Kittla inte en sovande drake
Författare: zzzzaragon Datum: 2024-05-20 16:51:00
Kategori: Heterosex
Läst:
11 678 gånger
Betyg: 4.9 (8 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit
"Kittla aldrig en sovande drake" sa hon.
"Va?" var allt jag kunde säga och tittade på Elna.
"Drako dormiens nonquam titallandus" svarade hon.
Jag stod helt förbluffad. Kylan hade börjat tränga igenom jackan för en stund sen, men jag ville inte säga hejdå.
"Jag säger ju det!" utbrast hon och jag förstod ännu mindre vad som pågick. "Jag ÄR mer nördig än du!"
"Va? Det där var inte nördigt, det var bara struntprat!" invände jag.
"Struntprat?!" upprepade hon och såg förnärmad ut. "Det är ju Hogwarts motto!"
"Pft, Hogwarts motto är ju ..." började jag, men kom av mig. Det kändes som att jag visste Hogwarts motto, men jag kunde inte komma ihåg det, så jag bytte taktik. "Hogwarts har inget motto!"
"Joo!" triumferade hon.
Jag stoppade handen i byxfickan, men Elna kom på mig.
"Inget googlande sa jag ju!" påpekade hon.
Jag grimaserade.
Jag vet inte vad andra gör på sina dejter. Förmodligen något tråkigt. Det är så jag alltid känt i alla fall. Och det fåtal gånger jag varit på något som kan kallas dejt med andra tjejer var det precis så stelt och tråkigt som jag alltid trott. Men Elna är världens bästa tjej. Det märkte jag direkt. Jag vägrade tro det, för hon är alldeles för snygg för att vara nördig, och det var så det började. Jag hade hört henne säga till en gemensam bekant att hon var nörd och jag bröt in och sa att jag tvivlade på det. Hon hade svarat att om jag bjöd ut henne på middag så skulle hon bevisa att hon var nörd.
Sen dess hade hon försökt överbevisa mig att hon var nördigare än jag. Det var en lek som var lika mycket på skoj som på allvar. Under tre dejtkvällar hade den nu pågått. Det fanns inga regler, mer än de vi hittade på efterhand. Det fanns nördiga TV-serier jag sett som hon inte hade sett, men det fanns också sådana hon sett men som jag missat. Jag vägrade gå med på att hennes TV-serier var lika nördiga som mina och ord stod mot ord. Det var ett roligt tjafsande, men rent sportsligt var det inte särskilt konstruktivt. Det allra roligaste var när vi kom in på ämnen som båda kunde bra och Harry Potter var givetvis ett av dem.
"Det finns bara ett sätt att avgöra det!" sa hon kaxigt.
"Hur då? Sten sax påse?" frågade jag.
"Nej...." svarade hon och himlade med ögonen, men jag kände henne redan tillräckligt bra för att veta att hon inte bangade för en anledning att köra en omgång sten sax påse. "Vi kollar i böckerna!"
Jag rynkade ögonbrynen och undrade om jag kunde gå med på den utmaningen.
"Vilken bok står det i?" frågade jag och försökte låta kaxig. Jag började bli rädd att hon had rätt, men tänkte att jag kanske kunde ta tillbaka poängen om hon inte kunde berätta exakt var det stod. "Exakt på vilken sida?"
Jag trodde att hon skulle spela chockad över mitt orimliga krav, men hon bara log.
"Vilken sida?" upprepade jag och försökte se bestämd ut, men hennes självsäkerhet var för bra för att vara spelad. Hon tittade uppåt och verkade räkna efter.
"Sida fem." konstaterade hon.
"Sida fem? I vilken bok?" frågade jag.
"De vises." svarade hon. "Och Hemligheternas. Och Azkaban. Och Bägaren, Fenixorden, Prinsen och Relikerna."
"Vilken sida i de andra?" krävde jag och började känna ett övertag igen. Det var helt omöjligt att det stod i ALLA böcker utan att jag skulle komma ihåg det."
"Sida fem." svarade hon enkelt.
Det var helt omöjligt, tänkte jag för mig själv. Första boken börjar med att Dumbledore och McGonagall står utanför Privet Drive 4 medan Vernon tjurar över ugglor och folk i konstiga kläder. Om Dumbledore eller McGonagall nämnde Hogwarts motto där var det i så fall i förbigående. Andra boken började med att Harry var hemma på Privet Drive och att Dobby försökte förstöra för honom. Vem skulle nämna Hogwarts motto där? Tredje boken, det var väl då faster Marge hälsade på och de pratade om Sirius på nyheterna, va? Det var helt orimligt att Hogwarts motto skulle kunna nämnas även där utan att jag nånsin lagt märke till det. Om inte mottot var något banalt, som vem som helst kan säga utan att veta att det är Hogwarts motto. Typ "Flytta på dig". Fast vänta, Elna hade ju sagt vad det var. Jag hade redan glömt vad det var, men det var inget banalt.
"Okej, kör till" sa jag. "Var hittar vi en bok?"
"I min bokhylla!" svarade hon.
