Jag Anna, en slavinna (dagbok)

---

---

Anna38`s dagböcker: Inledning

Jag har fört dagbok sedan jag var 8 år, men har samlat och omarbetat, rättat språket och senare överfört till WORD från 12 år och framåt.

Jag har nästan hela tiden tilltalat min dagbok med ”Käre Herr Dagbok”. Jag har känt att den var en ”Han”, en pålitlig man och vän som jag kunde dela mina innersta tankar, känslor och upplevelser med.

Efter påtryckning från några av mina närmaste vänner, som testläst den, så har jag beslutat att låta den gå ut på Internet, först på Bibblan och SexNovell.

En av tjejerna sa att jag måste presentera mej själv för att de manliga läsarna skulle kunna ”se mej framför dem”, på pliktskyldigast:

Jag är en vanlig tjej, 177 cm lång, ganska så smärt i kroppen utan för mycket eller för litet. Jag kan väl uttrycka det så här: Jag höll mej väl framme i kön när Vår HERRE delade ut kvinnokroppens tillbehör. Och har varit nöjd med min kropp. Jag tycker att mitt ansikte är väl alldagligt med rak näsa och fylliga läppar, en som min svåger kallar ”pussnos”, som han inte vågar komma för nära för sin fru. Mitt långa ljusa hår har lockat många mäns blickar och det stärkt mitt självförtroende. Många av mina Herrar har begärt att håret ska vara uppsatt antingen i hästsvans eller i två tottar över öronen, ”för att inte vara i vägen”, men ingen har begärt att jag ska klippa av det. Annars väl ingenting speciellt, tror jag. Så var det avklarat.

Jo, kanske. Jag har inga tatueringen, piercing eller ärr på kroppen, men det beror på att ingen av mina Herrar inte har känt sej hetsade av det, annars hade det blivit som de hade bestämt.
Att jag inte fött några barn och haft år av gymnastik, egen eller Herre-ledd, har gjort att jag har blivit ganska så vig och hållit undan fetvalkar, ”stria” och annat otyg. Att jag inte har fått (inte kan få) barn har varit mitt livs stora förtvivlan, men eftersom jag accepterat det nu överskuggar det inte att jag inte får vara hos Herre B.

När jag själv läser min dagbok så finner jag att jag har varit med om så otroliga och fantastiska händelser och upplevelser som de flesta inte kommit i närheten, inte ens i den fiktiva världen. Men de är tydligen så en del har tråkiga liv och andra har fått något som driver dem i en annan riktning. Jag vet vad som drivit mej: Min bacill!

Jag tror att Du själv vet vad jag menar, när man ger sig hän, utan egna värderingar och som ung flicka har man inte hunnit samla på sej så många sådana.
Tillsammans med att det ofta sker stegvis, det första var inte så farlig - det klarade jag ju, det andra ökade på det första - och det klarade jag också, liksom den tredje, fjärde, femte, sjätte osv.

Men varför just jag?

Jag har ställt mig den frågan många gånger.

Tidigt kände jag mej udda, avvikande och ”lite sjuk” och var försiktig med att lämna ut det till mina väninnor, men nu har jag lärt mej att acceptera att vi har olika smakriktningar och ingenting är fel, så länge man inte skadar någon annan.

Vill Du dela mina erfarenheter är du välkommen att läsa DAGBOKEN
Anna38
Ps:
Du får kommentera den, om du vill.
Min e-mailadress är: annaben38@hotmail.com,
men får jag alltför för många OKYNNESMAIL måste jag stänga av denna möjlighet till kontakt.
Jag har faktiskt fått ett tjugotal kontakter tidigare och det visar att det kan finnas ett intresse. Annars är det som att skriva rakt ut i luften!



Bakgrundsförklaring.

Jag tror att det mest har berott på den underbara ”bacillen” som tidigt tog ett fast grepp om mitt liv, mina tankar och värderingar. Jag trodde på den eftersom jag upplevde den i min vardag. Den var så nära, alltid närvarade i mina tankar, känslor och jämförelser.
Min naivitet som 15 - 21-åring ledde naturligtvis i samma riktning. Jag visste då ingenting utan följde villigt och nyfiket med som jag blev ledd. Jag skulle inte leva mitt liv annorlunda om jag fick välja och inte byta bort min bacill ”för allt smör i Småland”.

Min uppfostran var varm, nära, med mycket kroppskontakt med kramar och pussar, inte minst med pappa, som också var rak, strikt och tydlig. Var sedan ”Luther” kom in vet jag inte riktigt, mina föräldrar kan inte beskyllas för att vara religiösa och själv gick jag bara måttligt på kyrkans lekstunder.
Jag fick lära mej och har tagit till mej att man ALLTID håller ett avgivet löfte, att endast mottagaren kan lösa en från det, att sanningen alltid kommer fram, vilket motverkar lögnen.
(Fantasi är tillåten eftersom den för barnet tillhör LEKLÖGNEN, en sorts motsvarighet till de vuxnas VITA LÖGNER).

Du undrar kanske vad jag menar med bacillen, jo, det är min inre och överväldigande starka drift att underkasta mej en man, att låta honom styra och bestämma över mej. Men först måste jag hitta en man som tar sitt ansvar så att jag vågar släppa efter helt och kan lita på honom till 100 %.

Ofta har jag undrat över om vi själva bestämmer över våra liv, som vi tror. Ibland verkar det snarare som om vi leds in till vissa möten och inbillas att vi själva bestämmer. Vem vi träffar i våra liv tycks vara viktigt men också när i tiden.

Sedan medverkade, för mej, den miljö jag hamnade i och det umgänget jag fick. Jag menar, utan alltför stora fördomar: ”en arab”? Jag tror mej veta nu deras syn på kvinnan och deras syn på kristna. Men inget illa om araber, de har rätt att vara och tänka som de vill.
Som jag har förstått det: En kristen kvinna är en otrogen hund, där begreppet otrogen syftar till en tolkning av religionens värderingar.
Min allra första Herre, Master Ali´s syn på en kristen kvinna passade alldeles utmärkt på min slavinneroll. Jag höll med honom. Jag hade som hans slavinna inget som helst eget värde. Min viktigaste uppgift här i livet var att på alla sätt se till att han hade det skönt och bra.

