Madelen del 3 - Martin
Ingress
Det här är del tre i serien om Madelen, delarna bör läsas i rätt ordning då de hänger ihop. Alla karaktärer är påhittade och eventuella likheter med verkligheten är en slump.
Konferensen
Foajén var fylld av liv och rörelse, en svag doft av kaffe och parfym låg i luften. Madelen justerade ärmen på sin ljusa kavaj och lät blicken svepa över rummet. Hon trivdes egentligen inte i stora folkmassor, men hon hade varit där förr och visste vad hon kunde förvänta sig av den här konferensen, formella samtal, kontakter som skulle knytas, samma rutiner som alltid.
Hon drog fingrarna genom sitt mörkbruna hår, som föll över axlarna. Hennes drag var skarpa men feminina med höga kindben, mörka ögon som alltid tycktes bedöma omgivningen. Hon var kort, smal och vältränad. Hon hade en pondus i sättet hon rörde sig, en självsäkerhet som hon ibland inte riktigt själv kände, men som andra ofta lade märke till. Då fick hon syn på Martin.
Han steg in genom dörrarna med en självklarhet, men det var inte den ungdomliga sortens självsäkerhet, det var den som kom med erfarenhet, med att ha varit i den här typen av sammanhang hundratals gånger. Han var stor, bredaxlad, och trots att han var klädd i en mörkgrå skjorta och kavaj, kunde man se kraften i hans kropp. Hans huvud var rakat, men det grå skägget ramade in hans markerade ansikte och gav honom ett drag av både auktoritet och värme. Hans skarpa, blå ögon svepte över rummet innan de fann henne. För en sekund tycktes han tveka, som om han övervägde något, innan han log. Ett vänligt leende, men det fanns något bakom det.
”Madelen! Så du hann fram i tid ändå.” Hans röst var djup, lite raspig, och hon anade en viss återhållsamhet i den. Han lade handen lätt på hennes arm, en kort beröring som var borta lika snabbt som den kommit. ”Flygresan gick smidigt. Du då? Tåget?” Martin suckade lätt och himlade med ögonen. ”Som alltid försenat. Men det gav mig tid att fundera lite.” Hans blick mötte hennes, och Madelen kände en svag ilning längs ryggraden. Något i hans sätt fick henne att känna sig iakttagen på ett vis som var både smickrande och förbryllande. Hon visste att han var äldre, mer erfaren, men det var inte det som gjorde henne osäker. Det var något i honom, en tyngd, som gjorde att hon inte riktigt kunde läsa av honom.
”Vad ska vi börja med?” frågade hon och försökte låta opåverkad. Martin log, men den här gången verkade det nästan som om han letade efter orden. ”Jag tänkte att du och jag kanske kan... samarbeta lite extra de här dagarna. Vi har nog mer gemensamt än du tror.” Madelen rynkade pannan svagt. Det lät som en oskyldig kommentar, men det var något i hans tonfall som fick henne att undra vad han egentligen menade. Innan hon hann fråga, vände han sig om och började gå mot konferenssalen. Hon följde efter, med en märklig känsla i bröstet – en känsla av att något just hade satts i rullning.
Workshop
Efter att konferensen inletts i stora salen blev det valbara workshops. Madelen och Martin hade valt samma teman. Workshopen var i full gång, men Madelen hade svårt att koncentrera sig. Martin satt bredvid henne, nära nog att hon kände hans närvaro. Hans axel var bara någon centimeter från hennes, och varje gång hon rörde sig kände hon av hans kropp bredvid hennes. Han var fokuserad på föreläsaren, men hon hade en känsla av att han också var medveten om henne, på samma sätt som hon var medveten om honom.
”Vad tycker du om övningarna?” frågade han lågmält när de båda fyllde i sina arbetsblad. Madelen såg på honom och log svagt. ”Jag tror inte att alla här riktigt förstår vad det handlar om.” Han såg på henne en sekund, som om han övervägde något. Sedan log han också, men lite mer återhållsamt. ”Du har rätt. Jag tror att du och jag ser på saker på ett annat sätt.” Madelen visste inte vad det var, men hans ord fick något att hetta till i hennes bröst. ”Vad säger du om att vi tar en paus efter det här?” sa han plötsligt, rösten mjuk men försiktig. Hon såg på honom, vägde hans förslag.
”En paus?” sa hon. ”Vi är ju mitt i dagen.”
Han höjde lätt på axlarna. ”Vi kan alltid säga att vi behöver gå igenom några idéer. Någon skulle säkert kalla det effektivt arbete.” Madelen sneglade bort mot de andra i rummet. Det var uppenbart att de inte delade samma behov av en paus. Hon tvekade en sekund till, men sedan nickade hon. ”Okej.”
Martin såg nästan förvånad ut, som om han inte hade förväntat sig att hon skulle gå med på det. Sedan log han, ett snabbt, nästan hemligt leende, innan han vände blicken tillbaka mot föreläsaren. Madelen såg på honom i ögonvrån och kände en svag värme i bröstet. Hon ville egentligen inte erkänna det men hon kände en stark lust.
Baren
Martin stod lutad mot bardisken, händerna knutna kring glaset framför honom. Han sneglade på Madelen där hon satt bredvid. Hon var ung, alldeles för ung i jämförelse med honom, dessutom var han hennes chef. Han borde verkligen inte känna den dragning han gjorde. Det var olämpligt, han visste det. Ändå fanns det där, en värme i magen han försökte ignorera.
