Han som tog min oskuld
Författare: spelle2 Datum: 2024-11-06 17:21:30
Kategori: Homo och Första gången
Läst:
21 472 gånger
Betyg: 4.3 (5 röster) 6 medlemmar har denna novell som favorit
Liten hälsning till läsaren: Detta är en av mina längsta noveller jag skrivit där jag ville testa med mycket uppbyggnad. Ha tålamod, hoppas ni tycker om den och skriv gärna en kommentar. Älska läsa vad ni tyckt om det jag skriver. Mycket är inspiration från min första gång. Trevligt runkande! / Spelle
_______________________________________
Vi körde snurra flaskan jag och mina kompisar. Med några öl in blev frågorna mer och mer sexuella, så som det alltid var när man var 20 år och kroniskt kåt.
”Den som flaskan pekar på ska berätta hur den förlorade oskulden!”
Alla väntade förväntansfullt när min kompis Andreas snurrade på flaskan. Vem skulle den hamna på? Runt och runt och runt tills den bromsade in framför… Ja ni gissade det, mig. Några busvisslade, några fnissade. Nu skulle dom få höra tänkte dom.
Problemet var bara att jag var inte öppen med min läggning än och även fast jag var det så hade jag aldrig vågat berätta sanningen ändå. Det faktum att det var en man mer än dubbelt så gammal som jag och att jag blev lurad in i det var för skämmigt för mig att erkänna. Jag ljög ihop någon historia om någon brud på en hemmafest i Dalarna där jag från början är uppvuxen. Inte för mycket detaljer men tillräckligt för att det skulle verka trovärdigt. Ni kanske förstår att det var inte första gången jag ljugit om en sådan här sak.
Den kvällen när jag åkte hem på bussen, småfull, kunde jag inte undvika tänka tillbaka på det.
***
Jag hade bara för en vecka sen fyllt 18 år och samma kväll gjort ett konto på en av chattsidorna för gay- och bipersoner. Mitt användarnamn var ”Nybörjare18”. Ett namn som jag idag förstår lockade ett visst sorts klientel. Något jag då var för blåögd för att inse. Kanske skulle det ha varit mitt namn egentligen, ”naiv18”. För det var just vad jag var. Efter alldeles för många korta konversationer som dog ut rätt så snabbt så fick jag en notis från en ”Professor46”. Han frågade om jag ville chatta privat. Klockan närmade sig tio på kvällen och jag började tröttna så jag kände, varför inte. Klickade på honom och öppnade en egen chatt.
Jag - ”Tjabba!”
Professor46 - ”God kväll. Hur står det till?”
Jag - ”Jo bra. Lite uttråkad, ligger i sängen och spelar tv-spel.”
Professor46 - ”Hur gammal är du?”
Jag - 18! Fyllde förra veckan.”
Professor46 - ”Grattis! Men vad gör du hemma i sängen en fredagkväll då? Borde du inte vara ute och festa?”
Han hade en poäng.
Jag - ”Är ingen festkille. Föredrar tv-spel.”
Professor46 - ”Så lite av en nörd då förstår jag?”
Jag - ”Haha jo kanske. Har glasögonen som backar upp din teori och jag fick MVG på mitt matteprov igår.”
Professor46 - ”Duktig pojke! Sånt gillar jag att höra. Är matematikprofessor nämligen.”
Jag - ”Oj wow! På högskolan då eller?”
Professor46 - ”Precis!”
Han var så enkel att prata med att jag fann mig helt förlorad i vår konversation. Tv-spelet fick vänta. Efter en timme av oavbrutet chattande visste jag att han jobbade i Norrland där han kommer ifrån men är i Stockholm på besök. Han har två hundar och är skiljd. Hans favoritspel är Zelda Twilligt Princess och han älskar våra ute i naturen.
Professor46 - ”Trevligt att få chansen att lära känna dig William. Kan tänka mig du inte får vara så mycket ifred här inne ikväll.”
Jag hade berättat mitt namn, han hade inte gjort desamma tillbaka men det brydde mig inte så mycket.
Jag - ”Du kan kalla mig Wille! Gör alla andra.”
Professor46 - ”Dåså. Wille.”
Jag - ”Jo flera har skrivit men svarar dom inte. Tyckte om att prata med dig.”
Professor46 - ”Klockan har hunnit bli sent ser jag. Synd, hade varit trevligt att träffa dig ikväll Wille. Vi hade kunnat ta en promenad.”
Jag - ”Det går bra!”
Professor46 - ”Säkert? Klockan är snart 23:00 Wille. Tror inte dina föräldrar vill att du är ute så sent?”
Jag - ”Äsch fan jag är 18! Jag får bestämma själv!”
Professorn46 - ”Om du är säker så!”
Det visade sig att hans hotell inte låg långt ifrån vårt hus. Så vi bestämde träff nere vid sjön bara några minuter från oss båda. Det kändes tryggt att promenera en väg jag sprungit flera gånger och kan utantill om något skulle hända. Tio minuter efter jag loggat ut från chattforumet var jag påklädd och ute genom ytterdörren. Farsan låg och snarkade högljutt framför teven och jag visste jag hade ett par timmar innan han skulle vakna och undra vart jag var.
