Studenten Emma och professor Anna (2)
Författare: giftkvinna86 Datum: 2024-12-02 16:59:55
Kategori: Lesbiskt och Age play
Läst:
11 363 gånger
Betyg: 5 (2 röster)
Morgonen var sval, men Emma kände sig varm när hon gick mot ateljén. Minnet av Annas händer, Annas kyssar, och den intensiva närhet de delat fyllde hennes sinne. Det var som om hela hennes kropp fortfarande bar spåren av gårdagen, som om hennes hud fortfarande brann där Anna hade rört vid henne.
När Emma steg in i ateljén var Anna redan där. Hon stod lutad över sitt staffli, en pensel i handen och hennes mörka hår uppsatt i en lös knut. Anna vände sig om när Emma kom in, och deras blickar möttes. Ett hemligt, mjukt leende lekte på Annas läppar.
Lektionen förflöt långsamt, som om tiden stretade emot. Emma kunde knappt fokusera, hennes blick drogs gång på gång till Anna, och varje gång deras ögon möttes kände hon värmen i kroppen stiga. När dagen äntligen var slut, och de andra eleverna hade lämnat, blev tystnaden mellan dem påtaglig.
“Stannar du kvar?” frågade Anna lågt.
Emma nickade. “Om du vill.”
Anna log och närmade sig långsamt, hennes blick stadig men mjuk. “Jag vill.”
De stod nära varandra nu, och Anna sträckte ut en hand för att röra vid Emmas ansikte. Fingertopparna följde linjen av hennes käke, ner till hennes hals, och Emma kände hur hennes andetag blev tyngre. “Du är så vacker,” viskade Anna, hennes röst varm och hes.
Emma svarade inte med ord utan lutade sig fram och mötte Annas läppar. Kyssen var mjuk, försiktig till en början, men intensifierades snabbt. Hettan mellan dem växte, som en eld som inte kunde släckas. Annas händer vilade på Emmas midja, och Emma kände hur hela hennes kropp svarade på beröringen.
De flyttade sig bakåt mot en gammal, sliten soffa, och Anna drog undan en duk som täckte den. De sjönk ner tillsammans, och Emmas händer började utforska Annas kropp med en nyfikenhet som nästan var desperat. Hennes fingrar kunde inte få nog, varje rörelse avslöjade något nytt, något som fick henne att vilja ha mer.
Annas händer blev lika utforskande, och när hennes fingrar rörde sig längs Emmas midja och neråt, kände Emma ett sug i magen, en längtan så stark att den nästan tog andan ur henne. Värmen mellan hennes lår var outhärdlig, som om hela hennes kropp hade vaknat till liv på ett sätt hon aldrig tidigare upplevt.
“Du är så känslig,” viskade Anna mot hennes hals och lät sina läppar följa linjen av hennes nyckelben. “Så mottaglig.”
Emma kunde bara svara med en djup suck, hennes kropp bönade om mer. Annas händer, Annas kyssar, varje beröring var som en våg av elektricitet som sköljde över henne. Hon kände sig förlorad i känslan, i lusten, i hettan som växte mellan dem.
När Anna förde henne till nya höjder, kände Emma hur hon gav sig helt och hållet. Hon lät sig ledas, lät Anna visa henne vad det innebar att ge sig hän. Varje rörelse, varje viskning, varje suck förde henne närmare en njutning hon aldrig tidigare känt.
När de låg tillsammans efteråt, deras kroppar insvepta i varandras värme, kände Emma en djup tacksamhet. Anna såg på henne med en blick som var både intensiv och öm.
“Det här är bara början,” sa Anna tyst och strök bort en hårslinga från Emmas ansikte.
Emma log och lade huvudet mot Annas axel. “Jag vill att det ska fortsätta,” viskade hon.
Fler noveller av samma författare
