Berättelsen om Emma och Sofia
Författare: giftkvinna86 Datum: 2024-12-07 16:52:32
Kategori: Lesbiskt och Age play
Läst:
7 051 gånger
Betyg: 4.3 (5 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Berättelsen om Emma och Sofia
Emma var en ung kvinna på 19 år, just fyllda och med hela livet framför sig. Hon var slank, med långa ben och en mjuk, nästan drömsk hållning. Hennes hy var blek och felfri, med en lätt rodnad som alltid syntes på kinderna, särskilt när hon blev nervös. Hennes bröst var små men rundade, med ljusa bröstvårtor som hon knappt hade vågat se på i spegeln. Hon bar sitt långa, kastanjebruna hår löst, som en skyddande slöja kring ansiktet, och hennes grågröna ögon skymdes ofta bakom sänkt blick. Hennes osäkerhet låg som en slöja över hela hennes väsen, och hon var fortfarande försiktig med att förstå och utforska sin egen kropp.
Sofia, å andra sidan, utstrålade självsäkerhet och erfarenhet. Hon var 38, med en fylligare figur som hon bar med en självklarhet som fick henne att framstå som magnifik. Hennes mörka hår nådde axlarna i mjuka vågor, och hennes blå ögon hade en intensiv, nästan genomträngande blick. Hennes bröst var fylliga, med mörka bröstvårtor som vittnade om en mogen kvinnlighet. Hennes höfter var breda och kurviga, och varje rörelse hon gjorde förde med sig en mjuk doft av vanilj och något djupare, en naturlig kvinnlighet som var svår att ignorera. Sofia hade en självklar dominans, en närvaro som fick människor att känna sig både trygga och sårbara.
En kväll satt Emma ensam på sitt studentrum. Ljuset från skrivbordslampan kastade varma skuggor över hennes ansikte, och det var tyst förutom det dämpade ljudet av fotsteg från korridoren. Hon hade precis lagt ifrån sig en bok, men hennes tankar var någon annanstans. Tankarna gick tillbaka till mötet med Sofia tidigare under dagen. Hon mindes Sofias blick, hur den hade stannat på henne lite för länge, och det hade fått något att röra sig djupt inom henne. Det var en känsla hon inte kände igen men inte kunde ignorera.
Med en blandning av nyfikenhet och rädsla satte hon sig upp i sängen. Hennes händer darrade lätt när hon långsamt började smeka sin egen arm, som om hon testade hur det skulle kännas att röra vid sig själv. Snart lät hon händerna glida ner längs sin kropp, utforska sina egna kurvor, innan hon försiktigt lät ena handen glida in mellan sina ben. Hennes andetag blev tyngre, och hon kände en värme sprida sig i kroppen. Hennes fingrar fann sitt sköte, varmt och fuktigt, och hon flämtade till när hon lät sig utforska sig själv på ett sätt hon aldrig tidigare gjort. Doften av hennes egen kropp fyllde rummet, en subtil och jordig ton av hennes kvinnlighet som hon aldrig förr hade lagt märke till. Hon låg där länge, tills hennes kropp slutligen skälvde till i en känsla av både skam och tillfredsställelse.
Det var en regnig kväll när Emma kom till Sofias lägenhet. Sofia öppnade dörren iförd en mjuk sidenkimono, som avslöjade mer än den dolde. Doften av henne fyllde genast rummet – en blandning av hennes parfym och något djupare, ren kvinnlighet. Emma kände rodnaden sprida sig över sitt ansikte, men hon kunde inte slita blicken från Sofia.
Sofia tog Emmas hand och ledde henne in i vardagsrummet. De satte sig tillsammans i soffan, och Sofia log varmt mot henne. "Du är nervös," sa hon och lät sina fingrar löpa längs Emmas hand. Emma nickade tyst, och hennes hjärta slog snabbt.
"Det är min första gång," erkände Emma med en spröd röst, och hennes ögon mötte Sofias, fulla av osäkerhet och sårbarhet. Sofia lade handen på hennes kind, tvingade henne att hålla blicken och sa mjukt men bestämt: "Då ska vi ta det långsamt."
När de stod tillsammans i Sofias sovrum, började Sofia långsamt klä av Emma. Hennes fingrar arbetade med varsamhet, men hennes blick var stadig och självsäker. När Emmas kläder föll till golvet, blottades hennes slanka kropp, de små brösten med sina ljusa bröstvårtor som styvnade i den svala luften. Hennes sköte var ljust, med en fin linje av kastanjebrunt hår som Sofia lät blicken vila på ett ögonblick innan hon mötte Emmas ögon igen. Emma rodnade djupt och försökte täcka sig med armarna, men Sofia stannade henne. "Du är vacker," sa hon, och hennes röst var låg och stadig.
Sofia drog av sig sin egen kimono och stod framför Emma, naken och stolt. Hennes fylliga bröst rörde sig lätt med hennes andetag, och hennes höfter och lår vittnade om en kropp som levt och älskat. Hennes sköte var mörkare, med mjuka kurvor och en aura av sensuell mogenhet. Doften av hennes nakna kropp fyllde rummet, en blandning av värme och rå kvinnlighet som fick Emma att flämta till. "Känn," sa Sofia och tog Emmas hand, förde den mot sitt bröst och lät henne utforska.
När Sofia lade sig mellan Emmas ben var det som om tiden stod stilla. Emma låg på rygg, hennes hår utspritt över kudden, och hennes andetag kom i korta flämtningar. Sofia lutade sig fram, lät sina händer glida längs Emmas sidor, och hennes blick var stadig och trygg. "Lita på mig," viskade hon, och Emma nickade, oförmögen att tala.
Doften av deras kroppar blandades, och Emma kände en överväldigande värme sprida sig i kroppen när Sofia började röra sig med en erfarenhet och säkerhet som Emma aldrig hade upplevt. Sofia lät sina händer och sin mun röra sig över Emmas kropp, försiktigt och ändå bestämt, tills hon slutligen lät sin tunga finna Emmas allra känsligaste plats. Emma spände sig först, ovant vid den intimitet hon aldrig förr upplevt, men Sofias mjuka, stadiga rörelser fick henne snart att slappna av och överlämna sig fullständigt. Doften av hennes egen upphetsning fyllde rummet, och varje flämtning och darrning från Emma drev Sofia att utforska ännu mer.
Emma flämtade, vred sig under henne och kände hur spänningen inom henne byggdes upp till en punkt där hon inte längre kunde hålla tillbaka. När hon nådde klimax var det med ett djupt stön, och tårar fyllde hennes ögon av den överväldigande känslan.
Sofia reste sig långsamt och lade sig bredvid Emma. Deras kroppar glänste av värmen som fyllt rummet. Med en stadig blick fångade Sofia Emmas hand och ledde den långsamt ner längs hennes egen kropp. Hon visade Emma med små, vägledande rörelser, hur hon kunde använda sina fingrar och sin mun för att ge tillbaka. Emma följde hennes instruktioner trevande men allt mer självsäkert, tills hon hörde Sofias mjuka, nöjda ljud och såg hur hennes kropp bågade sig i njutning.
När allt var över lade sig Sofia bredvid henne, strök undan en hårslinga från hennes ansikte och kysste henne ömt. "Hur känner du dig?" frågade hon.
Emma log svagt och kände en ny sorts trygghet inom sig. "Jag känner mig... hel," viskade hon och lade sitt huvud mot Sofias axel. För första gången på länge kände hon sig fri att vara den hon var.
Fler noveller av samma författare
Mjuk fin och härlig