Jag kom gåendes ner mot sjön i snabba steg. Där stod en lång figur nära en av dom glest placerade lamporna. Han hade en jeansjacka och beiga chinos kunde jag urskilja. Precis som professorn sagt han skulle ha. Det måste vara han. Min nervositet fick mina händer att skaka. Jag körde ner dom i fickan när jag närmade mig honom. Tänk om det inte var han? Det kunde ju varit en annan man med liknande klädsel. Helvete varför bad jag inte om hans namn?!
Professorn - Wille?
Jag kände mig både bli lättad och stel som en pinne av nervositet. Det var han.
Jag - Ja.
Min röst sprack. Herregud vilken tönt jag måste låtit som. Han sträckte ut handen. Jag fattade tag i den lite lamt. Han hade ett kraftigt handslag, manligt. Hans hand var enorm jämfört med min med håriga fingrar och beniga knogar.
Professorn - Trevligt att du kom! Oj vad du skakar vännen fryser du?
Jag - Nej då! Lite nervös bara…
Professorn - Du behöver inte vara nervös Wille. Vi ska bara ta en promenad. Väldigt ofarligt.
Trodde han jag. Jag visste minst fem platser längst med sjöpromenaden där lyktorna inte lyste upp och han skulle kunna dra in mig i skogen och råna mig. Men jag försökte inte tänka på det och skrattade lite lamt.
Professorn - Vilket håll?
Jag - Öhm… Jag brukar gå hitåt.
Professorn - Efter dig Wille!
Så var promenaden ett faktum. Professorn började småprata direkt om vädret och dom mer och mer kyliga kvällarna nu när det blivit september. Jag lyssnade och nickade men kunde nästan bara fokusera på hur lång och ståtlig han var. Säkert närmare 190 cm hade han en ganska smal kroppsbyggnad men breda axlar. Han hade ett välansat skäggstubb och lite mer mustasch. Det mörkbruna skägget hade grått insprängt här och där, precis som hans ögonbryn. Han bar glasögon precis som jag. Fast istället för mina tunna, runda hade han tjocka, svarta, fyrkantiga. Han såg väldigt manlig ut och fick mitt hårlösa ansikte att se väldigt pojkigt ut.
Jag vet inte om det var modellen på hans beiga chinos eller om han bara var så pass stor men hans bula var väldigt tydlig. Min blick kunde inte slita sig och när han harklade sig och tvingade mig att titta upp på honom så hoppade jag ner med min blick så fort jag fick en chans tillbaka till hans skrev igen. Fan det var då det slog mig. Jag insåg att vi aldrig hade pratat om sex-grejer. Tänk om han förväntar sig något jag inte är redo att göra? Knuten i magen blev allt hårdare. Jag måste sluta stirra, jag får inte bjuda in honom till att tro något. Men igen och igen hände det. Min blick fast på hans skrev.
Professorn - Något annat som har din uppmärksamhet?
Jag tittade upp på honom. Han log.
Jag - Va? Nä… Förlåt. Mitt huvud var någon annanstans.
Professorn - Jag märkte det. Men nu har jag pratat nog om mig själv. Berätta mer om dig Wille.
Jag - Ja… Vad vill du veta?
Professorn - Vad ska du bli när du blir stor unge man?
Jag - Vet inte… Farsan vill nog att jag ska fortsätta plugga matte men helst vill jag bli tv-spelsutvecklare.
Professorn - Så spännande! Jag tycker du ska följa ditt hjärta. Våga lite!
Jag - Mmm… Dålig på sånt.
Professorn - Att följa ditt hjärta?
Jag - Att våga. Ganska feg av mig…
Professorn - Äsch det tycker jag inte.
Vi passerade några ankor som låg och sov. Mina steg nära dom i gruset väckte dom och dom flög snabbt iväg. Ljudet skrämde mig och jag hoppade tydligt till. Professorn skrattade högljutt.
Professorn - Komedi är tajming.
Jag log lite generat.
Professorn - Jag tycker du är väldigt modig. Du vågade träffa en vilt främmande man på en promenad mitt i natten.
Mitt hjärta hoppade till. Det var sant, nu blev jag nervös igen.
Jag - Jo…
Professorn - Men du kanske hade hoppats på mer än en promenad?
Jag - Vad menar du?
Professorn - Min erfarenhet säger att man kan bli väldigt modig om man vet att belöningen är bra.
Jag svarade inte utan kände bara mina kinder rodna. Ville jag ens något mer än en promenad? Jag vågade inte ens tänka på vad mer skulle kunna hända. Mina händer skakade av nervositet när vi fortsatte på stigen som ledde in i skogsparitet.
Professorn - Hade du hoppats på mer än en promenad ikväll Wille?
Jag - Nä… Eller jag vet inte. Hade du?
Professorn - Nu är det jag som ställer frågorna.
Han lät så vänlig på rösten men orden var stränga. Vi stannade aldrig. Helt själva fortsatte vi genom skogen.
Professorn - Du kallade dig nybörjare i chatten. Vad menade du med det?
Mina kinder var illröda. Tur att vi var precis mellan två lyktor så det doldes.
Jag - Ja asså… Inte gjort så mycket än.
Professorn - Sexuellt?
Jag - Mmm…
Professorn - Wille du behöver inte skämmas. Du är bara 18 år.
Han såg mitt röda ansikte tydligt under lampan vi passerade.
Professorn - Vad har du gjort än då?
