Jag Anna, en slavinna 2 (Dagbok)
Författare: Anna38 Datum: 2004-10-08 16:19:28
Kategori: BDSM
Läst:
8 941 gånger
Betyg: 2.7 (256 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Jag Anna, en slavinna 2 (Dagbok)
Det verkade som om det fanns ett intresse, men blandat. Antingen botten eller toppen. Och det är helt OK, jag kan förstå att mina medsystrar rödstrumporna skriker i himmelens sky, men jag respekterar deras uppfattning och förväntar mej att de respekterar mitt ställningstagande och min läggning.
Var och en får vara som den vill!
Här följer mer ”plock” ur dagboksanteckningarna.
++
Käre herr Dagbok, nu har det gått lite tid och jag vet att jag har slarvat med Dej.
Men det gått lite tid så jag har kunnat bearbeta och fundera så nu kommer den:
Triangeln
En fredag befallde mej min 1:a Herre (A) att klä av mej NAKEN och sedan ta på den svarta långkappan. En eller två av knapparna på mitten var borta. Jag hade inte blivit färdig att sy i dem, vilket jag kom att ångra.
Jag fick ha ett par svarta stövlar på mej och ingenting mer, men kappan dolde min inunder nakna kropp. Han och jag visste det. Det kändes OK trots allt och faktiskt inte så lite spännande och pirrigt.
Vi skulle gå ut sade han, öppnade ytterdörren, gick ut och jag följde efter utan att säga något, utan att fråga.
Vi steg på bussen. När vi väntade på den hade han sagt att jag inte fick sitta och det kändes konstigt när jag såg att mer än hälften av sittplatserna var lediga. En ung kille, som satt framför mej försökte öppet flörta med mej, där jag försökte att hålla ihop kappan så att ingenting skulle synas av min nakenhet inunder.
Det var faktiskt en rys-mysig känsla att stå så här ute bland folk och var fullständigt naken under kappan, samtidigt som det gav en glidande panikkänsla som i vågor hindrades av mina upprepade påminnelser om att kappan gav min kropp skydd mot insyn. Jag kände också när bussen krängde hur kappan rörde sej mot mitt nakna skinn inunder och kände att jag faktiskt riktigt rös när jag tänkte på det.
Han steg av vid Triangeln i Malmö och jag följde efter. Jag gick några steg efter honom, som jag hade lärt mej att en kvinna ska göra men i samma takt. Ingen som inte visste det märkte att vi var i sällskap.
Han gick några gator upp mot Domus och stannade vid ett stort brunt hyreshus på vänster sida, öppnade porten och gick in. Jag följde efter och vi gick uppför en trappa till (tror jag) andra våningen. Där stannade han framför en hyreslägenhetsdörr, tog upp en nyckel ur fickan, låste upp och öppnade dörren.
Vi gick in båda och han stängde dörren efter sej, men låste inte märkte jag.
Det luktade konstigt i lägenheten, men det var tyst och där verkade inte vara någon annan. Han tecknade åt mej att gå in i vardagsrummet, som var sparsamt möblerat med en bokhylla på ena väggen, en soffa, ett soffbord och två snurrfåtöljer uppställda framför en gammal Philips TV.
Han beordrade mej att ta av mej kappan. För en knapp sekund tvekade jag, trots att jag visste att han inte tyckte om eller accepterade någon tvekan från min sida när han beordrade något, men sekunderna efter hade jag lagt kappan på en stol och jag stod återigen naken, de knappt knälånga svarta stövlarna gav mej inget skydd, utan kändes närmast fåniga att bära i min nakenhet. Allt i en främmande lägenhet. Så gick han fram till soffbordet och lyfte undan en glasvas och drog bort duken.
Jag blev beordrades att krypa upp på det låga soffbordet och lägga mej på alla fyra med ett knä ute vid varje långsida, vid kortsidan av bordet så att jag fick ganska brett mellan knäna och fick hålla underbenen och fötterna rakt ut i luften. Varje hand skulle också vara ute vid hörnen av bordsskivans andra sida, så att jag hade hela huvudet utanför kortsidan av bordet.
