaletten var både trång och ostädad - åååh det var ju precis så här härligt hon visste det skulle bli med en Fostrare. Hon tiitade på sin spegelbild - vad såg han hos henne - en helt vardaglig tonårstjej, med fräknar, uppnäst och med för mycket hull över låren? Men det var nog stjärten - det var säkert inbillning, men hon tyckte att den redan blivit rundare, fylligare och mer utputande sen hon förstod att han ville piska den. Hon stod bredbent, smekte skinkorna som var kalla och knottriga, gåshud över hela rumpan av både rädsla och förväntan. Hon höll andan och började läsa - rös i hela kroppen av spänning. När hon läste raderna om hur ont det skulle svida i rumpan kom de utlovade ilningarna - en - två - tree - oooh - plötsligt satt hon på toastolen, knep ihop låren, gungade och lät sig sugas med av de härliga kittlande vågorna - herregud så skönt! Hon bet sig i läppen för att inte skrika rakt ut av denna särskilda vällust i fitta och mage, som kom och gick, sjudande, svirrande, spännande - och alldeles fasanfullt lockande... Tänk om kompisarna hört henne! Fyy! Hon läste om och om igen - fredag kväll - milde tid, det var ju bara tisdag! Hur skulle hon stå ut två dagar till? Och hon skulle inte tänka på nåt annat? Så raffinerat av honom - att låta henne våndas och vänta så länge! När hjärtat bankade lite lugnare och hon kommit till sans insåg hon att hon hade ju lektion! Hon hade suttit på toa i tjugo minuter. TJUGO minuter! Fortfarande lite upphetsad klädde hon på sig och smet lite skamset ut. Vem VAR hon egentligen? Eller VAD? I handen hade hon hans brev - nu hårt hopknycklat - hon längtade efter att få komma hem och planera för fredagens hemska äventyr. För NU visste hon att det fanns ingen återvändo. Nu MÅSTE hon få prova det där med stryk i stjärten - få lida men också njuta - kanske skrika ut alla känslorna inför HONOM - han som redan visste allt om henne. Huu så hemskt - perverst - men alldeles ofrånkomligt! Förväntansfull och yr av denna speciella insikt satt hon sedan okoncentrerad i klassrummet...
Valter:
Torsdag kväll härjade han, Magister Skoog, ute i sin stuga. Han hade mycket noga föresatt sig att alltsammans måste bli perfekt för den olydiga slynan Åsa - om hon nu vågade komma. Det var inte så säkert - vankelmod i sista stund var han van vid. Fast denna lilla dam verkade så beslutsam - masochistjaget inom henne hade nog en tillräckligt lockande röst för att puffa på denna beslutsamhet. En god gammal årgång av ett rödvin hade han valt ut från vinkällaren - men han var inställd på att ej dosera för mycket åt sin nya smiskflicka. Han måste se till att hon inte var alltför berusad då han skjutsade hem henne på natten - vad som helst kunde ju hända om föräldrarna fattade misstankar om arten av hennes bortovaro, och gick till skolledningen. Skandalen i den lilla staden skulle vara ett faktum. Nåja - svidande öm i rumpan skulle hon bli - det fick bli en slags berusning för henne, det också!
För det ändamålet (vitsigt!) begav han sig ut i terrängen runt sin stuga - i dagsljus kunde han med erfarenhetens precision bedöma och avgöra ris och kvistars beskaffenhet. Hassel var aldrig fel - bra och smärtsamt - vant skar han till ett par lämpliga slanor. Två enmeters räckte nog - av det smala smidiga slaget. Det borde räcka för henne första gången - men den speciella rösten inom honom var som vanligt påstridig och sarkastisk:
Fostraren Valter:
"Amatörjobb! Och DU kallar dig erfaren! Vad tror du att hon är? Prinsessan på ärten? Inbillar du dig kanske att hon är ömskinnad?? Nej, se till att skära björkris också för hennes vita svällande skinkor hon skall ge oss. Vi skall njuta, du och jag, medan hon måste lida. Ett rejält knippe riktigt långa, sylvassa björkslanor som svider hett i tösaskinnet. Sånt ris som går på djupet - inte bara kroppsligt. Det ger henne de bästa känslorna. Oss också."
