Fröken Landstedt

---

---

OBS! Detta är en soft historia, inget sex ännu, bara en historia om maktspel.. Läs om ni vill!


Det är Torsten Franssons pensionsfest. Efter 20 år som chef för forskningsavdelningen på det framgångsrika läkemedelsföretaget Landstedt medical har det blivit dags att tacka för sig. Alla 300 anställda är bjudna till Grand Hotel, där firman håller en generöst tilltagen bjudning. Fransson har nämligen bidragit kraftigt till att Landstedt blivit ett av de ledande företagen i branschen, under hans ledning har firmans två storsäljande läkemedel utvecklats.
De senaste åren har det dock gått lite tyngre, om sanningen skall fram har forskningen inte producerat någonting de senaste fem-sex åren.. Därför har Fransson nu blivit erbjuden ett fördelaktigt pensionsavtal redan vid 61 år.


Karl är en 29årig biomedicinare, examinerad för två år sedan och sedan ca ett år anställd på firman, just på forskningsavd. Han sitter i analysgruppen och jobbar med resultaten som labforskningen producerar. Trivs bra med sitt jobb, är uppskattad i gruppen om än lite blyg. Flera gånger har han fått bra omdöme från sina chefer, han tycker själv att det gått väldigt bra under tiden han arbetat här.
Förutom den där idiotiska händelsen då.. Då han ställde till det för sig och gruppen. Av misstag hade han på en fest, lite berusad, råkat läcka känsliga uppgifter till en anställd på en konkurrerande firma. Helt oavsiktligt, men det ledde till att hela projektet fick läggas ned efter ca tre månaders arbete. Det kostade självklart firman massor med pengar och det gick ända upp till företagsledningen och han fick en formell anmärkning, men Fransson försvarade honom och han fick vara kvar.



Festen har varit mycket lyckad tycker Karl, gruppen satt tillsammans under middagen och hade det trevligt på sitt vanliga avslappnade sätt. Nu är det dags för ett par gratisdrinkar i baren innan det är dags att gå hemåt. Han har precis beställt en GT när en vacker ung kvinna ställer sig bredvid honom i baren. Rödhårig, med lockigt hår, slarvigt uppsatt i en tofs, ganska kort och späd till växten. Hon är mycket vackert klädd i en enkelt skuren knälång svart klänning med bara axlar och svarta högklackade skor. Han känner igen henne lite svagt, men kan inte placera henne. De börjar småprata och han tycker att det känns väldigt bra direkt, hon är väldigt lätt att prata med och har humor. Hon heter Lisa och jobbar inte på företaget, är bekant till Fransson säger hon.

De står nog minst en timme och pratar där i baren, hinner med vars två drinkar. När deras blickar möts tycker han att han blir lite varm inombords, den där härliga känslan han inte känt på flera månader.



På väg hem från festen ångrar han redan att han inte vågat fråga om hennes tel.nr. Alltid skall han vara så feg!!



Helgen förlöper lugnt som vanligt, förutom att hon, Lisa, hela tiden dyker upp i hans tankar.



På måndagseftermiddagen är det sedan tidigare planerat ett avdelningsmöte och alla har ju förstått att det är den nya chefen som skall presenteras. Ryktena går om vem den nye chefen skall bli. Någon inom gruppen, någon helt okänd?? Kl halv tre, eller snarare fem över, droppar de 40 i forskningsgruppen en efter en in i stora konferensrummet. Karl anländer som en av sista, han har under sitt år här lärt sig att inget börjar i tid, snarare en kvart senare. Han slinker snabbt in och slår sig ned på bakersta raden. När han tittar fram mot podiet tappar han nästan luften.. Bredvid Fransson står hon, Lisa.. Klädd i en mycket strikt svart dräkt med vit blus under. Håret stramt tillbakadraget och med enkla pärlsmycken.



Fransson tystar åhörarna och tar till orda.