Om jag sedan skulle få det skönt någon gång så var det en ynnest som det fordrades mycket arbete och ansträngning mycket från min sida för att göra mej FÖRTJÄNT av. Det var OK för upplevelsen av det sköna blir så mycket mer fullständig när man måste kämpa för den och vänta tills den tillåts.

Jag vet att någon tänker ”mansgris”, ja, men det var ju så jag ville ha honom och han kunde vara mansgris på grund av mina kärleksgåvor till och tjänster för honom. På något sätt tänkte jag att han var ju ”min mansgris”. I min kärlek till honom gjorde jag allt för att han skulle kunna vara en mansgris. Tyckte ibland att jag njöt utav att skämma bort honom och när vi var bland andra visade jag öppet att han var min Herre, det kändes så rackarens skönt.

Jag skulle lyda honom i ALLT och min lydnad skulle vara total i ordets absoluta betydelse. Han införde i mitt liv något som han kallade för LYDNADSTRÄNING, nära nog varje dag.
Jag gled gradvis in i slavinnerollen, anpassade mej och trivdes med den och tydligen den och han med mej.

Därför är äktheten och trovärdigheten av min Dagbok för mej fullständigt ointressant. Jag vet och det räcker, för i grunden är den avsedd för mej och har uppkommit p g a den lilla flickans behov att tala med någon och yppa sina yttersta hemligheter. Någon som man kan lita på bland människor är det svårt att hitta, därför stannade valet på den tysta och grundligt inlåsta DAGBOKEN.
Min noggrannhet att bokföra, anteckna för att minnas och återuppleva fanns också med.

Jag har fram till nu haft fyra (fem) män i mitt liv som jag erkänt som ”min Herre”. Min andra Herre (Herre B) bröt jag med, det dummaste jag gjort i mitt liv och nu går mitt mål ut på att han kan svälja sin stolthet och ta mej tillbaka. Min stolthet har jag svalt för länge sedan tillsammans med en massa annat.

Jag har öppet och ärligt förklarat för honom att jag är beredd att tjäna honom tillsammans med hans (nu) andra två slavinnor.
Monogami är min melodi, men här är jag beredd att kompromissa, bara han vill ta mej tillbaka.

Min tanke om monogami är att jag skulle skämmas om jag inte var så duktig, perfekt och fullständig som slavinna, att min Herre ens skulle behöva mer än en kvinna. Jag har lärt mej hur jag ”tömmer” en mans intresse för sex med andra, men här får jag ge mej och acceptera konkurens. Konkurens får mej att anstränga mej ÄNNU mer och verkligen kämpa.

Min tredje man var Herre S (Stefan) och min fjärde, hans bror Börje, som aldrig blev Herre B, den titeln var upptagen av min stora kärlek. En viktig man i mitt liv har varit Herre BB, som är Herre B:s bror och som varit min mentor, vän och ”tillfällige Herre” under hela mitt vuxna liv. Han är beteendevetare och har lärt sig konsten att framkalla ett mentalt njutningstillstånd som flera andra tjejer (och jag) kallat ”en njutning som hör världsrymden till”, det är den helt otroliga UNDERKASTELSEBERUSNINGEN, en njutning som bara går i en underbar spiral uppåt, tills man inte längre kan ta emot mer, tror man. Märk väl jag talar inte om underkastelsekänslan utan en nivår bättre, berusningen.

Är Du, som läser detta, tjej så förstår Du vad jag menar när jag säger att mellan de ”vanliga orgasmerna” kommer en var 10:de eller ibland 100:de gång som är ”Den stora orgasmen”.

När jag tänker på och mitt psyke och min kropp kommer ihåg underkastelseberusningen så säger jag helt allvarlig: ”Den stora orgasmen” – släng Dej i väggen. Den kan inte jämföras med underkastelseBERUSNINGEN ”in a miljon year”. Jag kommer att förklara bättre längre fram.
Utvalda tjejer står nu på kö för att få komma till min Herre BB och få ”lagt in” denna njutningspiral i sitt psyke och sedan återuppleva och återuppleva. Ärligt talat: En njutning som man kan dö för. Jag vet mer än en tjej som har en egen Herre hemma och som besökt honom för att få denna njutningsdörren öppnad för sej och sedan komma hem och verkligen serva sin egen Herre så totalt och fullständigt som det bara går och dessutom njuta sagolikt själv. Men nog om det.

Själv har jag samlat på mej åtskilliga 10-tals poäng i psykologins beteendevetenskap och förstår nu hur allt detta obegripliga fungerar inom oss. I USA har man kommit långt med denna forskning, men där har man å andra sidan under många fått stora anslag.

++

Jag har fått tillåtelse av involverade personer att släppa ut dagboken i cyberrymdens frihet, men några har jag inte kunna nå utan måst ändra namnen på (och tid - plats). Det är ändrat för hand och jag ser i efterhand att jag missat på några platser, men händelserna är som jag upplevt dem.

Anledningen till att jag nu släpper den ut på nätet här och på ”Bibblan” är att den kanske kan verka varnande för någon eller i varje fall ge en bild av vad man kan ge sej in på. Säkert delar inte alla kvinnor min syn på slavinnan och det är ju ”resandens ensak”.

++
Jag försöker kopiera och efterarbeta dagboksbladen i viss ordning, men allra först:

Bacillen
Jag greps för en massa år sedan av vad jag kallar en "bacill": Att totalt vilja underkasta mej en mans vilja på nåd och onåd. Det kittlar i magen bara jag tänker på det. Jag har alltid kallat den för en ”bacill” eftersom jag tycker att det bäst beskriver hur jag känner inför denna djupa drift inom mej, som bara har växt och växt till oövervinnlig styrka och blivit en viktig del av min näring.

Den bara växte fram i min fantasi, men inte utav ingenting.