Jag - Största jag gjort va att jag sög av en klasskompis på en hemmafest en gång förra året.
Professorn - Skulle du säga du bara gillar killar Wille?
Jag - Jo tror det. Men hur vet man det?
Professorn - Det märker du allt eftersom.
Jag - Har du varit med brudar också?
Han ignorerade min fråga.
Professorn - Så då har du inte haft sex med nån än?
Jag - Nä…
Professorn - Varken stoppat in den i nån eller fått en kuk i dig?
Det var första gången jag hörde honom säga något grovt. Det kändes konstigt. Som att höra sin egen lärare svära.
Jag - Nä….
Professorn - Vad skulle du vilja göra då?
Jag - Vet inte om jag är redo för något sånt än. Tänker det gör så ont att få den i sig.
Professorn - Jag tänkte mer vad du trodde du föredrog men låter som du föredrar vara passiv då.
Jag rodnade igen.
Professorn - Du behöver inte vara orolig Wille jag kommer inte göra något med dig som du inte vill själv. Jag är så nöjd med en promenad så.
Det blev tyst för första gången mellan oss. När vi passerade en till lykta kunde inte min blick undgå att dras till hans skrev igen. Helvete! Hans bula var ännu större nu. Det var tydligt! Han hade blivit svullen. Mitt hjärta höll på att dunka sig genom min bröstkorg nästan.
Professorn - Haha ja du får ursäkta Wille.
Så han och med sin vänstra hand lät han mig få tydligt se honom rätta till hans skrev lite innan han fortsatte promenaden.
Professorn - Jag må va dubbelt så gammal som dig men mina hormoner pumpar än.
Jag - Ingen… Öhm… Ingen fara.
Professorn - Men så du har sugit en kuk innan?
Jag - Ja…
Professorn - Stor eller liten?
Jag - Ganska liten tyvärr…
Professorn - Tyvärr? Gillar du stora kukar Wille?
Jag - Eller jag menade inte så… Menade…
Professorn - Så du gillar inte stora kukar?
Jag - Jo det är klart menade bara…
Professorn - Dåså.
Han avbröt mig igen och jag förblev tyst.
Professorn - Fick du honom att komma?
Jag - Nej eller asså jag sög honom en liten stund bara sen var han nära att komma väldigt fort och han ville inte komma i min mun så jag runkade av honom då istället.
Professorn - Vad tråkigt. Ville du att han skulle komma dig i munnen?
Jag - Oj öhm… Vet inte. Nyfiken på hur det smakar såklart.
Professorn - Inte smakat din egen?
Jag - Nä…
Professorn - Du får nog börja där så du vet om du tycker om det ens.
Jag - Hur då?
Han skrattade men tystnade snabbt när han insåg att min fråga var genuin.
Professorn - Åh Wille du är verkligen en nybörjare som du sa. Ja du kan lägga dig i sängen på rygg och sen rulla upp benen som du ska göra en kullerbytta bakåt. Då får du dina knän om varsin sida av ditt huvud och din snopp ovanför ansiktet så runkar du bara tills du kommer.
Varför hade jag inte tänkt på det?
Professorn - Det blir hemläxan efter dagens promenad.
Vi båda skrattade lite och fortsatte vår promenad. Kort efter var vi tillbaka där vi hade börjat.
Professorn - Det här var ju över alldeles för snabbt. Så synd. Förstår att du är trött och vill hem annars hade jag gärna bjudit över dig till mitt hotellrum på fika.
Jag - Jag är inte trött.
Professorn - Men undrar inte din pappa vart du är?
Jag - Nej då han tror jag sover på mitt rum, smög ut!
Professorn - Ja men kom med mig till hotellet då så tar vi en kopp te och värmer oss lite.
Sagt och gjort. Väl uppe höll han dörren öppen för mig. Jag klev in till ett gigantiskt hotellrum med en stor dubbelsäng, en soffa, en fåtölj, ett skrivbord och ett stort badrum. Vi var näst högst upp och utsikten över stan var fantastisk. Han pekade mot tvåsits-soffan.
Professorn - Varsågod.
Jag slog mig ner i soffan mittemot honom där han satte sig bredbent i fåtöljen. Han lät lite nonchalant sin ena hand landa nära hans skrev. Hans bula var så stor så den skrämde mig. Kunde den verkligen bli större?
Professorn - Vad fantiserar du om då Wille? När du leker med din snopp.
Jag - Vet inte…
Professorn - Det vet du visst. Du kan berätta för mig. Jag skvallrar inte för någon.
Han blinkade åt mig och jag log generat.
Jag - Jag… Jag brukar tänka på hur det vore att förlora oskulden.
Professorn - Hur tänker du det skulle vara?
Jag - Nog ont men också skönt. Hört att man har en punkt i sig som kille som kan göra det väldigt skönt om man kommer åt.
Professorn - Precis. Din prostata. Du kan också massera den med ett finger.
Jag - Kan man?
Professorn - Haha ja. Blir din andra hemläxa helt enkelt. Men det är klart det är skönare att massera den med en stor kuk.
När han sa det lät han sin hand lite försiktigt stryka över hans bula. Instinktivt svalde jag. Vad menade han med det?
Professorn - När du en dag låter en man med en stor kuk knulla dig kan du få så skön massage mot din prostata att din snopp sprutar utan att du rört den.
Jag - Som när man sover?