- "God eftermiddag allesammans. Först vill jag tacka för det fantastiska firandet ni gav mig i fredags, nu kan jag med gott samvete dra mig tillbaka. Jag förstår att ni har varit nyfikna på vem som skall ta över min post som chef för avdelningen och jag skall inte dra ut på detta. Ni ser henne här vid min sida, för er som inte visste det sedan tidigare heter denna unga dam Lisa Landstedt. Hon tar alltså från och med idag över som chef för gruppen och ledare för forskningen här. Ja, det är väl bäst att du får presentera dig själv, varsågod."



- "Tack, Torsten", säger hon med en mycket mer auktoritär röst än vad Karl kunde minnas från festen.

- "Jag heter alltså Lisa Landstedt och är dotter till Kjell Landstedt vår grundare och huvudägare. Jag är 25 år gammal och har utbildat mig till jurist och ekonom i Oxford. Jag har det senaste halvåret gått på olika internutbildningar här på företaget för att lära mig verksamheten i detalj. Nu är det alltså dags att inta min första ställning här i firman.

Jag tänker, och du får ursäkta Torsten, bringa ordning på denna skutan. Som ni alla vet har resultaten varit allt annat än lysande de senaste åren. Detta kommer vi att ändra på tillsammans, genom hårt arbete och en del andra förändringar. Till skillnad från min föregångare är jag pedant ut i fingerspetsarna och tycker att ordning och reda är grunden för allt arbete och alla resultat. Det kommer bli väldigt stora förändringar, jag kommer att bygga upp en helt ny kultur i min avdelning, med helt nya grundregler. Jag är som sagt utbildad i England har där blivit mycket konservativ i min syn på hierarki och arbetsklimat."

- "Ni har redan lyckats reta upp mig här idag, komma insnubblandes tio minuter för sent duger inte. Från och med nu skall tider passas! Möten börjar på sin utsatta tid och inget annat. Jag tycker heller inte om vad jag ser när jag tittar ut över er här i rummet. Vi är på en arbetsplats och jag kommer nu införa en dresscode som jag har utarbetat. I korthet kan den väl beskrivas som korrekt professionell klädsel. Informationen ligger i era fack."

- "Oj, nu blev det lite hårdare ord här än jag hade tänkt mig, det var inte min mening att skrämma er. Om vi bara jobbar tillsammans mot gemensamma mål skall vi nog trivas allihop. Nu skall jag inte uppehålla er längre, jag återkommer med mer information. De nya reglerna gäller från i morgon och jag godtar inga avsteg. "



När hon tystnat och mötet är över sitter alla kvar tysta och undrar vad de egentligen precis har hört. Skall denna unga tjej, och ägarens dotter till råga på allt, vara chef för dem nu? Och sen dessa nya regler..

Efter en liten stund reser någon sig och alla andra följer efter, ett tyst men upprört mummel börjar sprida sig. När Karl skall lämna salen tittar han på Lisa och ler, hon tittar snabbt på honom, rör inte en min och vänder sig därefter bort. Han känner en kall klump i bröstet.

I en lång rad går alla till sina postfack för att läsa chefens nya regler. "Vem fan tror hon att hon är" och "..komma och ändra på saker här.." hörs bland de allt mer högljudda rösterna. Karl tar PM:et från sitt fack och läser som alla andra de nya arbetsplatsbestämmelserna. Förutom mer allmänna riktlinjer om att passa tider etc finns där en sektion om den nya dresscoden. Där står bland annat män alltid skall ha på sig mörka byxor, skjorta, slips och mörka välputsade skor. Kvinnor skall ha kjol, blus samt skor med klackar. Att bryta mot dresscoden, som börjar gälla dagen efter, kommer att rapporteras som ett disciplinärende.

Ett ännu mer upprört mummel sprider sig. ".. men jag har inga sådana kläder.." och "inte kan hon väl tvinga oss.."