Så kände jag ett vinddrag och plötsligt blev det mörkare. Han hade lagt bordsduken över mitt huvud så att den låg mot axlarna och sedan hängde ner över huvudet och nästan ner till bordsskivans höjd.
”Ligg stilla! Rör dej inte ur fläcken!”, befallde han och jag svarade som det förväntades av mej: ”Ja Herre”, och låg instinktivt och lydigt blickstilla.
Jag kände hur det kylde mot min nakna kropp eftersom hela kroppen förutom just huvudet var fullkomligt naken och utlämnad. Och det var en nakenhet som KÄNDES i varje por av den blottade huden och alldeles speciellt i en fullständigt främmande lägenhet, jag lovar.
Så ringde det på ytterdörren och jag hörde hur han gick och öppnade den. Plötsligt hörde jag röster på arabiska och det var mansröster, men också en ljus flickröst. Jag fick fullständig flyktpanik och fick uppbåda alla krafter att bara ligga kvar och stilla. ”Jag måste lyda honom, det är han som bestämmer över mej!”, fick jag upprepa och upprepa tyst för mej själv.
Nu kunde jag inte rymma, utgången var blockerad och OM jag sprang upp så skulle de se mitt ansikte, att ha duken kvar över huvudet tänkte jag bara inte på. Riktigt allvarligt tror jag inte att jag funderade på att rymma och bryta mitt lydnadslöfte heller, men tankarna rusade runt i huvudet där alla möjliga och äver de omöjliga alternativen snurrade med.
Jag låg kvar och kände plötsligt att jag rös eller frös. Jag minns att jag tänkte att om jag bara låg kvar med duken över huvudet så skulle de inte känna igen mej, bara se att det var en naken flickkropp som låg där. I detta ovetande ögonblicket kändes det bara skräckfyllt, men så kom min tillit till och förtroendet för min Herre över mej och jag visste att hur krävande och ibland hård han än kunde vara så skulle han inte utsätta mej för någon fara. Det låg både uttalat och outtalat i vår överenskommelse om min totala underkastelse inför honom.
Han hade själv sagt att han ÄGDE mej och att man inte skadar det man äger, det vårdar man. Ägandet hade jag liksom många andra flickor till fullo accepterat och kände en speciell vibration av. Att tillhöra någon, att någon ÄGDE en, hmm, var går skillnaden?
Jag kan förstå att människor inför döden hinner gå igenom hela sitt liv. Jag hann tänka så otroligt många tankar där jag låg naken på alla fyra på soffbordet och väntade på vad som skulle hända.
Helt motsägelsefullt, det var flickans blickar som skrämde mej mest. Männens blickar på min nakna kropp kunde jag stå ut med, men hur skulle jag förhålla mej till en flickas kritiska blickar på min kropp. Hon skulle se detaljer som inte männen såg. De skulle ha sina blickar så låsta och koncentrerade till vissa punkter på min kroppen att det var allt de såg och istället skulle de uppfyllas och eventuellt tändas av detta.
Jag låg med rumpan mot dörren och förstod att den var det första de skulle se av mej. De kom in i rummet och jag hörde hur det blev fullständigt tyst i flera sekunder och jag förstod att det var när de upptäckte att det låg en naken flicka på bordet. Jag upplevde också något annat, verkligt eller inte, så kände jag var på min nakna och blottade kropp som blickarna från främlingarna träffade, jag riktigt kände i skinnet var blickarna borrades in, eller så tyckte jag att jag kände, men jag kände något, om Du förstår mej?
Jag anande att hela situationen var regiserad av min Herre, men blev lite osäker på det när en av rösterna frågade Ali:
”F-n har du en tjej här?”
”Ja, hon är min slavinna. Jag har henne ofta med mej och höll på att leka med henne när ni kom”, hörde jag Ali svara. (Man hade plötsligt gått över till svenska, varför?)
”Då ska vi inte störa, vi kommer tillbaka senare”
”Nej, stanna ni, min vänner, jag är klar och hon kan ligga här så länge, om ni inte misstycker.”
”Oh nej”, svarade flera av rösterna eller något med den innebörden.