Valter själv:
"Jajaja - vi får väl se om hon vågar komma först - det är inte så säkert..."
Fostraren Valter:
"Så klart att hon gör. Du förstår - den här speciella damen VET redan att hon är skapt för såna som oss. DEN masorumpan tvingar sin ägarinna att komma - var så säker!"
Valter själv:
"Ja - i så fall, så. Jag hoppas du har rätt. Det här kan ju bli nåt alldeles extra..."
Valter slickade sig om munnen vid tanken på Åsas fint rundade flickbak och njöt av att han hade en fantastisk erektion - redan. Hur skulle det då bli när han hade henne "in natura" framför sig - och hade timmar till förfogande att undersöka och ta i besittning (mums) hennes bröst, stjärthål och det rvarma våta vidöppna flickskötet, fyllt av otillfredsställd agalängtan - ja, han tänkte åter för sig själv att det var ändå inte många yrken som gick upp mot hans...
Då han på sin inre rösts inrådan skurit till ett gigantiskt björkrisknippe gick han tankfullt in i stugan och hällde ut alla kvistarna i badkaret. Jo - sådant fanns. På med vatten - nu behöll kvistarna sin seghet tills morgondagen... Så var det piskbänken som måste ställas i ordning. Den fanns i ett hemligt förråd, undanställd av naturliga skäl - men som nu måste tagas i full smärtsam drift. Skönt. Den njutningslystne läraren slickade sig om munnen igen. Bänken var en meterhög långsmal historia; en madrasserad tygklädd träbänk som var försedd med öglor och krokar för de remmar som erfordrades. Han band alltid flickornas armar och ben hårt till bänken - ibland blev det förstås lite brottning och tjafs (se de VILL inte bindas, gudbevars), men de underkastade sig ändå repen utan större kamp - då de till sist förstod att det gav dem de bästa känslorna. Dels hindrade repen dem från att rymma när deras stjärtar började svida på allvar, dels gav repen den rätta rädslan FÖRE smärtupplevelsen, känslor som Valter älskade att se, utforma och styra. Ibland tröstade han dem med en omsorgsfull beskrivning av hur ont det skulle göra i rumpa och lår den närmaste halvtimmen - som en svidande intensiv eld de inte kunde undkomma. Det blev de i regel inte lugnare av. Egendomligt, tyckte Valter - som var en generös natur, och alltid var mån om att informera och förbereda, lugna och trösta...
Ej för lös bindning - det var oerhört viktigt att remmarna alltid var hårt åtspända. Flickan måste hållas fast och känna hjälplösheten inför det oundvikliga - eftersom smärtan var nödvändig för henne fick hon ju inte undkomma den! Det var ytterst viktigt. I detta fall skulle repens makt förhöja njutningen för alla de fyra inblandade - Valter och Åsa samt deras inre röster och egon som nu var i fullt uppror och i extatisk förväntan. Fyra inalles. Apropå inblandade - det hade förekommit ibland att det fanns åskådare eller filmare i form av Valters maskerade vänner och väninnor ur den mycket speciella krets av livsnjutare han tillhörde. Fast nu skulle det bara vara HAN och Åsa - hennes första praktiska SM-introduktion. Vars kvalitet endast HAN var ansvarig för - HON behövde bara komma... Han suckade. M-kvinnor har det för lätt, egentligen! Att få slippa allt ansvar - de kan bara slappa, lyssna, lyda och hänge sig åt underkastelsens säregna njutning, medan HAN måste vara helskärpt och tänka på allt. En av livets orättvisor! Att hela tiden vara vaksam och skärpt inför hennes psykiska och fysiska känslor så att inte någonting blev fruktansvärt fel. Han måste se till att allt fungerade - inget sjabbel med rep och bojor, allting på rätt plats, inga piskor som gick sönder, att han inte förlagt nycklarna till handbojorna - att ingenting fick bryta den förtrollande sexuella stämning hans erfarenhet och kunskap kunde bygga upp. Fast sådan är SM-världen - och om sanningen skall fram så var han rätt nöjd med sin roll. Och den här lilla tårtbiten Åsa skulle han ägna all sin kapacitet som skicklig fostrare åt - hon skulle sannerligen få känna på (inget mjäk, som rösten inom honom sagt) - men samtidigt måste han se till att hon verkligen fick uppleva det M-paradis hon drömt om. Så hon på sikt skulle bli en riktig M-kvinna. Det var hans ansvar som lärare. Att lotsa henne rätt i den nya värld hon så modigt hade närmat sig. Nå - sånt kunde han om han fick fria händer! Många är kallade, men få äro utvalda att vara ÄKTA Fostrare...
