Två killar i 30 års åldern...mums

---

---

Han kom från ingenstans, plötsligt stod han bara där mitt framför ögonen på Johan. Han hade kosym, precis som Johan själv.
"Hej. Ursäkta att jag stör men jag lade märke till att du är ensam..." mannen höjde ena ögonbrynet. Det var mer som en fråga.
Johan ansträngde sig för att inte säga fel.
"Ja, ja är ensam..." mannen log...lite ofrivilligt kanske men han log. "varför undrar du...?"
"Jo, jag fick en stark kännsla av att...eller jag menar..."
"Är du ensasm?" frågade Johan honom. Mannen log lite bredare.
"Ja, jag tänkte att jag kanske kunde hålla dig sällskap..."
"Hur då menar du? På vad sätt?" Nu började Johan bli nervös. "Vad heter du förresten?" Johan sträckte fram handen och mannen tog den. Det var ett fast handslag.
"Jag heter Sam...Du då?"
"Johan..." De släppte taget. Nu märkte Johan att Sam också var nervös. Det blev en lång pinsam tysnad. Tillslut sa Sam:
"Ska vi gå någon annan stanns? Det är så mycket folk."

Sam knuffade honom framför sig, de gick en trappa upp, där var inte så mycket folk. Dom satte sig vid ett bord, längst fram i rummet stod en scen, där ett okänt band spelade samplade låtar. Runt hela rummet var det långa ljusslingor på väggarn, borden var runda, det fanns levande ljus på varge bord. Johan såg rätt in i Sams ögon, han stred mot något...kanske mot sig själv. Varför gick jag med på att gå men honom? Vem är han? Det är något bekant med honom...Vad?
Sam avbröt hanns tankar.
"Jag ska gå direkt på sak... när jag såg dig fick jag för mig att jag kände dig...men jag har aldrig sett dig förut..." Sam gjorde en liten paus. Kände mig? Han med? "jag blev nervös på nått sätt när jag såg dig...den här frågan kanske är dum...men när jag fråga om du var ensam...så ville jag egentligen fråga om du var gift...?" Nu var Johan nervös på riktigt.
"Nej...det är jag inte..." Åh... gud i himmlen. "Är du bisexuell?" Frågade han Sam rätt ut. Han insåg att plötsligt att det var fel fråga att ställa...han blev röd i ansiktet.
"...Eh...nej...jag är homosexuell..." Nu blev även Sam generad. "Alltså förlåt mig...jag...!" Johan fattade sitt beslut och reste sig upp,
gick runt bordet och fram till honom, en enda blick från honom gjorde Sam säkrare på sin sak. "Skulle du vilja följa med mig till toaletten?" frågade han. Johan nickade. Sam reste sig upp och gick med honom mot toaletterna, Johan öppnade dörren till handikapptoaletten, Sam stannade och tittade på dörren. Johan vände sig om.
"Är nått fel?" Sam skakade på huvudet och gick med honom in. Johan låste dörren och vände sig om. Sam gick sakta fram till honom.
Han viskade i Johans öra: "Får jag suga av dig?" Johan nickade lite stelt. Sam satte sig på huk framför honom och började knäppa upp hans byxor.
Efter en stund stod Johan lutad med ryggen mot väggen han kände att en lång och helt underbar orgasm skjöljde över honom.
"...å herrree guuuud...så underbart....."
Plötsligt ryckte det till i dörrhandtaget, Sam tappade greppet om Johan de trillade omkull på golvet. Utanför hördes röster.
"Hallå! Mår du bra där inne?" Johan drog upp byxorna, Sam ställde sig upp. De tittade generat på varandra. Rösten igen: "hämta någon...jag tror att han har däckat..."
"Nej, nej det är lungt..."
"Är ni två därinne? Är det din vän som är dålig?" Johan tittade lite hjälptlös på Sam. Då hördes en nyckel i låset. Sam gick fram till toaletten och öppnade locket, Johan gick fram till honom. Dörren öppnades. Johan vände sig om, det var en av vakterna. Vakten gick fram till dom.
Sam kände att han hade hjärtat i halsgropen. 'Detta ser inte verkligt ut' tänkte han, han harklade sig och hostade som om han var på väg att kräkas.
"Har han druckit nåt?" frågade Han.
"...Nej...det har han inte..." han tystnade och tittade på Sam som lutade sig fram och kräktes som om hela hanns innanmäte vände utochin på sig. "Magsjuka...är det...Ja kör hem honom...kan ni gå nu? Det blir inte bättre av att ni står här inne och tittar! Jag är läkare, så jag kan ta hand om honom." Vakten vände och gick ut.

När dom var ensamma rätade Sam på sig och sa: "Ledsen för det där...Men det lurade dem totalt."
"Så du menar att du kräktes med flit? Hur kunde du göra det?" Johan blinkade, Sam gick fram till toaletten och spolade.
"Det var inte så svårt... Jag hade druckit några öl innan jag pratade med dig..." Han gick fram till tvättstället och tvättade sig om händerna och i ansiktet. "Är du läkare Johan?" Frågade han medan han torkade händerna. Jo, det var han ju.
"...Njae inte en sån läkare...jag är Narkosläkare...Om du inte har någon som kan köra hem dig, kan jag göra det..."
Sam torkade sg i ansiktet, slängde pappesarket i papperskorgen, och funderade.
"...Jo...skulle du vilja det?" Sam kliade sig i håret, Johan nickade. De gick ut ur den öppna dörren som vakten lämnat den.
Sam stannade plötsligt och all fär i ansiktet försvann på honom.
"...Vad är det? " frågade Johan, han tog honom i armen. "Mår du illa?" Sam skakade på huvudet.
"Nej...det är bara det att min fru står där nere..." Johan tittade på honom.
"Är du gift?!"
"...Um...nej inte igentligen...vi är skilda...sen några månader..." Sam vände sig om mot Johan. "kom vi går ut bakvägen...snälla...min bil står där."

Johan tog emot bilnycklaran, och låste upp han satte sig, stängde dörren. Sam hoppade in jämte honomstängde dörren, de spände fas sig.
Johan lade i en växel och körde ut från parkeringen. Det var rejällt mörkt ute.
Sam lade handen på Johans lår och smekte mot hanns lem, som började bli styv.
"...Guuud så skönt....mmmmums..."..............

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Min pappas pojkvän!	Homo	2.8	15/1-06
Två killar i 30 års åldern...mums	Homo	2.6	20/10-05

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.