Jag tror att det är två tydliga händelser i min barndom, just när sexintresset började utvecklas eller strax före, som bidragit till att ”bacillen” fått fäste djupt inne i mej och att jag nu sitter fast i dess grepp. Ibland skräms jag men mest njuter av den. Jag skräms när jag tänker på hur utlämnad och hjälplös jag skulle vara inför en felaktig Herre och därför är mina val av Herre mycket omsorgsfullt och noggrant planerade och undersökta. Och måste fortsätta att ha den för att må bra.

Det började med att jag som ung flicka (12-14) läste en bok: "Historien om O". En mycket farlig bok för en ung flicka att läsa. Jag förstod inte allvaret i varningstexten på baksidan.

Den handlade om en kvinna som av sin älskare (som ett prov på hennes kärlek till honom) fördes till ett slott i Frankrike. Där utsattes hon för underkastelser och alla hennes kropps olika möjligheter användes av olika män.

När jag läste den översatte jag den till "jag-form". Jag kunde då, i min fantasi, själv låta mej utsättas för var "O" blev utsatt för och ibland värre. Det var ju fullständigt riskfritt eftersom det var i fantasiens värld. En fantasin jag hade kontroll på.

Nästa händelse som säkert och eller i kombination hade en avgörande betydelse för bacillens utveckling och underbara grepp om mitt psyke, fortfarande 13-14 år blev jag tillfångatagen under lek av motståndarnas pojkgäng. Vi var två gäng men i vårt fanns tjejer.

Fyra killar skulle hålla mej fången, tills jag blev befriad av mitt gäng. Men mitt gäng hade aldrig förstått att jag tillfångatagits utan trott att jag hade gått hem.
Jag satt bunden med händerna upp mot en krok på väggen i deras hydda.
En av killarna kom fram till mej där jag satt och började fråga ut mej om vårt gängs hemliga lösenord. Vi hade alla, fyra tjejer och sju killar ute på en kyrkogård under en kuslig rit svurit en helig ed på att inte avslöja det.

Utfrågaren (minns ej vad han hette) hade läst en bok om att fångar kunde torteras till att avslöja hemligheter för fienden. Han tog tillfälligt ledningen över de andra och de började klä av mej. Snart satt jag helt naken med min blus uppbunden vid mina händer. Trosorna hade de också tagit av mej. Jag kände mej otroligt rädd, nästa vettskrämd, men samtidigt, mitt i allt det hemska, så kände jag en pirrande känsla i nedre delen av magen. Det var "O" som spökade tillsammans med min begynnande bacill.

Jag visste att jag inte fick avslöja lösenordet (fast viktigare var det inte än att jag idag har glömt det) och började böna och be som om det gällde mitt liv. De lossade mej från väggen, tog bort min blus och ledde bort mej till en gammal blå fåtölj, som de tidigare hade släpat till hyddan. Jag minns att det kylde mot kroppen att känna sej naken inför alla de påklädda pojkarna. De ställde mej bakom fåtöljen och tvingade mej att ligga över fåtöljens rygg och med huvudet ner mot sitsen, som var dammig och smutsig. I den ställningen band de fast mina händer och sedan mina fötter, så att jag låg framåtböjd och med stjärten uppåt över fåtöljen. Någon hämtade ett björkris. Jag skämdes så jag trodde att jag skulle dö, där jag låg naken och med stjärten i vädret inför killarna.

Två av dem undersökte nyfiket min nakna kropp från vars en sida.
Så började ”tortyrexperten” att smiska mej med björkriset på skinkorna (inte hårt alls) och jag skrek mer än det gjort ont för. De bestämde sej för att binda för min mun med en gammal halsduk, men jag fick dem att avbryta (jag var rädd för att inte få luft) genom att lova att inte skrika. Jag höll mitt löfte. Jag tror att jag fick ett femtiotal slag på stjärten, de första gjorde inte så hemskt ont, det var mest skammen att som tjej fullständigt hjälplöst och utlämnat ligga så. De hade bundit isär mina ben ordentligt och plötsligt träffade risets toppar in mellan benen och på det känsliga området av lårens insida.

Plötsligt började det helt oförklarligt (nu kan jag förklara denna psykologiska kullerbytta) att kännas skönt och jag minns att jag när stjärten hoppade till för slagen kom mitt blygdben att gnidas mot ryggstödet. Den förödmjukelse jag kände i min utlämnade och blottade ställning sköljde plötsligt över mej som en upphetsande, behaglig och fullständigt främmande känsla. Jag kände att jag ville underkasta mej dem fullständigt, göra precis vad de begärde, utlämna mej ännu mer. Samtidigt kände jag mig skyddad: Jag var ju deras fånge så vad skulle jag göra? Jag hade ju inget ansvar för vad jag gjorde, jag var ju tvungen!

Jag började böna, tigga och be att om att de inte skulle slå mej mer, men ville det egentligen, så kom jag på att istället lova att göra precis allt vad de begärde av mej om jag bara slapp avslöja lösenordet. "Ni kan ju bestraffa mej om jag inte lyder", lovade jag.

Ledaren, som stod framför mej och jag kunde se att han hade stånd i byxorna, satte sej på huk vid mitt ansiktet och frågade mej om jag verkligen lovade att göra precis allt som han befallde mej. Jag minns att jag lyfte upp huvudet, tittade honom in i ögonen och sa:
"Jag lovar, vid min farfars grav, att göra precis allt vad du säger åt mej, bara jag slipper avslöja lösenordet.". Och jag minns att jag menade varje ord, inte bara för att det var ett löfte - det kändes så förbaskat skönt i underlivet att säga det."Lovar du att vara min trälinna hela kvällen?" (Kan det vara i 6:e klass man läste om trälinnor ur vår historia?)

Tortyrexperten slog ett 10-tal ”uppmuntrande” slag med riset på min bara stjärt. Det kändes bara skönt och gav ännu mer av den underbart kittlande underkastelsekänslan.
"Ja, jag lovar", svarade jag och tittade honom med upplyft huvud rakt in i ögonen. Jag har ingen aning om vidden av vad jag lovade, men det kändes så skönt i min mage, när jag lovade det.

