Förlåtelsen

---

---

Jag tvekade att komma hit först, men när hon ler mot mig och ber mig stanna kvar ångrar jag ingenting, inte det minsta.

Sanna, min exflickvän, har fest i sin trädgård och hon har bjudit mig. Jag studerar i en annan stad, några timmars tågresa bort, men är tillbaka i pojkrummet nu i slutet av juli, efter en sommar av jobb och resande. Pengarna tog slut, och jag hade egentligen inte någon lust att flytta hem. Mycket beroende på Sanna.

När jag kom hem från en cykeltur för några dagar sen, fanns det ett nytt sms på mobilen:

Jag har fest på fre i min trädgård. Hoppas du vill komma. Kram/S

Efter några timmars ångest svarar jag ett kort ”ok, ska bli skoj. Kram”. Jag har inte sett henne sen i höstas, då vi tog en fika c a två månader efter att vi gjort slut. Det var stelt och konstigt.

Jag flyttade till en annan stad i slutet av sommaren, och hon skulle gå klart gymnasiet här och sen flytta efter. Men när jag bott i studentrummet några veckor började hon låta konstig när vi pratade i telefonen, och vi sågs bara ett par av helgerna för att hon hävdade att hon hade gymnastiktävlingar. Hemifrån hörde jag lite rykten, om andra killar, men jag lyssnade inte riktigt på dem.

Trots allt detta kom det som en chock när hon gjorde slut. Jag vill inte gå in på detaljer här, men hon berättade en del saker som jag inte ville veta. Faktiskt har jag haft ett skitår efter det här.

Det är ganska mycket folk i trädgården när jag kommer dit. Hon bor i ett villaområde en bit utanför stan. De flesta känner jag. Det känns som att de pratar bakom min rygg när jag kommer dit.

I köket hittar jag Sanna. Hon ser fantastisk ut, brunbränd mot sitt vita linne och håret blondare än vad jag minns. Ansiktet är också smalare än på den tiden då vi var tillsammans. Hon ler och vi kramas, pratar. Det känns spänt, men spänt på ett bra sätt, inte som i höstas då det kändes som att hon bara härdade ut en timme på kaféet.

Någon annan kommer och tar hennes uppmärksamhet, och sen ser jag bara henne då och då under festen. Som värdinna får hon hela tiden vara i centrum. Jag pratar mest med några killar och tjejer som gick i hennes klass, som hon inte umgås så mycket med och som därför inte vet så mycket om oss. Jag har hela tiden varit orolig att hon ska ha en kille, och att han är här, så när jag hör att hon är singel blir jag glad.
Det blir allt mer berusat, många försvinner inåt stan tidigt, och vi hamnar några stycken vid en hammock ner mot sjön. Sanna är med. Mörkret har lagt sig och ljus fladdrar på bordet. De som är kvar ska inte ut, och det är efterfeststämning.

Sanna ler mycket mot mig, skrattar åt mina skämt, tar vid några tillfällen på mig. Flörtar hon? Jag blir mer och mer säker på att det stämmer, och vågar inte riktigt tro att det är sant.

Ett par av de andra bryter upp, och jag reser mig också, osäker på vad jag ska göra. Hon följer med oss ner mot vägen, och visar tydligt att hon inte vill att jag ska gå. Jag låtsas ”komma på” att jag inte behöver komma upp morgonen efter (har sagt att jag ska hjälpa pappa med en sak, utifall det blev pinsamt och jag ville dra fort), skojar om att farsan får klara sig själv.

”Jag vill prata med dig om en sak”, säger hon.

Hon börjar svamla nervöst om förra hösten, att hon ångrar att hon var så taskig, att hon inte visste varför … Hon frågar vad hon ska göra för att bli förlåten.

”Hm, ska tänka på det”, säger jag skämtsamt, osäker på hennes allvar.

Vi sitter nere vid sjön ett tag till, och framåt ettiden går de sista iväg. Sista halvtimmen har jag inte kunnat koncentrera mig på vad de sagt, bara sett på hennes ansikte och fina kropp och försökt kämpa mot de gamla känslorna som stormar tillbaka.

”Ska du med?” skriker de när de cyklar bort.