Varför erkände jag precis det? Fan jag tänkte mig inte för längre. Min hjärna hade slutat fungera. Det var något primalt med hur jag plötsligt tänkte.
Professorn - Har du haft våta drömmar Wille?
Jag rodnade.
Professorn - Det är okej. Vanligt när man inte kommer så ofta. Hur ofta runkar du?
Jag - Nästan varje dag.
Professorn - Du får börja göra det varje dag.
Jag - Okej…
Professorn - Ibland kan det hjälpa också att runka på olika sätt.
Jag - Olika sätt?
Professorn - Du kan till exempel testa med ett finger i rumpan samtidigt.
Jag - Oj, aldrig gjort…
Professorn - Du vet om du vill kan du få göra din hemläxa redan ikväll, här, om du vill så att säga.
Jag kände hur jag rodnade igen. Det vore ju häftigt att få lite hjälp… Jag tror mitt uteblivna svar var tillräckligt av ett godkännande för honom och han ställde sig upp från sin fåtölj.
Professorn - Sätt dig här på soffkanten.
Han pekade mot armstödet.
Professorn - Så när du lutar dig tillbaka ner i soffan hasar du upp benen som att du ska göra en bakåtkullerbytta.
Jag gjorde som han sa, tur att mina jeans hade lite stretch i sig. När min rygg landade i soffan kilade armstödet sig in under min rumpa och jag satt nästan fast med benen i luften. Professorn tog tag i min smalben och tryckte ner mina ben mot mitt huvud så jag låg som en groda upp och ner.
Professorn - Du är väldigt vig Wille. Gör det ont att ligga så här?
Jag - Nej det är okej.
Jag var helt förlorad i hans beröring. Det pirrade i hela kroppen och där och då var jag helt och hållet i hans våld.
Professorn - Så här ska du ligga hemma.
Han stod vid armstödet, lutad över mig. Hade vi varit nakna nu hade han nog haft perfekt position för att sätta på mig… Helvete vågade knappt tänka tanken. Det pirrade i hela kroppen och knuten i magen var som ett slag i magen.
Professorn - Ser du. Hade du haft din snopp framme nu hade den nästan nått dina läppar. Om jag pressar lite så här.
Han tog tag i min rumpa med greppet runt resåren på jeansen och pressade mitt skrev mot mitt ansikte mer. Jag råkade stöna till och han log lite mot mig.
Professorn - Så pass?
Jag - Luften gick ur mig lite…
Hans grepp gled lite och jag kände hur mina jeans och kalsonger började hasa av min rumpa.
Professorn - Oj dina byxor satt visst lite löst. Ligger du okej så här?
Han gjorde inget försök att dra upp mina kalsonger igen utan istället lät han dom glida av min rumpa helt. Jag kände den svala luften mot mitt hål. Jag låg med rumpan helt blottad och skinkorna helt särade.
Jag - Mmm…
Professorn - Oh Wille du har en väldigt fin rumpa.
Jag - Tack.
Professorn - Är du naturligt så här slät Wille?
Jag - Ja…
Professorn - Inte ett hår.
Jag kände honom dra sitt finger längst med min skåra. Jag rös av beröringen. Han log lite försiktigt åt min reaktion.
Professorn - Första gången någon rör dig så här va?
Jag - Jo…
Professorn - Det märks. Du är så spänd min vän. Försök slappna av.
Jag tog ett djupt andetag. När jag andades ut tryckte han med sina händer mot undersidan av mina lår. Mina ben särades ytterligare. Hans blick var tillbaka på mig när han strök sitt finger igen i min skåra, denna gång rörde han vid mitt hål. Jag tyckte till.
Professorn - Lugn Wille. Kommer du ihåg? Jag kommer inte göra nått du inte vill.
Jag nickade, så gott jag kunde så som jag låg.
Han sög på sitt knotiga långfinger länge innan han förde det mot mitt hål, hela tiden med blicken fäst i mig. Det var som att han inte villa missa en sekund av hur jag skulle uppleva detta. Jag kände hans blöta fingertopp mot mitt hål. Fan det är nu det händer, första gången. Första gången någonting tränger in i mig. Var jag verkligen redo? Ett finger gör ju inget försökte jag övertala mig själv. Han började pressa in sig. Som en reflex spände jag mig så pass att han knappt kom in med sin fingerspets.
Professorn - Andas Wille. Det är bara ett finger. Andas. Släpp in mig.
Hans röst var så lugnande. Jag försökte desperat lyda men det var svårare än jag trodde. Han tryckte emot igen. Denna gång kunde hans fingerspets glida in i mig. Jag stönade. Jag kände varje centimeter av honom passera mitt hål. Nu hände det, jag blev fingrad för första gången. Han var tålmodig men bestämd, långsamt fortsatte han inte rädd för mina gnyn. Han stannade inte förrän han var helt i mig med fingret. Jag kände hans andra knogar pressa mot min rumpa, nu var fingret hela vägen i mig. Jag kunde inte ro för det. Jag stönade igen. Så tyst jag bara kunde men ändå ett stön. Hans finger var hela vägen i mig.
Professorn - Visst är det skönt Wille?
Jag nickade. Våra blickar låsta i varandra.
Professorn - Varför ser du så rädd ut Wille? Det är bara ett finger.
