Lurad och bedragen del 12

Jag undrar varför Elaines röst är så känslokall, och jag blir nervös.

-Jasså, vad rör det sig om, frågar jag nervöst.

-Det kan jag inte säga på telefon, men det är viktigt, säger Elaine snabbt.

Hjärnan arbetar för högtryck, vad är det som hänt? På jobbet har jag skött mig bra, även om jag den sista tiden inte haft det högsta tempot, men det finns ju förklaringar till det.

-Jaha, när skall vi träffas, skall vi boka in en tid på måndag, frågar jag

-Jag vill träffa dig nu, jag vill att du kommer hem till mig, svarar Elaine kyligt.

-Jaha, svarar jag tafatt

-Men, men jag vet inte vart du bor, och dessutom har jag druckit en konjak när jag kom hem, så jag kan inte köra bil, försöker jag.

-Sätt dig i en taxi, firman betalar, jag förväntar mig att du är här om en timma, säger Elaine och avslutar samtalet, efter att hon gett mig adressen.

Plötsligt försvann hela mitt goda humör med en gång. Jag tittar på konjaken och sveper den i en klunk. Huvudet snurrar med tankar om vad det kan vara som är så viktigt att chefen vill träffa mig omedelbart, och dessutom hemma hos sig.

Kommer på att Elaine aldrig berättat var hon bor, mina tankar snurrar kring Elaine, Vem är denna märkliga kvinna? Hon har varit väldigt återhållsam med sitt privatliv. Först de senaste dagarna har jag fått reda på en del intressanta saker. Att hon har en syster, att hon är tatuerad, och nu hennes adress.

Funderar på vad jag skall ha för kläder på mig, beslutar att klä mig ledigt. Jeans, t-shirt och en tröja. Beställer en taxi, och känner nervositeten återkomma. Jag häller upp en konjak till, smuttar på den och försöker komma på vad det är som Elaine vill mig. Sveper konjaken och går ut ur lägenheten och ner på gatan.

Efter 5 minuter kommer taxin, jag hoppar in och ger chauffören adressen. Tittar ut genom fönstret och lyssnar frånvarande på chaufförens samtal.

Efter cirka 20 minuter saktar taxin in, jag tittar ut genom fönstret och ser att vi kommit till ett ställe med ganska stora villor och trädgårdar. Trots att det är fullt med hus runt omkring ligger husen ganska avskilt ifrån varandra.

Jag betalar och får ett kvitto och kliver ur bilen. Jag tittar upp emot ett stort hus, säkert 250 kvm, som ligger långt in i trädgården. Det påminner om en landshövdingsbostad, där stora pelare pryder fasaden. Det lyser inbjudande i fönstrena. Jag öppnar grinden och börjar gå uppför grusgången mot trappan, nervositeten återkommer. Jag tar några djupa andetag och går upp för trappan och ringer på ringklockan.

Efter ca 10 sekunder öppnas dörren och jag ser att Elaines frisyr och hårfärg är annorlunda. Elaine tittar på mig med sina intensiva ögon. Jag slår ner blicken och den fastnar på hennes stora byst igen. Blir genast generad och lyfter mina ögon mot hennes ansikte igen.

-Hej, säger jag, och ser ett tillfälle att bryta isen lite.

-Nyklippt ser jag och du har färgat håret med, snyggt, säger jag lite nervöst.

Elaine tittar på mig och öppnar dörren på vid gavel.

-Jag förmodar att det är du som är Peter, säger kvinnan, och sträcker fram handen.

-Jag är Eva, Elaines syster. Elaine väntar på dig på sitt kontor.

Jag tar hennes hand tafatt och min hake hänger säkert nere på golvet. Jag var helt säker på att det var Elaine, men nu ramlar poletten ner. Elaine har inte bara en syster, utan dom är tvillingar dessutom. Hade det inte varit för frisyren och hårfärgen hade jag kunnat ta gift på att det var Elaine, så lika är dom.