Madelen lyfte blicken och mötte hans. Hon log svagt, men i hennes ögon fanns något mer, en försiktig nyfikenhet, en prövande blick som fick Martin att snabbt vända bort blicken. Han harklade sig och tvingade sig att fokusera på något annat, men hennes närvaro var omöjlig att ignorera. "Vad tänker du på?" Madelens röst var lugn, men med en underton av något han inte riktigt kunde tolka.
"Inget särskilt," svarade han snabbt. För snabbt. Han såg hur hon lade huvudet på sned och granskade honom, nästan som om hon kunde läsa av honom bättre än han ville erkänna. "Jag tror inte på dig," sa hon och log. "Du verkar alltid så... samlad. Men just nu är du inte det." Martin drog ett djupt andetag och lät blicken vila på hennes ansikte en kort sekund för länge. "Du är ganska skarpsynt, vet du det?"
Hon ryckte på axlarna. "Det är lätt att läsa någon som försöker gömma något." Det var en farlig lek de lekte. Han såg hur hennes fingrar lekte med kanten av glaset, hur hennes blick ibland dröjde vid honom, nästan som om hon väntade på att han skulle säga något mer. Hon var inte oskyldig, tvärtom väldigt sexig och just nu spelade hon på det, han visste det. Och ändå "Vi borde kanske inte vara här bara du och jag," sa han plötsligt, nästan som en flykt. Madelen höjde ett ögonbryn, men nickade långsamt. "Okej." Det låg en outtalad förståelse mellan dem. De ville båda något mer, men ingen av dem var redo att erkänna det. Inte än.
"Jag har två flickor hemma," sa Madelen, lite för att byta samtalsämne. "De är små och fulla av energi." Martin såg på henne med en blick som var svår att tolka. "Du nämner dem inte ofta." "Jag försöker hålla saker och ting isär," svarade hon och ryckte på axlarna. "Men de är mitt liv, förstås." Han nickade långsamt. "Hur har det gått med skilsmässan?” frågade han stilla. ”Det har gått bra” Hon såg ner i glaset en stund, sedan lyfte hon blicken igen och log snett. "Jag har vant mig. Det är inte så dramatiskt längre."
Martin tog en klunk av sitt vin och betraktade henne en stund. "Så... du är fri?" Hon skrattade lågt. "Jag antar det, försöker i alla fall vänja mig vid tanken." Han drog lätt med fingertoppen längs glasets kant och såg ut att fundera på något. "Och hur går det med det?" Hon sneglade på honom, ett leende lekande i mungipan. "Jag provar mig fram." Martin såg på henne en lång stund, och i hans ögon fanns en svårbestämd känsla. Kanske beundran. Kanske något mer. "Det låter som en bra strategi."
Madelen skrattade igen, men denna gång lite mjukare. "Och du då? Du verkar alltid så... säker. Men jag gissar att det inte alltid är så enkelt." Han suckade lätt. "Jag vet inte om jag är så säker som jag verkar. Men jag har lärt mig att inte tveka." Hon mötte hans blick, och i några sekunder var det som om resten av världen försvann. Där, i allt det osagda, fanns något annat. Något de båda kände men inte vågade röra vid. "Vi borde nog gå tillbaka," sa Madelen till slut, även om hon inte rörde sig ur fläcken. Martin nickade långsamt. "Ja. Men inte riktigt än."
Martin snurrade långsamt sitt glas mellan händerna och sneglade på Madelen, som lutade sig framåt med armbågarna mot bordet. Ljuset från barens låga lampor kastade mjuka skuggor över hennes ansikte, och han kunde inte släppa blicken från henne. "Så du provar dig fram," sa han eftertänksamt. Madelen log, men det fanns en utmaning i hennes blick. "Ja. Jag vill inte fastna i något. Jag vill känna mig fri att välja."
Han vägde glaset i sin hand. "Och om du redan valt något, men inte vågar erkänna det?" Madelen skrattade lågt, men det var något i hennes ögon som blev allvarligare. "Det är väl just det. Att erkänna saker förändrar dem." Martin höjde sitt glas och sträckte sig för att möta hennes i en skål. Deras fingrar snuddade vid varandra, en lätt beröring som varade en aning för länge. Ingen av dem drog sig undan direkt. Madelen kände hans varma hud mot sin, en ström av något förbjudet som ilade genom kroppen.
Hon borde dra tillbaka handen nu. Borde säga något som bröt ögonblicket. Men istället lät hon fingertopparna dröja kvar. "Jag träffade Johanna förra veckan," sa hon plötsligt. Martin ryckte till, knappt märkbart, som om orden överraskade honom, men hans blick djupnade snarare än att hårdna. "Gjorde du?" Madelen log snett. "Ja. Du vet vem hon är." Han nickade långsamt "Jag gör ju det. Hon är... fantastisk." Madelen studerade honom, och i hans röst fanns ingen tvekan. "Det är hon," bekräftade Madelen.
Martin såg på henne en lång stund, sedan log han snett, nästan uppskattande. "Jag gillar att ni träffades." Madelen lyfte ett ögonbryn. "Gör du? Du fattade vad som hände?" Han tog en klunk av sitt vin innan han svarade. "Ja, jag förstår det." Madelen visste inte vad hon hade väntat sig, men inte riktigt det här. Hon lutade sig tillbaka, lät orden sjunka in, och den där laddade tystnaden mellan dem återvände.
"Vi börjar ha knappt om tid," sa Martin till slut, och det fanns en ny raspighet i hans röst. Madelen sneglade mot klockan på väggen. De hade en halvtimme innan de behövde gå tillbaka till hotellet och fräscha upp sig inför middagen. Hon kunde fortfarande känna hans beröring, och när hon såg upp på honom igen visste hon att de båda tänkte på samma sak.
