En vissnad blommas återfödelse
Författare: annelisen Datum: 2024-04-14 11:13:51
E-post: molgu76@hotmail.com
Kategori: Heterosex
Läst:
11 031 gånger
Betyg: 4.2 (6 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
En blomma behöver sol, värme och vatten för att leva och överleva. Annars vissnar den långsamt, och sedan dör och förtvinar. Jag var en vissnad blomma. Jag höll på att förtvina. Men jag fann min sol. Jag hittade värme. Och jag fann källan till vatten. Det här är berättelsen om hur jag återvann livskraften.
Ännu en lördagskväll när jag fick somna otillfredsställd. Vinet och tröttheten, och för all del åldern, hade tagit ut sin rätt på min man som inte lyckats hålla ståndet. Jag hade i alla fall fått en stunds kärlek, med hångel och smekningar, vilket var mer än vad jag var van vid nuförtiden. Men mitt hopp om oralsex när penetreringssexet uteblev grusades när min man tjurade ihop och vände sig om sängen. Han var säkert lika besviken som jag, men jag kunde ändå inte låta bli att känna frustrationen glöda i mig.
För det här var långt ifrån första gången. Hans jobb dränerade honom på energi. Och humöret påverkades till det sämre, minst sagt. Rationellt sett så kunde jag inte ta på mig skulden för vårt svalnande förhållande. Men ändå skyllde jag på mig själv. Jag var inte sexig nog. Jag var inte attraktiv nog. Jag var inte intressant nog. Han tände inte på mig längre. Så långsamt vissnade jag. Jag förde en förtvinande existens, där jag tyckte jag gjorde allt för att få mina behov tillfredsställda för att inte helt dö. Men långsamt bröts min kampvilja ner. Allteftersom gav jag upp mina försök.
Min väg tillbaka till återfödelse kom genom jobbet. Genom mitt deltagande i en forskningsstudie på universitetet fann jag nya kontakter. Genom mitt ordinarie arbete hade jag fått 20 % av min tid avsatt till denna studie, med syfte att ge studien förankring i arbetslivet. En yngre heltidsanställd forskare kom in när studien pågått i ungefär ett år. Denna Peter kom in som stöttning till de andra två forskarna och jag misstänkte att någon högre upp i hierarkien på universitetet hade sett att de behövde stöd. För det ansåg i alla fall jag, även med min ringa erfarenhet av forskning.
Peter var dryga trettio år, så mer än 15 år yngre än mig. Full av en lågmäld energi, med en varm, glödande blick och ett behagligt sett. Driven och ambitiös, men ändå ödmjuk. Även om jag inte erkände det för mig själv så kände jag en omedelbar dragning till honom. Jag inbillade mig att det var helt utifrån det professionella, där jag såg hans oerhörda kompetens och klokskap.
Det tog inte så lång tid innan jag märkte att han respekterade även mig. Han sökte ofta mitt stöd, och tog flera enskilda diskussioner med mig kring olika ämnen som egentligen borde tas med hans forskarkollegor.
Men att det skulle gå längre än till ett proffesionellt förhållande kunde jag aldrig föreställa mig. Men en sen fredag i ett av universitetets grupprum så passerades flera gränser. Vi hade inlett dagen i aningen heta diskussioner i hela gruppen. Inte kommit överens alls, och det hade slutat bordläggning av ett par ärenden, där vi tog aktioner att på varsitt håll utreda vidare hur en lösning skulle kunna se ut. Jag och Peter hade därefter spenderat eftermiddagen enskilt, med dessa frågor. Vi hade stött och blött olika förslag och sätt att låsa upp knutarna. Och till slut trodde vi att vi hade ett slagfärdigt förslag som skulle knocka de andra.
En spontan kram, den första kroppsliga kontakten oss emellan efter ett handslag första gången vi träffades, överraskade nog oss båda två. Den varade några sekunder för länge och vi tryckte oss mot varandra lite för tätt för att vara enbart vänskaplig. Jag släppte rodnande taget om honom och vände mig om för att plocka ihop mina papper. När jag efter att ha lagt ner mina saker i väskan vände jag till slut blicken mot honom. Hans ögon betraktade mig nyfiket och ett försiktigt leende gjorde mig nyfiken på hans tankar.