Jag kommer in i en stor smakfullt inredd hall och Eva tar min jacka, jag noterar att hennes kropp är minst lika vältränad och fin som Elaines och det börjar pirra i magen.

-Den här vägen, säger Eva och går före mig uppför trappan. Jag följer efter henne och ser hennes välsvarvade ben och kropp röra sig framför mig.

Uppe på andra våningen pekar Eva på en dörr, längre bort i korridoren.

-Där är det, säger Eva och vänder sig och försvinner in i ett enormt stort vardagsrum. Jag kan inte slita ögonen från hennes kropp. Hon försvinner ur sikte och jag vänder mig mot dörren, och går sakta fram till den. Jag känner min nervositet återkomma, och hjärtat bultar.

Väl framme knackar jag på dörren och jag hör Elaines röst inifrån rummet säga kom in. Jag öppnar dörren och ser in i ett välordnat kontor med ett antal välfyllda bokhyllor och ett stort skrivbord, med två besöksstolar framför. I ena hörnet står två fåtöljer med ett litet bord emellan. Elaine sitter bakom skrivbordet och skriver.

-Hej Elaine, jag hade ingen aning om att du hade en tvillingsyster, gud vad lika ni är, säger jag, och försöker låta samlad.

-Hej Peter, varsågod och sitt, jag är strax klar, säger hon halvt frånvarande, utan att titta upp från skrivbordet. Jag sätter mig och det känns som en evighet innan Elaine lägger ihop sina papper och lutar sig tillbaks i fåtöljen. Hennes intensiva blick studerar mig ingående. Jag tycker mig se en viss tvekan i hennes ögon. Min olustkänsla växer, och jag skruvar på mig i stolen.

-Men, vad är det som hänt, eftersom du vill träffa mig så här på fredagskvällen, frågar jag.

Elaine säger inte någonting, hon tittar fortfarande på mig intensivt. Plötsligt reser hon sig upp, och då ser jag att hon bytt om till ”civila” kläder. Hennes sexiga rumpa spänner i jeansen, och suget i magen återkommer samtidigt som hjärtat slår hårt i min kropp. Hon går till sin portfölj och tar upp en stor mapp, som hon lägger framför sig på bordet.

Hon sätter sig ned och tittar på mig igen med intensiv blick, jag känner på nytt oron komma över mig. Jag slår ner blicken och ser hennes byst höjas och sänkas i takt med hennes andhämtning.

-Jag var på budgetmöte idag, inleder Elaine.

-Jaha, svarar jag

-Tyvärr ser det inte så bra ut ekonomiskt för vår avdelning, för att vara ärlig så måste vi avskeda 2 personer om inte firman skall få stora ekonomiska problem, fortsätter Elaine.

Tankarna snurrar i huvudet, hur är detta möjligt? tänker jag, vi som gjorde ett så bra resultat förra året. Sedan slår hennes ord in med full kraft. Hon tänker avskeda mig, det är naturligtvis därför hon kallat hit mig på fredagskvällen, den satans subban! Tänker jag.

-Jag ser på dig Peter, att dina tankar rör sig om jag har tänkt ge dig sparken, men det har jag ingen lust med. Du är en våra duktigaste medarbetare, och en av dom som jobbat längst i firman. Dessutom trodde jag att du skulle bli svår att hantera då jag tillträdde som chef, eftersom du kan ha uppfattat situationen så att du blev åsidosatt som tänkbar chef när jag fick jobbet. Men du har inte visat några som helst tecken på det under det här året. Hennes röst är lugn och tonläget neutralt.

Jag känner en oerhört stor lättnad av det hon just sagt. Ett tag tänkte jag att jag skulle bli sparkad av chefen. Jag ser på Elaine att hon upptäcker min lättnad som strålar ur mig.

-Men, men vad gör jag här då? Och på fredagskvällen, Frågar jag Elaine.