Hela vägen hem tänkte han lystet på hennes rumpa - visualiserade hur den såg ut före, under och efter rottingens välgörande inverkan. Han älskade denna stjärt redan - och förmodligen också dess unga ägarinna. Vansinne! Knappt 17 år! Hon kunde ju varit hans dotter! Men ett skönt vansinne - han höll flera gånger på att köra av vägen då vågorna av sadolust sköljde genom underlivet. Ja jäklar - dessa stunder VAR livets höjdpunkter - i varje fall för de båda annorlunda människobarnen, han och Åsa, vars psyken så egendomligt väl kompletterade varann.
Åsa:
Samma torsdagskväll som Valter var ute i stugan meddelade Åsa föräldraskapet att hon ämnade besöka en väninna på fredagens kväll. Att hon måste vara i skolan vid fyratiden för att hämta lite böcker - och att hon ej skulle vara hemma då de kom från jobbet... Det skulle nog ej bli så sent, meddelade hon, hon fick skjuts hem - och allt var väl OK??
Jo - det skulle väl gå bra, hon var ju skötsam och ordentlig! Åsa rodnade klädsamt då hon hörde detta omdöme - TÄNK om de visste vad hon skulle ge sig in på! Ibland är föräldrar otroligt naiva. Fast hon blev glad då allt gick så lätt - samtidigt steg nervositeten, ty nu var hon ett steg närmare undergången - eller Paradiset! Rysliga ilningar for från skallen, längs ryggraden, rakt ner i tårna och tillbaks upp igen till skallen - upp-ner, upp-ner längs kroppen. Hon var brännande torr i munnen och kände att hon höll på att bli galen. HUR skulle hon stå ut tills nästa kväll?? Den natten sov hon dåligt. En återkommande tokig mardröm hon haft några år dök upp igen. Den gjorde henne alltid rädd men samtidigt efterhand egendomligt förväntansfull. Hon drömde att alla flickor i hennes klass hade en sorts tävling; de simmade helt nakna i havet mot en sorts hemsk ö - hon kände i djupet av sin masosjäl att det var ytterst viktigt för henne att nå den först av alla, trots att hon visste att det fanns en sträng farbror, en "bödel" där ute på ön som skulle binda och piska upp den flicka som kom först! Piska hårt och länge. En sträng Herre som förut liknat hennes konfirmationspräst - men på senare tid Valter - joo - men nu VAR det ju Valter som stod på stranden! Tyst, väntandes, småleende... Han väntande säkert på henne... Detta gjorde att hon simmade ännu fortare - bråttom, iver, oooh - hon måste ju dit innan nån annan - hon bara MÅSTE - suget i kroppen efter hans hemska spö och ris var nu outhärdligt! Och hon ville inte göra honom besviken... Jo, hon nådde stranden först, och rädslan i maggropen blev nästan övernaturligt ljuvlig då hon insåg att det VAR hon som vunnit - att det var HON som skulle få känna på hans ris och piskor. I drömmens bisarra värld får allt hända - fastän livrädd sprang hon honom till mötes, och det sköna ilandet och svirrandet i stjärthålet hon alltid har i denna dröm ökades då Magistern bryskt särade på hennes skinkor för att se denna öppning och peta i den. Fyy så snuskigt - ändå så nödvändigt, och hon gjorde allt för att öppna sig så han kunde se ordentligt. Ooh så skönt. Sedan kom paniken då hon bars, skrikande och sprattlande av rädsla, bort till det hemska skjulet - ännu närmare smärtan. Där hon visste att piskorna, riset och spöna för det nödvändiga hemska hängde på väggen - de hade hängt där i alla tider väntandes just på henne. Och