Idag vet jag att ett löfte som man ger under tvång inte gäller, men här var min heder och min älskade, döde farfar inblandade, så för mej gällde det. Och jag tror nu att jag hade gjort allt, mycket mer än vad jag fick göra och som jag har fått göra senare hos riktiga Herrar.

De släppte mej fri och min första order var att ta in ledares lem i munnen och ”suga”, under det att de andra tittade på och förödmjukande kommenterade mitt munarbete. (På den tiden trodde jag att det gällde att suga och det gjorde jag. Nu vet jag bättre, att det istället är fråga om att stimulera lemmen och dess känsliga delar på ett så tekniskt, känsligt och följsamt sätt som möjligt).

Jag fick ligga på knä framför honom och han hade dragit ner sina byxor. Jag kände och såg honom njuta och att jag hade en sådan makt över honom, blandad med min egen underkastelse, en underlig blandning - (som när man har sött och surt samtidigt).
När han kände för det sprutade han rakt in i min mun. Först tänkte jag spotta ut det, men fick en så skön känsla i magen när jag tänkte på att svälja det så jag gjorde det.

Sedan beordrade han mej att suga på de andras lemmar också, men den yngste "kom" aldrig i min mun. Det var aldrig tal om annat än att jag skulle ta emot deras säd i munnen. Under tiden som jag stående, framåtböjd fick suga nr 2 passade ”tortyrexperten” på att fortsätta att risa min stjärt (det var skönt i en underlig blandning av stickande, svidande, brännande och skönt) och det blev bara skönare och skönare så jag trodde att jag skulle bli galen. Men viktigast var själva underkastelsen.

Mellan 2:an och 3:an fick jag ligga uppe på deras bord, ett gammalt fyrkantigt rökbord med glasskiva, som kylde mot ryggen och med särade ben och blev undersökt i underlivet.

Huvudet hängde, starkt vikt bakåt vid nacken, ner eftersom bordet var så kort. De stack försiktigt in fingrar och även det kändes skönt, med det skämdes jag för att avslöja det, så istället "ojade" jag mej och gnydde lite svagt. De stack upp fingrar i rumpan också och sedan fick jag vända mej om och ligga på alla fyra uppe på rökbordet istället, de bände och drog i mina stackars blygdläppar, slida och anus.

Jag fick fortsätta sugningarna i denna ställningen, under det att jag både blev fortsatt utforskad och fick mer ris, som jag var försiktig med att överreagera - för att inte skrämma honom att sluta. Ledaren försökte tränga in i min slida men misslyckades och det får han väl leva med i sitt liv (tänk om han läser detta *ler*). Själv var jag bara så uppfylld utav att underkasta mej och lyda honom.

Jag hade av mitt munarbete blivit alldeles öm i munnen och tungan, som tidigare inte hade fått arbeta med annat än mat. Mitt underliv blev också lite infekterat av smutsiga fingrar, men bara någon dag.

Jag höll mitt löfte till klockan 9 på kvällen, då jag måste vara hemma. Jag sade ingenting till mina föräldrar eller till någon i gänget, mer än till en tjej, som inte kunde förstå hur jag kunde tycka att det var skönt. Jag kände mej konstig och avvikande och förstod det inte själv heller. Jag minns att jag till tjejen (Agneta) sa att jag bara skojade, ”det fattar Du väl själv att det inte var skönt utan hemskt.” Därefter nämnde jag det inte för fler, förrän nu i vuxen ålder, då jag har bearbetar händelsen.

Förstår du mej bättre nu?

Efter denna händelse flöt mina fantasier i en helt ny riktning: Offerrollen. Jag var i mina fantasier först offer med kontroll över fantasierna, men efter hand utmanande mitt psyke mej att frivilligt släppa på kontrollen. Det viktaste med offerrollen var att jag var helt utan ansvar för vad jag gjorde. Jag bara löd!

Bacillen styrde mina sexfantasier mot att frivilligt överlämna mej själv till en man, som jag erkände som min Herre. Jag band upp mej själv genom att i fantasin ge honom ett lydnadslöfte och skulle sedan inte omedelbart kunna komma ur löftet, utan betänketid och besvär.

Jag tittade mej ofta omkring och kände mej udda, avvikande och inte så lite "knäpp", men så träffade jag som 18-åring min första herre A (Ali), många år äldre än mej. Han var en mycket hård och krävande Herre och han införde något som han kallade lydnadsträning, den var tuff mot min kropp, men skön för honom (Ok, skön för mej också).

I början, när han tog över kontrollen över mej, var han utstuderat mjuk och avkännande.

Sin hårdhet visade han senare inte bara vid lydnadsträningen utan vid gymnastikträningen (min kropps skulle hållas i trim) och när jag fick dra hans vagn utomhus i trädgården i Limhamn. Jag fick själv bestämma när jag var trött, men han bestämde när jag fick vila och där fanns stora tidskillnader, så det var bara att jobba på. Han krävde ansträngningar utav mej som inte var av denna världen.
Han tränade in (risade in) ett 30-tal kommandoord som jag skulle kunna utföra blixtsnabbt, perfekt och maximalt. Han tålde inte en millimeters avvikelse ifrån sina order om hur han ville ha min kropp. Han var också grym och empatilös, med det jag lämnade honom för var att han var ojuste. Det tog tre år och jag hade fyllt 21.

Han förklarade vid ett tillfälle varför han använde dessa kommandoord. Han skulle som min herre inte behöva i detalj förklara för mej hur han ville ha mej i givna situationer, istället skulle de i förväg vara intränade så att han bara behövde säga ett ord för att få mej och min kropp som han ville. I min underkastelse gav jag honom rätt, min Herre skulle inte ha några problem utan att jag löste dem. Det var min förb-de skyldighet som slavinna att göra det enkelt för honom.

För mej är underkastelsen den viktigaste faktorn. När jag sedan får smisk så är det för mej bara en fysisk bekräftelse på vem som bestämmer över mej. En markering på att min herre har den absoluta makten över mej och således även kan bestraffa mej om han vill och hur han vill.

