Linus Knullar Kvinnliga Chefen Men Föredrar Sekreteraren Del 26
Författare: lindoz Datum: 2024-12-07 16:39:18
E-post: lindoznovell@gmail.com
Kategori: Heterosex och Lesbiskt
Läst:
10 651 gånger
Betyg: 4.8 (5 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Del 26, Linus Knullar Kvinnliga Chefen Men Föredrar Sekreteraren.
Av Lindoz
Den här novellserien har ett ganska komplicerat scenario. För att få en optimal läsupplevelse, bör man läsa den i rätt ordningsföljd.
Allt innehåll i denna novellserie är en ren uppdiktad fantasiprodukt av författaren. Likheter med namn och händelser i verkligheten, om sådana finns, beror het och hållet på tillfälligheter.
******************************
Fortsättning från del 25.
Erika och Linus orkade inte klä på sig utan efter det bäddat rent i sängen så sjönk dom ner tillsammans under det sköna täcket. Dom låg och pratade lite om vardagliga ting och bestämde att dom skulle försöka boka flyg till Nice, kanske redan på måndag. Linus talade om att han måste åka till firman och fixa lite saker innan dom kunde åka. Linus hade svårt att hålla händerna från sin vackra fru, inte för att han direkt var kåt, han hade fått komma både i Erika och Emmy, men han kunde ändå inte låta bli att leka med hennes bröst.
Erika hade visserligen kommit för några timmar sedan, men hon hade ju blivit bortskämd med att få komma flera gånger och hennes mans fingrar på hennes bröstvårtor räckte för att värmen skulle göra sig kännbar mellan hennes lår.
”Du gör mig så himla kåt,” viskade hon. ”Tycker du att jag är jobbig som behöver sex så ofta? Jag vill ha dig igen, men på ett mjukt sätt. Får jag smeka dig så du blir hård?”
”Du behöver väl inte fråga sånt och inte behöver du skämmas för att du blir kåt, bara du är min lilla kåtis,” sa Linus och kysste henne och Erika kände hur hon smälte i hans famn och hans härliga kuk som hon aldrig tröttnade på behövde hon bara hålla i så stod den bultande och hård. Medan tungorna lekte med varandra i deras kyss la Erika sig så att hon kunde styra in den och fortfarande kyssande, gled den sakta in i hennes blöta kön tills den var helt inne.
Länge låg dom och kysstes med könen förenade. Erikas slemhinnor kramade under tiden det tjocka och ådriga skaftet och med sina händer på Linus stjärt försökte hon trycka in honom ännu längre in i sin kropp. Hennes man lyfte lite på sig och började röra på sitt underliv medan dom drunknade i varandras ögon. Sakta och innerligt förde han sin kuk fram och tillbaka, den hade blivit alldeles simmig av glidmedel som Erikas blöta inte producerade hela tiden.
Just det här sakta molande som aldrig fick henne över gränsen, älskade Erika, att känna hur det blodfyllda ollonet sakta framkallade njutning som var ofattbar och fick hennes kropp att kännas som en flaska kolsyra som skulle brisera när tiden var mogen. Känningarna kom efter 45 minuter, inte våldsamt, utan krypande från olika håll, som små rännilar som rann från olika håll ner i en brunn och brunnen var Erikas fitta.
Linus hade koll på vad som hände. Han såg Erikas ansiktsuttryck ändrade sig från njutande till att ansiktet såg plågat ut, ungefär som ett förskräckt barn som bävar för den kommande vaccinsprutan. Ungefär en minut tog det och Linus släppte fram ilningarna från sin värkande pung. Erikas orgasm vällde sakta fram och medan Linus tömde ut allt han hade i pungen gick Erikas muskler i vågor som om någon osynlig hand körde med en brödkavel över hennes kropp.
Erika grät och skrattade om vartannat, känslorna tog över henne ofrivilligt och just i det här ögonblicket visste båda att det här var kärlek. Erika tyckte att hon sjönk ner i en korg av bomull och ingen sa något på en lång stund. Efter ett sånt här samlag kände Erika att det fanns bara en människa i Universum som hon älskade över allt annat. Hon älskade naturligtvis sina barn, men på ett annat sätt.