-Jo, säger Elaine, det är två saker jag vill prata med dig!

-Jaha, svarar jag lite förvånat.

-Det första är att jag behöver din hjälp med att bedöma vilka personer som vi måste sparka.

Magen vänder sig ut och in, skall jag vara med och tala om vilka som får vara kvar och inte. De har ju varit mina kollegor i många år nu. Olustkänslan kommer krypande igen.

-Jag måste lämna ett besked inom två veckor i denna fråga till styrelsen, så jag vill att vi bestämmer oss i nästa vecka.

-Jaha, säger jag och försöker sortera mina tankar och känslor inför chefens förslag.

-Det andra ärendet jag vill diskutera berör det första till viss del, och det finns i mappen som ligger här på mitt skrivbord, säger Elaine och lägger sina hand på mappen framför sig.

Olustkänslan återkommer direkt. Jag upptäcker att Elaine har en stor förmåga att invagga en i känsla av säkerhet, för att därefter väcka osäkerhetskänslan i en igen.

-Du vet Peter att inom företaget har vi en sträng policy på hur internet-användandet sköts inom företaget, och att vår policy är stenhård på den punkten, börjar Elaine. Missköter man sig är det grund för omedelbar uppsägning.

-Jo det känner jag till, svarar jag.

-Jag har fått rapporter från vår säkerhetsavdelning att någon på avdelningen inte följer policyn, och jag vill att du hjälper mig att ta reda på vem det är. För det kommer att underlätta beslutet vi behöver ta om vilka personer som vi måste avskeda.

-Jaha, svarar jag och olustkänslan ökar.

Elaine öppnar mappen och tar fram ett antal papper, som hon lägger framför mig. Här är ett utdrag från ett antal sajter som besökts den senaste månaden och dessutom bilder som laddats ner och sparats undan på en öppen plats på vår server.

-Jag tar upp papperet och tittar på sajterna, den första sidan består av som jag tycker ganska oskyldiga sidor, såsom webtidningar, resesajter med mera. Jag vänder till sida nummer två och magen vänder sig ut och in. Genast känner jag igen ett antal sajter som jag besökt. Jag vänder bladen vidare och bilderna slår mig i ansiktet med en sådan kraft att jag känner mig svimfärdig.

Bilderna på Marias övningar på X-club och på Madame Evil avlöser varandra. Plötsligt känner jag mig illamående. Hur har dom hittat dessa tänker jag snabbt, jag som krypterade källkoden till bilderna så att ingen skulle hitta dessa. Jag känner hur all min ansiktsfärg försvinner och jag blir vitare och vitare, och hur svetten tränger fram i handflatorna.

Jag inser att jag nu kommer att få sparken, säkerhetsavdelningen kommer att leta vidare och snart hitta datorn som varit inloggad och vilken IP-adress den har. Och då är det kört. Jag tittar upp från papperna och ser att Elaine betraktar mig noggrant.

-Känner du till något om det här Peter, frågar Elaine med iskall röst.

Plötsligt känner jag bara hur hela min tillvaro rinner ut i sanden, först Maria som lämnar mig, sedan hur jag klantar bort mitt arbete, och kommer att få sparken. Jag inser att Elaine redan vet hur det ligger till, hon brukar vara grundlig i sina undersökningar, så hon har nog järnkoll på vem det är. Hon vill bara testa mig.

Jag sitter länge tyst och tänker igenom det jag nyss fått i min hand. Trycket i bröstet ökar och det bränner innanför ögonlocken, jag hittar ingen väg ur detta, ser bilderna av en jagad brottsling som sprungit in i en återvändsgränd och hör hur hundarna kommer närmare och närmare.

Det rycker i min underläpp och jag känner att det inte går att hålla emot längre. Plötsligt känner jag bara hur tårarna väller fram och gråten är ett faktum. Jag tappar papperna ner på golvet och en bild av Maria med en man som knullar hennes röv grinar emot mig. Jag gömmer mitt ansikte i mina händer och formligen storgråter. Genom mina hulkanden hör jag hur Elaine reser sig upp och kommer runt skrivbordet.