När jag får ris på bara stjärten och det händer i denna maktdemonstration, så är jag alltid lika rädd innan första och ibland andra slaget träffar mitt blottade skinn, innan endorfinchocken i blodet och felkopplingen mellan smärt- och vällustcentrat i hjärnan och centrala nervsystemet sätter in sitt befriande och uomvandlingen till underkastelskänslan. Denna rädsla kan min Herre använda genom att hota med smisk och jag lovar dej: Jag lyder.

Samtidigt med detta så är det så, att jag vill lyda så mycket och i allt vad han befaller mej och att han då måste hitta på nya befallningar och svårare saker att utföra. Den farliga spiralen.

Det måste finnas en 100%-ig tillit till min herre och HAN måste i förväg kunde räkna ut alla konsekvenser i sina order, så att jag bara behöver lyda, inte tänka eller värdera själv. Fullständig i sin tillit kopplas min av hjärna och låta kroppen göra som han säger.

Min första Herre A hade inte intelligensen för detta flerstegstänkande, men å andra sidan behövde jag väl inte det som 20-åring på samma sätt. Men jag trodde att han hade det och lade mitt liv i hans händer. Så gick det som det gick.

Min andra herre B hade det i överflöd och tog/tar verkligen sitt herreskap på allvar. Många gånger kom jag på, långt senare, djupet av och de olika dimensionerna i hans order.
Hos honom behöver jag inget stoppord utan är 100%-igt trygg ändå. Även när hans order verkar vara fullständigt snurriga är det bara att lyda och sedan se allt falla på plats. Varför jag frivilligt och i tillfällig sinnesförvirring, lämnade denne karl kan jag ännu inte förstå eller förlåta mej själv för.

Att lova att lyda min Herre och sedan ge sig in i leken är som ett pirrande, svindlande och hetsande äventyr.

Att naken gå in framför den man som jag valt som min Herre och inte veta vad jag kommer att utsättas för, "tvingas" utföra eller vara med om, det är helt obeskrivligt skönt.

Det säger sej självt att om jag bara måste utföra det jag vill (med min stålvilja) så ger det ingen underkastelsekänsla. Där måste finnas en numera stor faktor av tvång och jag har sagt till min Herre att om jag inte vill utföra något (jag är nästan otroligt lydig efter många år av hårdträning) så kommer några slag av riset på stjärten att övertyga mej om vem som bestämmer, några till kommer att få mej att vilja göra det och ytterligare några får mej att ödmjukast be om lov att utföra det som jag inte ville minuterna innan.

När jag underkastar mej någon så är det inte viktigt vad jag vill utan endast vad han vill. Det gäller naturligtvis även sex som han då får när, hur, var, i vilken smakriktning och hur ofta han vill. Min nuvarande Herre väcker mej ofta på natten, när han vaknar med ett stånd och en eld, som jag ska släcka.

Jag skulle bli fullständigt förtvivlad och förnedrad om han släckte sig själv. Då skulle jag faktiskt be honom piska mej för att markera min uselhet som servande sexslavinna och jag skulle vara värd varje slag som träffade min kropp, plus lite till.

Min tredje Herre (S), heter Stefan. Han var en vanligt enkel och snäll kille (så snäll och mesig att jag ett tag funderade att bryta med honom) när jag träffade honom, men jag har tränat upp honom till en hård, krävande och manligt egoistisk herre. Jag har slutat en timme tidigare än honom i sommar och då har han krävt (och naturligtvis fått) att jag varje dag ska ta emot honom naken och liggande på knä i hallen med öppen mun, när han öppnar dörren och kommer in. Sen vet du resten själv.

Hur lojal jag än är skulle jag oss emellan - byta bort både honom och alla andra mot att få komma tillbaka till Herre B, (även som andra eller tredje slavinna i hans hus) som dessutom kan ge mej njutningar som är så uppfyllande och att han emellanåt måste uppmana mej att andas, om du förstår vad jag menar. Hans intelligens och kunskap om hypnos ger honom ett överväldigande redskap för översinnlig njutning. (Likväl ligger hans mycket äldre bror Herre BB långt före honom i denna kunskap och teknik och det är han som har utvecklad den.) Knarkrus är blaha - blaha.

Till och med en "vanlig" orgasm, även de stora, blir till en nysning och kan inte jämföras på samma dag. En njutningsupplevelse då man hela tiden känner att man bara inte kan ta emot mer, men får mer hela tiden. Han bygger då upp en sådan tacksamhet i min kropp att allt han begär blir som ingenting. (Phu, Brr. när jag tänker på det).

Att sedan naken få ligga på en madrass på golvet bredvid hans stora säng med en filt över sig (Pia väntande på golvet på andra sidan av hans stora säng) är inte ens förnedrande.

Att vi sedan blir väckta när helst han vill på natten utav "Anna" (eller "Pia"), flyga upp på sovande ben, ställa sig i O-ställningen och gapa när man känner nattluften kyla mot sin nakna och sömndruckna kropp och vänta på order om hur han vill njuta av mej (eller henne) är bara ett blygsamt sätt att återbetala njutningar som ”hör Universum till”.

Ja, du märker (speciellt om Du är tjej) att jag är fast i HONOM, tyvärr har jag svår konkurens av yngre flickkroppar som har upptäckt samma egenskaper hos honom som jag. Och som är beredda att kämpa för sin plats på en av de två madrasserna på golvet bredvid hans säng. So what can i do?
Hej då och god natt på dej!
Puss och kram, Anna

++



Möter Herre Ali

Jag är här igen käre Herr Dagbok

Du har förstått att min underkastelsevilja finns inom mej och du har också börjat förstå hur den frambringats ur mitt inre. Jag upplever det underbart skönt att underkasta mej en man, som jag har valt till min Herre. Jag erkänner bara EN Herre åt gången, men följer honom å andra sidan i en fullständighet och utlämnar mej själv totalt.

Om jag ska börja från början, någonstans.

Jo, i Malmö.