”Vet du vad?” Sa Linus efter en stund. ”Jag åker till kontoret nu ikväll och fixar lite saker, så kan vi kanske sticka till Frankrike i morgon? Jag längtar så efter ungarna.”
Erika hade också legat och tänkt på samma sak, alltså på Matilda och Mattias, deras tvillingar som dom lämnat i Leas händer medan dom var i Sverige. Erika skulle kolla efter flygbiljetter när Linus hade åkt.
Linus gav sig iväg vid femtiden och tog Teslan eftersom den andra bilen var nere i Frankrike. Firman var givetvis stängd, men det fanns ändå en kille som jobbade hela natten, en slags kombinerad vakt och receptionist. Linus hade naturligtvis både passerkort och pinkod, men vakten blev ändå lite förvånad, men kände igen Linus.
”Det är inte många som kommer hit på lördagskvällar,” sa vakten och räckte fram loggen som Linus skulle skriva in sig i. ”Jag har inte sett er på länge?”
”Jag var inne för ett par dagar sedan, men då var du nog ledig? Jag bor tillfälligt ett tag i Frankrike eftersom jag är pappaledig.” Linus log mot honom.
Han gick bort mot en korridor, hans avdelning låg på första våningen. Linus höll på med pappersexercis och klockan var strax efter åtta när han var klar och gick ut och bort till vakten där han skrev ut sig. Det hade blivit kallt ute och Linus skyndade sig över den mörka parkeringen. Han svor för sig själv och tänkte på Annika som nu var Vd. Hon hade bestämt att belysningen utomhus skulle vara minimal på helgerna då ingen jobbade. Inte för pengarna, företaget gjorde rekordvinster, utan för miljön...jävla kärring tänkte Linus, men hon var bra i sängen. Han log, utan henne hade han aldrig träffat Erika, så han fick väl förlåta henne.
Linus var nästan framme vid bilen när han hörde steg bakom sig, Linus vände sig hastigt om. Det stod två killar bakom honom med mörka jackor och huvorna uppdragna.
”Hej Svenne,” sa figuren till höger på Rinkeby-svenska och flinade.” Fucking cool kärra du har där, vi behöver låna den och du har väl fucking money så du kan ta den Taxin.”
”För det första så heter jag inte Sven och för det andra så är det min frus bil och hon lånar inte ut den,” Linus tänkte snabbt att han kanske kunde fixa båda, dom såg taniga ut, dessutom hade vakten ett fönster och Linus hoppades att han kanske tittade ut på parkeringen.
”Du pratar den jävla kattaskiten Svenne, vi ska knulla din din horunge till fru wallah, men inte nu. Ge mig din fucking nyckel.” Han som pratade var nu väldigt nära och Linus kunde se ett skäggigt ansikte med svarta stickande ögon.
”Ni kan dra åt Helvete!” ropade Linus som samtidigt både såg och hörde klicket från Stiletten som dök upp i killens vänstra hand. Samtidigt tog han sin hårda dokumentportfölj och svingade den hårt mot knivarmen. Linus såg till sin glädje hur kniven singlade iväg flera meter bort. Han riktade en kraftig spark mot killens skrev, men missade. Innan han hunnit sparka en gång till fick han ett hårt slag i huvudet. Linus hade inte sett dom två andra som kom bakifrån. Allting blev svart och Linus föll medvetslös ner på asfalten.
”Killen som blivit av med kniven sprang fram till den liggande Linus och sparkade honom i ansiktet och på kroppen flera gånger ”Din fucking horunge,” skrek han flera gånger tills en annan av killarna tog tag i honom,
”Bror, bilen har inga nyckelhål och inga handtag,”
”Idiot, det är ju en fucking Tesla, kolla Svenne, han har en fucking Tag i någon ficka. Du får tömma kavajen. Själv böjde han sig ner och slet snabbt av Linus klocka.
Teslan hade Erika fått av sin pappa på 25-årsdagen, men varken hon eller Linus hade fattat att den var specialbeställd. Det enda dom egentligen visste var att vissa saker var röststyrda. Dörrarna öppnades med motorer om Erika eller Linus sa ”Sesam” dessutom var allt gjort i skottsäkert material och inte minst hade bilen ett sofistikerat larm som var kopplat direkt till polisens larmcentral.