Jag kände vinddraget från deras kroppars rörelse i rummet, vilket jag aldrig förr känt, men det var väl det uppskärrade skinnet på min nakna kropp som var överkänsligt.
De övergick till att tala arabiska och jag kände igen några ord och förstod att han gav instruktioner om att ingen fick lyfta på duken och titta på mitt ansikte. De satte sej. Det ställdes fram pyttesmå koppar med turkiskt kaffe och jag hade en kopp rakt under mitt högra bröst och kände värmen från drycken stiga upp mot min känsliga bröstvårta. Avståndet var väl inte mer än 25 cm. Jag såg glimtar av dem när de kom i närheten av mitt begränsade synfält under och omkring duken. Och såg (och hörde) att det var flickan som rörde sig snabbt och förstod att det var hon som dukade fram koppar och sådant.
Jag såg en mans hand lyfta bort koppen och sedan ställa tillbaka den igen och plötsligt också nuddande röra vid min bröst med fingern i en smekande rörelse från axeln och ner över bröstet. Det kändes nära och behagligt men samtidigt främmande och obehagligt. Och jag ryckte till för berörningen.
Så plötsligt kände jag en varm och främmande hand, med strävt skinn, rakt över det vänstra lårets baksida. Jag ryckte till inför den plötsligt beröringen, men låg stilla. Den smekte från låret och upp över skinkan och avslutade med en ytterst lätt, nästan vänskaplig klapp på skinkan.
Jag hörde min Herre säga någon på arabiska och strax efter kom en kraftig klatsch på samma skinka. Det brände till och sved, men jag låg stilla. Jag förstod att min Herre hade tillåtit det.
Det slog mej att flickrösten hade jag inte hört mer än vid ett motsvarande svar ”Ja Herre” men på arabiska, något som min Herre hade tränat mej på att svara ibland när han längtade hem eller nåt.
Nu hörde jag att en av männen talade till henne igen och att någon rörde sej fram emot mej bakifrån. Det är otroligt vad man blir vaken i de andra sinnena när ett (synen i mitt fall) blir blockerat.
Jag kände händer på mina båda skinkor som drog isär dem och alldeles strax efter kände jag värme rakt över mitt blottade sköte och strax efter en andedräkt och en mjuk (förmodligen våt) tunga, som träffade i en beröring rakt över blygdläpparna och som rörde sig slickade neråt mot min klitoris.
Gud vad skönt det var.
Jag visste inte vem som gjorde det men anade i baknacken att det var flickan, men önskade att det var en man, i vilket fall som helst så vad det inte första gången som personen utförde detta. Den försiktiga och känsliga beröringen och den mjuka följsamheten talade för att det var flickan. Hon visste precis hur hon skulle göra, göra uppehåll som fick mej att darra i kroppen i väntan på nästa beröring, som kom smekande, våt och mjuk och visste precis var den skulle smeka och nudda och hur.
Så försvann andedräkten och ett manligt hårt finger trängde in mellan mina blygdläppar och krävde plats in i min slida, som bedrog mej genom att släppa in, osäker på sin roll och kunde inget annat göra.
Återigen en röst på arabiska och strax efter lämnade fingret och den varma andedräkten kom tillbaka och den mjuka våta tungan fortsatte att hetsa mej. Men jag kände också läppar snabbt berörande och ibland kyssande och lätt nafsande mot mina blygdläppar avbrutna av en så snabb och mjuk tungberöring att jag trodde jag skulle bli tokig. Jag kände att jag drevs närmare en orgasm, men visste att jag inte fick komma förrän min Herre gav tillåtelse och jag var oförhindrad att fråga, eftersom det skulle avslöja min röst. Tungan fortsatte och när det var som mest skönt glömde jag fullständigt de andra rösterna och gled in i en annan och välkomnande njutningsvärld.