När jag träffade min 1:a HERRE A (Ali, jo, han var arab) och var prinsen på den vita hästen i min flickdrömvärld. Jag var upp över öronen förälskad och 18 år gammal. Vårt samliv var som vanligt i början, utom att han gav mej min första orgasm, en upplevelse som jag aldrig varit med om tidigare och så otroligt omskakande att jag har den kvar i mitt minne än i dag. Även om den bleknar och blir till ingenting i jämförelserna med underkastelsekänslan och ännu mer underkastelseberusningen, så var det i alla fall den FÖRSTA!

Han öppnade en helt ny, tidigare okänd, värld för mej och jag bara gapade av häpnad och ibland för att jag var beordrad att göra det.

Detta gjorde att min förälskelse ytterligare fördjupades.

Han hade berättat att hans fader hade ett harem och att han hemma hade flera slavinnor. Jag inser nu att jag var väl blåögd, men vi tjejer är nu sådana att vi hör vad vi vill höra och är för lojala för att ifrågasätta. Du vet: ”Om han säger det måste det vara sant!” – tänket.

Det var första gången som jag hört en man använda ordet SLAVINNA och det pirrade till i magen, men jag ville inte fråga honom ytterligare om det eftersom jag inte ville avslöja mitt ungflicksintresse för detta ord och dess innebörd.

En eftermiddag hemma i hans stora villa i Limhamn (Malmö) gav han mej en bok på engelska: ”The Story of O” och sade kort: ”Läs den här!”
Jag kände igen den och började läsa, trots att jag läst den så många gånger på svenska att jag KUNDE den utantill. Men det var intressant att läsa den på engelska och jag kunde snabbt bläddra igenom den.
- Säg till när du läst den färdigt, sade han.

Efter en knapp halvtimme talade jag om att jag hade läst den färdigt och jag var ordentligt upptänd av det som ”O” fått uppleva.

- Hur mycket älskar du mej?, frågade han plötsligt, där han stod 2-3 meter ifrån mej och jag fortfarande satt i fåtöljen i hans bibliotek.
- Ali, jag älskar dej så mycket att mitt hjärta håller på att brista bara jag tänker på dej. Jag kan inte leva utan dej.
- OK, men du älskar mej INTE så mycket att du skulle kunna bli min slavinna väl?
- Jo, Ali jag älskar dej mer än så.
- Skulle du kunna lova att lyda mej i allt?
- Ja, Ali, det lovar jag att göra.
- Säg inte så, för då testar jag dej!
- Säg något så ska jag visa att jag lyder dej.
- OK, klä av dej naken, NU!, sa han plötsligt i en skarp ton.

Jag reste mej upp och började genast ta av mej kläderna med darrande händer och stod strax naken framför honom. Det var både spännande, pirrande och samtidigt lite skrämmande. När jag stod naken invid fåtöljen befallde han:

- Lägg dej ner på alla fyra och kryp in i sovrummet.

Jag svarade inte men gjorde som hans sagt. Samtidigt tänkte jag att detta var inte så farligt, han hade ju sett mej naken förr. Han gick efter mej där jag kröp på golvet och visst kände jag mej utlämnad där jag kröp. Jag riktigt kände hur hans blick brände på min bakdel när den rörde sej i krypställningen. I sovrummet fick jag fortsätta att krypa upp i sängen, men han hade redan klätt av sej och lagt sej raklång på rygg i sängen.

Sedan fick jag suga honom och slicka honom med tungan omkring pungen och på staken. Han dirigerade hela tiden vad han ville att jag skulle göra. Det mesta hade jag gjort på honom tidigare, så detta var väl ingenting. Men det kändes skönt i kroppen och det kändes som en ungflicksdröm som gick i uppfyllelse. Allt det jag själv fantiserat om framför spegeln i hallen eller inne på mitt rum, då jag själv uttalat ORDER att utföra, blev här verklighet.

Jag hörde en mansröst uttala orden och jag UTFÖRDE. Det kändes underbart, ännu skönare än vad jag trott, men hela min organism var ju inställd på detta. Jag hade bara inte vågat hoppas.

Han avslutade med att beordra mej på rygg och med särade ben ta emot honom och gav mej ytterligare flera underbara orgasmer i följd som avslutning och kronan på verket.

Efteråt frågade han om det var svårt. Och jag svarade att detta var väl ingenting, jag var lite rädd i början men jag hade klarat mycket värre.
- Är det verkligen säkert, ÄLSKAR du mej SÅ mycket?
- OH ja, Ali du kan inte komma på något som jag inte gör för dej, utmanade jag, men förstod inte riktigt vidden av vad jag sade, men det kom jag underfund med. Men det kändes otroligt skönt i magen att uttrycka det. Och jag menade varje ord då.
- Du menar att du skulle lyda mej vad jag än befallde dej? Hur svårt det än är?
- Ja, Ali, du kan inte säga någonting som jag inte gör.

Jag kände utmaningen ligga i luften. Han hade väckt tävlingsmänniskan inom mej.
- OK jag antar utmaningen, men jag vinner det vadet.
- Nej, Ali, jag lyder dej vad du än säger!

Nu kände jag det riktigt djupt inne. Han skulle inte vinna.

Det blev en lek, en utmaning, en tävling mellan oss. Tävlingen gick ut på att han skulle hitta svåra saker för mej att göra och jag skulle å andra sidan utföra vad han än hittade på. Det kändes som en underbart pirrande utmaning. Och jag hoppades hela tiden att hans lek med mej inte skulle sluta. Kvällen slutade med att jag hade till punkt och pricka utfört precis allt vad han hade begärt av mej och det tände en låga och gav mersmak. Jag kände att jag inte skämdes inför honom utan jag skulle verkligen utföra och göra precis vad han begärde. Jag ville vara hans totala slavinna och flera gånger utmanade jag honom öppet, trots att det hade varit svårt att utföra hans uppdrag, så menade jag att ”det där var väl ingenting” och jag älskade honom mycket, mer än så! I min hjärna satte jag likhetstecken mellan ”hur mycket jag älskade honom” och ”svårighetsgraden av hans befallningar”.

Mitt hjärta var uppfyllt av kärlek till honom att jag kände att jag inte hade några gränser, dessutom upplevde jag den underbara underkastelsekänslan när han höll på med mej.

