Valters Smiskskola del 2
Författare: valter skoog Datum: 2005-04-01 18:41:51
E-post: valterskoog@hotmail.com
Kategori: BDSM
Läst:
23 417 gånger
Betyg: 2.9 (326 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Del 2 - som handlar om UPPTRAPPNINGEN...
Valter:
Jaha - nu väntade han bara på den där flickungens brev. Så fin hon varit på lärarrummet! Valter hade erfarenhet och var en av de människor om vilka man säger att de känslomässigt är opåverkbara - vad som än inträffar. Men den här ungen - hon lämnade honom ingen levandes ro i hans smiskfantasier. Hon var så in i helsike perfekt - han hade ständigt henne i sina burleska tankar och föreställde sig hennes gälla intensiva smärtskrik när han tuktade henne - han blundade och njöt av den förväntansfulla sjudningen av vällust i de ädla kroppsdelarna vid tanken på att risa upp henne ordentligt. Inte av elakhet - men av utsökt delikat njutning då hon skrek och sprattlade... En av gudarna sanktionerad njutning - varför fanns det annars smiskflickor? Som vet om att de är det? En ilning som lovade mera... en djupt tillfredsställande känsla av att få vara den som för in henne på hennes rätta stigar. Att göra en lycklig kvinna av henne, för ett långt härligt sexualliv i risets tecken. Och att detta var hans främsta uppgift som fostrare och lärare - att ta hand om dessa små sökande flickor. Det var en särskild filosofi... Han hade betraktat henne noga då de pratat på lärarrummet. Runt barnansikte och fin haka, hade han tänkt - slö slapp likgiltig, just så där perfekt trotsig, men ganska söt ändå då hon ler så där blygt och undergivet. En flicka man bara vill ta tag i - hårt, men kärleksfullt. Hon hade varit klädd i knäkort klänning och tunna svarta strumpor vid mötet - egendomlig slump att hon bara klädde sig så i skolan de dagar hon hade filosofi på schemat! Visste den där lilla listiga smiskungen att han älskade se henne sådan? Jo - det förstod hon naturligtvis, med kvinnans inneboende intuition. Dum var hon inte. Han drog ett djupt andetag, blundade och föreställde sig henne framme vid svarta tavlan i gammaldags skoluniform för flickor, en korrekt nystruken (annars!) halvlång klänning, vita kraftiga knästrumpor, höga kängor - de långa benen lätt särade - mmm - han hängav sig åt dessa subtila tankar för några minuter. Då hon lämnat lärarrummet hade hon förresten också putat ut rumpan mot honom liksom för att markera - möjligtvis omedvetet - men Valter Skoog var en gammal räv som varit med förr och förstod alla subtila signaler. Nu var han övertygad - visst ville hon prova aga - nu gällde det att på bästa sätt ta sig an denna lilla nyfikna kvinna, vilket hon ju sexuellt var, trots sina bara 16 år... Och brevet!! Han hoppades att hon inte var lika usel i ämnet brevskrivning som i filosofi - fast å andra sidan skulle ju något sådant innebära en extra anledning för en ansvarsfull lärare att ta fram rottingen - så hon smärtfullt och konsekvent lärde sig vad dess smärta innebar, och dess förmåga att frammana lydnad, vördnad och längtan efter att få vara till lags. Längtan efter att komma under besittning - längtan efter att snabbt komma under en annans vilja. Ja - endast en smärtfull vass rotting skulle ge henne den bästa känslan för dessa viktiga detaljer. En urgammal princip.
Åsa:
Samma kväll redan, efter mötet på lärarrummet, låste hon in sig på sitt rum i ett tillstånd av förvirring, upprymdhet och en hypernervös känsla i magen. Efter mötet hade hon bara tänkt på hans hus på landet och vad han hade därute i beredskap för henne. Varje kväll den senaste tiden hade hon ju onanerat otåligt för att försöka locka fram de där sällsamma ilningarna hon haft både i kissen och i stjärthålet den där gången i farmors hus. Då hon ibland lyckades (endast då hon föreställde sig att Valter tittade på och kommenderade) var de emellertid bara sekundkorta och som fjuttiga vindfläktar i jämförelse med den orkan av pervers njutning "där nere", som fått henne att tappa andan och nästan svimma. Hon hade också läst lite nu på biblioteket om masochism och andra "avarter" - att gå till skolsköterskan för info visste hon var lönlöst, ty på den s.k. sexualundervisningen hade denna ovetande kvinna bara svamlat om att man i ungdomen skulle motverka sin sexuella lust genom idrottsliv, föreningsliv, motion och frisk luft. Hon var en gammal ungmö som hamnat på glasberget - klart hon var avundsjuk på dagens unga flickor och deras sexuella möjligheter! Eleverna gycklade med denna gamla nucka - bisarrt nog ersattes hon inte trots alla klagomål. Fast så är det i skolans värld; gamla reliker flyttar man aldrig på! Kompetens har aldrig varit en avgörande faktor för de som anställer skolpersonal.