Så lyftes duken framtill och det blev ljust, men omedelbart därefter en stor skugga och jag såg en rest manslem sticka in under duken och peka mot mitt ansikte. Jag öppnade automatiskt munnen när kände igen min Herres lukt, lät lemmen komma in i munnen och började suga och stimulera den med tunga och läppar, som jag visste att han tyckte om. Jag hörde hur han stönade och kände igen de grisliknande grymtningarna (förlåt) när han blev upphetsad. Jag själv började vara närma mej, men vågade inte glida över gränsen förrän jag fått tillåtelse. Så sprutade han in min belöning i munnen och jag svalde girigt men var också någonstans inne i min egen vällust. Jag hade glömt rösterna och männen runt mej, men de flashade till emellanåt. Så hörde jag det som hela min kropp darrande väntade på:
”OK kom då, slavinna.”
Sekunderna efteråt LÖD jag honom och min kropp skakade och jag kände att hon visste hur hon skulle uppföra sej under min orgasm (i motsats till de flesta män).
Sedan avbröt hon plötsligt efter en korthuggen order på arabiska. Jag hade önskat en mjukare avslutning och kanske hade hon också velat ge den, men jag visste inte hur hon tänkte och kände.
Jag var utmattad och småskakade fortfarande i kroppen. Kände svettdroppar rinna kittlande från min midja och ner mot magen.
Härefter kände jag undersökande händer på skinkorna, över brösten på båda sidor och fingrar i min slida, ett finger försökte att betvinga min anus naturliga motstånd och jag var för utmattad och alltför uppfylld av kvardröjande njutning, för att bry mej. Jag minns inte ens om jag tyckte att det var skönt. Ville bara bli ensam med min Herre.
Strax efteråt bröt sällskapet upp och lämnade rummet.
När ytterdörren hade stängts bakom dem tog min Herre bort duken, jag låg lydigt kvar eftersom jag inte fått någon order om att kliva ner från bordsskivan och han drack upp sitt kaffe under tiden som jag nyfiket tittade mej omkring i rummet, som nyss hade varit fullt av främlingar.
Sedan fick jag ta på mej kappan och vi lämnade abrupt lägenheten, i någon mening lika snabbt som vi kommit.
Han tog hissen ner och nickade mot trapporna som en uppmaning åt mej att gå ner eller rättare sagt springa ner, för han tillade:
”Öppna hissdörren för mej där nere”.
Jag sprang nerför trapporna och kom precis ner samtidigt som hissen, som tagit den kortaste vägen. Jag öppnade dörren och hans steg ut. Fyra fem meter nedanför ytterligare en trappsats fanns ytterdörren ut till gatan.
”Bra”, sade han kort och tillade ”Ta av kappan!”
Jag hörde vad han sade men kunde knappast fatta innebörden, men under tiden flög mina händer upp till knapparna, som jag noggrant knäppte någon minut tidigare och började knäppa upp dem. Jag slet kappan av mej och lät den falla ner till golvet i en hög.
Jag litade på honom.
Jag stod naken med undantag för mina svarta stövlar.
Händerna flög upp till nacken och jag ställde mej i O-ställningen.
Jag kände att jag struntade fullständigt om någon kom in genom ytterdörren. Jag hade inget ansvar. Jag löd bara min Herre och det kändes skönt. Det hördes röster uppifrån trappen och jag tittade lätt oroad på honom, men han stod bara stilla och tittade på mej. Rösterna kom närmare och närmare och jag hörde att det var ett par, en kille och en tjej och lyssnade på deras breda malmöitiska dialekt.
Så plötsligt:
”Ta på Dej kappan!”
Blixtsnabbt böjde jag mej ner och plockade upp kappan och svängde den över mina axlar, stack in armarna och hade den på mej, sekunden innan paret kom runt hörnet i nästa trappsats. Eftersom jag inte hann knäppa kappan vände jag mej mot hissen, så att jag hade ryggen utåt. Och tänkte: ”Phu det var nära ögat.”
Jag kände att han hade och ville ha kontroll på mej, kontroll på varje rörelse och jag märkte att om jag bara följde hans styrning perfekt så var jag säker hur skräckinjagande hans order än var. Under tiden som den totala, pirrande och sköna underkastelsekänslan vällde upp inom mej kände jag urkvinnan i mej.