”Åk ni, jag cyklar själv sen”, skriker jag.

Jag vill inte gå än, inte förrän jag får en ledtråd till.

”Vill du ha hjälp att plocka in?” frågar jag.

”Jag gör det i morgon.”

Motvilligt börjar jag gå mot cykeln, när hon frågar: ”Har du tänkt på det något mer. Vad jag ska göra för att bli förlåten.”

Alkoholen gör mig modig, och det är i ärlighetens namn mest skämt i rösten när jag säger:

”Om du strippar förlåter jag dig.”

Hon tar ett djupt andetag, och så något jag inte väntat mig: ”Okej.”

OOO

”Vänta här”, säger hon.

Jag lägger mig på sängen, halvt upplutad mot väggen med kuddar bakom ryggen. Jag hör hur hon stänger badrumsdörren. Innan hon lämnade rummet, släckte hon ett par lampor, för att, gissar jag, det inte ska vara ett för avslöjande ljus sen. Jag tänder lampan intill sängen.

Hon kikar in i rummet och ber mig sätta på cd:n. Jag trycker på random och play, och en lugn låt som jag inte känner igen startar.

Svårt att hålla sig för skratt går hon in i rummet, vet inte riktigt var hon ska ställa sig. Hon har samma kläder som förut – jeans, inga strumpor, ett ljust linne.

Hon börjar röra sig till musiken och lirkar med byxans knappar. Själv lutar jag mig bara bakåt och förstår fortfarande inte att det här verkligen händer. Bulan mellan mina ben är så stor att jag gömmer den halvt bakom ett av hennes gamla gosedjur.

Nu faller jeansen till golvet, visar ett par brunbrända, muskulösa ben. Tidigare såg jag att hon hade ljusa trosor, men nu har hon bytt till svarta, och jag gissar att det är för att de ljusa blivit fuktiga.

Hon börjar leka med linnet. Lite klumpigt, och det märks att hon skäms och inte närstuderat en striptease förut. Men tafattheten gör mig kåtare än om hon dragit på en proffsshow. När hon drar upp linnet över magen ser jag att hon är smalare nu än när vi var tillsammans, att magmusklerna inte längre döljs under ett tunt fettlager.

Så åker linnet av helt. Släpper fria de små, fasta brösten, med de ljusrosa bröstvårtorna helt styva. Hon är brunbränd över hela kroppen, utom brösten som är helt vita, och en lite ljusare remsa där sport-BH:n skyddat från solen. Hon ser ut att vilja skyla brösten. Slutar röra sig till musiken och går fram till sängen.

”Är jag förlåten nu”, säger hon med någonting bedjande, förvånansvärt allvarligt i rösten.

”De där då?” frågar jag och sträcker fram handen och sätter ett finger innanför resåren på trosorna.

Hon gör sin trotsmin, som ett busigt barn. ”Du är dum.” Men utan att trilskas sätter hon i tummarna innanför troslinningen och drar ner dem sakta. Förut hade hon en ganska rejäl buske. Nu finns bara en vältrimmad triangel kvar.

Hon står kvar, helt naken, och vet inte riktigt var hon ska ta vägen. Jag njuter av att hålla henne på halster, nästan lika mycket som jag njuter av att ha henne utan kläder på ett avstånd där jag bara behöver sträcka ut handen för att röra henne.

”Är jag förlåten nu då?”

Jag vet inte hur långt jag kan, vill och ska driva det här. Om hon är rådvill ligger inte jag långt efter. Vad vill hon? Att hon står naken bredvid mig och väntar på mitt initiativ får mig att testa hur långt hon kan tänka sig att gå.

”Nej, du måste göra en sak till.”

”Ännu mer?” stönar hon vädjande.

Jag nickar menande ner mot mitt skrev och hoppas att hon ska förstå, så att jag slipper säga orden rakt ut. Hon förstår. Hon rodnar och låtsas fläkta sig med handen, men sen sätter hon sig på sängen, trevar med mitt skärp, kränger av mig byxorna, och lägger handen mot min hårda kuk. Tyget glider undan och visar spetsen av ollonet.