Jag blev plötsligt lite nervös. Men jag slog bort det, jag kunde ju inte backa undan från hennes utmaning.
"Om jag har rätt vinner jag?" frågade hon. Jag nickade motvilligt. Jag var chanslös mot henne när hon var så här kaxig och glad och kunde inte säga emot. "Och jag får välja pris?"
"Pris?!" frågade jag. "Vadå för pris?"
"Det väljer jag när jag har vunnit!" svarade hon.
"Och om jag vinner får jag välja pris?" frågade jag.
Hennes skratt var oroväckande självsäkert.
"Ja. Rent hypotetiskt, om du skulle vinna, så visst..." svarade hon kaxigt.
"Okej" svarade jag. Jag hade en känsla att det inte skulle sluta bra.
Nöjd med mitt svar vände hon sig om, tryckte sin portkod och öppnade. Nervositeten gjorde sig påmind igen, men Elna började skutta upp för trapporna och jag var tvungen att följa efter.
Elna hade redan låst och öppnat sin dörr när jag kom upp. Hon klev ur sina skor, hängde av sig jackan och väntade ivrigt på mig i andra änden av hallen tills jag kunde följa efter henne in i vardagsrummet fram till hennes bokhylla. Hon stod med händerna i sidan och väntade med uppbådande blick.
Jag gick fram till bokhyllan, slog upp kapitel 1 och bläddrade två uppslag fram. Jag mindes fortfarande inte vad Elna hade sagt att mottot var, men jag spånade över sidan och kände inte igen något. Bara Vernon som tjurade över ugglor och folk i konstiga kläder. Jag la ner boken uppslagen på första bästa bord, Elna hade läst den tillräckligt många gånger för at den skulle ligga kvar uppslagen utan att någon sida bläddrade över. Andra bokens femte sida hade inget iögonfallande heller, bara Vernon som berättade att hans syster skulle komma på besök. Tredje bokens femte sida var aningens mer intressant, där nämndes Hermione och läxor Harry hade fått att göra över sommaren. Jag kollade ner på första och andra boken för att se om någon mening upprepades i dem, men hittade inget. Elna såg otåligt på mig.
"Vilken sida kollar du på nu?" frågade hon.
"Femte" svarade jag dumt. Jag hade ju precis räknat fem sidor in från kapitel 1 i alla tre böckerna, men jag såg på Elna att hon inte var nöjd med mitt svar.
Jag tittade ner i böckerna igen. "15" stod det längst ner på alla sidorna. Jag knep ihop munnen surt och bläddrade bakåt. Kapitel 1 började på sida 11, sen stod inga sidnummer bakåt, så jag fick räkna baklänges högt medan jag bläddrade bakåt.
"Sju, sex, fem..." räknade jag. "J.K. Rowling, Harry Potter och Fången från Azkaban. Översättning av Lena Fries-Gedin. Tiden."
Jag bläddrade bak i de andra böckerna också. Där stod samma sak, fast med de andra boktitlarna.
"Men va faan" hörde jag Elna muttra, utan att förstå något mer. "Kolla i de andra också!"
Jag tog fram fjärde boken, bläddrade fram motsvarande sida och la ner den uppslagen utanpå de andra på bordet. Samma sak där. Likadant i femte. Och sjätte och sjunde. Boktitel, Hogwarts-emblemet, översättare, Tiden. Vadå, kunde mottot vara "Tiden"? Det var ju förlaget. Och det var ju inte det Elna hade sagt tidigare. Samtidigt märkte jag att Elna väntade på att jag skulle märka vad det var jag missat och jag började känna mig stressad. Och så plötsligt såg jag det.
"Draco. Dormiens. Nunquam. Titillandus." läste jag från längst ner på Hogwarts-emblemet. Jag hade alltid bara antagit att det var Hogwarts-grundarnas förnamn eller något sånt.
Elna nickade triumferande.
"Kittla aldrig en sovande drake!" utropade hon.
"Draco... Dormiens..." läste jag långsamt igen och gissade att draco kunde betyda drake. Dormiens betydde sova, kunde jag gissa eftersom latin liknar franska. Nunquam var väl nån sorts nekande och titillandus måste betyda kittla. Det kunde stämma.
"Säg det!" sa Elna medan jag började plocka ihop böckerna i skam. "Säg att jag vann!"
Men så kom jag till andra boken, som låg näst underst i högen. Där saknades Hogwarts-emblemet. Och i första boken också. Jag pekade på den tomma ytan där Hogwarts-emblemet funnits i de andra böckerna och såg frågande på Elna. Hon grimaserade och sträckte sig efter de engelska böckerna. Jag fick Deathly hallows i famnen med femte sidan uppslagen, där fanns emblemet. Och i Half-blood prince också. Jag fick lägga ifrån mig en bok i taget medan jag tog emot Order of the Phoenix, Goblet of fire, Prisoner of Azkaban och Chamber of Secrets också, alla med emblemet på femte sidan.
"I de engelska böckerna är de med hela vägen!" påpekade hon och drog ut Philosopher's stone också, men gav den inte till mig utan satte tillbaka den i hyllan.