Jag kunde känna honom gnida runt sitt finger. Jag kände hur det rörde sig i mig, jag försökte hålla tillbaka men jag stönade igen.
Jag - Jag… Åååhh… Jag är inte rädd. Bara lite nervös kanske…
Professorn - Du kan lita på mig Wille. Jag kommer inte göra något du inte vill.
Han backade ur sitt finger till knogen innan han körde in den lite snabbare den här gången. Jag stönade igen, som om han tryckt på en knapp, det skedde som en instinkt.
Professorn - Ser ut som du vill detta eller hur?
Jag nickade.
Professorn - Låter som du vill det också så som du stönar.
Jag - Förlåt… Åååh!
Professorn - Du behöver inte be om ursäkt Wille. Dina stön är som musik för mina öron.
Han drog ut sitt finger ur mig och jag kände honom pressa nu två fingrar mot min öppning.
Jag - Vänta! Försiktig!
Professorn - Ta det lugnt Wille. Andas.
Han började pressa sig in i mig igen, nu med två fingrar. Jag stönade högljutt.
Jag - Aaah!! Förlåt!
Professorn - Det är ingen fara Wille. Andas lugnt. Hade det här varit lätt hade det inte varit en läxa eller hur?
Det lät klokt. Jag försökte mitt bästa att bita mig i tungan och inte stöna så högt. Andra hotellgäster kanske hörde oss, eller snarare mig. Professorn var väldigt tyst och lugn. Så till sist kände jag knogarna från hans andra fingrar när han körde in dom två han hade i mig till botten. Igen stönade jag instinktivt.
Jag - Åååh! Snälla! Försiktig!
Professorn - Andas pojk. Andas.
Jag kände honom vrida runt sina fingrar i mig. Hans handflata var vänd uppåt nu. Känslan skickade stötar i mig av både smärta och njutning.
Jag - Aaah!! Försiktig!
Professorn - Jag är försiktig Wille. Det är bara två fingrar. Tänk dig sen när du ska förlora din oskuld. Hur ska du klara en stor kuk om du inte klarar två fingrar?
Oj, han hade kanske en poäng där. Om andra män var hälften så stora som han verkade vara skulle jag aldrig ha en chans. Jag drog ett djupt andetag och slappnade av.
Professorn - Sååå ja. Lugna andetag. När du är hemma och övat sen ska du ha fingrarna uppåt så här. Då kan du lättast nå.
Jag - Nå vadå?
Professorn - Punkten du pratade om. Din prostata.
Jag kände hans fingrar röra sig i mig, mina andetag blev allt mer ansträngda, vad gjorde han? Så tryckte han sina fingrar upp och i samma stund trodde jag att jag skulle kissa på mig, följt av en njutning jag aldrig upplevt förut. Jag brast ut i ett högljutt stön.
Jag - AAH! Vad gör du?
Professorn - Lugn Wille lugn. Det är din prostata.
Jag flåsade högljutt.
Professorn - Du är väldigt duktig. Var det skönt?
Jag - Jag… Tror det…
Professorn - Sen när du kan ta en stor kuk kommer du kunna känna det varje stöt.
Samtidigt som han sa det stötte han in sina fingrar som om det vore kuken han pratade om. Igen och igen. Hans blick såg nästan arg ut medan han körde in sina fingrar i mig gång på gång. Smärtan övergick i total njutning och jag kände hur jag nästan svävade bort i en helt ny upplevelse.
Professorn - Blicken kvar på mig Wille.
Han klappade mig lite hårt på kinden. Jag ryckte till och såg förvirrat upp på honom där han fortfarande stod lutad över mig.
Professorn - Hur känns det Wille?
Jag - Väldigt bra…
Professorn - Tänk dig hur mycket skönare det skulle vara med en stor, hård kuk istället?
Jag kände min kropp isa till, nej, jag var inte redo.
Jag - Mmmm… Men vågar inte än.
Professorn - Jag förstår. Du är rädd att det ska göra ont om den är för stor?
Jag - Ja…
Professorn - Tyvärr har jag en väldigt stor kuk…
Jag stirrade storögt på honom, så mina aningar stämde.
Jag - Hur… Hur stor?
Professorn - För stor för dig. Du klarar knappt två fingrar.
Han körde in dom hårt i mig och jag stönade högt.
Professorn - Ser du?
Jag - Aaaah… Men… Kan jag… Ååhh…
Professorn - Kan du vad?
Han fortsatte fingra mig snabbare och hårdare för varje drag. Det var som att han knullade mig med sina långa, grova fingrar. Min egen kuk låg ihoppressad innanför mina kalsonger, så hård den kunde bli i det lilla utrymme den hade.
Jag - Kan… Åååh… Kan jag… Få se?
Professorn - Få se vad Wille? Du måste vara tydligare.
Han pressade sina fingrar mer och mer upp mot min prostata varje gång han körde in dom. Det kändes som jag skulle kissa på mig och spruta samtidigt. Jag flåsade som jag sprang ett 100-meterslopp.
Jag - Åååh!! Ååååh!! Jag… Tror jag… Kommer komma!
Så lika snabbt som han körde in dom i mig drog han ur sina fingrar. Jag kände nästan en panik skölja över mig, jag var så nära, han får inte sluta!
Jag - Nej!!!
Professorn - Få se vad?
Jag - Få… Få se din… Kuk?
Han log mot mig, som om jag precis bad om det han väntade på.