Hon ställer sig på alla fyra, med brösten och de styva vårtorna hängande. Hennes guldbruna hår skymmer ansiktet. Långsamt tar hon av kalsongerna, och det känns skönt att kuken slipper trängas innanför de trånga byxorna. Hon lutar sig framåt och jag känner andedräkten mot mitt skrev, först, och sen hennes tunga som slickar försiktigt på undersidan av ollonet.

Långsamt slickar hon sig runt kuken, och efter ett tag tar jag tag i hennes huvud bakifrån och trycker in det mot skrevet. Hon tar hela kuken i munnen och guppar fort med huvudet, medan jag får tag i hennes bröst och kupar dem i händerna, drar i bröstvårtorna mellan pek och långfinger.
Det börjar kännas för bra, så jag lägger istället ner Sanna på sängen, med mig själv ovanpå. Jag gnuggar mitt skrev mot hennes och hon stönar till. Långsamt kysser jag henne vid halsen och neråt, med huvudet intrasslat i håret. Jag slickar på hennes högra bröstvårta samtidigt som jag nuddar lätt vid den andra, och hon ryser till. Med samma hand börjar jag smeka hennes lår, upp mot fittan. Hon andas korta, flämtande andetag. När jag sakta börjar smeka fittan biter hon sig i överläppen.

Nu är mitt huvud nere vid fittan. Jag andas tungt över den och jag ser att hon ingenting hellre vill än att jag ska föra dit tungan.

”Vill du …”

”Ja”, flämtar hon.

”Då måste du berätta en sak.”

”Va?”

”Hur många har du legat med sen vi gjorde slut?”

Hon svarar inte, och jag tar bort mitt huvud från hennes skrev. Då, ett kort: ”Två.”

Jag tar tillbaka mitt huvud, börjar slicka. Det dröjer inte länge förrän hon börjar vrida på sig och gny. Magmusklerna spänns och hon försöker kränga sig loss, men jag trycker ner henne och fortsätter slicka till att hela hennes kropp spänns och hon rycker till som om hon fått en stöt. Brösten är spända och svettglänsande. Och så slappnar hon av och sjunker tillbaka.

”Kom”, säger hon.

Hon brukade alltid säga så när hon ville att jag skulle stoppa in den, för att slippa säga porriga ord. Jag hasar mig upp, smeker med kuken mot hennes genomblöta fitta.

”Vilka var det?”

”Jag vill inte …”

Jag upprepar frågan, och hon svarar två namn, där jag bara känner igen ett av dem. En kille som gick i en parallellklass och som vi hade haft gymnastik med ett par gånger. Han var smal men muskulös, minns jag, en sportkille, och framför allt minns jag att han hade en stor kuk. Svartsjukan väller över mig.

”Var det bra?”

”Sluta.”

”Svara bara ärligt.”

”Ja, det var skönt.”

Jag stoppar in den snabbt, och den glider in helt utan friktion. Börjar pumpa på snabbt, med bilden av Sanna tillsammans med den andra killen i hjärnan, och under mig stönar hon högt. Hon får en till orgasm, och det kramar runt min kuk, men jag fortsätter trycka på. Hon andas snabbt och jag känner hur vi börjar bli dyblöta av svett. ”Jag vill att vi ska bli tillsammans igen”, mumlar hon.

Jag hasar mig upp på armarna, som är skakiga, och ser ner på henne. På det fuktiga håret, på det utmattade ansiktet, på de vita brösten som guppar, och jag kan inte hålla emot längre. Jag drar ut kuken och sprutar över hennes mage och bröst, flera kraftiga sprut. Hon rycker till när den varma sperman träffar henne.

Jag reser mig upp, sätter på mig kalsonger, tar kläderna i handen och går ut ur rummet. Oförstående ligger hon kvar i sängen.
Ute i trädgården sätter jag mig på en stol i mörkret. När jag gick därifrån tänkte jag sticka bara, men nu, ute i natten, tar jag mitt förnuft till fånga. Jag sväljer min stolthet, samlar ihop kläderna igen, och går upp till henne.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Bytt är bytt	Heterosex	3.8	26/2-07
Förlåtelsen	Heterosex	4.0	28/12-06

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.