Hon trodde att jag inte skulle märka det och jag sträckte mig för att sätta in andra boken i hyllan bredvid den första, men drog ut den första och slog upp sida fem i den. Emblemet saknades där också.
"Ha!" utbrast jag.
Elna gick till försvar och försökte förklara varför det ändå borde räknas som en vinst, medan jag svarade i mun på henne om varför jag hade vunnit.
"Okej då!" ropade jag till sist och Elna tystnade. "Lika!"
Elna rörde inte en min på flera sekunder, men sen såg jag hur hon besviket accepterade budet. Det kändes som en seger, lite som när ena laget kvitterar i slutsekunden och jublar som om man vunnit matchen, medan andra laget surar som om de förlorat. Jag höll inte tillbaka med skadeglädjen utan lät det synas att hon minsann fortfarande inte hade överbevisat mig. Kanske drog jag det ett litet strå för långt, för det var inte den vanliga, busiga, Elna jag retades med längre, utan besvikelsen verkade vara på riktigt.
Jag skärpte till mig och fortsatte att sätta tillbaka böckerna i bokhyllan istället, först de engelska och sen de svenska. Jag fastnade med den tredje svenska boken i handen, tittade på emblemet och kom på mig själv med att erkänna inombords. Shit vilken häftig tjej Elna var ändå. Hon var verkligen nördigare än jag. Och det var ovanligt bland tjejer. Särskilt bland dem som var så snygga som Elna. Äsch, ingen var snyggare än Elna. Och jag måste förvalta chansen att få dejta en sån tjej bättre än att jag fortsätter retas med henne när hon är sur.
"Elna?" sa jag medan jag satte in de sista böckerna, men fick inget svar. "Elna?"
Jag vände mig om och såg Elna titta ut ur koket längre bort i lägenheten.
"Elna, jag ger mig." sa jag. "Du vinner. Skit samma att det inte stod i alla böckerna. Du hade ju rätt ändå."
Jag såg glädjen spricka fram i Elnas ansikte igen.
"Du ger dig?" frågade hon och jag nickade. "Och jag får välja mitt pris?" Hon lät så entusiastisk att jag inte kunde låta bli att nicka igen. "Vilket jag vill?"
Det fanns mycket i världen hon kunde be om som jag inte kunde ge henne och jag var på väg att påpeka detta. Men när jag såg ivern i hennes ögon visste jag.
"Ja. Vilket du vill." svarade jag. Vad hon än bad om var jag redo att göra allt jag kunde för att ge henne det. Så enkelt var det.
"Bra." sa hon.
Det fanns ett allvar och en lättnad i hennes ansikte, blandat med det luriga leendet. Men hon sa inget mer, utan bara nickade och gick tillbaka till köket.
"Stanna där!" ropade hon till mig och jag vände tillbaka till vardagsrummet.
Hon fixade med något i köket och jag undrade vad det var tills jag hörde henne svära strax innan jag hörde ett annat bekant ljud. Tio sekunder senare fick jag min misstanke bekräftad när Elna kom ut ur köket med två glas vin. Nervositeten kröp fram igen, men det fanns inget jag kunde göra. Det fanns ingenstans jag hellre ville vara än här, även om jag samtidigt ångrade att jag låtit mig luras upp till hennes lägenhet.
Elna sträckte fram ena glaset till mig och jag tog emot det. Jag höll på att drunkna i hennes ögon när hon tittade på mig och höjde glaset i en skål. Jag svarade förläget och tog en liten klunk. Vad det smakade har jag glömt.
Elna ställde ifrån sig sitt glas och tittade på mig.
"Ska du inte fråga vad jag önskar mig för pris?" undrade hon med en otålighet som fick mig att glömma min nervositet igen.
"Jo, såklart." svarade jag. Hon sträckte fram handen för att ta emot mitt glas, ställde bort det också och jag kom av mig lite innan jag frågade. "Vad önskar du dig för pris?"
Elna leende var inte så brett men ändå mer förväntansfullt än jag nånsin sett hos henne, medan hon tog ett steg mot mig. Jag försökte komma på vad det kunde vara. Månen? Nej, Elna ville ha något jag kunde ge henne på riktigt. En resa till Italien? Eller till nån Harry Potter-inspelningsplats i England? Hade jag råd med det?
"Arvid, det jag vill ha ..." sa hon och plötsligt stod hon alldeles intill mig. " ... är dig."
"Hå" eller något liknande pinsamt läte utstötte jag.
"Kan jag få det? ... dig?" frågade hon.
Jag är inte dum. Det var i praktiken hon som bjöd ut mig. Vi hade varit på tre dejter och haft hur roligt som helst. Jag hade fattat, anat eller i alla fall hoppats vart detta var på väg. På det viset var jag inte alls förvånad. Och jag ville verkligen ha Elna. Hon var både vackrare, smartare och roligare än jag någonsin hade trott att jag kunde förtjäna. Jag var störtkär i henne, jag beundrade henne och det fanns alla möjligheter för att det skulle kunna bli riktigt bra mellan oss i längden.
