Med Gud som vittne, del 1
Författare: antonzandor Datum: 2024-09-17 16:59:50
Kategori: Heterosex och Fetish
Läst:
13 511 gånger
Betyg: 3.3 (4 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Ett varningens finger! Denna svit av noveller kan verka stötande men allt detta är bara ursprunget ur fantasier, däri ligger inget verkligt. Om ni är känsliga, bläddra vidare men för er som kittlas av förbjudna fantasier är denna svit något att njuta till.
Med Gud som vittne, del 1
Jaha då var kvällens körövning över, jag kan i lugn och ro plocka ihop psalmböcker och ställa i ordning i salen. Jag är nöjd med min lilla kör, de gör sitt bästa för att sjunga herrens gospel, det värmer gott i hjärtat.
Jag, Björn jobbar som ortens präst, jag är 40 fyllda och lever ett annars stillsamt liv tillsammans med min fru och våra två söner.
Min fru Patricia jobbar inom vården som sjuksköterska, trivs väl bra med det och har annars inga större krav på livet, likt mig.
Tyvärr har jag en gnagande känsla i kroppen, det är något som skaver, tyvärr. Jag har förbjudna tankar om en av tjejerna i kören, Matilda, den lilla sparven, knappt lovlig men ack så vacker.
Matilda kom in i kören för bara någon månad sen, har visat sig värdig med sin ljusa stämma men även om den sviker henne gång på gång har hon en naturlig plats i kören, jag ser henne mer än gärna på våra repetitioner, trots fler missnöjda röster. Dessa röster ignorerar jag bäst jag kan, jag kan inte släppa henne, så är det bara!
Jag har brottats med mina syndfulla tankar om henne, om hennes gyllene hår, de knappt synliga brösten under blusen eller om den lilla, fasta stjärten som vickar sensuellt under de korta kjolarna eller spänner i tajtsen hon bär. Hon är ju bara barnet, nyss fyllda 15 år...vad är det för fel på mig? Har jag det inte bra med min villiga, vackra fru? Vi har väl ett ordinärt kärleksliv och älskar när lusten faller på? Kanske inte så extravagant sex men helt ok för ett par i vår ålder, med mindre barn att se efter med allt det innebär.
Jag filosoferar om mina drifter gentemot detta unga, vackra, sensuella liv, jag försöker finna svar men de kommer inte till mig, jag våndas i tystnad, om detta kan jag inte vända mig till någon, ingen skulle förstå, alla som visste skulle förakta mig, förkasta mig och mitt namn skulle besudlas för all framtid...Åh Gud, hjälp ett vilset får uti din universella hage! Hör min plåga, se till mig som svag är...
Till råga på allt ska vi nästa vecka ut på en mindre turné med övernattningar på vandrarhem. Detta ser jag självklart fram emot men den närhet jag får med Matilda kommer leda till mitt fördärv, detta känner jag i hela min ruttna själ!
Jag avslutar kvällen i en stilla bön, ber min herre om styrka och välsignelse över mig.
Väl hemma sitter min fru i sin gungstol, virkar på de vantar jag ska få med mig på resan, att skänka till de bättre behövande, hon är en rar medmänniska. Jag tror året som sjuksköterska i Namibia öppnade hennes syn på cad fattigdom och misär innebär, hon tog de små barnen till sitt hjärta och vill sprida värme och kärlek även till de våra som far illa, fint, ödmjukt.
“Välkommen hem min kära, hur gick repet?” Hon blickar upp mot mig, hoppas hon inte kan läsa mina smutsiga tankar jag bär med mig, in i hemmets trygga vrå.
“Helt ok, Matilda sprack igen men hon tar sig, annars går det bra, vi är redo för turnén, tror jag i alla fall...
“Hm, att hon får ta en plats i kören? Hon är ju bara barnet, sjunga kan hon knappt men det är du som bestämmer, jag bara lyssnar på elakt skvaller jag...” Hon ler sarkastiskt.
Jag biter ihop, är annars redo att med näbbar och klor kämpa för henne men det får inte bli för uppenbart varför hon är med.
“Jag hoppar in i duschen, sover pojkarna?” Frågar jag, frun nickar, fortsätter virka.
Jag slås av en känsla av åtrå till min fru, jag ser på henne där hon sitter med benen uppdragna under sig, jag ser de nakna benen, jag ser bröstens rundning under nattlinnet och något vaknar, kuken reser sig, jag suckar högt, tydligen då frun ser upp, anar mitt dilemma och viskar: “Börja du, jag kommer strax”. Något jublar inom mig, besten vaknar till liv, mina djuriska drifter får syre och nu ler jag stort, klämmer om bulan och lämnar henne.