Naturligtvis hittade gänget ingen Tag. Killen som slagit ner Linus med en Kofot gick nu fram till bakdörren och stack in kofoten och försökte bända. Det första var att lacken fick en skråma, på plåten, det syntes inte ens ett brytmärke. Det andra som hände var att bilens larm gick igång med en polis-sirén under varje skärm och alla lysen började blinka fyra gånger i sekunden.
Gänget sprang iväg från parkeringen med eld i baken. På polisens larmcentral gick gick larmet om bilstöld med GPS-koordinater ut till samtliga enheter inom två kilometers radie. Vakten i firmans reception såg och hörde den blinkande bilen från sitt fönster och tryckte på sin larmknapp som också var kopplad som larm till alla blåljusenheter. Eftersom företaget enbart i Stockholm hade 800 anställda så stod det inom några minuter fyra brandbilar, sju polisbilar en läkarbil och två ambulanser på parkeringen och 100 meter upp var en helikopter på väg ner mot parkeringsplatsen.
Efter en snabb koll av läkaren fördes den medvetslöse Linus in i helikoptern för vidare transport till Karolinska. Kvar på marken var en stor blodpöl samt en plånbok. Rånarna hade ratat allt utom de ca 160 € och 1100 SEK som Linus haft i plånboken. Körkort och Amex Platina med flera kort var kvar. Vakten bekräftade Linus identitet för polisen och talade om att det var chefen för IT-avdelningen. ”Levde han?” Frågade vakten oroligt. ”Ja såvitt vi vet, men det såg inte bra ut,” sa den uniformsklädde.
Erika satt hemma och väntade, Linus hade ringt och sagt att han skulle åka om en stund. Hon hade förberett Te och varma mackor men Linus dröjde. Erika tog mobilen och ringde, signalerna gick fram och sedan kom telefonsvararen.
”Var är du älskling, ja väntar på dig.” sa Erika innan hon la på. Erikas sjätte sinne hade gett henne en känsla av olust. Hon försökte skaka sig av den, men den låg där och skavde i bakgrunden. Det var säkert mycket trafik och mobilen hade han kanske stängt av. Hon kunde inte sitta still, det var något fel, men vad?.
Hon ringde igen. Bara telefonsvararen. Hon ringde till receptionen, hon visste ju att den var bemannad dygnet runt, men ingen svarade där heller. Nu blev hon riktigt orolig och satte sig ner i köket och funderade. När telefonen ringde efter en stund hoppade hon nästan högt. Hon kände inte igen numret, men hon svarade ändå.
”Ja det är Erika.” Hon lyssnade på rösten i telefon och kände hur blodet försvann från huvudet. Hon var tvungen att böja ner huvudet mellan benen för att inte tuppa av. ”Hallå är du kvar?” Frågade telefonrösten. Erika tog ett djupt andetag och svarade sedan ”Ok jag kommer ner.”
Erika tänkte slänga mobilen i väggen, men insåg att den var bra att ha. ”Helvete, helvete, HELVETE” vrålade hon så att glasen klirrade i köksskåpen. Hon gick ut i hallen och slet åt sig en kappa och sin väska där hon visste att nycklar och plånbok låg. Hon hann inte vänta på hissen utan sprang ner och hoppade över vartannat trappsteg. En målad polisbil väntade redan utanför och hon klev in i baksätet. Två uniformerade poliser satt fram, bilen startade med tjutande däck och när dom kom ut på Strandvägen så kopplades blåljuset på.
Erika såg ingenting utan satt och blundade. ”Inte gråta, inte gråta, inte gråta...”, hon mumlade mantrat inom sig de minuter färden tog. Bilen tvärbromsade nere i någon slags källare och en civilklädd polis öppnade dörren för henne, hälsade och tog henne in i en hiss. De åkte ett antal våningar och klev sedan in i ett rum där en annan civilpolis hälsade på henne.
”Tråkigt det här som hände med din man, men jag lovar...,” ”Var är han?” Frågade Erika och tog av sin kappa som hon la över en stol, kriminalinspektör Erbesson som var 42 år tittade som förhäxad på Erika. Det här var förmodligen en av de vackraste kvinnor han sett. Hon var klädd i en åtsmitande silverfärgad overall med svarta mönster. Han skulle kunna svära på att hon var helt naken under, man kunde ana två hårda bröstvårtor på hennes generösa barm och hon hade en lång tjock fläta som gick ner till den trådsmala midjan.