Åsa kände sig ändå nu lite mer informerad och förstod nu att hon var långtifrån ensam om att vara "pervers". Nyfikenheten på det här med SM steg, och rädslan och spänningen inför mötet med Valter där ute i hans hus kunde hon nu vända till något positivt! Darrande tog hon fram papper och penna. Då hon skrivit överskriften kom plötsligt och oväntat det där suget mellan benen igen - hårt knep hon ihop benen, gnällde som en hundvalp - blundade, bet sig i läppen och väntade tills njutningen var över eller om det kanske kom mera. Hon darrade hängivet - Gud så tokig hon måste vara! Vad FINNS det i det här med smisk?? Men underbart är kort, och det kom inte mer än en av de där himmelska ilningarna, som hon tog som en påminnelse om nåt hon glömt - visst ja - naturligtvis! Lite yr klädde hon av sig - hon skulle fräckt skriva i brevet att hon var naken då hon skrev! Tanken svindlade och flickan skyndade att skriva allt som kom för henne - rätt upp och ner. Till sist var hon färdig och läste paralyserat och skräckslaget vad hon författat. Var hon riktigt klok, egentligen?? Så under läsningen kom de där konstiga ilningarna igen - från hennes lilla kisse bak till rumpan och tillbaks fram igen via magen - flera gånger - oooh så härligt kittlande gott! Detta VAR vansinne! Och ilningarna kom nu spontant utan att hon behövde vidröra sig själv där nere - så underligt! En ny upptäckt den konstiga flickan gjort! Hennes rader löd:
Goddag magistern!
Det är Åsa som skriver, som vi bestämde. Jag är intresserad av det där magistern talar om. Men jag är så rädd för det så det kan magistern inte tro. När jag hör din stränga röst måste jag ju klä av mig, komma till dig i krypande ställning och tala om att jag varit hemskt olydig och då gör du dig klar att fostra mig, aga och piska hårt på stjärten som svider härligt efteråt. Fast inte för hårt snälla jag vet inte riktigt var min smärtgräns går än. Fast magistern bestämmer den och är så klart obeveklig. Jag måste nog bindas och ha så hårt att jag inte kan sitta på några dar. Ja jag VET jag är ryslig men jag längtar så för det svider nog jättehärligt. Lär mig mer om smisk snälla, jag lovar att bli bra på filosofi, också! Jag skäms när jag skriver dessa rader men kan inte låta bli att prova. Magistern kan väl lämna ett svarsbrev i skolan på nästa lektion där du skriver hur jag skall vara klädd och så - innan jag måste klä av mig allt. Usch så jag skriver. Tycker du jag är hemsk? Jag gör det. Har du fler konstiga flickor som jag? Skulle vara roligt att veta. Jag tror du har det. Men det gör ingenting. Jag kan komma ifrån vilken kväll som helst framöver kan säga hemma att jag är hos en kompis om du kör mig hem också, sen. Det går nog bra. Jag vill inte ställa till nåt för dig heller. Måste sluta nu. Är alldeles naken nu när jag skriver till dig. Har försökt smiska mig själv där bak med pappas livrem men det blev inte så bra. Hoppas du inte blir arg för att jag är konstig. Jag skäms alldeles förfärligt när jag ser vad jag skrivit men bestäm du vilken dag och så. Egentligen vågar jag inte för jag vet att ris och rotting gör hemskt ont, men säg att jag måste ha riset, snälla Magistern SÄG det...
Om det är Magistern som smiskar är jag inte rädd - fast jag vet nog att det blir hemskt.
Niger och väntar på svar.
Din nervösa men mycket olydiga elev Åsa...