inga böner, tårar eller skrik skulle hjälpa - nu var hennes tid inne. Hon förstod först nu att skjulet i den märkliga drömmen representerade det naturen avsett henne för. Det ofrånkomliga. Ett liv av ständig fostran, pisk och aga - en värld av smärtsam underkastelse... Genomsvettig vaknade hon som vanligt just som hon bryskt föstes in i mörkret, in i skjulet, för bestraffningen. Drömmen slutade ALLTID där - åååh, varför vaknade hon alltid då det hemska spännande just skulle börja! Varför fick inte denna underbara dröm NÅGON gång fortsätta?? Ett lindrande finger hastigt över den plaskvåta fittan och ett i det vidöppna rumphålet lugnade den värsta besvikelsen - som byttes mot ny skön förväntan då rösten inom henne lockade, en röst hon måste lyda - den som hon förstod var hennes riktiga "jag":
"Nu är det snart dags, Åsa. Så skönt vi skall få det. Och riset som han har skurit - det är vasst, må du tro. Du anar inte hur det svider. Och han slutar inte bara för att det gör ont och för att du skriker, åååånej - hahaha - han vet vad en annorlunda skolflicka måste ha för att det skall ila riktigt gott och skönt i kissemissen - vi kommer att älska det, du och jag..."
Äntligen morgon. Puuh vilken natt av rädslor och känslor... På förmiddagen, efter ett långt nervöst bad, stod hon länge helt naken i badrummet framför spegeln. Raka sig mellan benen? Vilket påhitt! Hu så perverst. Fast HAN ville ju det, Valter, vällustingen, snuskhummern, LÄRAREN - för att han skulle kunna se och känna sin lilla flicka ordentligt. Gud så konstigt upphetsad hon blev - bara vid tanken. En halvgammal lärare med skumt rykte, som säkert haft många kvinnor - hur kunde en sådan typ vända upp och ner på hennes tillvaro?? Måtte han bara tycka om henne - tycka att hon duger - hon skulle dö av besvikelse annars... Som i trance satte hon sig på toastolen och började proceduren med att avlägsna sina lockiga brunröda tofsar "därnere". Först bortklippning med sax - sedan fick pappas rakhyvel göra resten... Tänk om han visste vad hans oskyldiga ögonsten till dotter använde den till nu! Denna slätrakning gav henne egendomliga vällustrysningar. Tänk att vara lydig flicka, gå till Magistern, niga och visa att hon minsann rakat bort hela busken mellan benen! Och känna hans stränga blickar och händer då han inspekterade henne... Nå - han ville ju ha hennes fitta sådan - så klart hon måste lyda honom. Och nu kunde han inte lugga henne "därnere" åtminstone! Men kanske han blev sträng mot fittan på annat sätt - hu, usch och fy, såna tankar! Bara tanken på vad det innebar att lydigt klä av sig hos den stränge Valter, niga och puta med ändan, skänkte henne åter böljor av vällust från fittan rakt upp i magen - sugande, pockande, ljuvligt skönt... Så konstigt att hon blivit född till detta! Efter rakningen (som tog en halvtimme) for hon med fingrarna ut och in i sina båda känsliga öppningar där nere, slickade och smakade emellanåt på samma fingrar och rös av välbehag - inbillade sig att HAN såg på och befallde henne både att göra och njuta av allt sånt snuskigt. Egendomligt nog var tanken oerhört lockande - han hade inte behövt befalla! Hon VAR ju en snuskig flicka som i extrem njutning älskar att göra allt sånt inför en "gubbe" som ser och förstår... Herregud - visst behövde HON straffas...