Madelens rum
Madelen låste upp dörren till hotellrummet och klev in, släppte ner nyckel-kortet på det lilla skrivbordet och drog igen dörren bakom sig. Rummet var stilrent och neutralt, typiskt för hotell. Väggarna var ljusgrå, golvet täckt av en mjuk matta i en dov beige ton. En stor säng, med ett överkast prydligt vikt över fotänden, tog upp större delen av utrymmet. Till vänster stod en fåtölj med en lampa som kastade ett dämpat ljus över rummet, och vid fönstret hängde tunga mörkläggningsgardiner.
Hon drog av sig kavajen och hängde den över en stol. Sedan klev hon ur sina jeans, lät dem glida ner längs benen innan hon sparkade dem åt sidan. Kroppen var varm, huden lätt klibbig efter dagen. Utan att tveka gick hon in i det lilla badrummet och satte på vattnet.
Badrummet var enkelt men fräscht, med vita kakelväggar och en bred spegel som täckte nästan hela väggen ovanför handfatet. Ljuset var starkt, nästan obarmhärtigt när det avslöjade varje liten detalj i hennes ansikte. Hon lutade sig närmare spegeln, studerade sig själv. Hennes ögon var en aning trötta men levande, huden lyste svagt efter värmen i rummet. Hon tog upp en hårsnodd från handfatet och drog bak sitt axel långa, bruna hår i en slarvig knut innan hon tvättade av sig sminket.
Det kalla vattnet fick henne att piggna till. Hon drog en hand över nacken, försökte skaka av sig känslan som dröjt sig kvar sedan mötet med Martin. Det var något med honom. Något i hans blick, i sättet han rört vid hennes hand, som fick henne att känna sig sedd och genomskådad på samma gång. Det gjorde henne kåt.
Hon torkade av ansiktet med en mjuk handduk och lät blicken glida tillbaka till spegelbilden. Hon var vacker, på sitt sätt. Inte flickaktigt söt som vissa av kvinnorna på konferensen, men självsäker och trygg i sin kropp. Hon hade fått blickar under dagen, kände hur hon rörde sig i rummet med en sorts lätthet som kom med åren. Hon tänkte på Johanna. På deras möte förra veckan, varje gång hon gjorde det bultade det i hennes kön.
Den kvällen hade varit annorlunda. Spännande. En annan sorts elektricitet än den hon kände med Martin, men lika stark. Johanna hade också varit säker, självklar i sina rörelser, och när de kyssts hade Madelen känt något hon inte riktigt kunde placera. Inte kärlek, men en starkt lust Och nu Martin. Hon skakade lätt på huvudet, som för att rensa tankarna, och gick tillbaka ut i rummet.
På sängen låg kläderna hon tagit fram tidigare. Hon strök med handen över tyget, lät fingrarna vila vid kanten av den svarta klänningen. Enkel, men smickrande. Hon drog av sig toppen, bh och trosorna. Väl inne i duschen, lät hon det varma vattnet rinna ner över kroppen. Spänningarna i axlarna släppte en aning när hon masserade in duschtvålen över huden, hon smekte sina bröst med löddriga händer och lät händerna vandra ner till könet. Hon kunde inte låta bli att smeka sig med blicken fäst i spegeln byggdes hennes njutning upp. När hon var nära övervägde hon att sluta men det gick inte utan hon kom. I stunden hon kom stönade hon ”Ohhh Martin”
När hon en stund senare klev ut ur badrummet kände hon sig nästan lättad, hon hade behövt få ut lite av sin kåthet innan middagen. Hon lät handduken glida ner längs kroppen, naken letade hon efter underkläder i resväskan. Hon hittade ett par svarta trosor i spets med hög skärning och en matchade bh. Hon tog på sig underkläderna och letade vidare i väskan. Hon var glad att hon tagit med sig stay-ups och inte strumpbyxor. Hon drog på sig strumporna och sedan klänningen. Den smet åt över kroppen på precis rätt sätt, följde hennes former utan att kännas för avslöjande. Hon satte sig vid spegeln, svepte puder över huden, lade en mjuk linje eyeliner vid fransarna och avslutade med ett djupt rött läppstift. Det sista var en impuls. Kanske var det för Martin. Kanske var det för sig själv.
Hon reste sig, såg sig i spegeln en sista gång och log nästan omärkligt. Jag är redo för vad som än kommer hända, tänkte hon. Ett dämpat pling hördes från hennes telefon. Ett meddelande. Martin: "Jag väntar nere i lobbyn." Hon tog ett djupt andetag, slängde en sista blick mot spegelbilden och greppade sin väska. När hon steg ut ur rummet och dörren slog igen bakom henne, kände hon att kvällen kunde sluta bra.
Baren i lobbyn, strax innan konferensmiddagen
Martin stod vid bardisken i hotellobbyn med ett glas whisky i handen. Han hade bytt ut sin skjorta mot en mörkare, djupblå variant och en kavaj som satt bra över hans breda axlar. Han tittade på sin spegelbild i glaset på väggen bakom baren. Han såg lugn ut men inombords kändes han sig allt annat än lugn.
Han hade sett henne i så många sammanhang tidigare, på kontoret, i mötesrum, i formella sammanhang. Alltid professionell, alltid med en viss distans. Men ikväll… ikväll var något annorlunda. Han kunde fortfarande känna känslan när de pratade i vinbaren, orden, de små beröringarna.. blickarna. När dörrarna till hissen öppnades och Madelen klev ut i lobbyn, kände han hur hans kropp spändes till. Hon såg… otrolig ut.