”Vad?”, frågade jag.
”Nej, inget, jag bara tänkte…” han avbröt sig och såg ner på sina egna papper på bordet i det lilla grupprummet.
”Vadå?”, frågade jag nyfiket.
Men han sa inget. Jag såg på honom. Han såg på mig. Tystanden var tryckande. Våra andetag det enda som hördes.
Peter vad lång, säkert minst 190 cm, slank men med breda axlar. Så när han tog ett steg mot mig så fick jag vända huvudet uppåt. Hans hand kom upp och smekte min kind försiktigt.
”Så vacker”, viskade han, nästan som för sig själv.
Jag varken sa eller gjorde något. Stod bara där stilla och njöt av hans beröring samtidigt som en storm inom mig rasade. Han kom ett steg närmre så att jag kände värmen från hans kropp och fukten från hans andetag. Han gjorde en rörelse som jag tolkade som att han förberedde sig på att kyssa mig.
”Vad gör du?” viskade jag.
”Du är en av de mest intelligenta och smarta personer jag mött. Och när du också är så vacker så blir du oemotståndlig. Jag kan inte hjälpa det, men jag är så oerhört attraherad av dig. Din hjärna, din kropp, din utstrålning. Hela du… Hela du är bara perfekt. Förlåt, men det är så svårt att låta bli. Snälla säg till om du inte vill att jag fortsätter.”

Inget sliskigt fan vad kåt jag är på dig eller du är så jävla snygg. Utan ett välmotiverat resonemang. Vad annat kunde man vänta sig. Jag tog åt mig. Jag rodnade. Och vände blicken neråt. Med ett finger under hakan på mig vände han upp min blick igen och hans läppar mötte mina. En varm, fuktig kyss, men aningen tvekande som om den sökte tillåtelse. Och när läppar mjuknade och delades, som för att ge sitt okej, så blev den lite hårdare men ändå mjuk.
Vi omfamnade varandra igen, denna gången utan tvekan eller hinder. Tunga mötte tunga i våra munnar. Händer mötte bröst, höfter, rumpa, mage, ja överallt. Det var galenskap. Vi tog för oss av varandra i ett grupprum på ett universitet, som förvisso tömts på folk då det var sen fredagseftermiddag. Några flyktiga tankar for genom mitt huvud kring vad jag höll på med. Situationen, stället, min man.
Peter däremot verkade inte ha några som helt betänkligheter. Hans händer var redan under min kjol och på väg att dra ner stumpbyxorna tillräckligt för att komma åt mitt sköte. Och när ett av hans grävande fingrar fann min fuktiga springa så suddades mina tveksamheter bort. Han lyfte upp mig på bordet och drog sedan ner både strumpbyxor och trosor i ett svep.
Jag var vid det laget mer upphetsad än jag varit på flera år, kanske årtionden. Jag var därför mer än redo när Peter knäppte upp sina byxor och drog ner dem tillsammans med kalsongerna så att hans kuk sprätte fram. Han var stenhård och den pekade snett uppåt i en mjuk båge. Men van hand styrde han sin lem mot mitt öppna sköte, drog med ollonet över skåran några gånger som för att hälsa. Sedan tvekande han inte så mycket länge utan trängde in i mig. Jag flämtade till av den intensiva känslan när han penetrerade mig steg för steg. Någon centimeter längre in åt gången för varje gång han juckade.
Till slut var han hela vägen inne i mig, och känslan av hans grova kuk var nästan överväldigande. Det var så länge sedan jag kände mig så uppfylld. I några sekunder så var vi bara där i den positionen och njöt av varandra. Men sedan drog han sig långsamt tillbaka igen, för att snabbt vända tillbaka och trycka sig in igen. Vi knullade. Jag knullade en annan man. Någon som inte var min make knullade mig. Och ganska snart knullade han mig hårt. Med långa, hårda stötar drev han sin lem in i mig om och om igen. För en stund var allt jag kunde göra bara halvligga där på bordet och ta emot.