Naken och utan det minsta bortglömda hårstrå mellan benen drog hon sedan planlöst kring i lägenheten, gned skinkorna och drömde om SVEDAN hon äntligen skulle få uppleva. Tänkte på drömmen hon haft. Känslan från den ville inte släppa... Ju närmare klockan nalkades 16.45 - då hon måste gå - desto kraftigare blev hennes hjärtklappning. Hon både svettades och frös samtidigt. Tänk om han våldtog eller misshandlade henne? Med slag och knytnävar? Eller om han var en mördare - en psykopat! Skulle hon kanske först bli förd till en riktig tortyrkammare i hans källare? Brännmärkning? Kidnappad och förd till utlandet? Huu såna tankar! Var hon egentligen riktigt klok som utsatte sig för denna risk?? Hon blundade och rös - så kom deras möte på lärarrummet in i hennes medvetande igen och hon blev lugn. Den trygghet och äkthet hon läst i hans ögon och känt då han smekt hennes kind var bevis nog för henne. Om hon inte kunde lita på HONOM - ja då fanns det ingen sexuell framtid för henne. Så kändes det - och i stället för av skräck fylldes hon nu av mjuk sugande förväntan. Han skulle få göra ALLT med henne. Förresten - smärta i samband med sex längtade hon ju efter. Och nu skulle hon - -
Så hemskt DEN vetskapen var... Med flicksjälen fylld av sådan bisarrhet kunde hon heller inte äta något på hela dagen - vad var väl MAT en dag som denna! Hon tog en banan och fick de vådligaste associationer när hon mumsade på den - längtan efter HONOM blev ju ännu värre! Sedan en smörgås - som smakade som aska i munnen - nej, mat var inte att tänka på denna första dagen av ett långt härligt liv som smiskflicka! Den insikten gav henne de allra underbaraste ilningar i fitta och stjärt - åååh om människor visste hur tokig hon var, egentligen! Hon stod en stund på balkongen spritt naken och bredbent och upptäckte i detta hela tiden nya sensationer i kroppen. Och det kittlade perverst i rumpan - om hon skulle sära lite på skinkorna - såååååja! Tänk om nån såg henne nu - en sträng typ - sån som den stränge Valter! Tänk att hon snart verkligen frivilligt SKULLE gå till honom för att få prova RIKTIGT stryk i ändan, med ris och rotting! Det var osannolikt - ändå verklighet... Och en fasansfull hemlighet!
Hans ord i brevet kunde hon utantill: "Du skall ha trång tröja, kort kjol, mörka strumpor och vita knästrumpor utanpå. Gymnastikskor." Strax innan hon skulle gå klädde hon sig exakt så - hon hade redan på onsdagen efter skolan med bultande hjärta varit och handlat det som behövdes - hon tyckte att hon hade hittat det HAN skulle uppskatta, vällustingen Valter... Hennes inre röst var behjälplig då hon darrande drog på sig de tunna mörkbruna strumpbyxorna - egentligen tyckte hon sådana var mesiga efter den där episoden hemma hos sin farmor, då hon lekt 50-talsvamp i gammaldags nylonstrumpor och gördlar. MEN - som hennes inre röst påpekade - hon skulle nog snart få dra av dem - hos HONOM... Hon speglade sig länge - kände spänningen i att äntligen få VARA den där andra Åsa. Och detta "andra" perversa Åsa-jaget viskade nu lystet: "Så skall det se ut. Det här skall han säkert gilla. Hoppas bara du uppför dig till belåtenhet och inte sjåpar dig, skriker och bär dig åt när rottingen kommer. Då skall du se att han tar dig i öronen riktigt ordentligt, luggas och ger dig örfilar för att få dig tyst - det njuter han av, må du tro! Och jag också när jag tänker efter. Tänk att vi ÄNTLIGEN har hittat en sträng lärare som kan ta tag i din sexfostran vi väntat på, din slashas! Seså, rätta till kjolen nu och skynda dig! Ta dig en klunk vin och tänk på att det sköna riset väntar - var nu riktigt lydig hos honom så jag slipper skämmas. Då skall jag ge dig ännu mera skönt i fittan, sånt du inte trodde var möjligt, sånt du inte riktigt upplevt än, när han blir RIKTIGT RIKTIGT sträng med rottingen och riset..."
Tja - egentligen behövde hon inte hämta mod - men det kändes bättre att dricka ur den där lilla vinflaskan som hon gömt under sängen, bara i fall att, innan hon slängde på en kappa utanpå tröjan och kjolen, och gick ut för att möta sitt öde... Helt hysterisk tog hon sig till skolan - det var fredag e.m., och ingen människa syntes på skolgården och på bilparkeringen - nå, det var bra! Valters bil upptäckte hon genast - den stod längst bort nästan skymd av ett buskage. Han HADE tänkt på diskretionen - ingen såg henne då hon halvt förlamad av rädsla och upphetsning öppnade bildörren och steg in. Nu - nu så...