De närmaste dagarna fortsätter den ganska tryckta stämningen att dominera i gruppen, man gör sitt bästa för att följa de nya reglerna. Mot slutet av veckan verkar den första chocken ha lagt sig, den gamla uppsluppna stämningen i gruppen återkommer så smått. I stort följer folk reglerna, men Lisa Landstedt har inte synts till på hela veckan så någon har väl slappnat av lite.

På torsdagen kallas det åter till möte och det är Kristina, den nya chefens sekreterare som sammankallar gruppen. Kristina är till utseende och sätt väldigt lik sin chef, fast mörkhårig och lite äldre. Även hon går alltid klädd i väldigt strikt business-klädsel.

Klockan tio är alla samlade. Alla är verkligen där i tid, vilken skillnad. Lisa börjar med att hälsa alla välkomna.

-"Jag har ju varit iväg på kontoret i London nu ett par dagar, men jag har fått rapporter om att de flesta har anpassat er till omställningen väldigt bra. Kristina här har håller ett öga på er när jag är borta. När jag tittar på er nu ser det mycket bättre ut. Vi kommer snart märka skillnad i resultaten också skall ni se.. Jag har dock ett par dåliga nyheter också. Som ni kanske har märkt är inte Klas och Sofia här hos oss idag. Detta beror på att de har blivit omplacerade och ej är kvar i gruppen längre."

Ett sus sprider sig i lokalen.

- "Jo, det är nämligen så att de hade lite svårt att anpassa sig till mina nya regler. Klas kom försent till ett teammöte och sen för sent till jobbet igår. Detta kan jag inte acceptera, han får nu jobba nere i arkivet istället, där kan han komma och gå som han vill. Vad gäller Sofia så tycker jag att det är jättetråkigt. Hon var ju en av de allra duktigaste analytikerna här och väldigt social och trevlig också.. Men hon har vid två tillfällen brutit mot dresscoden och kommit i jeans hit till jobbet. Det visar att hon inte har någon respekt för mig som chef och hon kan inte vara kvar i min grupp. Jag kom på en lämplig tjänst för henne, hon kommer från och med imorgon att jobba i receptionen, det enda stället på firman där de har uniform. Hon måste nu ha kjol, blus, kavaj och scarves. Tänkte att ni skulle få veta detta av mig direkt, man kan säga att jag statuerat ett par exempel så att ni vet hur allvarligt jag ser på dessa saker."



Livliga diskussioner präglar resten av dagen, vad kan de göra för att hjälpa sina arbetskamrater? Alla är väldigt upprörda, men känner samtidigt att de inte har något att säga till om. Alla är plågsamt medvetna om att det knappt finns ett enda jobb att söka i branschen sedan de flesta företag flyttat utomlands. Att vända sig till företagsledningen lär ju inte hjälpa.. Lisa Landstedt, denna lilla, unga kvinna med ett tydligt maktbegär, har full kontroll över dem..



På fredag eftermiddag, strax innan Karl skall gå och ta en afterwork-öl med en kompis kommer Kristina till hans rum

-"Fröken Landdahl vill prata med dig på sitt kontor, nu direkt!"

-"OK jag skall bara avsluta detta så kommer jag" säger Karl samtidigt som han känner en viss spänning stiga i kroppen. Undrar vad hon vill? Har hon tänkt på honom också? Vill hon träffas nång gång kanske?

-"Hon var väldigt tydllig med att du skulle komma direkt, så det är nog bäst du kommer med!"

"Öh, ja men, jag skall ju bara.. OK jag kommer väl då.."

De går i tystnad bort till Lisas kontor längst bort i korridoren. Det enda som hörs är klickandet av Kristinas klackar mot golvet och det diskreta svischandet från hennes nylonstrumpor. Väl framme vid kontoret knackar Kristina försiktigt på dörren och öppnar

-"Här är han Fröken Landdahl."

-"Tack Kristina, du kan gå hem sedan, ha en trevlig helg."