Hennes klänning föll mjukt över kroppen, inte för uppseendeväckande, men tillräckligt för att få honom att svälja hårt. Hennes hår föll i lösa vågor runt ansiktet, och sminket var precis nog för att framhäva de blå ögonen som mötte hans över rummet. Hon gick med en avslappnad självklarhet, hennes klackar hördes i rummet och han såg det, den där subtila medvetenheten i hennes hållning, i hur hon visste att hon drog blickar till sig.
Martin kände en värme sprida sig i bröstet, en värme som spred sig ner mot könet. Han borde verkligen inte känna så här. Men det var för sent nu. När hon närmade sig, lutade han sig mot bardisken och lät blicken vandra över henne, en aning längre än vad som var helt lämpligt. "Madelen," sa han lågt när hon kom inom hörhåll. "Du ser..." Han pausade, sökte efter rätt ord, men fann inget som kändes tillräckligt. Hon log snett. "Ser...?"
Hans mungipa ryckte till. "Redo att vända upp och ner på den här middagen." Hon skrattade, ett lågt, varmt skratt som förstärkte hettan han hade inombords. "Redo att överleva den åtminstone," sa hon och lät fingertopparna snudda vid bardisken, alldeles för nära hans hand. Martin såg ner på avståndet mellan deras händer, så kort att det bara hade krävts en liten rörelse för att bryta barriären igen. "Då gör vi det tillsammans." sa han.
Konferensmiddagen
Middags lokalen var elegant men opersonlig, precis som Madelen hade förväntat sig. Dukarna var kritvita, glasen skinande, och sorlet av röster blandades med klirrande bestick och diskreta skratt. En stämning av formell artighet låg över rummet, men för henne fanns också något annat, en spänning som låg kvar i kroppen, en värme som bubblade inom henne.
Hon höll ryggen rak, log lagom avslappnat och deltog i samtalen, men hennes tankar drogs hela tiden åt ett annat håll. Klänningen hon valt var elegant men bekväm, och hon kände hur tyget smekte hennes hud varje gång hon rörde sig. Hon hade märkt att Martin hade sett det. Hur hans blick följde hennes händer när hon lät fingertopparna glida längs glaset, hur hans ögon fastnade vid hennes läppar när hon fuktade dem innan hon tog en klunk vin. Hon visste att han såg henne och att hon fångat honom.
Konversationen vid bordet växlade mellan lättsamma skämt och mer ingående diskussioner om dagens föreläsningar, men hon hade svårt att fokusera. Hon kände Martins närvaro så starkt att den nästan blev fysisk, och varje gång deras blickar möttes bultade det i hennes kön, hon måste få honom ikväll. Hon ville vara säker på att han såg henne , men mer än så, hon ville att han skulle se rakt igenom henne.
Servitörerna kom och gick, och mellan rätterna fortsatte spelet mellan dem. När de båda sträckte sig efter vattenkannan snuddade hans hand vid hennes, och hon drog inte undan. När hennes fot, nästan av en slump, nuddade vid hans under bordet, lät hon den vila där en sekund längre än nödvändigt. Martin höjde sitt glas och lutade sig en aning närmare. "Har du roligt?" Hon höjde blicken, lät ett leende spela på sina läppar. "Jag har en väldigt intressant kväll." Hans ögon smalnade en aning, som om han försökte läsa mellan raderna. "Intressant hur?" Hon tippade sitt huvud lätt åt sidan, övervägde sina ord. "Det känns… annorlunda." "Inte som andra konferensmiddagar?" Han skrattade lågt och skakade på huvudet. "Nej. Inte alls som andra middagar."
Huvudrätten ställdes framför dem, men hon märkte knappt det. Istället såg hon hur Martin tog upp sina bestick, och hennes blick fastnade vid hans händer. Starka, trygga. Hon undrade hur de skulle kännas mot hennes kropp, det ville hon veta. De fortsatte äta, fortsatte låtsas vara en del av samtalet runt bordet, men det fanns en osynlig gräns mellan dem och de andra. Hans knogar råkade snudda vid hennes handled när han sträckte sig efter vinflaskan, och hon drog inte undan. Han såg på henne, en fråga i blicken, men hon svarade inte, hon bara höll kvar ögonkontakten, lät honom känna det hon kände.
När desserten serverades och kaffet hälldes upp, lutade hon sig framåt, lät sin röst sjunka till den där låga, lena tonen hon visste fick honom att lyssna extra noga. "Ska vi ta en drink i baren efteråt?" Hon såg hur hans mungipa ryckte till, en svag, knappt märkbar rörelse. "Är det en fråga eller ett förslag?" Hon log, lät honom vänta en sekund innan hon svarade. "Både och." Han lyfte sitt glas, lät blicken borra sig in i hennes. "Då säger jag ja."
Baren – En kväll som inte kan sluta där
Baren var mörk och intim, upplyst av låga ljuskällor och stearinljus som kastade mjuka skuggor över borden. Sorlet från andra gäster låg som en dov bakgrund, men för Madelen fanns bara en person i rummet , Martin.
Hon satte sig på barstolen bredvid honom, korsade benen långsamt och kände hur klänningen gled upp en aning längs låret. Det var ingen medveten gest, men hon visste att han såg. Att han märkte varje rörelse hon gjorde. Hon lät blicken vila på honom, den där blicken som varit farlig redan vid middagen men nu var något mer. Något obevekligt. Bartendern närmade sig, men hon behövde inte tänka efter. Hon lutade sig närmare Martin, nästan så att hennes arm snuddade vid hans. "Ett glas rött. Samma som till middagen."