Professorn - Det kan du.
Han ställde sig upp från soffkanten, hans överkropp tornade över mig. Han var lång och så som jag låg ihoptryckt blev jag ännu mindre under honom. Han började långsamt knäppa upp sina byxor och dra ner sin gylf, allt medan jag låg kvar med min nakna rumpa upp i luften, mitt uttänjda hål blottat, helt fast i varje rörelse. Han drog ner sina byxor halvvägs över låren. Kvar var hans gråa kalsonger och vad som såg ut som en lång ål som låg längst med ena benet. Han hasade ner sina kalsonger långsamt, blottade en hårig buske innan centimeter för centimeter av hans långa hårda kuk blottades framför mig.
Tillslut förr hans stora kuk ur hans kalsonger som om han släppt lös en orm. Det kanske var vinkeln jag såg den ifrån där jag låg under honom men den såg nästan ut som ett tredje ben där den hängde tungt. Han såg helt hård ut men ändå hängde den tungt. Den måste varit så stor att den blev för tung för att stå ut. Under hängde två enorma pungkulor lågt ner. Jag hade inga ord, min haka var i mitt bröst, min tunga nästan hängde som en hund utanför munnen. Hur kan man vara så stor?
Professorn - Ser du den bra?
Han tog tag i roten på hans stora kuk och svingade den retsamt framför mig. Rörelsen var nästan hypnotiserande. Jag nickade försiktigt.
Professorn - Vad tycker du då Wille?
Jag - Den är enorm! Hur stor är den?
Professorn - För stor för ditt trånga hål egentligen.
Han flinade. Jag svarade inte, han hade rätt. Den var alldeles för stor för mig.
Jag - Jag… Jag visste inte man kunde få så stor kuk…
Professorn - Du är så söt. Så oskyldig.
Han hasade ner igen tillbaka till mig där jag låg, fortfarande med sin blick fäst i min. Han måste ha sett på mig hur rädd och förvånad jag blev när jag kände något väldigt varmt och hårt landa i min nakna skåra.
Jag - Nej! Jag är inte redo!
Professorn - Ta det lugnt Wille, den måste ligga någonstans bara. Vill ju inte att den kläms.
Jag - Oh… Okej då.
Det gick väl bra tänkte jag. Bara han inte får för sig något…
Professorn - Vill du ha en kudde under huvudet Wille?
Jag hann aldrig svara. Han lutade sig över mig och sträckte sig efter en kudde bakom mig, jag kände hans hårda kuk glida längst min skåra fram och tillbaka. Herregud jag trodde jag skulle komma i kalsongerna. Aldrig hade jag känt en sådan här känsla, jag var så nyfiken men också så nervös. Han var alldeles för stor för mig. Han la en liten kudde under mitt huvud och log vänligt mot mig, jag log lite blygt tillbaka.
Professorn - Känns det bra så?
Jag - Ja…
Professorn - Känns det bra så också?
Han tog tag i sin kuk och gned den mot mitt hål. Jag råkade stöna till och han log som om det räckte till svar.
Professorn - Du är så fin Wille. Kan inte förstå att du är oskuld.
Jag - Jag är inte… Åh… Redo…
Professorn - Nej du har sagt det redan.
Han pressade sitt ollon mot min öppning igen. Jag stönade igen. Fan då, jag måste sluta stöna. Det bara triggar honom!
Professorn - Men du tycker uppenbarligen det är skönt när jag gör så här.
Han tryckte igen. Hans ollon kändes våtare nu än innan, nästan så det började pressa sig in. Jag gnydde fram ett nej.
Professorn - Tycker du inte det är skönt? När den här stora kuken leker med ditt hål? Det ser ut som det.
Det var nog då jag gjorde mitt största misstag, jag nickade. Det var skönt, jag erkände. Han log, han hade mig fångad.
Jag kände hans stora våra ollon pressa mot min alldeles för trånga öppning igen.
Jag - Det kommer inte gå!
Flämtade jag, förvirrad av mina känslor. Jag visste att jag inte var redo men jag ville också så gärna pröva.
Professorn - Lugn Wille. Det är bara så du ska få känna hur det känns sen när du är redo.
Han pressade lite till. Det kändes som han var på väg att tränga sig in. Jag spände emot för allt jag kunde men hans spott gav honom mer glid än jag kunde motstå med min vilja.
Professorn - Sen när du är redo då är det nu du ska försöka slappna av, pressa emot medan mannen pressar sig in så här.
Han tryckte lite till och jag kunde känna hans ollon börja tränga in i mig. Jag andades stora andetag, försökte pressa emot honom. Det var bara övning, det var bara övning.
Professorn - Ååååhhh Wille. Precis så ska du släppa in mannen sen.
Det kändes som han skulle dela mig på mitten när hans stora ollon gled långsamt förbi min ringmuskel.
Jag - Vänta… Aaahhh vänta! Inte mer! Ååååh jag… Är…. Inte…
Professorn - Redo, jag vet! Ta det lugnt. Vi bara övar Wille. Jag kommer inte gå djupare.
Jag - Har… Har du skydd på dig?
Professorn - Oroa dig inte Wille.
Det var inte svar på min fråga men jag misstänkte vad det betydde. Han stod kvar lutad över mig med sitt ollon fortfarande i mig. Jag kunde fortfarande se större delen av hans stenhårda kuk försvinna ner mellan mina skinkor. Hur ska jag någonsin klara ta en man när jag är så här trång?