Lisa sitter bakom sitt skrivbord, tillbakalutad i en lyxig skinnstol. Hon är iklädd en ljus beige dräkt, av åtsittande snitt, även nu med en vit blus under. Hennes exklusiva bruna högklackade skor skymtar under bordet.

Karl känner att han blir lite varm inombords när han ser henne, hon är så vacker!!. Han går fram till en av stolarna framför bordet och sätter sig ner.

-"Jag har inte bett dig att sitta ner!" säger Lisa lugnt i en kall och beordrande röst. Karl undrar först om han hörde rätt.. Vad sa hon?? Han sitter kvar i stolen och Lisa höjer då rösten: -"RES DIG UPP OMEDELBART!!" Han reser sig blixtsnabbt utan att han hinner tänka, det finns en tydlig makt och kraft bakom den ljusa kvinliga rösten som gör att han lyder. Nu känner han totalt förvirrad. Det är nog inte av sociala skäl jag är här tänker han.. Nästa tanke är om han brutit mot hennes regler på något sätt, men han har ju verkligen försökt att anpassa sig.

Lisa tittar på honom en kort stund. Hon har ett nöjt leende på läpparna.

-"Så ja, nu kan du få sitta ner, varsågod." Ännu mer förvirrad sätter sig Karl åter ned.

-"Du undrar kanske varför jag bad dig komma hit.. Jo, jag har tänkt en del på dig sedan vi sågs på festen, jag tycker att vi hade det väldigt trevligt där. Så igår när jag hade en stund över tog jag fram din mapp och tittade över din tid här på företaget." Han känner direkt en rädsla komma över honom, det känns som om han bleknar... Nej! Hon vet va som hände förra året, skall hon kicka mig nu eller?

-"Just det, jag ser på dig att du förstår, jag läste igenom allt om den tråkiga händelsen förra året. Hade det hänt nu på min tid så hade du åkt ut direkt skall du veta. Min första tanke nu med var att avskeda dig, och jag har fulltsändigt tillräckliga skäl för det skall du veta. Sen funderade jag lite till och insåg att det är en ganska angenäm situation för mig det här. Som du vet Karl så finns det inte så många jobb i branschen nu. Med mina kontakter kan jag se till att du aldrig mer får ett bra jobb. Det vore väl tråkigt om du skulle behöva ta ett skitjobb, sitta på ICA eller något sånt. Fast det är klart du kan ju läsa in en annan utbildning på några år också.."



Lisa Landstedt tar en konstpaus och tittar överlägset på Karl som känner sig väldigt liten där han sitter, trots att han är huvudet längre än henne. Han försöker säga något, men inget kommer över läpparna.



-" Som du förstår har jag nu så gott som total makt över din framtida karriär och som jag tror att ni alla här har förstått så tycker jag verkligen om makt!!"

-"öh. Det kommer inte hända igen jag lovar, det var ett dumt misstag.." Är det enda han kommer på att säga och han hör själv hur ynkligt det låter.

-"Tyst! Nu skall jag berätta vad jag kommit fram till. Jag tänker verkligen utnyttja min nya maktställning över dig. Du skall helt enkelt lyda minsta lilla order jag ger dig! Som sagt, jag tycker om dig, men skulle inte tveka en sekund om du inte skulle lyda! Här på jobbet kommer du, förutom dina vanliga arbetsuppgifter, att vara min alltiallo, min tjänare. Du skall från och med måndag infinna dig här på mitt kontor klockan sju varje morgon. Kristina kommer ge dig instruktioner. Du skall även lyda allt som Kristina säger åt dig. Som du ser på Kristina och mig kräver jag att mina närmsta medarbetare klär sig exemplariskt, det gäller även dig. Du skall alltid vara klädd i mörk kostym, vit skjorta och slips. Självklart nystruket och välpressat. Jag kräver även att du tilltalar mig med Fröken Landdahl i alla lägen. Har du förstått så långt?"

-"(tystnad) j j jag tror det" säger Karl nästan ohörbart.