Martin såg på henne medan han beställde sin whisky. Blicken var stadig, vaksam. Hon märkte det och log. "Är du nervös?" frågade hon, med en lekfull underton. Hans ena ögonbryn sköt upp. "Ser jag ut att vara det?" Hon bet sig lätt i läppen innan hon svarade. "Nej. Men du är… vaksam." Han skrattade lågt och tog emot sitt glas. "Jag har lärt mig att vara det." Madelen lät fingrarna vila runt vinglaset, höll det en aning för länge, kände värmen från glaset mot huden. "Jag tycker om det," sa hon sedan, nästan som en bekännelse. "Att du inte kastar dig in i saker."
Han lutade sig närmare, och hon kände hans värme, doften av honom, en blandning av trä och något distinkt maskulint. "Men du vill att jag ska göra det, eller hur?" Han svarade inte direkt. Han behövde inte. Hon såg hur han redan visste, hur han redan kände det hon kände. Tiden smälte bort medan de satt där. Samtalet blev långsammare, tyngre, laddat med något annat än bara ord. När hon lade handen på bardisken hamnade den farligt nära hans. Hon kunde ha låtit det vara. Men hon gjorde inte det. Hans fingrar rörde vid hennes, långsamt, medvetet. Han la handen på hennes.
Hon drog in ett kort andetag. Det var bara en beröring, men den sände en elektrisk stöt genom hennes kropp. Kanske för att det var första gången han verkligen rörde henne, kanske för att hon längtat efter det längre än hon velat erkänna. Tystnaden mellan dem var fylld av outtalade ord när hon till slut sa det, rakt och utan omsvep. ”Vill du följa med till mitt rum?” sa hon. Hon såg hur orden sjönk in i honom, hur han lät dem vila en sekund innan han reste sig upp. Han sträckte ut en hand mot henne. "Då går vi." Hon tog den, och tillsammans gick de mot hissen.
När hissdörrarna gled upp, klev de in, och Madelen tryckte på knappen för sjätte våningen. Dörrarna stängdes långsamt, och plötsligt var de ensamma. Martin stod lutad mot väggen, händerna i fickorna. Han mötte hennes blick i spegeln mittemot, en blick fylld av begär.
Martin stod nära henne, så nära att hon kunde känna hans doft, en maskulin doft som fick hennes puls att öka. Hon vände sig mot honom, ett litet leende lekte på hennes läppar. "Du har varit avvaktande länge nog, Martin," sa hon lågt, nästan som en utmaning.
Innan han hann svara, tog hon ett steg närmare och lät sin hand vila på hans bröst. Hennes ögon sökte hans, och i ett ögonblick av beslutsamhet sträckte hon sig fram. Deras läppar möttes i en kyss som började försiktigt, men snabbt blev mer intensiv. Hennes hand gled upp till hans nacke, hon drog honom närmare, som om hon ville ha hela honom.
Martin besvarade kyssen, överrumplad men hungrig. All avvaktande tvekan försvann; det var som om något hade lossnat inom honom. Hans händer fann hennes midja, drog henne tätt intill, hans högra hand rörde sig ner mot hennes stjärt och han smekte den försiktigt.
Hissen fortsatte uppåt, långsamt. När dörrarna plingade och gled upp på sjätte våningen, drog Madelen sig långsamt tillbaka, hennes blick borrande in i hans. "Kom," viskade hon, med en glimt av lekfull utmaning i ögonen. Hon tog hans hand och ledde honom ut i den stilla hotellkorridoren, där bara deras andetag och de dämpade stegen hördes.
Madelens rum
De gick längs den mjukt belysta hotellkorridoren, stegen långsamma, nästan tunga av spänning. Madelen höll Martins hand, hennes grepp var mjukt. De stannade framför hennes dörr, nummer 612. Hon tog fram nyckel-kortet och vände sig mot honom. Blicken hon gav honom var intensiv och fylld av lust.
Martin mötte hennes blick. Hjärtat slog hårt, men hon höll ögonkontakten, som om det inte gick att släppa. "Är du säker på det här?" frågade han. Frågan var helt överflödig, båda visste svaret, men han verkade behövde höra det från henne.
Madelen log mot honom och lät fingrarna löpa längs kanten av hans skjorta, nästan lekfullt. "Jag har aldrig varit säkrare på något," svarade hon mjukt, orden fyllda med en självklarhet som fick all tvekan att försvinna. Hon lutade sig närmare, så nära att han kunde känna hennes andetag mot sin kind. "Men är du det?" viskade hon, och hennes läppar nuddade vid hans.
Martin andades djupt, och utan att svara lät han sin hand glida upp längs hennes arm, tills den vilade på hennes kind. Han höll hennes blick, sökte efter något, kanske en sista försäkran, kanske bara en bekräftelse på att de båda ville samma sak. "Jag är här," sa han till slut.
Madelen log, nästan triumferande. Hon tog nyckel-kortet och förde det långsamt mot dörren, men istället för att öppna direkt, lät hon kortet vila där ett ögonblick, som om hon ville dra ut på spänningen. "Kom in," sa hon, hennes röst var låg och inbjudande när dörren klickade upp. Hon höll den öppen för honom, och när han steg in, följde hon efter.
Dörren stängdes bakom dem med ett dovt klick. Rummet var svagt upplyst, endast en lampa vid sängen kastade ett varmt sken över de mjuka möblerna och de tunga gardinerna. Tystnaden var tät, fylld av förväntan. Madelen vände sig om, lutade sig mot dörren och lät blicken vila på Martin. Hon sa ingenting, men allt i hennes kroppsspråk talade.