När jag står där under vattenstrålen känner jag henne smyga in bakom mig. Hon omfamnar mig bakifrån, smeker min bröstkorg, pressar sina bröst emot mig, retar mig med de styva bröstvårtorna. Handen söker min kuk, smeker mjukt upp ett resligt stånd. “Stå kvar, låt mig befria dig” Viskar hon i mitt öra. Jag lutar mig mot kaklet, känner hennes hand skänka mig njutning, fort och taktfast, hon vet exakt hur jag vill bli smekt, när hon ska öka eller sakta ner på takten. Hon kysser min nacke, suckar och runkar mig skönt. Jag söker bak med en hand, landar strax över vulvan, kan känna det sträva könshåret då hon har en anständig kvinnas behåring, ingen 70 tals frisyr men ändock en redig liten buske, mjuka att smeka och eggande vid oralsex med sina dofter och smaker.
Jag för ner handen, kupar den om skötet, hon är redan fuktig och öppen. “Jag tjuvstartade strax innan du kom hem, kunde inte låta bli, jag har länge gått och varit sugen på min man och ikväll vill jag älska” Hon stönar för mina fingrars dans över det glatta skötet.
Jag vänder mig om, kysser henne innerligt, kupar om brösten, böjer mig fram, suger dem ett och ett, biter lätt i de mycket känsliga bröstvårtorna, jag vet vad hon vill efter alla dessa år tillsammans så varför räcker inte detta? Varför söker jag tröst hos en yngling, vad kan hon tänkas ge mig mer än sekunder av njutning? Mina tankar snurrar, jag tappar fokus, lemmen sviker plötsligt. “Vad an detta?” Frun backar, ser ner på mitt slaknande stånd, ser min trumpna uppsyn.
“Jag är säkert bara trött, förlåt mig, jag kan ta hand om dig älskade, vill du det, ska jag slicka dig?” Frågar jag men hon blaskar av sig, lämnar sen mig med mina tankar och demoner som festar i mitt förtvivlade sinne.
Jag står där handfallen, kommer inte för mig att tvåla in mig, jag vet varken ut eller in. Skammen kommer över mig, jag gråter tyst.
I allt detta mörker kommer där bilder av Matilda, ett ljus har hon med sig som hon skänker, lyser upp min misär, jag stönar, jag vill ha, jag kräver henne...Jag har stånd! Jag greppar min kuk, runkar av mig vilt och sprutar hårt min säd på kaklet, nu skäms jag än mer!
När jag efter ett tag kryper ner bredvid min sovande fru har jag en helt annan känsla inom mig, jag är lugn, jag är tömd på negativa tankar.
Drömmen jag drömmer skulle få den mest rättfärdige att söka nåd och knäböja för botgörelse, den är sjuk, den är pervers och bara helt underbar!
Det jag minns av den lyder som följande...
Jag sitter på en filt vid havet, jag har endast mina små badbyxor på mig, min lem är styv. Jag förstår varför då jag blickar ner mot vattenbrynet där Matilda står på knä med rumpan vänd mot mig. De vita bikintrosorna smiter åt stjärten, de skär in mellan skinkorna och mellan de små blygdläpparna, jag kan se konturen av det lilla skötet, det orörda, det oskuldsfulla...
När hon vänder sig mot mig och ler det mest vitaste av leenden ser jag även de små brösten i toppen, de toppiga, fasta och därpå de styva knopparna till bröstvårtor. Då toppen är våt är den genomskinlig, jag ser de mörka vårtgårdarna lysa genom...jag vinkar och får en slängkyss som svar och jag hör hennes väna stämma kalla på mig. Jag går ner till henne, hon ser förvånat på mig, på mitt stånd i byxorna, ser obekväm ut. Jag knäböjer vid henne, tar tag om henne, trycker henne emot mig, låter henne känna min åtrå, jag gnider mitt stånd mot hennes mage, krävande och med begär.
“Björn? Vad gör du, vad är det med dig, jag vet inte vad som flugit i dig men släpp mig snälla?” Hennes röst brister. Jag håller fast, smeker hennes rygg ner mot rumpan. Jag greppar om ena skinkan, drar i den, trosorna skär in, blottar hela skinkan, jag kan känna den nakna, varma huden, jag dreglar mot hennes axel.