++
Herre Ali 5 (huvudvärken)
Min käre herr dagbok,
min alldeles egen fullklottrade, hemligt inlåsta vän, som troget väntar på att jag ska plocka fram dej ur gömman och använda dej för mina tankar och som mitt framtida minne.
Jag fortsätter, om det är OK. Det är viktigt att kunna prata med någon som förstår detta alldeles speciella.
Jo, kanske finns det där ute någon människa som jag skulle anförtro mej åt, någon som jag skulle kunna dryfta frågor och smaka på upplevelser med. Kimita, Stina och Malin har funnits där, när jag behövt. Kimita med sin bisexualitet har så pass mycket bredare val än jag, eftersom hon kan vraka mellan både män och kvinnor.
De valmöjligheterna har inte jag, Stina och Malin.
Men återigen: Alla får vara som de vill.
På tal om någon att tala med så har Cecilita och jag talat om att starta en tjejgrupp: SUBLIGAN. Får se vad det blir av det.
Jag känner att detta är ett ganska enkelt sätt att bearbeta och kanske också vidareutveckla sitt tänkande och kännande.
Kanske får jag sedan genom Dej (egentligen genom mej själv) feedback och dina synpunkter på hur det är eller kanske borde vara istället. Men bara att i ord få lägga fram tankar och funderingar är också ett sätt att bearbeta och vidareutvecklas.
Jag har också funderingar och de största funderingar finns på insidan av mej ifråga om slavinneskapet.
Jag har kommit fram till att det har en mättnadsfas, liksom allt annat i livet.
Naturligtvis kan andra faktorer komma in som t ex i förrgår hade jag en fruktansvärd huvudvärk på jobbet hela dagen. Värken bara ökade i styrka och jag hade sjukskrivit mej om det inte hade kostat så mycket i löneavdrag. Mina arbetskamrater sa att jag var vit i ansiktet och det är klart jag är en vit kvinna, i motsats till Kimita (*Ler skämtande*).
Jag stod ut och när jag kom hem ville jag bara gå och lägga mej.
Värken förvärrades, tyckte jag, av ljus och ljud. När jag kom innanför dörren var mitt sikte inställt på sängen, men när jag passerade Ahmed i köket så sa han:
- NAKEN!
”F-n jag är ju hans slavinna, ska jag bryta mitt löfte?, NEJ, det får inte ske.”
Huvudvärken blixtrade påminnande om sin makt när jag i ansträngningar började att slita av mej kläderna och kändes det alldeles extra när jag spände upp kroppen i O-ställningen och jag segade mej upp på tårna.
”Herre får jag säga en sak?”, frågade jag så ödmjukt jag kunde under den bultandet pulsen.
”OK”, svarade han kort och jag kände hur hans blick svepte över min kropp. I vanliga fall hade hans lystna blick på min nakenhet ha känts skön, men nu var det huvudvärken som skötte mitt tänkande och framför allt blockerade bort allt annat utom min lydnad och min starka vilja att inte bryta mitt lydnadslöfte och förlora vadet.
”Herre, jag har en sådan fruktansvärd huvudvärk och skulle helst vilja gå och lägga mej.”
”Hmmm”, svarade han och jag undrade om han lyssnat på mej.
(Jag vet att mannens hjärna bara klara en signal åt gången och det var nog hans lem som hade hand om den signalplatsen.)
”SUG!”, kommenderade han kort under det att han öppnade gylfen och grävde fram den.
Min kropp visste vad den skulle göra. Så snabb som Stina har jag inte blivit, men jag tog ner armarna, rusade fram och lade mej på knä framför honom, gapade och tog in den i munnen och började stimulera honom. Det blixtra framför ögonen, men jag jobbade mekaniskt på. Allt i tron att snabbt bli ledig och kunna lägga mej när jag fått honom att spruta.