Martin stod stilla ett ögonblick, som om han tog in situationen. Sedan tog han ett steg närmare, och sedan ett till, tills deras kroppar var tätt ihop. Madelen sträckte upp handen och lät fingrarna långsamt följa linjen av hans käke. "Du är vacker, Martin," sa hon ”Du gör mig kåt” det var första gången Martin hört Madelen använda ett sexuellt ord. Han grep försiktigt tag i hennes handled och kysste hennes handflata, deras blickar mötes. "Du gör mig kåt du med, jag vill ha dig" svarade han, med låg och allvarlig röst.
Madelen log, hennes ögon var glansiga av lust. "Du får mig," viskade hon. De omfamnade varandra och kysstes, deras kroppar rörde sig mot varandra, först långsamt, sen allt mer intensivt. Deras händer smekte över varandra ryggar, ner mot stjärtarna och deras andetag blev allt mer intensiva.
Det fanns en bestämdhet i deras rörelser. De utforskade varandra, tog sin tid, Madelen tog tag i sin klänning och drog den sakta över huvudet. Martin tog ett steg tillbaka för att se henne. Han såg hennes elegant spets bh som framhävde hennes vackert formade bröst, trosorna som markerade höfter och midja och stay-upsen som det lilla extra. Hon stod där framför den betydligt äldre mannen, med håret lite rufsigt i bara underkläder. Hennes kropp var precis så vältränad, vacker och kurvig som Martin har tänkt henne.
”Ta av dig” sa hon med viss skärpa i rösten. Martin började knäppa upp skjorta och lät den falla till golvet. Madelen såg på hans bröst med ett gillande och började smeka honom. ”Allt ska av, jag vill se din kuk” Martin ryckte till av de grova orden, men lydde och började knäppa upp byxorna. Han drog ner dom och krånglade av sig byxor och sockar. ”Allt ska av” nu var Madelens röst ännu tydligare. Han drog ner kalsongerna och hans kuk svajade upp i frihet. ”Mmm” kom det spontant från Madelen.
Han lät fingrarna löpa över hennes bröst, långsamt, utforskande, som om han ville memorera varje linje, varje kontur. Hans beröring skickade rysningar genom hennes kropp, och han drog henne närmare, deras kroppar var tätt sammanflätade. "Du har ingen aning om hur länge jag har väntat på det här," viskade han, rösten var mörk och låg.
Martin såg in i hennes ögon, som om han sökte efter något där. "Visa mig," svarade hon, och orden hängde mellan dem, fyllda av längtan. Martin log, ett leende av kontroll och begär. Han lät sina händer vandra över hennes kropp. Madelen mötte honom halvvägs, deras kyssar blev djupare, mer krävande. Martin smekte hennes rygg och med en van rörelse knäppte han upp bh:n. Den föll till golvet och Madelens bröst fick sin frihet. Martin betraktade dom med nyfikenhet och upphetsning.
Hon hade fortfarande på sig trosorna och stayups. Martin drog henne tätt mot sig, de kysstes intensivt och han smekte hennes rumpa utanpå trosorna. Madelen kände Martins hårda kuk mot sin mage och hon stönade av vällust. Kyssarna djupnade allt mer, deras tungor lekte, Martins händer smög sig ner i hennes trosor och han höll hårt om hennes stjärt. Han tog tag i hennes hand, förde den ner mellan benen ”runka min kuk”. Ännu en gång visade han vem som bestämde, vems vilja som gällde.
Samtidigt nådde Martins hand hennes kön, det var varmt, slätt och vått. Han förde in två fingrar i hennes skåra och började masserad hennes klitoris. Madelen flämtade till ”ohhh gud” stönade hon. Han smekningar blev intensivare ”ooohhh” Madelens kropp började skaka, hon hade längtat, skulle hon komma direkt, for det igenom hennes huvud. Han höll henne hårt, smekte fittan allt intensivare. ”Jaaaaaaa gud jaaaa” stönade hon, kombinationen av smekningarna och att han höll henne hårt gjorde att Madelen kom häftigt stående i hans famn. Känslan var stark och hon tappade kontrollen.
Efter en stund kom hon till sans efter orgasmen, fortfarande kvar i hans famn. Han kysste henne ömt och satt tummarna i trosornas kant och drog ner dom och lät dom falla till golvet. Hon tittade på honom, utan att släppa blicken la hon sig på sängen och särade benen. Martin betraktar henne och hon såg hans lust i blicken, en blick som vandrade från hennes ansikte ner över brösten, ner mot magen och vidare ner mot den rakade särade fittan.
Han kunde inte hålla sig längre utan kröp ner till henne, smekte hennes kropp, över brösten och ner mot skötet. Hon var varm och fuktig. Han la sig försiktigt ner med huvudet mellan hennes ben. Han sträckte ut tungan och slickade sakta nerifrån och upp. Hennes blygdläppar var helt öppna och tungan kom lätt in mellan dem. Madelen stönade när hon kände tungan. Hon kände doftade av sin egen lust. Hans tunga roterade i och runt hennes känsligaste punkt och hon vred sig under honom. ”Ohhh gud igen igen, ohhh” stönade Madelen. Hon skakade och ännu en gång sköljde orgasmen igenom hennes kropp.
Den andra orgasmen ebbade ut och Martin kröp försiktigt upp över henne. ”Knulla mig nu” viskade hon, hennes röst var svag, men det var ingen tvekan om vad hon ville. Han tog tag i sin kuk och pressade in den i henne. Hans ollon trängde sakta in, delade hennes kön och hon omslöt honom totalt. Madelen börjar röra sig mot Martin. Hennes lust gjorde att hon tog kommandot och han följde hennes rörelser. Snabbt hittade de varandras rytm.
