I förbrytarens spår, del 10
Författare: Schakalen Datum: 2004-05-13 01:10:53
Kategori: Heterosex
Läst:
3 220 gånger
Betyg: 2.5 (160 röster)
Ifrån sovrummet skred en förmörkad gestalt in i rummet.Gestalten klädde långsamt av sig och valde därefter ut ett ljusblått nattlinne som hon sedan tog på sig.Nattlinnet räckte ner till de övre delarna av låren ungefär och det dolde nätt och jämnt hennes sköte.
Ur mörkret lösgjorde sig därefter ännu en gestalt.En man.Han var naken och med ena handen gjorde han ett par snabba drag över kuken och ställde sig framför kvinnan,som nu hade ställt sig ner på knä ett antal meter längre in i mörkret.
Kvinnans mörka och lockiga hår kändes sidenlent när han smekte det. Ett par läppar slöts om honom och sög in hela hans stolthet till botten.Därefter drogs kuken ut igen och tungan började att leka med ollonet.Cirklade runt det.
Mannen hade börjat att flämta och andas tyngre.Hans stora huvud kastades bakåt när läpparna kring hans lem började föras snabbare. När han började närma sig orgasm så avbröt kvinnan sig tvärt och tog den istället i handen.Sedan fördes handen upp och ner över lemmen,samtidigt som mannen började stöna och nästan skrika.
När han slutligen kom så kändes det som om världen slogs i spillror. Hans varma säd sprutades in i kvinnans mun. Just i orgasmens slutskede ringde telefonen.
-Svara inte,bad kvinnan.
-Jag måste,sa mannen.Det kan vara viktigt.Med en djup suck reste sig kvinnan upp och ställde sig bredvid för att kunna höra vad som sades.
-Günther är död,sa rösten i telefonen.
-Va?
-Miller är i farten.Han är däckad nu,men jag vet inte för hur länge.Men han har nog inte tillkallat snuten.
-Jag kommer.
Makarov kysste sin flickvän på kinden och hoppade snabbt i kläderna.
I andra änden lades luren på av Malkovic,den andra livvakten åt Günther.
-Är ni nöjda nu,snutjävlar?röt han åt de fyra poliser som stod kring honom.
Han fick inget svar,och förväntade sig det inte heller.
Ett par hundra meter bort satt Miller på en parkbänk och såg ut över det vackra landskap som bredde ut sig framför honom.Det dunkade kraftigt i huvudet och han hade fått en rejäl bula i nacken. Just nu så mindes han det bara suddigt,men det skulle säkert komma fram med tiden.
När han hade vaknat så stod fyra poliser runt honom och de skakade febrilt i honom.
-Var är Günther?hade han frågat.
-Du har dödat honom,svarade en av poliserna.
Först nu insåg Miller allvaret i situationen.Han var polis,men han hade dödat när han inte var i tjänst.Men det skulle reda upp sig. Hoppades han.Vid det tillfället då Miller hade varit så pigg så han kunde stå på benen så hade han fått informationen av Müller,som även han var närvarande.
-Vi har hittills arresterat fem chefer och tretton arbetare.De flesta cheferna tiger som muren,men vi ska nog få ur dem det mesta.
-Hur många poliser är det här?frågade Miller.
-Runt hundra,svarade Müller.De flesta håller på att transportera brottslingar fram och tillbaka hela tiden,men de andra är naturligtvis här omkring.Vi kommer aldrig att kunna sätta hela ligan bakom galler, men vi har iallafall oskadliggjort ledaren.Vilken makt han hade,ändå. Fy fan,han skulle ju ha kunnat mörda Clinton när som helst!
Miller hade bara nickat stumt och inte bett om mer information.
Återigen kom Miller att tänka på Gertrud.I den stora apelsinen som långsamt höll på att sjunka ner vid horisonten uppenbarades plötsligt hennes vackra ansikte.Ansiktet log mot honom.Han skakade förvirrat på huvudet och försökte få bort bilden.
När han satt där på bänken,så kom han att tänka på hur högt han ändå värdesatte livet.Den här händelsen hade varit en stor del i hans sätt att se på rädsla.Och så länge han kunde hålla rädslan på en någorlunda låg nivå skulle han antagligen fortsätta att vara kriminalare.
Livet var bra härligt ändå.