I smyg smög hon sedan ut till sin pappas arbetsrum och tog en kopia på det hon skrivit. Sedan vek hon ihop brevet och stoppade det i ett kuvert - klistrade igen det omsorgsfullt. Vad skulle hon skriva utanpå?? Efter lite funderande skrev hon bara hans namn - hon vågade inte plita dit något annat - vad hon skrivit inuti var tillräckligt vansinnigt ändå. Då hon sen läste sitt brev på kopian dök den där sjudande vällusten upp igen i kissen och hon knep åter ihop benen och blev alldeles matt. Jovisst hade hon gjort rätt! Nu fanns det ingen återvändo - den spirande masochismen inom henne glödde och pyrde och spann belåtet - den talade till henne inifrån hennes själ - precis som om hon varit två personer:
"Duktig flicka - du skall se att han smiskar och piskar riktigt hårt tills det gör så där härligt hemskt ont som HAN vill - eller hur, gumman??" Åsa darrade av både rädsla och förväntan då hon hörde sitt eget undermedvetna. Huu så pervers hon var - hon skulle dött på fläcken om kompisarna fått reda på nåt. Tanken på hans rotting gjorde henne matt och dåsig - en känsla hon visste att Valter skulle ta hand om på rätt sätt. Nej, för HONOM var hon inte rädd - hon älskade hans röst och ögon då han tittade på henne - åååh - måtte han bara VÅGA att vara riktigt sträng - instinktivt visste hon att det var endast HAN som kunde fördjupa och underhålla hennes våldsamma längtan. Begäret efter de där speciella, utdragna perversa njutningarna i kisse och stjärthål, som hon till sin rädsla insåg endast kunde jagas fram av ris, spöstraff och hård sakkunnig tukt hos en karl som begrep. De våldsamma njutningarna, kramperna, det ilande suget i mage och fitta som skulle suga musten ur henne tills hon kanske svimmade... Och efteråt - den där enorma lyckokänslan... Jaja. Drömmar... Den belåtna pockande rösten inom henne spann lystet vidare på temat:
"Hämta livremmen igen och försök rappa till lite bättre - seså - skynda dig, gumman! JAG, ditt eget maso-jag inom dig, väntar ju..." Åsa darrade på nytt hänfört då hon förstod att denna andra person inom henne egentligen var den som nu bestämde...
Ett par minuter senare låg hon på mage tvärs över sin säng med putande naken rumpa i vädret - svingade remmen så hårt hon vågade över skinkorna i den angenäma föreställningen av att det var Valter, som njöt av att tukta hennes stjärt. Under svedan väntade hon i spänning på ilningarna - som kom, denna gång sex sju stycken - så gungande skönt mellan benen att hon bortförd till den sköna svedans värld plötsligt och omedvetet kissade rakt ner i sängen. Hon slog och slog med remmen, sparkade med smalbenen, bet och slet med tänderna i sängtyget som blev vått av saliv och svett i hennes fåfänga försök att hålla njutningen kvar lite längre. En sexuell kraft som tog andan ur henne - så nära att svimma av njutning hade hon aldrig varit. Ändå trodde hon inte att hon överskridit gränsen till en ÄKTA smiskorgasm - det visste hon att Valter skulle ombesörja - ge henne smärtsamma orgasmer - såna hon läst om - som aldrig upphörde utan kom gång på gång - huu så hemskt perverst - skööönt... Efter ilningarna viskade den där underliga rösten inom henne - som hon nu visste var hennes maso-jag: "Sååja, gumman. Ville bara visa dig hur gott lite pisk kan göra i din lilla masokisse - men det blir skönare och varar mycket längre därute i Hans hus - fast det gör ju mer ont också, förstås. Mycket mer ont än du nånsin anar. Det skall du få uppleva. Men det vill vi ju. Han kanske piskar hårdare också för att du är en sån olydig tös som fräckt pinkar på hans golv och möbler bara för att det sjuder gott i olydiga kissen... Är du SÅN gris så måste du ju straffas för detta. Seså gumman - klä på dig nu fort - mamma och pappa undrar ju vad du sysslar med."
Och det stämde - Åsa klädde i all hast på sig då hennes mamma bankat på dörren och frågat om hon tänkt välta huset. Först då märkte Åsa att hon sparkat omkull sitt sängbord med böcker, klockradio och allt - det måste hon ha gjort under den sista våldsamma njutningen i underlivet som gjort henne döv och blind - utom för sin inre hemliga röst. Hon märkte heller inte förrän kroppen lugnat ner sig att hon kissat ner sängen - sängöverkastet knycklade hon ihop och smög ner i tvättkorgen - hoppades att hennes mamma inte skulle märka lukten. Fy så hon skämdes! Att vara en sån gris - kissa i sängen som en liten unge - men så konstigt perverst skönt det var! Tänk om Valter hade sett henne sådan! Att kissa i sängen... Vad arg han nog skulle blivit! Och då! Hu så hemskt! Riset fram! Rottingen svischar i luften! Flickan darrade hänfört vid tanken...