"Vad gäller på fritiden, eller snarare det som tidigare var din fritid, kommer jag även där att utnyttja dina tjänster. Jag har aldrig tyckt om husligt arbete och nu slipper jag göra det själv, underbart. Mina senaste pojkvänner har haft lite svårt att acceptera att det är jag som bestämmer. De har alltid en egen vilja och har svårt att underordna sig mig. Med dig behöver jag inte oroa mig för det..."

-"Jag tror nog att det var allt för idag. Eller förresten, du kan börja redan nu. Ta av mina skor och putsa dem försiktigt, utrustning finns i skåpet därborta. Sätt igång!!"

Karl böjer sig ner och tar av Fr. Landdahl skorna och börjar putsa dem sittande framför henne. Tankarna snurrar runt i huvudet på honom, vad innebär detta? En djupt förödmjukande käsla kommer över honom. Att sitta här och bli beordrad av denna unga kvinna och att putsa hennes skor är extremt förnedrande. Men vad skall han ta sig till? Han försöker fundera klart över situationen. Allt hon har sagt stämmer ju faktiskt. Han har lagt ner flera år på att komma dit han är, har stora studieskulder. Den enda slutsatsen han kan komma fram till är att spela med och se om han inte kan krångla sig ur det hela. Den upphetsande tanken på att han faktiskt kommer att få spendera en del tid med Fr. Landstedt vill inte försvinna fast han försöker slå undan den..

Han blir klar med skorna och sätter försiktigt tillbaka dem på hennes fötter.

-"Så där ja, inte så illa för att vara första gången. En sak till bara. Den där frisyren duger inte längre, jag har beställt tid åt dig hos min frisör nu till klockan fem, hon har fått noggranna instruktioner om hur jag vill ha det. Sen skall du även gå inom herrekiperingen och hämta ut dina nya kläder, de vet precis vad du skall ha. Ha en trevlig helg!"



När han sitter i stolen på frisörsalongen får han aldrig den vanliga frågan hur han vill ha det. Istället säger frisören, en stilfull kvinna i sextioårsåldern:

-" Du behöver inte vara nervös, du kommer att bli jättefin. Lisa har beskrivit exakt hur hon vill ha det. Och jag antar att du inte har något att invända?" Därefter avfyrar hon ett brett leende mot honom, via spegeln.

Tjugo minuter senare har hans halvlånga frisyr som han haft i säkert fem år försvunnit och istället har han en kortklippt frisyr, som med hjälp av pomada kammats till en strikt sidbena. Han speglar sig själv i ett skyltfönter, men skyndar snabbt vidare för att ingen han känner skall få syn på honom.

Nästa stopp är herraffären, även där väntar de på honom. En butter äldre man tar emot honom.

- "Hmm. Jo, jag förstår nog varför hon skickade hit dig" Säger han och ser kritiskt på honom. Ett par minuter senare står han i provrummet iklädd en mörk kostym, skjorta och slips. Nu känner knappt själv igen sig, det är som om hela hans personlighet har tagits ifrån honom. Han känner sig väldigt ovan och osäker. När gubben tittat in och hm:at uppskattande tänker Karl så snabbt som möjligt byta om till sina egna kläder. Han ser sig omkring i provrummet men hans kläder är inte där. Han kikar ut och bakom disken står försäljaren och tittar på honom.

- " Om du letar efter dina gamla kläder, så har jag kastat de trasorna. Du kommer inte behöva dem mer ändå. Jag skall hälsa från Lisa att du ALLTID skall vara klädd så här från och med nu. Här har du en rock också." karl får på sig en mårkgrå rock och tycker nu att han ser ut som en engelsk affärsman. Innan han lämnar affären får han två stora påsar med sig.

- "Här har du allt du behöver. Jag antar att du inte har råd att betala allt detta så Lisa kommer att dra det från din lön. Adjö!"