Men det hon verkade vilja ha av mig nu var mer än jag nånsin hade fått chansen att ge till någon innan. Nej, det stämde inte, men det var mer än jag nånsin hade VÅGAT ge till någon innan. Inte för att jag inte visste hur man gjorde, rent teoretiskt, men förmodligen skulle Elna märka direkt att jag inte var lika duktig som hennes tidigare partners varit. I värsta fall skulle ...
Längre hann jag inte tänka förrän Elna la sina armar över mina axlar och kysste mig. Jag var helt stel i flera sekunder, men Elnas läppar var så blöta, mjuka och ömma att det var omöjligt att inte kyssas tillbaka. Även om jag inte visste hur man gjorde, så kysste jag henne tillbaka och sättet som hon tryckte sin kropp mot min när hon märkte att jag svarade, var det mäktigaste jag nånsin känt i mitt liv. Dittills.
Hon slöt sina armar runt min nacke i en allt djupare kyss och jag slöt mina armar om hennes midja och höll henne hårt mot mig. Det var fantastiskt och ingenting att vara rädd för.
Efter den mest otroliga minuten i mitt liv släppte vi kyssen. Vi behövde kanske andas eller något. Elna var lyckligare och vackrare än nånsin.
"Du är nöjd med ditt pris?" frågade jag, som en rent retorisk fråga.
"Nej" skrattade Elna och skakade otåligt på huvudet. "Jag är inte nöjd än. Jag bestämmer när du är färdig med priset, inte du."
Hon kysste mig igen och hennes händer var mer aktiva nu. Hon smekte mig och började dra i min tröja och jag försökte smeka henne tillbaka som svar. Hon åmade sig som en katt i min famn, på ett sätt som var så orimligt upphetsat att det låter dumt att att försöka beskriva i ord. Hon fick av mig min tröja och helt plötsligt hade hon dragit av sig sin klänning också. Våra läppar hittade tillbaka till varandra igen och jag fumlade lite med hennes behåspänne tills hon knäppte upp det med ena handen och lät behån falla till golvet. Jag smekte hennes rygg och midja och mage och lät hennes bröst snudda vid mina händer. Elna fortsatte att kyssa mig med armarna på mina axlar, men smekte mig inte längre.
"Ta på dem, då" viskade hon till sist mellan två kyssar. "Ta på brösten!"
Jag följde hennes uppmaning och kupade mina händer över hennes bröst. Hon hade fina bröst. Ofta svåra att hålla ögonen ifrån och ännu svårare att hålla fantasin ifrån. Så många tjejer klagar på att deras bröst är hängiga och platta utan behå och jag hade av någon anledning förväntat mig att detta skulle gälla även Elna. Men Elnas bröst fyllde ut mina händer på ett enastående sätt. Ända sen unga tonåren hade jag fantiserat om bröst, undrat hur de kändes och drömt om hur de perfekta brösten var. Men inga drömmar överträffade hur det kändes att känna deras tyngd, fyllighet och stuns i mina händer.
Ännu mer fantastiskt var dock Elnas reaktion. I min fantasi hade alltid brösten funnits för MIN skull, men Elna verkade ha längtat efter att känna mina händer på hennes bröst. Det verkade få henne att njua och samtidigt bli ännu mer upphetsad och längta efter mer på ett sätt som jag inte hade en aning om att tjejer kunde göra.
"Mer, kläm hårdare" bönade hon.
Jag försökte göra som hon sa och undrade när det skulle börja göra ont. Men Elna bara stönade högre och mer upphetsat ju hårdare jag klämde och hennes läppar slutade kyssa mig som om hon var så upptagen med att uppleva mina händer på hennes bröst för att komma ihåg läpparna.
Det var Elna som drog ner hennes tajts och trosor. Hon verkade inte kunna vänta mer och lyckades krångla av sig allt tills hon var helt naken medan jag fortsatte ta på hennes bröst. Hon ledde ner min ena hand till hennes rumpa och effekten av när jag klämde på den var nästan lika stark som när jag tog henne på brösten. Hon särade lite på benen där hon stod och jag förstod att hon ville att jag skulle smeka henne mellan benen.
När man aldrig har känt på ett kvinnligt könsorgan innan är det svårt att förstå hur det är. Det spelar ingen roll hur mycket man sett dem i böcker eller på skamfulla sidor på internet. Hur det ser ut är en helt annan sak än hur det känns. Elnas kön var drypande vått och när jag lät ett finger löpa längs skåran var det som om den öppnade sig som ett blixtlås och blommade ut som en blomma. Det var ingen konst att lokalisera vad som var klitoris och vad som var öppningen till slidan. Men innan jag hann utforska så mycket mer avbröt Elna och tag i mina handleder.
Mina läppar kändes redan torra av allt kyssande och vi verkade båda behöva hämta andan lite innan Elna gav sig på min livrem.