Han hade mej helt i sitt grepp och jag ville det. Minns inte säkert men tror till och med att det var jag själv som använde ordet björkris första gången. Han hade sagt vid något uppdrag:

- Om Du inte gör det snabbare plockar jag fram piskan och sätter fart på dina långa ben.

Piska lät mycket skrämmande i min öron men björkriset visste jag framkallade den underbara underkastelsekänslan, brände och sved en del i början men snart kändes det bara skönt. Jag styrde med kvinnlig försiktighet in honom på björkris. Det var jag inte rädd för.

- Ali, om Du inte tycker att jag är snabb, duktig och skön nog så kan jag gå ut och skära ett björkris som Du kan använda på stjärten på mej.

Det kändes som om min mun hade släppte ut mina tysta tankar.
Jag kunde inte tro att jag hade sagt det högt inför honom, men nu var det sagt.

- OK, gör det då, men ta på dej kläderna först, sade han liksom för att markera att det fortfarande var han som hade initiativet och det ville jag. Jag bara föreslog, han bestämde.
- Ska jag göra det nu, frågade jag lite osäkert.
- Ja, gör det, bestämde han.
- Är det säkert att jag ska springa ner, ut och hämta ett björkris till dej?, frågade jag en gång till för att vara riktigt säker på att det var han som ville och inte bara följde mitt förslag.
- Skulle Du inte lyda mej? Tycker detta är att lyda?
- Nej förlåt Ali, jag ska genast springa ner och hämta det, svarade jag så ödmjukt jag kunde.

Han hade ju befallt mej att hämta ett björkris, och då måste jag lyda honom. Jag ville verkligen lyda honom, det kändes så skönt. Jag sprang och nerför trapporna från övervåningen, bort till en björk i trädgården utanför och där slog det mej plötsligt. Tänk om någon såg mej?

Det var påsk om tre - fyra veckor och jag kunde ju skylla på att jag skulle ta in ett ris för att det skulle hinna slå ut till påsk. Det verkade lite krystat, men fick duga.

Jag sprang tillbaka igen och upp sovrummet på övervåningen. Under det att jag sprang funderade jag på: Hur lämnar man över ett björkris till en man?
- Var så god, sade jag och sträckte fram riskvistarna till honom. Mitt hjärta bultade hårt av upphetsning. Jag var före i tankar och kunde redan känna hur riset träffade min bara och oskyddade stjärt.
- Tycker Du att det är ett sätt att lämna över ett ris till sin Herre, frågade han nästan lite skarpt i tonen.

Jag reagerade på att det var första gången han hade sagt Herre så. Jo, han var min Herre, jag löd ju honom, det hade jag lovat att göra och jag var hans slavinna. Det hade han ju sagt eller frågat: ”Älskar Du mej så mycket att Du skulle vara min slavinna?”
- Förlåt Herre, repeterade jag och kände att jag böjde mej för hans vilja, att vara ödmjuk inför honom. Jag tog tag i riset, som han höll, sjönk ner på knäna framför honom och sade:
- Var så god Herre, här är riset som Du befallde mej att hämta åt dej. Bestraffa mej om Du vill, om Du inte tycker att jag är tillräckligt lydig, tillade jag så ödmjukt jag kunde och med nästan honungslen röst.
- OK, klä av dej naken, befallde han och jag kände hur jag skyndade mej att göra honom till viljes. Jag riktigt kände hur underkastelsekänslan satte in och tog tag i mej.

När jag stod naken framför honom, ingen ny situation eftersom jag hade varit naken nära nog i två dygn nu, men en helt ny känslan: Jag var hans slavinna. Men Gud, jag var hans slavinna, och jag ville vara hans slavinna. Han var min Herre och jag skulle lyda honom och underkasta mej honom fullständigt. En alldeles ny och fullständigt svindlande känsla tog tag i mej. Jag ville att han skulle behandla mej som hans slavinna. Han var ju min Herre.
- Hur vill Du ha mej, frågade jag och kände mej mycket lydig.
- Kom hit och lägg dej över mitt knä, som den olydiga slyna Du är och inte omedelbart gör som jag säger till dej, befaller dej, tillade han. Han hade satt sig på en köksstol.

Det kändes helt enkelt underbart att gå fram till hans högra sida, ställda mej bredvid hans knä, böja mej framåt över dem, lägga mej på knäna, låta hans knä fånga upp min kroppstyngd med stjärten uppåt och alldeles under hans bröst.

Han höll riset i höger hand och började strax därefter daska mej med riset på min bara och utlämnade stjärt.

Nej, han slog inte särskilt hårt, det var mer en symbolhandling och det var underbart.

Detta var en både tidigare upplevd och samtidigt också fullständigt främmande känsla. Jag låtsade att försöka att låta stjärten komma undan riset, men han satt alltför bra till och kunde sikta och låta slagen träffa precis där han ville.

Jag var fullständigt omtumlad. Det var helt enkelt underbart. Det gjorde inte ens ont i början. Var bara precis pirrande, svidande, hettande och stickande skönt hela tiden.

Jag kände att mina ben delade på sig för honom, som om jag min kropp ville öppna sig ännu mer för honom. Och det ville jag. Han fick slå precis var han ville och jag gned min bulle mot hans knä och trodde att jag skulle bli tokig. Som jag hade längtat efter detta och nu fick jag uppleva det, att ligga över knäna på en MAN och bli piskad på bara stjärten.

Jag uppfylldes av en så sprudlande känsla och önskan om att LYDA honom, lyda honom i precis allt han ville. Önskade att han ville hitta på något riktigt, riktigt svårt för mej att utföra och bara precis för att han ville det.

Jag kände att jag ville verbalt tala om för honom min önskan om total lydnad, att han var min Herre och att han fick göra precis vad han ville med mej.

- Herre Du bestämmer över mej. Jag lyder dej i precis allt vad Du befaller mej. Herre hitta på något riktigt svårt för mej att göra och jag lyder dej, lyder dej som jag aldrig har gjort förut. Jag lyder dej, snälla Herre. Testa mej i min lydnad.