”DJUPT!”, kom nästa order. Jag skulle ha väntat det, gapade ännu större, drog in ett djupt andetag, slappnade av i halsen och tryckte omilt ner mitt huvud över den krävande lemmen. Och kände hur den krävde plats där nere. Så började jag svälja och svälja och varje sväljning och ansträngning kändes i huvudet, men inte så mycket som när mitt huvud måste guppa upp och ner över den. Jag svalde och svalde och försökte tänka på annat men värken gjorde sej mer och mer påmind. Jag började få panik. Jag måste få honom att komma, så jag får gå och lägga mej. Jag sträckte fram händerna och lät fingertopparna kittla på pungen för att ytterligare stimulera och jo tack. Det ryckte i lemmen och han stönade och spruta där nere, men jag lät den lydigt och intränat vara kvar i min öppna hals. Hoppades att han inte vill ha något mer.
”UT!”, befallde han och jag kände hur den mjuka lemmen gled upp ur halsen och utanför munnen. Jag slickade den ren och tog emot några droppar till som den ville lämna ifrån sej, men smakade inte på det utan bara svalde ner.
Huvudvärken var för stark för att jag skulle känna någon positivt med att vara slavinna. Nu gick jag bara på min järnvilja och det frivilligt avgivet löfte om att LYDA och vara slavinna NÄR han ville det.
”RIS!”, befallde han.
Jag tänkte: ”Nu går skam på torra land! Ska jag ha stryk också?”
Jag reste mej snabbt och möttes av bultningar i huvudet så jag trodde att huvudet skulle sprängas i småbitar, halvsprang ut i köket då varje steg bultade i huvudet, hämtade riset och kom tillbaka till honom, föll ner på knä och räckte ödmjukt fram det mot honom. Nu hade jag fått dubbelsyn av huvudvärken. Hade jag två Herrar? Men Jo, jag skulle hålla mitt löfte ändå. Finns det något mer uthålligt än en kvinna?
”ÖVER KNÄNA!”, befallde han och jag reste mej mödosamt, men likväl så snabbt det gick för jag ville inte brista i snabbhet (den hade jag ju ålagt mej själv också i tanken en Herre ska inte behöva vänta) och lade mej med stjärten uppåt över hans knä.
Jag kände mej som en delinkvent som är på väg mot stupstocken. Bara ansträngningen att lägga sej ner gav sprängande smärtsensationer från huvudet. Jag hade knappt lagt mej på plats förrän riset träffade mina spända skinkor och jag ryckte till, som alltid för första träffen.
Efter några slag visste jag inte vad som var värst, det svidande, stickande och brännande riset eller huvudvärken. Det sprängde i huvudet när jag meningslöst vred stjärten för att försöka komma undan träffarna.
Men så helt plötsligt kom endorfinchocken i blodet och felkopplingen mellan smärt- och vällustcentrat i hjärnan och centrala nervsystemet och det kändes BARA SKÖNT i kroppen och magtrakten. Huvudvärken minns jag inte när den släppte, bara att den plötsligt och överraskande INTE VAR DÄR LÄNGRE. Istället kände jag den gränslösa underkastelsekänslan sätta in: ”Det fanns ingenting som jag inte gjorde för min HERRE!” Och den tanken gav mej en stolhetskänsla som fick mitt hjärta att brista.
Käre dagbok, säg nu inte att RIS PÅ BARA FLICKSTJÄRTAR är bra mot huvudvärk, för då skriker jag rakt ut i luften. Och var vänlig att torka bort det belåtna flinet ifrån Ditt ansikte!
Vad jag vill föra fram med ovanstående är att trots att man givit ett löfte är det inte alltid man KÄNNER för att vara sexslavinna utan kännandet skiftar, men på något sätt får man tåla steken, när man gett sig i leken.
Jag ska fråga Cecilita hur hon gör när hon inte KÄNNER för att vara slavinna, men likväl måste vara det. Kanske hon är den perfekta slavinnan som aldrig tillåter sig att inte känna något annat än vad hennes Herre vill att hon ska känna. Det är dit jag siktar och strävar med en dåres envishet.
Vad hände sedan (kära dagbok)?
Jo, han hade tydligen givit blanka fasiken i min huvudvärk, som faktiskt var borta, men det visste han inte. Jag blev kommenderad att ligga på rygg på golvet och med uppdragna ben och knäna mot armhålorna i ställningen RYGG.