Jag stålsatte mig och tog ett steg bak. Det hade gått så enkelt alltihop hittills. Jag hade varit så orolig så länge för att Elna skulle märka att jag hade mycket mindre erfarenhet än hon, men den oron hade känts löjlig under de senaste minuterna. Elna verkade mena allvar med att hon ville ha mig och hon verkade onekligen kåt. Min erfarenhet spelade ingen roll då. Och på något sätt verkade det ändå gå ganska bra att bara göra det, kyssas och smeka, utan att ha så mycket erfarenhet sen innan. Resten skulle också gå bra. Eller ja, första gången blir aldrig särskilt bra hade jag förstått, men det skulle inte få stå i vägen längre. Vi måste ju göra det en första gång för att sen kunde göra det en andra, tredje och fjärde gång. Fast om jag var totalt värdelös kanske det inte skulle bli en andra eller tredje gång. Men den rädslan hade hindrat mig länge nog nu.
Så jag lossade livremmen, drog ner byxorna som om det inte var något konstigt alls, och klev ur allt tills jag var lika naken som Elna.
"Jahapp, så här ser jag ut. Mer än så här har jag inte inte att erbjuda." sa jag och hoppades att det skulle duga för Elna.
Elna log och jag kände mig lättad över att ha klarat av detta steg.
"Kom" viskade Elna.
Hon tog min hand och ledde mig in i sovrummet. Ingen kunde se in i sovrummet genom fönstret, men hon vinklade ändå om persiennerna. Det stod en byrå längs ena väggen. På den låg ett par klädesplagg och ett ihopvikt lakan. Elna föste ner kläderna på golvet och vek ut lakanet ett par gånger innan la ut det över byrån och satte sig på den med särade ben.
Byrån var i precis lagom höjd, insåg jag och jag lät Elna dra mig till henne. Hon kände försiktigt på mitt stånd innan hon slöt ena handen om det.
"Oj" sa hon.
"Ja, det är allt jag har. Jag hoppas det duger." sa jag igen.
Elna sneglade upp mot mina ögon ett par sekunder och letade efter något i min blick.
"Vi får vara lite försiktiga, bara" viskade hon. Hon började runka mitt stånd mjukt. Det märktes att hon visste hur man hanterade en snopp. "Säg till om du är på väg att komma. Jag vill inte att du kommer för tidigt."
Jag pustade nån sorts svar och försökte njuta lagom mycket av Elnas händer på mitt stånd. Hon runkade inte för länge åt gången utan pausade emellanåt för att istället känna mjukt på pungen eller bara låta ett finger fjonga lätt med ståndet att det gungade fram och tillbaka. Efter ett tag drog hon mig närmre sig och styrde mitt kön mot hennes. Inte så att jag trängde in i henne, utan hon lät bara ollonet glida längs hennes våta blomma.
"Oh, herregud vad stor den är" viskade hon.
"Hm?" utstötte jag i plötslig brist på ord.
"Det är lätt den största jag sett..." sa hon.
Hon tittade mig i ögonen och lutade sig fram för att kyssa mig. Jag lät henne göra det, men väntade mest på att kyssen skulle ta slut.
"Jag var rädd att den ... inte skulle vara så imponerande." sa jag och fick en min från Elna som visade att hon inte trodde på mig. "Jag menar, jag alltid tyckt att den är så liten jämfört med andra killar i omklädningsrummet och så."
Elna såg mig i ögonen i några sekunder.
"Hur många killars stånd har du sett i verkligheten?" frågade hon.
Jag tänkte efter. Bild och film räknades inte, förstod jag. Och i omklädningsrum eller andra sammanhang kunde jag inte komma ihåg att jag faktiskt sett någon annans stånd med egna ögon. Min brist på svar fick Elna att ta till orda igen.
"Så lita på mig. Kom ihåg att porrfilmer inte är representativa. Även om du nog skulle stå dig helt okej med många snoppar även där."
Elna kände av min tvekan.
"Lita på mig." sa hon. "Och ta på mina bröst igen."
Hon lutade sig fram och kysste mig igen medan hon började gnida våra kön mot varandra. Hon började snart flämta och lutade sig bakåt i kyssen för att bättre koncentrera sig på hur det kändes när hon gned mitt ollon mot hennes klitoris.
"Du får inte komma" gnydde hon.
Det var fantastiskt att se och höra henne njuta på det sättet. Ingen porrfilm går upp emot att uppleva en kvinnas njutning i verkligheten, det hade jag alltid misstänkt, men jag hade ändå underskattat skillnaden.
När Elna stannade flåsade hon snabbt. Hennes ben ryckte till några gånger, men jag tolkade det ändå som att hon inte riktigt hade nått någon orgasm. Hon hade bara kommit väldigt väldigt nära.
"Kom in i mig" gnydde hon och styrde mitt ollon rätt.
Jag tryckte lätt mot henne, men även om hon blöt så att det nästan droppade om henne, så var motståndet i öppningen påtagligt. Och om det nu var sant att jag var ganska stor och vi skulle behöva ta det försiktigt, så visste jag inte hur hårt jag skulle våga trycka. Elna höll två fingrar runt mitt stånd som för att känna var jag var och jag testade att tänja lite mer mot öppningen.
"Åh, kom igen!" kved hon. "Jag kan inte vänta mer!"
"Ja, men tänk om det gör ont?" invände jag.