”Jag ställde en fråga,” sa Erika med en röst som lät som isbitar som hälldes i en skål. Erbesson rodnade och det gick kalla kårar ner på ryggen när han såg hennes ögon. Dom var som ljusblå isbitar där ilskan glödde i dom stora kolsvarta pupillerna. Det här var ingen vanlig kvinna insåg Erbesson, det fanns en aura runt henne som var som en bomb som kunde brisera när som helst.
”Ja ursäkta,” sa han, ”vi är lika otåliga som du, men vi måste vänta här på läkaren.”
Erika satte sig och blundade igen, minuterna tickade på och Erika blev mer och mer frustrerad men började samtidigt kunna tänka klart och inse att detta var verklighet. Hon vände sig mot Erbesson,
”Kan du var snäll och berätta kort om det som har hänt?” Frågade Erika.
Erbesson berättade allt han visste och Erika lyssnade noggrant medan hon greppade stolskarmen så att knogarna vitnade. Han berättade att vakten sett fyra svartklädda killar springa iväg och att dom just nu tömde parkeringens övervakningskameror, men att ingen var just nu varken gripen eller misstänkt. Däremot hade dom hittat en kniv i närheten och dom undersökte just nu fingeravtryck och tog DNA.
Plötsligt slogs dörren upp. Det var inte läkaren utan Erikas pappa i sällskap med två uniformerade poliser. Erika flög upp i hans famn och nu kom tårarna. Stefan kramade och strök sitt enda barn över rygg och nacke medan Erikas kropp skakade. Stefan var själv inte oberörd, han såg tårögd ut.
”Vi får vänta och hoppas på det bästa,” mumlade han i Erikas öra.
Inspektör Erbesson kände hur svetten började bryta ut på överläppen och bläddrade frenetiskt i sitt block. Alla kände ju igen Sveriges rikaste affärsman, men här stod inget om att offret var släkt med honom, men kvinnan här var alltså dottern som hade sin mans efternamn. Erbesson hade hört att han var personlig god vän med polischefen och dessutom skolkamrat med ingen mindre än Justitieministern...Helvete också!
Erbessons funderingar avbröts av att en läkare i grön mundering kom in i rummet. Han såg förvånad på alla poliser men gick fram till Erika.
”Du är frun förstår jag?” Erika nickade med gråtsvullna ögon.
”Patienten kom in klockan 20:21 med helikopter och akutteamet tog genast...” Här blev läkaren avbruten av Stefan som sa, ”Hoppa över det där, det kan du skriva i din rapport, meddela det medicinska tillståndet istället.” Läkaren såg lite förorättad ut, men fortsatte efter några sekunder.
”Han mår bra efter omständigheterna, vi fick sy ett stort sår i bakhuvudet, inga frakturer, men säkerligen otaliga blåmärken, dessutom har han fått en rejäl hjärnskakning och han kommer att ligga nersövd tills i morgon. Enligt alla prover har han en toppfysik och kommer att bli helt återställd, men det kan ta lite tid.” Läkaren tystnade och såg lättad ut.
”Jag vill se honom,” sa Erika vars blick åter såg ut som ljusblå isbitar.
Läkaren såg panikslagen ut. ”Han ligger ensam men det är intensivvård, vi har massor med apparatur som inte får röras och är rädd för infektioner... Erika tittade på honom med en blick som gjorde att det gick kalla kårar uppför ryggen på honom. ”Ja hmm...frun kan få gå in ensam, men enbart hon.” Fick läkaren ur sig sedan.
Erika hade inte sett sjuksköterskan som stod vid dörren och som kom och tog henne i armen.
”Jag väntar nere i bilen,” sa Stefan medan sköterskan och Erika gick ut i en lång korridor, så småningom kom dom fram till en dörr. Utanför satt en civil polis på en stol. Sköterskan öppnade dörren och sa, ”rör ingenting, inte ens patienten.”
Rummet var svagt upplyst och i mitten stod en säng med ett bylte omgiven av slangar och apparater som surrade och klickade. Det fanns en stol vid sängen och Erika sjönk ner på den och tittade på sin man. Huvudet var lindat och ögonen slutna, i munnen hade han en slang och ansiktet var fullt av blå-svarta fläckar efter slag och sparkar.