Successivt ökade dom farten, ljudet av Martins stötar fyllde rummet. Madelen stönade högt och hon kände att det spände i Martins kuk, han var på väg. Hans kuk fyllde upp Madelen och deras kroppar flöt samman. Stönen blev högre, hon kände hur fittan drog ihop sig och hur hennes kropp började skaka igen samtidigt som Martins kuk hårdnade och gjorde sig redo att spruta. Martin kunde inte hålla tillbaka, han kom. Det ryckte i hans kuk och han sprutade sperma djupt inne i henne. När Madelen kände Martins utlösning kom hon igen. ”Åhhhhh, jaaa, åhhhh ohhh, ahhhh, nuu, jaaaa”, stönade dom ikapp under sin gemensamma orgasm.
Han låg kvar en stund över henne och de kysstes försiktigt. Efter en stund rullade han av henne, la sig på sidan och smeker hennes sakta över kroppen, ”Det var helt fantastiskt” viskade han. Madelen log mot honom, borrar in sitt ansikte i hans bröst och höll hårt om honom. De låg så, stilla och tysta en stund.
”Nu ska jag göra det skönt för dig”, viskade Madelen. Hon började smeka honom varligt över kroppen, reste sig upp på armbågen, lutade sig fram och kysste henne. Kyssarna blev intensivare, tungorna dansade runt i deras munnar. Martin höll om hennes huvud medan hennes händer smekte sig ner över hans kropp. Hennes hand fortsatt ner över magen för att nå dit hon tänkt.
Madelen tog tag i hans kuk och smekte den försiktigt, hon lät handen sakta glida upp och ned längs skaftet och han kände att den styvnade igen. Hennes hand smekte över ollonet. Hon flyttade sig neråt och han släppte sitt grepp om hennes huvud. Hennes mun nådde hans kuk och hon tvekade inte, utan tog den direkt i munnen. Med en hand runt skaftet började hon intensivt suga hans kuk. Känsla av hennes mun fick honom att stöna högt igen.
Efter ett tag kände han den underbara känslan av att vara nära igen. Madelen kände samma sak och avbröt sig. Sakta släppte hon kuken och kröp upp över honom. Deras munnar möttes åter igen i intensiva kyssar. Hon tog tag i hans kuk och förde den mot sitt kön. Madelen kände hur den gled in i henne utan något motstånd. Hon var så våt ”ohhhh” stönade de ihop igen.
Madelen började rida honom, de stönade bägge till när hon kom ända längst ner på hans kuk. De flöt ihop igen, hon kände hans kuk i sig och henns slida masserade hans kuk. Madelen ökade takten och hon njöt av att ha kontroll. Hon la sina händer på hans bröstkorg, tog ett fast grepp och ökade takten, upp och snabbt ner, sakta upp och snabbt ner. Varje gång hon sänkte sig ner stötte Martin emot. Deras njutning stegrades till en ny höjd. Där fanns bara känslan av njutning. Madelen sjönk ner över Martin, deras ansikte var tät emot varandra. Han tog ett fast grepp om henne skinkor och deras knullade ökade i intensitet.
Martin greppade efter Madelens bröst, han knådade dom, tryckte hårt. Hon svarade med ett högt stön. Han blev djärvare och tog bröstvårtorna mellan fingrarna och knep ännu hårdare. Madelen stönade allt högre. Hon tog en hand och förde ner den mot fittan, med fingrarna masserade hon sin klitoris, hon gnuggade intensivt och och kastade huvudet bakåt som i extas.
De ökade takten ytterligare, snabbt upp och snabbt ner, ut och in, ut och in. De juckade nästan synkroniserat sina underliv mot varandra. Madelen kände att de pulserade i Martins kuk, han var nära igen. Hon visste att han snart skulle skjuta ut sin säd igen. Madelen var nära igen, hon ville inte hålla tillbaka. Hennes fitta blev allt trängre, musklerna drogs ihop runt hans kuk. Hon kastade sig först bakåt sedan framåt över honom. Deras kroppar skakade, ögonen var hårt sammanpressade och hon utstötte ett långt ”Ahhhhh, åhhhhh”. Hennes orgasm var häftig och han kunde inte hålla emot längre. Orgasmen kastade dom båda över kanten, det svartnade en stund för hennes ögon, allt runt omkring försvann.
Kvar fanns bara en lyckokänsla en utmattning. Hon låg stilla över honom och andades tung, deras kroppar var svettiga. Hans kuk gled ur henne och Madelen kände att hans sperma rann ur hennes kön. Madelen rullade av honom, la sig bredvid och pustade ut. Hon hade ett stort leende och det glittrar om hennes ögon. ”Vi har nog stönat och låtit så det hörts i hela huset” sa hon stilla. ”Vi får hoppas att inte fel personer har hört oss”. Martin nickade instämmande.
De blev dåsiga och låg i varandras famn, båda vara utmattade. Madelen låg vaken i mörkret, bara några centimeter från Honom. Hans andetag var djupa och regelbundna, en rytm som på något sätt kändes tröstande. Hon lät blicken vandra över hans ansikte, studerade linjerna kring hans ögon och den grånade skägget. Han såg så fridfull ut, nästan sårbar i sömnen.
Hon kunde känna värmen från hans kropp intill sin och insåg att hon inte ville vara någon annanstans. Det var en märklig känsla, ovan, nästan skrämmande. Hon kände att det var på samma sätt som när hon låg i Johanna famn, men ändå så annorlunda. Hon visste vad hon ville ha och hon hade fått det.