"Var inte så feg!" fräste hon mellan sammanbitna tänder.
Jag fattade vinken och tryckte lite till. Långsamt pressades mitt stånd in i henne, millimeter för millimeter och jag vet inte om det var hennes insida eller mitt ollon som pressades ihop mest när öppningen gav efter och ollonet sjönk in.
Knappt hade hela ollonet kommit in innan Elna stelnade till och varm vätska forsade ut över mina ben. Hon ryckte till några gånger och flåsade kraftigt. Mitt stånd hade glidit ur henne och hon tittade vilt på mig.
"Kom du nu?" frågade jag.
"Nej, det där räknas inte. Du kommer märka när jag kommer." svarade hon. "Det är bara att den är så stor. Försök igen."
Jag pressade mig in igen. Vätskorna hon skvätt ur sig var inte lika hala som de hon var täckt i sen innan, så ollonet gled inte lika bra mot öppningen denna gången, men efter att ha gnidit runt ollonet litegrann gick det bättre. Jag vågade bättre denna gången och pressade in ollonet och tvingade in lite av skaftet också. Elna stirrade upp i mina ögon och jag såg inga tecken på att jag inte skulle fortsätta. Jag pressade in någon centimeter till tills det kändes lite strävt igen så jag backade någon centimeter och efter ett par sådana omtag till hade jag lyckats komma nästan hela vägen in. Elna stirrade fortfarande på mig och jag drog långsamt ut några centimeter igen innan jag lugnt pressade mig inåt igen.
"Inte så fort" pep hon. "Åhh, det är så skönt!"
Jag fortsatte att, nästan så långsamt jag kunde, glida in och ut. Elna fick svårare och svårare att hålla tyst, men jag försökte hålla mig från att ryckas med och höja tempot. Jag bara tittade ner i Elnas ansikte, som var vackrare än nånsin även om det var förvridet i njutningen. Några gånger lät jag mig känna efter och lägga märke till hur skönt det kändes även för mig, men det bästa var hennes njutning, inte min.
Efter ett tag provade jag att höja takten något och Elnas ansikte knöt ihop sig ännu mer. Hon förde ner en hand mellan oss och började smeka sin klitoris medan hon tittade på mig och nickade upprepat medan jag fortsatte att glida ut och in i den något högre takten. Jag kände mig frestad att höja tempot ännu mer, men jag ville inte komma för tidigt, så jag fortsatte i den nya takten utan att höja ännu mer. Hennes insida verkade börja svälla och tryckte sig allt hårdare mot mig tills jag knappt kunde röra mig i henne alls, men jag fortsatte att pressa i omgångar mot hennes ihopknutna inre.
Elna hade rätt. Jag missade inte när hon kom på riktigt. Jag försökte först fortsätta stöta i henne medan hon kom, men hennes hand sköt bort mig tills jag dragit ur mig helt. Elna vek ihop sig på sidan på byrån och jag fick hålla i henne för att hon inte skulle ramla ner medan hennes kropp spände sig och ryckte i omgångar. Jag såg förundrade på henne över hur kraftfull hennes orgasm var och mitt stånd bultade och längtade efter att ge henne en till. Men även efter att hennes kropp verkade ha lugnat ner sig låg hon kvar, ihopkrupen på byrån.
Hon sträckte fram en matt hand och hittade min hand. Jag gjorde en ansats till att dra upp henne till sittande, men hon signalerade att hon ville ligga kvar.
"Kom du i mig?" frågade hon.
"Nej, jag har inte kommit nånstans" sa jag.
"Har du inte kommit?" frågade hon och verkade piggna till lite.
"Nej, jag kan fortsätta om du vill." svarade jag och såg på hur Elna låg kvar och flåsade med långa, djupa andetag. "Du sa att jag inte skulle komma för tidigt, så jag höll igen."
"Höll igen?!" upprepade Elna.
Hon segade sig upp till halvsittande och tog tag i mitt nu betydligt kladdigare stånd. Jag ställde mig så att jag var redo att tränga in i henne igen, en Elna särade inte på benen utan satte sig rakt upp med benen ihop.
"Jag har ju redan kommit..." sa hon.
"Ja, jag märkte det" svarade jag och log åt minnet av hur grymt det varit. "Men vi kan fortsätta nu?"
"Nej, det funkar inte riktigt så." svarade hon. "Jag är helt slut. Och det är väldigt känsligt där nere nu, det går inte att fortsätta hur som helst."
Hon såg på mig med en ursäktande min. Hon runkade ett drag på mitt stånd.
"Antingen... Så avslutar vi så här." sa hon och runkade några drag till. "Eller så lägger vi oss i sängen och myser lite. Så får vi se vad som händer om en stund?"
Det var skönt när hon runkade mitt stånd. Hon visste vad hon gjorde och känslan av att tillfredsställas av någon annans händer överträffade vida att göra det själv, men jag gillade det andra förslaget bättre.