Nästa morgon fick skolstäderskan se en hastig skymt av en fräknig och ytterligt nervös liten råtta, klädd i tröja, kort kjol och svarta strumpor, som passerade lärarkorridoren i vild fart - men som inte glömde att droppa ner ett visst kuvert i ett visst lärarfack... Valters.
Valter:
Natten efter mötet på lärarrummet hade Valter för första gången på mycket mycket länge haft svårt att somna. Tanken på den där lilla Åsa lämnade honom ingen ro. För första gången i sin karriär som smiskexpert och sträng lärare kände han någonting alldeles extra i njutningsväg stiga i kroppen inför att få använda redskapen igen. Det hade nästan gått slentrian i det till sist - de flesta flickor han haft på senare tid i smiskärenden hade ju varit pipsillar och fegisar som tjutit att de ville hem, så fort han visat riset... Nå - detta var ju delvis hans eget fel som satt en åldersgräns uppåt för olydiga damer - 25 år - mognare kvinnor hade förmodligen varit modigare också. Vuxenundervisning hade han varit tvungen att kalla det för i så fall. I just den här unga damens fall kände han djupt in i själen att läget var speciellt. Han anade att hon, Åsa, likt honom, Valter, hade någon mystisk röst inom sig som uppfordrade kropp och själ att söka de högsta njutningarna. Hans egen inre röst - Fostraren Valters - höll honom vaken med en lika sarkastisk som bisarr inre dialog:
Fostraren Valter:
"Nåå - vad hade du tänkt göra med den här lilla slynan? Ser du inte hur lite det skall till för att hon skall bli vår lilla smisktös? Och nu - för din skull - jag lovar att ge lite speciellt sköna njutningar i kropp och själ - såna som varar mycket längre än du hittills upplevt - om du ger henne extra många rapp. Och du - inget fjuttande med riset, som sist, med den där fega Linda. Riktiga rapp. Inget mjäk. Du ser ju att hon är behöver det - och JAG vet det.
Valter själv:
"Mjaa jag vet inte - hon är ju trots allt nybörjare. Och knappt 17. Jag kan åka dit för grovt utnyttjande av minderårig och få sparken på stubben. Tänk om hon pratar bredvid mun - en del tjejer skryter ju med sina lärarerövringar! Visst behöver hon ris, men -
Fostraren Valter:
"Din gamla åsna. Ser du inte hur annorlunda hon är? Jag kan slå vad om att hon redan haft perverst sköna masoilningar i kissen, när hon smiskat sig själv, slynan. Begriper du inte, ditt fån, att henne kan vi göra sånt med som vi annars bara drömt om. Förlåt mitt vulgära uttryck, men hennes kissfitta begär det - det är en känsla i den hon måste lyda. Hela den där fina blyga tjejen annonserar ut det - som sträng lärare ser du ju sådant. Eller borde se. Nåå?"
Valter själv:
"Tja - du har nog rätt som vanligt. men jag vill inte göra henne illa. Det här är första gången på länge som jag verkligen varit tveksam över att piska en skolflicka. Det känns som om jag blivit kär i jäntan! Ta mig fan!
Fostraren Valter:
"Du är ett osedvanligt nöt. Klart du är förälskad i henne, det är ju jag också. Hon är ju fullblodsmasochist - fast det vet hon inte riktigt än. Det skall vi lära henne. Och du gör henne inte illa genom sträng uppfostran - hård sveda och tukt är det bästa som kan hända henne och hennes söta lilla perversa kisse som bara längtar efter svidande vällust. Lova mig nu att piska upp henne riktigt ordentligt så JAG får höra henne skrika högt - det är musik i mina öron - lovar du det så skall jag lova DIG långa utdragna sadoilningar i pungen så fort du läser hennes brev. Det är fint skrivet, må du tro. En fin masotjej. Jag vet att hon redan fått en liten liten försmak av - skall vi vanvördigt säga - delikat fittnjutning. Ge henne den riktiga - den äkta, som gör henne galen av njutning. Först DÅ är du snäll mot henne - begrips?
Valter själv:
Okej. Jag vet inte varifrån du hämtar ditt vetande - ibland tror jag att du som mitt inre jag och de där smiskflickornas maso-inre kommunicerar i hemlighet. Gör ni det??"
På denna berättigade fråga svarade Fostraren inom Valter icke - tystnaden var svar nog. Naturen har sina egna hemligheter bland människorna. Och redan efter några minuter var Valter i full färd med att planera för dressyren av sin Åsa...