Peter stannade upp en stund och började dra i min blus. Med gemensamma krafter åkte den av och när han väste något om min behå så förstod jag och knäppte upp den så att även den åkte av. Min stora bröst som var hängiga av ålder, men fortfarande förhållandevis fylliga flöt ut över min kropp. Peter glodde storögt och stönade nöjt.
”Herregud, vilka bröst!” utbrast han och greppade varsitt bröst i vardera hand. Han klämde mjukt på dem
Själv tyckte jag oftast bara att de var groteskt stora, och jobbiga att bära på. Men att Peter gillade dem gjorde mig glad. Det var så smickrande att denna unga, snygga och smarta man tyckte om mig, åtrådde mig och gav mig komplimanger.
Och jag ville se mer av honom också. Så jag satte mig upp, fortfarande spetsad på hans kuk, och började knäppa upp hans skjorta. När den föll till golvet kunde jag först beskåda och sedan känna på hans fina kropp. Slank och muskulös, ett lagom hårigt bröst och en antydan till magrutor. Det vattnades i min mun och jag lutade mig fram ännu mer för att kyssa hans kropp. Jag tog hans styva bröstvårtor i munnen och sög på dem. Hans stönade dovt som ett brummande i bröstet.
”Hårdare!”
Jag sög tag hårt om en bröstvårta och gav den sedan ett nafs med tänderna.
”AAAHHHH!” stönade han och körde in kuken hårdare i mig. Så hårt att han stötte i botten och en smärtblandad njutning sköt upp i min kropp.
”Åh, jag kommer”, flämtade jag. ”Sluta inte!”
Jag drog honom till mig. Klamrade mig fast. Höll om hans rygg och tryckte hans skinkor mot mig.
Peter gjorde mig till viljes och knullade på i ett fast tempo. Men hans rörelser blev snart stötiga och mer tveksamma. Jag trodde mig förstå varför.
”Kom i mig, Peter. Jag vill att du sprutar i mig!”
Han gjorde mig återigen till viljes och knullade mig hårt och bestämt. Det tog bara några till av de hårda stötarna innan det bubblade upp inom mig. Som en annalkande storm där vinden börjar ta i för att sedan långsamt öka i styrka så byggdes en orgasm upp i min kropp. Och som i en perfekt storm nådde jag klimax nästan samtidigt som Peter sprutade i mig. Vi skakade tillsammans när våra kroppar genomfors med den ultimata känslan. Två kroppar sammanfogade i ett gemensamt klimax.
Det hade varit en otroligt intensiv orgasm, och efteråt satt jag flämtande kvar på bordet fastklamrad kring Peter. Hans kuk var fortfarande stor och svullen i mig, men våra blandade safter rann långsamt ur mig. Han drog sig ur och lämnade ett tomrum i mig.
Under tryckt tystnad tog vi på oss våra kläder, men innan vi lämnade rummet tog han tag i mig och drog mig till sig.
”Jag ångrar inget. Det vi gjorde… det var helt fantastiskt. Jag vet att du är gift, och jag hoppas du förlåter mig.”
”Jag har en egen vilja vet du” svarade jag. ”Jag ångrar inget heller.”
”Hoppas vi kan fortsätta jobba tillsammans. Jag vill inte att detta påverkar något.”
Vi fortsatte jobba ihop, men det var inte allt. Vi fortsatte att ligga med varandra också. Varje tillfälle vi fick så passade vi på, och om inte annat skapade vi oss tillfälle. Grupprummet på universitetet blev sena kvällar vårt sexrum. Jag stannade till hemma hos honom på vägen hem. Och vid ett par tillfällen när vi jobbat hemma hos mig, så använde vi till och med min och min makes säng. I bilen blev det både avsugningar, fittslickande och knullande.
Peters uppmärksamhet blev min sol. Peters ord blev min värme. Och Peters säd blev mitt vatten. Jag var inte längre en vissnad blomma. Jag var en blomma som frodades och mådde bra. Livet var tillbaka, och jag tänkte inte släppa taget om det igen.
Fler noveller av samma författare
Realistiskt, erotisk och välskriven.