Professorn - Jag kommer trycka bara lite till. Så du får öva på andningen igen. Oroa dig inte jag ska inte gå djupt.
Jag - Oh… Okej…
Det räckte med någon centimeter till och det brände till. Jag gnydde igen och han började långsamt backa.
Professorn - Okej inte djupare än så. Vi övar på det här djupet nu. Fram…
Han förde sitt ollon in.
Professorn - … Och tillbaka.
Han backade igen nästan hela vägen ur mig innan han körde in den igen, långsamt men metodiskt. Känslan var fantastisk, allt det onda hade nu försvunnit. Jag kunde inte fatta att hans stora ollon gled in och ur mig utan att det gjorde ont! Det här var verkligen en bra övning. Han höll alltid sin blick på mig men något hade förändrats. I hans ögon såg jag mer hunger, mer allvar.
Professorn - Det är så vackert Wille. Att se ditt trånga hål sluka mitt ollon gång på gång. Du är så duktig.
Jag flåsade fram ett tack.
Professorn - Så bra övning för dig sen när du är redo då har du redan övat med största kuken du kunde.
Jag nickade, allt han sa var som den enda sanningen. Som om hans ord var lag.
Professorn - Du inser det va?
Jag - Vad?
Professorn - Att du kommer aldrig hitta någon så stor som mig.
Jag - Inte?
Han skrattade och tryckte på lite mer. Jag skrek till, smärtan kom tillbaka. Den och rädslan. Inte längre in!
Professorn - Ser du. Knappt ollonet går in och du kvider som en stucken gris.
Han backade ur mig igen.
Professorn - Du klarar lite till Wille. Vi måste öva på andningen igen.
Jag - Nej snälla vänta!
Professorn - Det är bra för dig Wille. Du kan lita på mig ta det lugnt. Lita på din professor.
Han började pressa emot, jag kände mitt hål spänna men jag försökte trycka emot, slappna av. Allt som han förklarat innan, allt samtidigt som min mun svamlade.
Jag - Jag är inte… Åååh… Redo…
Professorn - Tror du är det Wille. Känner hur du släpper in mig.
Han fortsatte pressa sig in i mig, djupare och djupare än han varit innan. Djupare än någon någonsin varit innan. Mina nej blev svagare och svage och mina stön bara högre.
Professorn - Ssscchhh Wille. Andas. Slappna av. Släpp in mig nu.
Jag trodde jag skulle gå sönder på mitten, han var inte ens halvvägs in.
Jag - Det… Åååhh… Det går inte…
Professorn - Det går. Det är bara träning. Ta det lugnt. Andas. Du är så duktig Wille.
Jag lydde. Det är bara träning. Jag måste vara lugn. Jag försökte andas så lugnt jag kunde men smärtan gjorde det svårt. Han var alldeles för stor. Varför sa jag inte bara stopp? Han klappade mig försiktigt om kinden och smekte mitt hår medan han lutade sig så nära mig han kunde. Jag trodde först han skulle kyssa mig men han stannade precis innan.
Professorn - Så duktig. Klarar du min kuk kan du klara vilken du vill sen.
Han fortsatte trycka sig in. Jag bet mig hårt i läppen för att inte skrika rakt ut.
Professorn - Ssscchhh Wille. Du behöver det här. Inte sant? Det var det här du ville. Öva ordentligt.
Jag nickade, varför nickade jag? Jag ville ju inte detta, jag var inte redo.
Professorn - Tänk att få vara den första i dig. Men inte den sista.
Jag släppte ut ett högljutt stön. Professorn la lugnt sin handflata över min mun.
Professorn - Inte skrika Wille. Andas lugnt. Så många män som kommer tränga in i dig från och med nu. Du kommer inte kunna få nog av kuk efter jag är klar med dig.
Nu kunde jag inte se mer av hans kuk längre, fan han var kanske snart hela vägen i mig! Så strök hans ollon förbi min prostata och mitt stön blev till ett gny, mina ögon rullade bakåt och jag kände hur jag blev alldeles våt innanför kalsongerna.
Professorn - Åååhh så jaaa. Du ser vad mycket skönare en stor kuk är jämfört med fingrarna.
Jag - Jag… Ååååh…
Jag kunde knappt prata längre.
Jag - Jag tror jag kom…
Professorn - Sprutade du i byxorna?
Han skrattade lite tyst.
Professorn - Du ser vad skönt du tycker det är. Du behövde inte ens ta fram din snopp för att få komma.
Han fortsatte pressa sig in.
Jag - Nej vänta…
Professorn - Du är så nära nu Wille. Fortsätt andas.
Jag försökte protestera men det var lönlöst. Han fortsatte invadera mitt inre.
Professorn - Släpp in mig Wille. Det är för ditt bästa. Så du lär dig.
Jag försökte slappna av. Det är för mitt eget bästa. Det är så jag ska lära mig.
Professorn - Ååååh Wille du är så duktig.
Det kändes som han skulle ha sönder mig, dela mig i två. Det gick inte längre, det gick inte! Så kände jag tillslut hans lår pressa mot min rumpa. Han var hela vägen in. Jag trodde aldrig det skulle gå men nu var han i mig. Jag flämtade, helt chockad.