Nästa dag låg brevet i hans fack. Ett lätt skrynklat ytterkuvert - som om någon gömt det hårt i handen. Valter sniffade på brevet - jo, det doftade svagt av Åsatösen - han hade redan som en hund lärt sig känna igen hennes speciella doft. Det var en mycket eggande kroppsdoft - en naturens egen blandning av barn, tonårsflicka, fullblodskvinna - i alla tre egenskaperna undergiven, smisklängtande och trånande sådan. Mmmmm... Hans hjärta dunkade - tänk att ett brev från en jäntunge på 16 år på väg att upptäcka sig själv - en helt vanlig och fräknig överallt (förmodligen - han skulle undersöka saken!) - kunde få det att sjuda så skönt i pungen! Och i hela kroppen. Visst måste han lära henne smärtans hemlighet! Det var ju DET Fostraren inom honom sagt! Och nu - han måste ju läsa genast - han hade ju lektion i hennes klass på eftermiddagen! På första rasten läste han omsorgsfullt hela brevet. I all sin naivitet och som det verkade skrivet i största brådska, framstod brevet som det ärligaste han någonsin läst från en smiskflicka. Han läste brevet igen - och han genomlevde de skönaste ilningar i pungen som lovade mera - fan, det hade ju rösten inom honom också sagt! Valter var ännu ovetande om att det var samma slags ilningar som flickan känt i kissen då hon smiskat sig själv. Att de tillhörde varandra och skulle komplettera varandra sexuellt visste bara deras inre röster, deras andra egon - de psykiska mekanismer som drev de bägge till vad som hände. Gud vilken erektion han hade - DET var längesen enbart vid tanken! Samtidigt fylldes han av ömhet och ansvarskänsla mot henne - insåg att här var en unik planta som skulle vårdas väl - hans ansvar som sträng lärare tyngde...
Han måste formulera ett svarsbrev - nu var lavinen igång. Fredag kväll skulle vara lämpligt - då hann han förbereda huset, värma upp, plocka björkris och hassel. Hasselkäppar var mycket smärtsamma och han njöt av tanken på att använda dem... Nå - han skrev ledigt på datorn - inom kort hade han ett färdigt brev för henne att läsa. Han vek ihop det - njöt av de utlovade ilningarna i pungen och tänkte på hennes stjärt. En sån modig unge - brrr vilken afton det skulle bli - han var nästan övertygad om att hon vågade...
Lektionen han hade i hennes klass var enkelt avklarad - han hade helt enkelt gett lite självstudier (på grund av sin okoncentration) och Åsa satt som på nålar - det märkte han. De ville inte titta på varann. Så - i slutet på lektionen hade han kallat henne till sig. Lite diskret gav han henne kuvertet - sa att hon skulle läsa noga.
Valters brev till Åsa:
Så lilla gumman - då var det dags. Hoppas det känns bra i din busiga kropp att vara min smiskelev eller?? Fredag kväll. Min bil finns på parkeringen här ute efter 17.00 - du ser den direkt. Dörren är öppen vid passagerarsätet - in med dig bara utan tjafs och sätt dig tyst och stilla. Jag kommer - om jag inte väntar redan. Så kör vi ut till mitt näste - det tar ca 30 minuter. Jag kör dig hem sen på natten. Säg hemma att det blir sent - det fixar du... Jag vet att min lilla smisktös längtar. Var inte rädd. Det är inget farligt. Du är fullständigt trygg hos mig. Ingen våldtäkt - ingen misshandel - men det kommer att svida rejält och göra ont. Men Åsa - du måste ju lära dig vad sånt gör med dig - med oss. Du skall ha trång tröja, kort kjol, mörka strumpor och vita knästrumpor utanpå. Gymnastikskor. En söt skolflicka - från flydda tider. Kalufsen mellan benen skall du helst ta bort - inget krav nu. Jag ser allting tydligare då - och kan bedöma din flickkropp. Lyd nu, Åsatösen! Förbered dig noga mentalt och du behöver inte vara i skolan på dagen - jag har pratat med din mentor. Du har ledigt. Jag vet du är ensam hemma och kan förbereda allt. I stugan är allt klart. Och - det kommer att göra ont i rumpan, min unge. Mycket ont. Men det är inget farligt fast du kanske har svårt att sitta på en vecka. Jag smiskar så hårt som du behöver det och förresten så länge jag vill. Smärtan gör dig bara gott. Det är sånt du kommer att lära dig acceptera och njuta av. Jag beordrar dig härmed att komma. Din tid har kommit. Tänk inte på något annat tills fredag...
Fortsättning följer - hur går det sen för Åsa???????? Del 3 följer...
Fler noveller av samma författare
Det är inte klokt vad kåt jag blir... Alldeles plaskvåt mellan blygdläpparna. Måste nog ta en paus nu och återkomma...