En ofattbar ilska spred sig i Erikas kropp. Någon skulle få betala för det här. Hon satte sig i Yoga-ställning med korslagda ben och kände hur hon svävade som om kroppen var uppe i rymden. Plötsligt var hon i templet som hon besökt när hon var i Syd-Korea. Sangjenim dundrade emot henne ”Dangsin-ui gil-eun dangsin-jasin-eul wihae pyosidoeeoisseubnida.” Erika visste det, hennes väg var utstakad!
”När hon efter några minuter kom tillbaka till verkligheten fanns planen i hennes huvud. Någon eller några skulle få betala ett högt pris. Hela hennes kropp var som en sprängfylld adrenalinbomb. Hon sa, ”vi ses imorgon älskling” och gick ut ur rummet som pånyttfödd.
Erika gick tillbaka till rummet och konstaterade att inspektör Erbesson satt kvar.
”Vi kan inte göra så mycket mer nu tyvärr,” sa han. ”Vi får höra din man i morgon om det går bra.” Dom bytte telefonnummer och Erbesson lovade att titta på de filmer som fanns från parkeringens övervakningskameror och höra av sig. Erika gick ner till bilen, de två som satt i framsätet kände inte Erika igen, men hon kröp in till pappan där bak. Han föreslog att Erika skulle följa med och bo hos honom, så länge Linus var på sjukhuset. Erika tackade nej, hon ville vara ensam.
Bilen stannade utanför Erikas port. Innan hon gick ut, vände hon sig till pappan.
”Du brukar ha en del kontanter hemma, har du 50 tusen du skulle kunna låna mig några dagar?" Erika tittade allvarligt på honom.
Pappan såg en aning förvånad ut, men visste att det inte var någon mening att fråga dottern vad hon skulle ha dom till. Därför svarade han ungefär som det gällt en hundralapp.
”Jag har nog mer än så i kassaskåpet, är det bråttom?"
”Jag behöver dom tills i morgon,” svarade Erika och tillade, ”kan du fixa filen från övervakningskamerorna också? Polisen har beslagtagit dom, men det finns kopior eller hur?”
”Ok, jag låter någon köra hem dom till dig i morgon förmiddag.” svarade pappan och fick en hård kram och en puss på kinden av sin dotter som sedan gick ut och in i porten.
När Erika kom upp i våningen så gick hon direkt in till duschen slängde kläderna i tvätten. Naken gick hon in och satte sig och tryckte på automatiken. Dusch och ånga kom ut från alla möjliga håll. Tre kraftiga strålar kom underifrån och Erika såg till att hon hade sitt underliv just där. Rysningar av vällust fortplantade sig genom hennes kropp. Erika tänkte på sin man och lyckades hålla emot de minuter programmet gick, en minut innan programslutet började hon ivrigt smeka sin fitta med två fingrar medan hon med andra handen skruvade på sin styva högra bröstvårta. Sedan skrek hon hjälplöst, som ett skadat djur, ut sin njutning.
Erika var tidigt uppe och tvingade i sig en ordentlig frukost. Sedan gjorde hon armhävningar och sit-ups tills svetten rann i strömmar nerför panna och rygg. Hon hann precis duscha och klä sig innan det ringde på dörren. Utanför stod en av livvakterna som hon kände igen. Han överlämnade ett paket och en USB-sticka och sa att dom väntade nere vid porten och skulle ta henne med sig till sjukhuset. Erika gick in i Biblioteket och tryckte in två ljusknappar samtidigt i tre sekunder och en av bokhyllorna började svänga utåt.
Bakom skåpet fans en fyrkantig kassaskåpsdörr och Erika slog in den åtta-siffriga koden. Ett pysande hördes och den tjocka ståldörren öppnade sig en decimeter. Erika drog ut den och la in paketet och USB-stickan bland de andra sedelbuntarna, sköt igen dörren som låste sig direkt och gick tillbaka till ljusknapparna. Bokhyllan svängde tillbaka ljudlöst och Erika sprang sedan ner till den väntande bilen.
Fjärran från den svenska vintern, satt Marian och Lea i vardagsrummet och smuttade på varsitt glas rött vin. Tvillingarna hade somnat och friden spreds i det stora huset vid Medelhavet. Temperaturen i januari, var sällan under 13-14 grader och Lea hade inte ens något minne av att det någonsin snöat under sin uppväxt. Det var dock inte långt att åka om man ville till en skidbacke. En timmes körning norrut så började Alperna.