Samtidigt som det kände förödmjukande att säga så drev det bara på och ökade på de pirrande stimulanssignalerna i min kropp.

- Ingenting nekar jag och jag gör det precis så bra, så snabbt och så duktigt som du vill. Herre befall din slavinna och jag lyder dej. Lyder din minsta vink!

Min lydnad kände inga gränser och jag kände hur jag drev uppåt i en spiral som inte ville sluta. Fanns absolut inga gränser för hur mycket jag ville underkasta mej och förödmjuka mej inför honom. Han var min Herre och jag var hans lydiga slavinna.
Han upphörde plötsligt och sa:
- OK, jag ska pröva dej. Spring in och vänta på mej vid sängen!
Jag reste mej snabbt upp och sade så ödmjukt jag kunde:
- Ja Herre.
Jag sprang, verkligen sprang mot sovrummet och ställde mej väntade på honom därinne. Jag ville göra precis allt.
När han kom in klädde han också av sig och lade sig på magen i sängen.
- Kyss mej i baken!
- Ja Herre, svarade jag och vräkte mej framåt och började mycket ljudligt kyssa honom på skinkorna, både höger och vänster. Jag var fortfarande uppfylld av lydnaden.
- Öppnad på skinkorna med händerna och in med tungan mellan dem.
- Ja Herre, svarade jag och dök med mitt huvud, sträckte fram tungan och började slicka honom i skåran mellan skinkorna. Jag minns inte om det luktade illa eller ej, ville bara lyda min Herre.
- Stanna där och kittla med tungan där, nej, lite längre ner.

Han styrde min tunga ner till sitt stjärthål och jag lät mej villigt styras. Han hade rätt, detta var svårt och fruktansvärt förödmjukande. Jag följde honom också när han ville att jag skulle trycka in tungan.
Så reste han sig upp. Jag fick beröm för min lydighet och blev beordrad att lägga mej på rygg med särade ben. Han trängde in i mitt sköte och gav mej en underbar och kvarglidande orgasm. Vet inte när jag landade, men kände i hela kroppen att detta ville jag uppleva igen och igen. Nåja, tungan där kunde jag leva utan, men visste ändå att jag inte skulle tveka ett ögonblick om den befallningen kom igen. Och det gjorde den. Han var mycket förtjust i att ha min tunga där.
Han visste säkert också, precis som jag, att det var den ultimata förödmjukelsen för en människa att utföra. Men det kände så underbart: ”Han befallde och jag utförde. Han ville uppleva något och jag såg till att det hände.”

Detta var början till ett Herre och slavinneförhållande som bara ökade i krav och svårigheter, men som hetsades med riset. Min kropp eggades med riset till nya bedrifter, bedrifter som jag aldrig ens skulle kunna drömma om. Jag var i hans fullständiga våld och jag ville vara det.
Jag var uppfylld av tacksamhet att han ville ”hålla på med mej”.

Sedan visade det sej att han var en mycket MYCKET KRÄVANDE Herre som gick helt upp i sin roll. Han gav många gånger fullständigt fasiken i om jag kunde något eller inte. Jag skulle och skulle lära mej och snabbt. Och jag på min sida gav mej inte. Detta var ju också ett sätt för mej att visa min gränslösa kärlek genom att utan avvikelser utföra alla hans befallningar.

Hans hårdhet tog sej ibland grymma former, men å andra sidan så gick jag upp i min roll och var helt övertygad om att jag skulle vinna vadet. Vadet, mellan oss, fanns ibland mycket långt bort och ibland nära.
Det kändes underbart och kittlande skönt när han drev mej över mina egna gränser och att jag måste anstränga mej till det yttersta för att följa honom och också när han ändrade och böjde min vilja.

Det sista var en underlig, ljuvlig och motsägelsefull upplevelse.
Jag kunde ha en uppfattning som till exempel att alla kvinnor var jämställda med mannen. Han beordrade mej naken över sina knän och höll ett björkris i handen och började risa mej på stjärten.
Efter fyra fem slag började jag tvivla på om kvinnan var jämlik med mannen,
efter ytterligare fyra fem träffar på min stjärt, som gjorde allt för att komma undan träffarna, som han kunde måtta precis vad han ville,(det brände, sved och stack) så kände jag att kvinnan inte alls var jämställd med mannen.
Kvinnan var den svagare och mannen den starkare. Och efter fler träffar kände jag att det var helt rätt att kvinnan inte var jämställd med mannen och efter ytterligare kände jag: Varför skulle hon vara jämställd med mannen. Han stod ju ÖVER kvinnan i allt. Mannen bestämde ju över sin kvinna. Hon skulle lyda honom och jag tror till och med att jag fann något stöd för mitt nya tyckande i någon gammal inlärd bibeltext.
Konstigt!.

Lite senare införde han något som han kallade för lydnadsträning. Jag tyckte att det inte behövdes eftersom jag LYDDE honom i allt, men han bestämde att det skulle genomföras, så vad kunde jag säga emot det?

Slutar nu är trött i fingrarna.
Kramar Anna

Fortsättning följer om Ditt intresse finns.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Jag Anna, en slavinna 10 (Dagbok)	BDSM	3.8	15/2-05
Jag Anna, en slavinna (Dagbok)	BDSM	3.3	22/11-04
Jag Anna, en slavinna 8 (Dagbok)	BDSM	3.1	8/11-04
Jag Anna, en slavinna 7 (Dagbok)	BDSM	3.7	27/10-04
Jag Anna en slavinna 6 (Dagboken)	BDSM	3.0	23/10-04
Jag Anna, en slavinna 5 (Dagbok)	BDSM	2.8	20/10-04
Jag Anna, en slavinna 4 (Dagbok)	BDSM	3.2	19/10-04
Jag Anna, en slavinna 3 (dagbok)	BDSM	2.9	17/10-04
Jag Anna, en slavinna 2 (Dagbok)	BDSM	2.7	8/10-04
Jag Anna, en slavinna (dagbok)	BDSM	3.7	4/10-04

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.