Jag nickade mot sängen och Elna log. Hon verkade också föredra det alternativet. Vi la oss under täcket, vända mot varandra. Det är lite krångligare än man kanske kan tro att ligga mot varandra i en säng. Det är inte så självklart var man ska göra av alla armar och ben när man ligger på sidan, men till sist låg vi tätt intill varandra med min ena arm under hennes nacke.
Vi kysstes lätt, men hennes även hennes läppar verkade vara mätta.
"Hur var det för dig?" frågade hon istället.
Det var en bra fråga och jag kunde inte svara omedelbart.
"Jättefint" sa jag till sist. "Skönt, såklart. Men det bästa var att märka hur skönt det verkade vara för dig."
Hon såg på mig på ett sätt som fick mig att vänta med hur det varit för henne.
"Jag har hört talas om att det finns såna killar, som bryr sig mer om den andras njutning än sin egen." sa hon. "Men jag har aldrig träffat någon innan."
Hon letade upp mitt stånd med ena handen igen och smekte det och kysste mig igen.
"Men lite skönt är det väl när jag gör så här?" frågade hon efter kyssen.
Hon kände nog själv vilken effekt hennes hand och kyss hade, för mitt stånd gick snabbt från halvslakt till bultande igen.
"Ja, det är det" svarade jag. "Men hur var det för dig då?" frågade jag.
Elna knep ihop sina läppar medan hon tänkte efter.
"Jag kan inte förklara det." sa hon till sist, och jag blev en smula besviken. Av någon anledningen hade jag hoppats att hon skulle förklara detaljerat hur det kändes. "Men du märkte ju själv att det var bra..."
"Var det bara bra?" frågade jag, även om hennes ansikte avslöjade att det var en underdrift.
"Nej, det var inte bara bra." intygade hon.
Jag accepterade att jag inte skulle få någon mer förklaring och försökte njuta av Elnas runkande istället. Jag la min lediga hand vid Elnas bröst. Även om det inte var något fel på Elnas runkande så kunde jag ju hjälpa till, nu när jag hade världens finaste tjej bredvid mig som inspiration. Jag började klämma försiktigt på brösten och kände på hur tungt det övre bröstet vilade mot det undre. Elna kysste mig igen medan jag tog lite ivrigare på hennes bröst samtidigt som jag försökte smeka hennes rygg med armen som låg under hennes nacke.
När vi tryckte oss närmre varandra blev det svårare för Elna att komma åt att runka ordentligt och jag försökte skjuta fram höften för att hon skulle komma åt bättre. Ändå tog inte Elna upp runkande ordentligt igen utan höll mest bara min snopp i handen medan hennes kyssar blev ömma och mysiga igen. Kyssarna med än något annat fick mitt stånd att bulta och spänna så det hade kunnat spricka och Elna höll det mellan bara tummen och pekfingret och hon klämde försiktigt som för att kontrollera hur hårt det var. Ollonet var så uppsvällt att det knappt hade gått att föra upp förhuden om hon hade försökt, men jag hade ändå kunnat komma ganska lätt om hon bara ansträngde sig för att ta mig dit.
Elna drog upp knät på sitt ena ben över mig och jag flyttade min fria hand ner till hennes rumpa. Det var väldigt mysigt att klämma ordentligt på hennes fina rumpa när hon låg med benet uppdraget. Mina fingrar tog sig närmre och närmre hennes kön. Hon sagt att hon var för känslig där nere efter en orgasm för att det skulle bli skönt med direkt stimulans. Jag hade haft bilden av att tjejer kunde komma flera gånger, men jag kunde ändå förstå vad hon menade. Direkt efter en utlösning var jag inte heller särskilt sugen på att börja runka direkt igen. Ändå drogs min nyfikenhet till skåran mellan hennes ben och mina fingrar kröp närmre för varje gång jag klämde om hennes rumpa i väntan på att hon skulle märka det i stoppa mig.
Men hon stoppade mig inte. Istället ålade hon sig upp över mig och la sig gränsle över mig. Hon låg tätt över mig och fortsatte att kyssa mig med inspirerande, blöta kyssar och plötsligt kände jag hennes blöta kön gnida sig mot mitt stånd.
Först när jag hörde Elna stöna förstod jag att hon verkligen var sugen igen. Hon fortsatte att gnida sitt kön mot mitt tills hon knappt kunde kontrollera sina kyssar längre. Jag hann rentav känna mig orolig för att hon skulle komma igen och ta slut på sin lust igen, men innan det hände ändrade hon ställning och styrde mitt ollon mot hennes öppning. Hennes höfters rörelser var lika upphetsande som hennes stön medan hon tryckte sig hårdare och hårdare mot mitt sprängfyllda ollon. Jag vet inte om Elna bara ville dra ut på det, eller om det helt enkelt behövdes mer kraft än hon vågade använda för att jag skulle tränga in i denne, men hennes rörelser hann göra mig riktigt otålig efter att känna hennes insida omsluta mig igen.
Till sist tog Elna stöd på sina armar och höjde sin överkropp innan hon lyckades få in mig. Vi stönade högt båda två även om mitt stön lät mycket töntigare än hennes. När ollonet väl var inne fortsatte hon att långsamt sänka sig över mig. Det slapp ur några knyst som hon inte kunde hålla inom sig och jag nyfiken igen på hur det egentligen kändes för henne.