Jag - Är du… Är du hela vägen i mig? Gjorde jag det?
Han klappade på min kind och log vänligt.
Professorn - Du gjorde det Wille. Känner du?
Han pressade mot mig och jag kände hans monster till kuk gnida min insida. Det kändes som han skulle pressa min lunga.
Jag - Aaahhh… Jag känner.
Professorn - Du klarade det. Nu är du redo. Vill du avsluta träningen nu?
Han började försiktigt jucka emot min rumpa medan han väntade på mitt svar. Jag kände varje centimeter av hans kuk massera mitt inre. Det brännande svidande känslan blandades med mer och mer njutning. Jag började gny, jag visste inte vad jag ville.
Professorn - Vill du att jag slutar William?
Hans drag in och ur mig blev större och större. Mina gnyn blev till stön.
Professorn - Du får säga till om du vill avsluta lektionen nu eller om jag ska fortsätta lära dig?
Jag bara stönade till svar. Varje drag blev djupare och djupare och mer och mer njutningsfullt. Han slog till mig lite hårt på kinden, som om han försökte väcka mig ur en dröm. Jag ryckte till och stirrade storögt på honom. Han körde in sin kuk hela vägen i mig och snabbt höll han sin hand över min mun när jag nästan skrek ut mitt stön.
Professorn - Svara på min fråga William.
För varje ord han sa stötte han in sin kuk i mig hårt.
Professorn - Vill. Du. Att. Jag. Slutar?
Jag kunde inte svara mer än stön när han fortfarande höll sin hand över min mun men jag skakade på huvudet. Desperat ville jag aldrig att denna känsla skulle sluta. Professorn log och började pumpa på mig med en ursinnig takt. Våra stön blandades med ljudet av hans kuk som blev allt våtare när den slog ner i mitt en gång så trånga hål.
Professorn - Vilken ära att jag fick vara den första att lära dig ta kuk pojk. Du kommer göra många män lyckliga så som du tar emot.
Jag - Åååhh!! Tack!! Tack för att du lärde mig…
Stönade jag fram. Vart jag fick det ifrån vet jag än inte men det uppskattades av professorn. Han log stort.
Professorn - Duktig pojke! Åååh ja du ska vara tacksam. Tacksam att jag tog tid att lära dig.
Tiden stod stilla där jag låg under honom och tog emot hans stora kuk gång på gång. Jag hade helt ärligt glömt bort min egen. Njutningen han gav mig hade mig förlorad i någon märklig extas jag inte kunde förklara med ord. Så började han plötsligt sakta ner, han tog tag i min haka för att få min fulla uppmärksamhet.
Professorn - Titta på mig pojk när jag ger dig kuk.
Jag nickade.
Jag - Aah!! Förlåt professorn!
Professorn - Jag har en sista lektion till dig.
Jag nickade ivrigt.
Professorn - Du ska få lära dig ta emot en mans sats.
Jag nickade igen, varför? Jag var ju så nervös innan för att ens ha sex oskyddat, än mer låta någon komma i mig.
Professorn - Och du ska för alltid veta att min kuk och min sats var den första som fyllde dig William.
Jag stönade fram ett ja.
Professorn - Den första av många. Nu kommer du vara beroende av känslan. Känslan att bli fylld med kuk.
Jag - Ja!! Åh ja!!
Professorn - Redo William? Redo bli fylld?
Jag - Ja snälla fyll mig!!
Professorn stötte i sin kuk i mig hela vägen till djupet innan jag hörde honom nästan vråla ut sin orgasm. Jag kände hans stora kuk pulsera djupt i mig. Stötvågor gick genom mig medan han sköt ut sin sperma djupt i mig. Nu var det officiellt, jag var inte längre oskuld. Andfådd stönade jag ikapp med honom innan vi båda sjönk tillbaka till jorden igen. Vi log mot varandra och jag kunde inte undgå le.
Jag - Tack.
***
Busschauffören - Nästa, slutstation. Alla ska av!
Jag hoppade till. Jag hade missat min hållplats. Jag klev av bussen och började traska hem. Jag var inte sur för att jag var tvungen att gå mitt i natten hem, istället glad för jag hade fått minnas tillbaka till den mest speciella stund i mitt liv.
SLUT.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Kanske lite lång, men vilken story, så härligt läsa hur analsex ska gå till och hur killen lär sej och njuter av att få svullen kuk och spermasprut långt in i rumpan. Sprutade själv rejält. Mera tack
Mmmm så härlig beskrivning av ett långt och skönt förspel och sen ett djupt knullandet
Skriv mera
Kan säga som så att du gjorde mig sjukt kåt, älskar att få höra hur du fick kuk första gången och önskar att kunna bli knullad som du blev, hade gärna velat knulla någon som du i berättelsen med på samma sätt. Du skrev ner en mans fantasier verkligen. Detta ska runkas till, ett sprut i din ära!
Jag tycker inte alls att den var för lång, men jag kanske är lite extrem när det gäller längd på texter. En bra historia ska byggas upp och öka spänningen sakta inför klimax. Bra där! Sedan om jag får komma med lite kritik så är jag personligen inget fan av manusformatet där varje replik föregås av vem som säger något. Det blir störande att läsa. Testa att jobba med ett annat dialogformat så blir det högsta betyg nästa gång.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Något av det bästa jag läst.