Valter fanns inte där. Hjärtklappning igen - men hon trodde nästan detta hjärta skulle stanna då hon såg vad som låg i baksätet. En stor rulle smidig lina av nåt slag - Åsa förstod intuitivt att han naturligtvis ville binda henne innan riset kom. Hon rös vid tanken. Men kanske han bara lagt den där för att skrämma henne - jo, så var det nog! Bara han själv ville komma snart - hon kunde knappt sitta stilla av rädsla och förväntan. Hon fumlade av sig kappan och slängde den i baksätet. Det var skönt att sitta i bara kjol och tröja - hon visste hon hade snygga ben, fast lite kraftiga lår.... HAN ville nog se sånt. Trosorna hon bar var redan fuktiga före dessa tankar - nu blev de sjöblöta. Tur hon hade ombyte med sig - hon hade faktiskt tänkt på hemresan också. Stjärten var nog förresten då så öm att hon inte kunde sitta - hon kanske fick ligga i baksätet, på magen med rumpan i vädret... Som HANS lydiga, tuktade flicka... Behagligt yr blev hon vid denna tanke, men hon var också yr efter vinet - nästan uppspelt!
Valter:
Den här fredagen var Valter inte sig lik i skolan. Allt kretsade kring planering för kvällen, videofilmer, mat, dryck för sin nya piskunge (som han njöt av att kalla henne) samt inköp av de sista attiraljerna - dekor i smiskrummet och en CD-skiva med suggestiv musik. Han visste att Velvet Underground från sjuttiotalet med sin närmast hypnotiska effekt samt en viss sorts gregoriansk medeltida körmusik kunde sätta fart flickans underkastelsebehov. Att sakkunnigt, njutningsfullt, rapp efter rapp, jaga upp svidande hetta i flickrumpan till dessa körstämmor, som ackompanjerade hennes skrik efter hårdare och mer pisk då orgasmerna närmade sig - ja det var njutningar som endast förfinade själar kunde lära sig - och unna sig. Kyrkomusik i samband med de högsta sexuella njutningarna - vilken hädisk, angenäm tanke! I medeltida kloster skedde de smärtsammaste bestraffningarna av Abbedissan själv, då hon fått smak på någon speciellt lockande flickbak. Till ackompanjemang av nunnornas vackra stämsång - denna blandad med de ekande snärtarna från Piskan då den träffade bart skinn, och flickans skrik kort efter rappet, utgjorde en mycket vacker och upphetsande kombination. Valter berättade ofta sådan intressant filosofisk sexhistorik för sina smiskflickor efter agan, då de satt i hans knä för att tröstas och lugna ner sig. Ofta hade av någon anledning såna berättelser motsatt verkan - oron i deras olydiga fittor kunde stiga så riset eller rottingen måste fram igen! En Fostrares eviga dilemma - att de ALDRIG blir eller ens vill bli färdigstraffade i ändan...
Det kunde för övrigt inte skada att redan första träffen inviga Åsa i sådana hemligheter. SM är ritualiserat, SM är stil och finess - och redan från början skulle det inpräntas i henne. Han visste hon var läraktig - och VILLE vara det. Då finge det väl göra lite ont i ändan och brösten - bara han såg till att hon uppnådde höjdpunkterna - men NÄR fick hon givetvis inte själv bestämma... Å andra sidan var Valter inte främmande för att improvisera. Han visste att alltför minutiös planläggning av SM-lek var meningslös - saker och ting kunde hända som avvek från programmet. Eller som tvingade honom att agera annorlunda - mildare eller strängare. I Åsas fall kände han instinktivt att det snarare skulle bli "strängare" - han anade att vägen till extrem njutning för henne låg i mycket sträng behandling. Speciella flickor skall ha speciella män - hård och långvarig bestraffning - han njöt vid tanken - kanske han t.o.m. skulle spela in ljuden på band - hans kommentarer före varje rapp, piskans klatschar och skriket som följde omedelbart efter - tystnaden då hon ivrigt väntade på nästa snärt? Ja - det borde han nog!