Hon drar ut en stol och sätter sig bredvid mig. Hon tar mitt huvud mellan sina händer och lägger det i sitt knä. Hon stryker sakta över mitt hår, och jag inser att det är 2:a gången på kort tid som jag bryter ihop i hennes knä.

-Såja, Peter, om du skulle ta och berätta hur det ligger till nu, säger hon med lugn röst.

Jag tänker för mig själv att jag ändå förlorat, så vad hjälper det att ljuga mer för henne? Inom en månad har jag inte kvar mitt arbete mer och jag kommer inte att behöva träffa henne mer. Sakta men säkert börjar jag berätta för henne om vad som hänt. Jag utelämnar de specifika detaljerna men jag tror nog att Elaine kan fylla i mellan raderna. Hela tiden stryker hon mig över håret och ett lugn infinner sig hos mig.

Efter cirka 15 minuter har jag berättat hela den groteska, osannolika historien för henne. Jag sätter mig upp igen och tittar håglöst ner i golvet.

-Ja, detta underlättar betydligt för dig, säger jag

-Hur menar du nu, säger Elaine med neutral röst.

-Jo, nu gäller det bara att hitta ytterligare en person som du behöver avskeda, svarar jag lågt.

-Nja inte nödvändigtvis, svarar Elaine.

Jag tittar frågande på henne. Elaine är tyst en lång stund, känns som en evighet och jag hör hennes andning tydligt. Till slut tar hon till orda.

-Naturligtvis är det inträffade skäl nog för att ge dig sparken Peter. Men jag vill inte det med tanke på din kompetens. Jag kan nog övertyga säkerhetsavdelningen och säga att det är en av de personer som vi ger sparken som erkänt dessa övertramp mot IT-policyn. Men jag vet inte hur jag skall hantera dig efter detta, säger Elaine med neutral röst.

-Jag är naturligtvis oerhört tacksam om du kan hjälpa mig, och det kommer dessutom aldrig att upprepas igen, svarar jag med gråten i halsen.

-Om jag även förlorar mitt arbete vet jag inte var jag skall ta vägen, fortsätter jag.

-Ååhhh, stackars Peter, säger Elaine. Vad skall jag ta mig till med dig.

-Jag lovar att ställa upp till 200 % och jobba häcken av mig om du inte avskedar mig, knystar jag fram.

Elaine är tyst igen och jag känner skammen i kroppen när jag krälar som en mask framför kvinnan som har min framtid i sin hand.

-Nja, jag vet inte om det räcker, förstår du, säger Elaine och reser sig upp och går runt skrivbordet.

Jag känner återigen paniken komma, och svetten i handflatorna tränger fram.

-Hur menar du, frågar jag sakta.

Elaine rotar i papperna och plockar fram ett papper som hon håller i sin hand, hon tittar på mig igen med sina intensiva blåa ögon.

-Jo det ligger till så här Peter, börjar hon, jag hade mina misstankar om att du kunde vara inblandad i detta och därför har jag upprättat ett avtal som jag har i min hand.

Elaine tittar på mig med sina blå ögon, och jag försöker se i hennes blick vilken sinnesstämning hon har, men hennes blick är neutral.

-Du får läsa igenom avtalet och om du går med på det som står där, så skriver du på, men om du inte gör det så avslutar vi mötet här och jag förväntar mig att du städar ut ditt kontor på måndag morgon, säger Elaine med en sådan kyla i rösten att det går kalla kårar längs min ryggrad.

Klumpen i magen återkommer igen.

Elaine betraktar mig samtidigt som överlämnar kontraktet till mig, jag sväljer hårt, tar emot det och börjar läsa.

Fortsättning följer………………….

Fler noveller av samma författare

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.