Han höll fortfarande riset i handen och kom och satte sej över mitt huvud och jag fick order om att slicka på hans pung. Lemmen hade blivit halvmjuk, men reste sej redan vid min första beröring med tungan på den hängande pungen. Bara efter några slick var den ståndaktig igen och färdig att användas eller, eftersom jag ser det ur slavinnans synvinkel, färdigt att servas njutning.
Det kändes skönt ändå att jag inte riktigt visste i vilken form han ville ha njutningen, så det var bara att kittla på med tungan. Han satt på huk över mej och började risa mej på skinkorna med riset och jag kände plötsligt hur blottat mitt sköte var mellan de särade och uppdragna benen och han träffade på skinkorna bara en liten bit ifrån det. Jag visste av erfarenhet att han alltid träffade där han siktade men dessa jäkla spretiga ristoppar kunde ge extraträffar i närområdet.
Just nu var det ett rysligt känsligt närområde. Jag var helt enkelt livrädd för en missträff i närheten av skötet, men låg lydigt och blottade mej fullständigt för honom.
Jag tyckte att jag kunde lita på honom, men å andra sidan han slog var han ville.
PHU det kändes hemskt. Nu träffade slagen inte där men istället ökade han på slagtakten och sa att han ville ha bättre fart på min tunga.
”Annars slår jag där jag vet att det blir fart på den”, hotade han.
Du kan själv gissa. Tungan fick fullständig PANIK och kittlade, slickade och stimulerade som den aldrig gjort förut. För säkerhets skull lät jag läpparna vidröra i kyssar och pussar när tungan var inne i munnen för att hämta mer saliv. Hela pungen var plaskblöt. Tungan med kort hjälp av läpparna jobbade för högtryck.
”Hela pungen och visa att Du kan bättre”, hetsade han. Han höjde sej lite och jag fick tillgång till hela pungen. Sög in en del av den i munnen och kittlade som en galning med tungan på den där inne.
”Runka mej också”, befallde han och jag sträckte fram händerna och tog tag i lemmen och gjorde som han befallde.
Det är vid sådana tillfällen som kvinnans simultanförmåga kommer väl till pass, att både låta tungan, läpparna och händerna jobba för högtryck i olika rörelser samtidigt och i viss mån i olika takter.
Samtidigt som han klatschade hårt med riset på skinkorna, så ökade det bara den underbara underkastelsekänslan av att vara sexslavinna och ligga här och GE maximal njutning åt sin Herre, som kunde göra precis vad han ville med henne, även träffa med riset DÄR.
Så kände jag i lemmen hur den spändes ytterligare och strax efteråt pumpade den ut stråle efter stråle över mitt bröst och ner på magen.
Han kastade undan riset, flyttade sej lite bakåt med sin stjärt och jag vek huvudet ytterligare bakåt och fick avsluta med lemmen inne i munnen igen.
Då tänkte jag: Detta var första gången som hans sprut inte hamnade inne i min kropp. Det är slöseri, tycker jag, om de för mej arbetsamma droppar, de är min belöning för väl utfört arbete. Eller satsen är belöning för väl utförd insats (om man ska vitsa till det).
Har Du förstått vad jag menar. Tack för pratstunden och god natt Käre Herr Dagbok. Nu är jag trött och ska gå till sängs.
Kramar,
Anna
Om intresse fortfarande finns kommer Lydnadsträningen och Saras besök, nästa gång. Tack för mej.
PS. Jag försöker vårda det svenska språket, men orkar inte läsa igenom det en gång till. DS
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Den här och dagbok 1 är det bästa jag läst hittills. Underbart beskrivet och ett underbart användande av det svenska språket. Har aldrig upplevt det men börjar förstå dem som gör det. Fortsätt jag vill läsa mer.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Jag är bara 18 kan inte sånt här så här bra. Tycker att det är grymt bra skrivet och har själv kännt en sån bacill och mycket mer nu. Detta är första gången som jag skriver så här. Tyckte att det var så grymt skönnt att läsa det. Skulle vilja träffa en sån herre. Min kille vet inget om de.
Kanske jag maijlar till Anna och frågar mer.
Vill läsa mer tack.