Bilen väntade med sitt offer. En hysteriskt rädd flickunge, vit i ansiktet av nervositet, satt ju där redan, då han kom. Och dessutom så perfekt klädd - en äkta rädd skolflicka, till sinn och skinn. Bra! Han hade avsiktligt låtit henne vänta en kvart - ville se att hon redan hade viss disciplin i kroppen och tvingade sig att sitta kvar... Hon ryckte till då han öppnade bildörren - hon hade inte sett Magistern komma. Valter klappade henne på kinden innan han utan ett ord startade och drog iväg med en rivstart. Hon sneglade ängsligt på honom. Varför sa han inte ens "Hej?" Jo - Valter hade situationen under fullständig kontroll och ansåg sig inte behöva säga något - än. Det gjorde tydligen henne ännu mer nervös. Och hon SÅG rädd ut. Bra. Valter älskade då smiskflickorna var rädda för vad som skulle ske, men ändå tvingade sig själva att följa med den gamle räven, smiskmästaren, tuktaren, BÖDELN... Det var förunderligt. Då han kommit precis utanför stadsgränsen körde han in på en parkeringsficka och stannade. Flickan tittade blygt, ängsligt på honom igen. Vad nu? Han intog Lärarens roll - och började tala. Han hade ett val för henne att göra, och framställde saken i allvarligt röstläge: "Bra att du kom Åsa - men nu skall du tänka efter riktigt. Ångrar du dig så kör vi inte längre - härifrån är det nära för dig att gå hem. Du är fri att gå. Väljer du att följa med mig nu så är du inte fri längre - jag slutför mina planer i stugan, och så blir du den tös jag formar dig till. Ingen våldtäkt eller misshandel - men följer du med visar du att du litar på mig till 100%. Och att du behöver sträng disciplin med mina metoder. Kom ihåg: Vad som än händer i mitt hus i kväll så är du hemma igen strax efter midnatt. Relativt oskadad. Som en annan, lydigare, omtumlad flicka - men dock hemma. Lyssna nu noga - ÄR du redo för mina smärtsamma metoder, vilket jag tror du är, min tös, så drar du upp kjolen lite för mig. Så som alla lydiga flickor skall göra på befallning. Du har ju snygga ben, min tös. Du dör inte av att din Fostrare tittar och känner på dem. Dra upp kjolen nu, som du med flit gjorde på bussen en gång för mig. Signalen att du är beredd att ta ditt straff. Annars går du rakt ut här och nu - och vi diskuterar inte saken mer - inte heller i skolan sen. I så fall är allt glömt - och vi har inget mer gemensamt. Och du är för evigt ute ur min smiskvärld - och kommer inte in igen. Nåå?"

Jo, för att gå händelserna i förväg - Åsa, smisktösen, hissade ju upp kjolen! Hon funderade inte ens två sekunder! Vad skulle DU ha gjort?? Är man smiskmedveten så är man...
Fortsättning i del 4, för den som vill veta... Eder Smiskmästare Valter Skoog

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Internatets Camilla - del 1, how it ...	Bdsm	3.1	9/8-07
Kärleksväggen del 2(2)	Bdsm	3.7	8/8-07
Kärleksväggen del 1 (2)	Bdsm	3.0	8/8-07
Internatets Camilla, prolog	Bdsm	3.6	7/8-07
Smiskskolans lilla Nellie - del 2	BDSM	2.7	30/6-05
Smiskskolans lilla Nellie - del 1	BDSM	2.7	10/6-05
Valters Smiskskola Epilog	BDSM	2.7	21/4-05
Valters Smiskskola del 6	BDSM	2.9	18/4-05
Valters smiskskola del 5	BDSM	3.4	14/4-05
Valters Smiskskola del 4	BDSM	2.8	8/4-05
Valters Smiskskola del 3	BDSM	2.8	5/4-05
Valters Smiskskola del 2	BDSM	2.9	1/4-05
Valters Smiskskola del 1	BDSM	2.5	29/3-05

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.