Karl smyger hemåt och undviker alla gator där det är mycket folk. Han vill bara komma hem och gömma sig, ingen skall få se honom så här. Väl där hemma tar han av sig kläderna, rufsar till håret så mycket han kan och lägger sig på soffan. Hela kvällen snurrar hans tankar kring det som hänt, men han finner ingen utväg. När han tänker på Fr. Landdahl framför är det märkligt nog inte bara ilska han känner utan när han ser henne framför sig blir han på något märkligt sätt upphetsad och känner en kraftig erektion mellan benen. Han somnar väldigt sent den kvällen.



På lördagen skulle han egentligen spela golf med en kompis, men han ringer och ställer in det, skyller på huvudvärk. Han börjar städa lite hemma. Vid tvåtiden ringer telefonen.

- " Hallå, det är Karl"
- " Hej Karl, det är Lisa"

- " Hej.. Vad vill du??"

- " Först och främst skall du tilltala mig Fr. Landdahl, har du glömt det?

- " Öh, nej det har jag inte... Fröken Landdahl"

- " Såja, du kan ju. Jo det är så här att jag skall ha en liten tjejmiddag här ikväll och du skall servera oss. Du skall infinna dig här hos mig klädd exakt enligt instruktion klockan sju, prick. Se till att du är nyrakad och att frisyren är i ordning!"

- " OK, jag kommer."

-Klick-



Karl duschar och rakar sig innan han packar upp påsarna med kläder han "fick" igår. Där finns ytterligare en mörk kostym, fem vita skjortor och fem diskreta slipsar. Även två par svarta snörskor. Han tar på sig och känner en lite kittlande känsla, visst ser jag ganska stilig ut i detta, tänker han. Tio i sju promenerar han till Lisas lägenhet. Han kommer dit någon minut över sju och ringer på dörren. Han hör flera kvinnliga röster innanför dörren, de pratar och skrattar. Lisa öppnar dörren. Hon har denna kväll på sig en mörkblå klänning i femtiotalsstil med små vita prickar och ett vitt tillhörande bälte, samt pumps i samma blå nyans. När hon har öppnat tystnar de två andra kvinnorna som han ser där inne. Lisa säger inget på ett par sekunder utan tittar endast på honom. Sen ger hon honom plötsligt en stenhård örfil. Han blir chockad och vacklar till baklänges innan han återfår balansen. Lisas vänninor fnittrar till lite.

- " Du tror visst inte att jag menar allvar.. För sista gången skall jag påpeka att du skall tilltala mig Fröken Landstedt, varje gång du tilltalar mig! Och sen kommer du hit tre minuter för sent. Om du inte börjar bruka allvar nu direkt får du börja leta efter ett nytt liv redan på måndag.. Har du förstått?"
- " Ja Fröken Landstedt, jag har förstått."

- " OK, nu kan du få hälsa på mina vänninor. Anna och Kajsa."

Karl går, blossande röd av såväl örfilen som av skam, bort och hälsar på dem.

- " Nu kan du duka och servera oss maten som står i köket. Och våga inte störa oss i våra samtal!"

De har köpt hem italienskt och han gör sitt bästa i att servera dem mat och vin. De håller på att äta i närmre två timmar och han vågar inget annat än att vara tyst och servera dem. Alla tre tilltalar honom väldigt nedlåtande och beordrande. Det märks att de har väldigt roligt och njuter av det alla tre.



När han dukat av och serverat kaffet blir han tillkallad av Fröken Landstedt.

- " Vad duktig du var, det skall du få göra fler gånger, eller vad säger ni tjejer?"
- " Absolut" Säger Anna

- "Visst, en sådan skulle man ha" Säger Kajsa.

- " Jag tror nog att jag tänker behålla dig och då behöver jag ha ett ännu fastare grepp om dig än nu. Jag antar att du leker med tanken att helt enkelt hitta ett annat jobb och det tänker jag inte låta ske. Anna här arbetar som biträdande åklagare och Kajsa är datainjeniör. Vi har tillbringat eftermiddagen med att leta igenom denna.."