Marian var glad att slippa svenska minusgrader, men hon saknade naturligtvis Stefan, även om Lea hade tagit hans plats i sängen. Marian kunde aldrig drömma om att tjejsex kunde vara så skönt och annorlunda och dessutom med en artonåring. Lea var dock väldigt erfaren och Marian hade lärt sig massor på bara några dagar eller rättare sagt nätter. Marian hade skrikit sig hes av alla orgasmer när Lea slickat henne och använt en dildo samtidigt.
Nu satt dom tillsammans i soffan med badrockar, dom hade duschat tillsammans och Lea hade hela tiden smekt henne på strategiska ställen som en påminnelse om vad som skulle komma. Marian suckade hjälplöst när Lea öppnade hennes rock och med vinblöt mun sög på hennes vårtor som hade blivit blodfyllda och hårda.
Marian hade haft en sån där magkänsla av att Lea hade hade haft sex med Linus under tiden Erika var på sjukhemmet, men hon ville givetvis inte fråga om sånt, men tanken kittlade att hon kysst samma läppar som kanske omslutit Linus kuk som hon sett en skymt av i planet när hon var flygvärdinna. Nån gång hade hon funderat på hur det skulle kännas att bli knullad av honom, men förkastade omedelbart tanken med rodnande kinder. Marians tankar avbröts av att Lea tog henne i handen och drog henne mot sovrummet.
Lea hade slickat henne i en timme nu och Marian hade tappat räkningen på hur många gånger hon kommit på den mjuka tonårstungan. Den här gången hade dom lagt en handduk i sängen som redan nu var genomblöt. Marian fattade inte hur det kunde rinna så mycket, men det var likadant med Lea, det flödade ur henne och nu var det hennes tur att njuta, så dom vände på sig.
Marian var alldeles avdomnad i tungan efter att ha slickat Lea till flera orgasmer till sist avslutade dom med dildon i Leas stjärt och Marians tunga i den blöta kärleksgrottan när Lea äntligen fick nog och den darrande kroppen somnade i Marians armar.
Hemma i Sverige blev Erika avsläppt vid Karolinska entrén och blev sedan uppmanad att ringa när hon var klar. Linus hade vaknat och halvlåg i sängen. Förbandet på huvudet var kvar, men slangarna var borta och på stolen satt inspektör Erbesson med ett anteckningsblock i handen. Han var tydligen klar och reste på sig och sa att han skulle gå till väntrummet.
När Erika satte sig och tittade på Linus söndersparkade ansikte så kom ilskan över henne igen. Med ett högt gnyende föll hon ner med huvudet över Linus bröst och började gråta hejdlöst. Linus fattade inte att hon grät av ilska utan smekte henne över huvudet för att trösta. Han hörde hur hon snyftade tyst,
”Daeche geu salamodeul-i neohante museun jis-eul han geoya?”
”Vad sa du?” Frågade Linus tyst. Efter flera sekunder lyfte Erika på huvudet.
”Sa jag något?” Frågade hon medan hon torkade tårarna.
”Ja det lät som koreanska, jag har bara hört dig prata koreanska en gång förut.”
”Har du, när då? Frågade Erika
”När du födde tvillingarna,” svarade Linus och tittade allvarligt på henne.
Nu såg Erika lite gladare ut, ”äsch det var inget speciellt, nu pratar vi om dig,” sa hon kort.
Erikas ilska hade nu övergått till kärleksfull ömhet. Hon tittade på sin man, förutom bandaget om huvudet och ett otal blånader hade han bara en sprucken läpp. Hon böjde huvudet framåt och kysste honom mjukt på läpparna och funderade på om hon skulle suga honom? Det var frestande, men just då öppnades dörren och en sköterska kom in.
”Ursäkta, jag ska bar kolla några saker,” sa hon och klickade med en svart box hon hade i handen.
”Hur länge måste han vara kvar här?” Frågade Erika.
”Ja det bestämmer doktorn, men jag gissar att han får var kvar här ett par dagar till, sedan blir det sjukskrivning i 14 dagar.” sa sköterskan och log. Även Erika log medan Linus var försiktig med sin läpp.