Mina fingrar letar sig in, smeker nu bakifrån hennes mjuka blygd, där är fuktigt men slutet. “Björn, snälla människa, vad tar det åt dig, inte där, inte nu, aldrig!” Hon värjer sig men mitt grepp om henne är för starkt och nu gnids mina fingrar mot de små blygdläpparna, in mellan och finner snart kittlaren. Matilda försöker värja sig, knuffa och slå men ger snart upp, hon blir mer eller mindre lealös i mitt grepp.
Jag lägger ner henne på rygg, ser på den lilla kroppen, hon darrar, ser stumt upp på mig, säger inget då jag för undan toppens kupor och blottar de små brösten. Jag handlar fort, böjer mig ner, slickar och suger på knopparna, kysser brösten och nerför magen. Matilda ligger där, säger inget, rör sig inte, andas bara tungt.
Jag pussar mig nerför magen, slickar i naveln för att landa en kyss mitt på vulvan utanpå trosorna. Jag drar med tungan, känner ingen tillstymmelse till behåring, är hon kal om skötet? Nu bubblar det inom mig, jag tar tag med tänderna i linningen och drar ner dem, ser nu det kala venusberget, platt och snart ser jag skåran mellan de mjuka, lena blygdläpparna. Jag ser en liten kittlare sticka fram ur kappan, jag ser ner mot mynningen, där blänker det av könsafter, är hon blöt?
När jag får av henne trosorna och kan se hela skötet i sin prakt skakar jag, jag stönar av vällust och drar isär benen, skötet öppnar sig, avslöjar sitt inre, det rosa, det fuktiga.
Jag får av mig badbyxorna, hur vet jag inte men nu är jag naken inför hennes minst sagt chockade uppsyn.
“Björn, vad? Hon pekar på min lem som står där, ådrig, bultande och dreglandes. Jag bryr mig föga om hennes tvekan, jag kommer in mellan de särade benen, lemmen landar hårt mot vulvan, jag gnider mig emot och kladdar ner henne med mina försatser. Matilda kråmar sig, försöker värja sig men det är som om något tar vid, hon slappnar av och lugnar sig. Jag rör mig hetsigt mot hennes varma sköte, gnider lemmen mellan de allt mer särade läpparna, nu känner jag, hon är våt, safterna klibbar emot lemmen, strängar av könssafter fastnar om lemmen, Matilda stönar nu, rör sig emot mig och söker plötsligt en kyss.
“Älska med mig Björn, bli min första, jag är din att bestiga” Hennes röst ekar i min skalle, jag greppar om benen, makar mig mot henne, hon för in mig i sig, i sin trånga men blöta mussla.
“Björn vakna, vad gör du?” Jag rycks ur min dröm, blinkar och ser min minst sagt förvirrade fru stå på knä bredvid mig. “Vad i hela friden tar du dig till, ligger du och onanera, här bredvid din fru? Hur tänker du?” Hon är ilsk.
Jag ser ner, jag har mina båda händer om lemmen, den dreglar, den är stenhård. Jag för bort dem, blundar och hoppas detta bara är en mardröm men sån tur har jag inte.
“Nu får du förklara dig om vem drömmer du en sån stark dröm så att du onanerar i sömnen, är det Matilda din skyddsling? Hon väser, vill egentligen vråla men vill samtidigt inte väcka barnen.
“Jag har inga svar att ge, jag vet inte, jag vaknade av dig, jag minns ingen dröm” Jag hoppas detta ska lugna henne.
Plötsligt blir hon som förbytt, hon drar upp nattlinnet, kliver upp över mig, bökar in lemmen i sig och med fingrarna i mitt bröst börjar hon hårt rida mig. “En sån chans får en inte förspilla” Viskar hon i sin vilda ritt.
“Nu är det du som kommer för mig, du ska spruta din säd i din fru, glöm flickan och se på din mogna, kåta fru och kom i henne, det är jag värd” Hon mumlar snusk.
Med hennes ritt och snuskprat går detta fort, jag kommer inom några minuter, fyller hennes inre och när hon känner min sperma pumpa, gnuggar hon sig till en smygande orgasm, kliver sen av och går på toa.
Kvar ligger jag full av skam, dels efter denna hemska dröm men även av känslan att blivit utnyttjad, nästintill våldtagen av min fru.
När hon kommer tillbaka sägs inget, vi somnar vända från varandra men jag vet att om detta är inte sista ordet sagt.
Fortsättning kommer....
Fler noveller av samma författare