Madelen strök försiktigt med fingertoppen längs hans arm, en rörelse så lätt att han inte vaknade. Ett leende lekte i hennes mungipa. "Vad är det du gör med mig, Martin?" tänkte hon för sig själv. Han var annorlunda än andra män hon träffat. Mjuk men ändå stark, avvaktande men ändå närvarande. Han hade fått henne att känna sig sedd, på riktigt.
Tankarna virvlade, men sakta började tröttheten ta över. Hon blundade och lät sig sjunka in i sömnen, med en känsla av att vara på rätt plats. För en gångs skull lät hon sig själv bara vara – utan planer, utan skyldigheter. Bara Madelen.
Morgon efter
När hon vaknade nästa morgon var rummet fyllt av ett mjukt, gyllene ljus. Hon låg på sidan, med ansiktet vänt mot Martin som fortfarande sov. Hon låg stilla, bara tittade på honom, och kände hur något värmde inom henne. Hon förde handen ner till sitt kön, det ömmade lite och var kladdigt. Martin sperma hade runnit ur henne ner längst låren och den som städade skulle tydligt märka vad som hänt i sängen.
Hon mindes kvällen innan, varje ord, varje beröring. Ett lugn spred sig i henne, men också en sorts iver. Det här var inte bara en natt; det var något mer. Martin rörde sig lätt i sömnen och öppnade ögonen. För ett ögonblick såg han desorienterad ut, men när hans blick mötte hennes, mjuknade han. "God morgon," viskade han, rösten fortfarande sömndrucken. Madelen log, ett leende som kom ända inifrån. "God morgon." Hon lät handen vila på hans bröst och kände hans hjärtslag under sina fingrar. Det var länge sedan hon hade känt så här. Långt längre än hon ville erkänna.
Hon förde sin mun mot hans och de mötes i en kyss. Han svarade direkt, hon kände lusten igen och förde ner sin hand mot hans kuk. Den var hård, så hård. Han stönade till när hon berörde den och de kysstes igen.
”Jag vill att du knullar mig igen” sa hon bestämt. Med en snabb rörelse slängde hon ned täcket på golvet, vände sig om och ställde sig på alla fyra med rumpan mot honom. Hon särade på benen och gick ner på armbågarna. Hennes huvud vilade mot kudden. ”Knulla mig nu Martin”. Han var inte sen att reagera, hans kuk var hård och längtan efter att åter tränga in i Madelen var stark. Han ställde sig på knä bakom henne, förde kuken upp och ner mellan hennes blygd, hittade öppningen och tryckte till. Hon var kladdig och svullen så hans kuk gled in ända till botten. ”Ohhhh Martin” stönade hon.
Martin tog ett stadigt tag om hennes skinkorna och började knulla. Hans stötar blev hårdare och hon stönade högre. Henne fitta var våt och det verkade eggade honom att stöta ännu hårdare. ”Ohhhhh gud ohhhh hårdare, knulla mig hårdare” stönade Madelen. Han lydde och ljudet av stötarna och hennes höga stön fyllde rummet. Madelens skinkor studsade för varje stöt. Hon ville komma igen och förde ner handen mellan benen. Där fann hon punkten och började vant massera den. ”Gud ja ja ja… ohhh ja ja ja” stönade hon fram med ansiktet tryckt i kudden.
Ännu en gång, för vilken i ordningen kände hon att det pulserade i hans kuk. Han närmade sig klimax och det gjorde Madelen med. ”Ohhhhhhhhhhhhhhhh jaaaaa ohhhh ja” ”spruta din sperma i mig igen, kom i min fitta” Madelens röst sprack när hon stönade fram orden. Det blev för mycket för Martin och han tömde ännu en gång sin sats i hennes sköte. Ännu en gång blev det den utlösande faktorn för Madelen och orgasmen skakade hennes kropp. Hon sjönk ner på mage och han följde med henne ner och låg tungt över hennes rygg. ”Ohhh herregud människa vad du får mig att njuta” sa hon andfådd. ”Du gör mig galet kåt, jag kan inte hålla tillbaka” sa han mellan andetagen.
De låg tysta en stund och bara andades, hon njöt av att känna hans hud. "God morgon," viskade han, när andningen blivit normal igen. Madelen log, ett leende som kom ända inifrån. "God morgon." sa hon. ”Vi kanske måste ta oss upp, vi har en lång dag framför oss och jag tror vi missat frukosten” ”Ja det har vi nog” svarade Martin men han verkade strunta i det.
Han rullade av henne och Madelen reste sig upp, med täcket runt sig. Solstrålarna som letade sig in genom gardinerna fångade hennes hår och det såg ut som det glödde. Hon gick mot fönstret och kikade ut över stadens gator som sakta vaknade till liv. "Allt det där utanför känns... långt borta," mumlade hon, som för sig själv.
Martin reste sig upp på armbågarna och betraktade henne, leendet lekfullt men blicken allvarlig. "Det är det," sa han mjukt. "För just nu finns bara vi." Hon vände sig om och mötte hans blick, och för ett ögonblick var det som om världen utanför inte existerade. Tiden stod stilla, som om de befann sig i en bubbla där bara deras andetag och tankar hade betydelse.
Madelen släppte gardinen och gick tillbaka till sängen, lät täcket falla till golvet. "Kom," sa hon och sträckte ut handen. "Vi tar oss an världen... snart." Martin tog hennes hand, och medan deras fingrar flätades samman visste de båda att den här dagen inte skulle vara som någon annan.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Madelen del 3 - Martin | Heterosex | 0.0 | 7/3-25 |
| Madelen del 2 - Johanna | Lesbiskt | 0.0 | 5/3-25 |
| Madelen, del 1 | Onani | 3.8 | 30/1-25 |