När hon gått frågade Erika om vad som hänt på parkeringen och om han såg hur killarna såg ut. Linus kom bara ihåg killen som pratade och som hade svarta stickande ögon och skägg. Förmodligen från Mellanöstern. De andra tre såg han aldrig ordentligt. Linus sa att han blivit av med klocka och mobil, men plånboken hade polisen, fast utan pengar medan alla kort var kvar.
Erika tänkte på klockan som hon gett Linus på födelsedagen. En Patek-Philip Nautilus som kostat så mycket så att hon inte vågade tala om priset, då skulle han inte ha tagit emot den. Den gick inte ens att försäkra. Telefonen, en Samsung Ultra, var väl inget problem bortsett från allt besvär.
Efter att ha pratat med Linus i en halvtimme, lovade Erika att komma tillbaka dagen därpå och stanna längre, hon hade lite att uträtta nu. Inspektör Erbesson väntade tålmodigt på henne och redogjorde för läget. Ingen var gripen, men man hade sina misstankar.
”Vem misstänker ni ha gjort det här?” Frågade Erika vars ögon började övergå i isblått.
”Vi tror det är ett gäng som leds av Jahmal Ahmoudi, men det är svårt att bevisa från parkeringens film. Alla har ju svarta luvtröjor,” sa Erbesson.
”Han tog en dyr klocka från min man, ni kanske kan ta in honom? Han kanske har klockan på sig?” Sa Erika och Erbesson ryste när han såg att hennes ögon började se ut som två istappar.
”Jag vet, er man säger att klockan är värd några tusen, men vi kan inte ta in honom på dom grunderna,” sa Erbesson och såg nervös ut. Några tusen! Tänkte Erika, du är för fan inkompetent. Istället frågade hon med kall röst,
”Var håller dom här killarna hus?”
”Vi har dålig koll på var dom bor, men dom brukar hålla till runt Odenplan på kvällarna. Förresten måste du hämta Teslan som står kvar på parkeringen, vi kunde inte bärga den för larmet går i gång direkt och vi får inte upp varken dörrar eller motorhuv, så killarna fick ta fingeravtryck på plats, men det fanns inga.” Erbesson började nästan stamma av nervositet.
Erbesson skulle ringa kollegerna som skulle hämta dom, men Erika erbjöd honom att åka med henne eftersom hennes bil stod vid entrén. Dom svartklädda killarna i Forden höjde inte ens på ögonbrynen när Erika kom med Erbesson och dom fick order om att åka till kontoret. Väl framme så såg Erika den stora blodpölen på asfalten även om man försökt spola bort det värsta. Åter steg raseriet i henne så det nästan svartnade för ögonen. Erbesson och hon klev ur och Erika skickade iväg killarna.
”Ja bilen är ju egentligen beslagtagen av polisen,” mumlade Erbesson som tydligt såg hur Erika växlade i humör.
”Du det där hörde jag inte, har du problem kan du ringa till polischefen och anmäla mig,” sa Erika med iskall röst. Sedan vände hon sig mot bilen och sa ”Sesam” och förardörren åkte ut ca 30 cm med ett pysande. Erbesson stirrade och såg ut som en fågelholk i ansiktet. Erika drog ut dörren lite mer och sjönk ner på skinnsätet och tryckte på displayen. Dörren på andra sidan öppnades.
”Hoppa in nu så kör jag dig till Bergsgatan,” sa Erika otåligt.
Nere i Frankrike hade Marian blivit väckt av att Lea låg mellan hennes ben och mjukt slickade i dom redan blöta vecken. Marian kapitulerade omedelbart 0ch njöt av den lilla sprattlande tungan. Lea puttade in en kudde under Marians ryggslut och fortsatte retsamt att slicka försiktigt, precis så mjukt att Marian inte skulle komma. Lea kom nu åt den lilla anusrosetten som hon började bearbeta. Marian gnällde som en löpsk hynda. Efter en lång stund kände Marian hur Leas slickande byttes ut mot en dildo som pressades mot det bakre hålet. Lea hade nu flyttat tillbaks sin tunga till Marians fitta och med darrande kropp tog hon emot dildon som spände ut ringmuskeln och slank in.
Fortsättning följer i del 27.
Fler noveller av samma författare