Lisa tar upp hans laptop från jobbet.

- " Ja, det är din dator, eller rent tekniskt så tillhör den ju mig. Kajsa har lyckats hitta en hel del intressanta saker i den, eller hur var det nu?"
- " Just det, nu skall vi se, jag skrev upp det här.. Femtio DVD filmer som du laddat ner. Femhundra låtar musik samt ett tjugotal datorprogram. Jag har även hittat spår som visar att du delat ut dem till andra.

- " Så ligger det till alltså, vad säger du om detta Anna?" Säger Lisa.

- " Ojdå det var så mycket? Jo med tanke på att det har blivit dagsböter i ett par domar då det rörde sig om endast en film kan jag nog garantera att en fällande dom här skulle ge ca ett års fängelse. Och det skulle vara väldigt bra för min karriär att få till en sådan dom."

- " Du är ju en smart pojke Karl, så du förstår ju vad jag menar, eller hur. Det är helt enkelt så att jag tänker gå vidare med vårt lilla arrangemang och ta total makt över hela ditt liv. Om inte så ser vi till att du hamnar i fängelse det närmaste året och sen är verkligen ditt liv förstört. En kåkfarare är inte mycket värd i dages samhälle. Jag har upprättat ett kontrakt här som du skall underteckna.."

Där brister det för Karl, nu har det gått för långt, hon är ju inte klok, tänker han. Han vänder sig om och går snabbt mot dörren, sliter åt sig sin rock och lämnar lägenheten.

- " Tänk nu på vad du gör!" Hör han Lisa ropa efter honom när han smäller igen dörren.



Han går snabbt hem och häller upp en stor whiskey, hon kan inte mena allvar, det kan hon bara inte. Det måste vara ett elakt skämt.

Ca en timme senare ringer det på dörren och han öppnar. Utanför står två poliskonstaplar. Han känner en iskall hand krama om hans bröst, en rädlsa och käsla av hjälplöshet han aldrig känt förut.

- " Är det Karl Magnusson? Vi har fått order om att gripa dig, följ med här."

Han gör självklart inget motstånd, de sätter handfängsel på honom bakom hans rygg. När han leds ut till polisbilen och placeras i baksätet ser han att flera grannar kikar ut nyfiket.

Karl förs till häktet, där det tar hans skor, bälte och slips. Sedan blir han inlåst i en liten cell med endast en väggfast bänk. Han lägger sig på den, han är på gränsen att börja gråta och känner sig helt utlämnad.

Natten går, tiden sniglar sig fram. Han sover ingenting den natten.



På morgonen hör han hur det rasslar till i låset på dörren och den öppnas långsamt. Först ser han en vakt och när denne stiger åt sidan står hon där, Fröken Landstedt. Hon har åter på sig en svart dräkt med knälång kjol och svarta högklackade skor. I handen har hon en portfölj. Hon stiger in i cellen och dörren låses bakom henne.

- " Karl, Karl.. Nu har du ställt till det för dig. Men nu vet du vilket inflytande jag har och att du faktiskt inte har en chans att kämpa emot. Jag skulle kunna lämna dig här och låta dig dömas till fängelse, men jag skall ge dig en sista chans. Igår hade jag förberett ett kontrakt åt dig som jag tycker var ganska snällt, särskilt om man jämför med det som du säkert kommer att underteckna alldeles strax. Jag kommer att göra dig till min egendom, du kommer inte att ha någon egen vilja, jag kommer att bestämma allt över dig från och med nu."
Lisa tar fram ett par papper från portföljen.

- " Här är kontraktet. Det gäller från och med nu och tre år framåt." Hon räcker honom pappret.

- " Kika gärna igenom det, men du har ändå inget val, du måste skriva under."

Fortsättning kommer kanske..

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Fröken Landstedt	Kinky	3.8	11/10-06

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.