När hon var nästan nere vid roten la hon sig försiktigt ner över mig och kysste mig igen. Hon försökte röra på sina höfter och rida mig, men varje rörelse verkade få henne att darra och rycka. Hon gjorde ett par försök till tydligare juck men det fick henne att tjuta till och börja rycka ännu mer.
"Jag kommer inte kunna få dig att komma så här." konstaterade hon till sist.
"Det gör väl inget?" frågade jag.
"Nej, det gör det inte." svarade hon.
"Det är ju ditt pris, inte mitt." påminde jag henne.
Hon var tyst i några sekunder, som om hon behövde det för att ta åt sig av påminnelsen. Det var egentligen inte en påminnelse om vår tävling, utan snarare om att jag brydde mig mycket mer om att hon njöt än om at jag njöt själv.
Hon höjde sin överkropp igen, stödde sig på sina armar och började röra sig långsamt upp och ner längs mitt stånd. Hon tog min hand och styrde den till sina bröst innan hon fortsatte. Blicken hon gav mig sa ungefär "Nu ska jag visa hur skönt det är".
Jag har svårt att tänka mig att folk i allmänhet har fått uppleva så fantastiskt sex. Vissa kanske har det, enstaka gånger. Men av någon anledning kände jag att väldigt få människor kunde ha det så fint ihop som jag och Elna kunde.
Elna red mig långsamt, men det var tillräckligt för henne för att hon skulle verka uppleva en outsäglig njutning. Jag vet inte vad klockan var när vi började och det spelar ingen roll egentligen hur länge vi höll på. Vi bytte ställning många gånger. Från att hon red mig till att hon låg över mig, till att vi låg på sidan, innan hon fick mig att lägga mig över henne. Det var inte smidigt vartenda ögonblick. Det är svårare än man tror när man aldrig provat att få plats med armar och ben på ett bra sätt utan att det blir jobbigt att hålla olika ställningar. När det var jag som styrde takten kunde jag ibland inte låta bli att dra upp den lite högre än Elna själv styrde den till. Det fick henne att ropa högt och jag fick lugna ner mig om och om igen för att inte komma. Jag ville inte att det skulle ta slut.
"Jag slutar inte förrän du ber mig om det" viskade jag till henne vid något tillfälle.
"Sluta aldrig" kved hon till svar.
Men till slut började ändå våra kroppar tröttna. Jag var inte lika hård längre och hennes insida var inte lika hal och svullen.
"Arvid..." sa Elna och jag stannade upp för att låta henne prata. "Det kanske är dags att vi tar en paus snart?"
"En paus?" frågade jag.
"Ja" svarade hon. "Du är inte färdig med ditt pris än. Men det kanske är bra om du försöker komma och sen sover vi lite innan vi fortsätter?"
Jag nickade.
"Hur vill du att jag kommer?" frågade jag.
Jag visste inte vad hon orkade. Kanske hade jag kommit till ett läge där det skulle bli riktigt svårt att komma, även om jag försökte. Men om jag runkade mig själv, samtidigt som Elna hjälpte till att inspirera så skulle det säkert gå.
"Jag skulle vilja prova att du ..." började hon och tvekade lite. "... att du kör på tills du kommer."
"Säkert?" frågade jag. "Du måste inte..."
"Men jag vill prova. Jag får försöka visa om det blir för mycket." sa hon.
Hon inväntade ingen mer bekräftelse utan ställde sig på alla fyra i sängen.
"Men det är nog bra om du inte kommer i mig om du kan undvika det." sa hon och vände blicken framåt.
Det verkade inte vara något att diskutera och jag tog plats bakom henne. Kroppen kändes seg och ståndet har slankat ännu mer av den lilla pausen så jag fick runka igång det lite för att det skulle bli hårt nog för att kunna styras in i Elna igen.
Det tog någon minut innan jag kunde börja köra igång ordentligt. Men det var som om våra kroppar förstod att ett sista upplopp behövdes. Ungefär samtidigt som mitt stånd blivit riktigt hårt igen stönade Elna högt medan jag märkte att hon tryckte emot för att öka effekten av mina stötar. När jag höjde tempot ytterligare kunde hon inte följa med längre, utan hennes ljud blev ett osammanhängande jämrande och och sänkte ner överkroppen mot sängen medan hon höll rumpan kvar uppe mot mig. Det var svårt att veta om det var skönt eller mest jobbigt för henne, men jag bestämde mig för att inte koncentrera mig på det. Hon hade bett mig att köra på till slutet om hon inte visade tydligt att det blev för mycket och jag behövde lita på henne istället för att börja oroa mig.
Det hann bli jobbigt innan det var över. Muskler och senor drog och jag fick sänka tempot ett par gånger för att inte krampen skulle ta över. Elna gick igenom flera faser av nya ljud och när hon knappt orkade hålla rumpan uppe längre tog jag ett fast tag om hennes höfter för att kunna styra stötarna bättre. Hennes kropp såg otrolig ut från den vinkeln. Det är som att ställningen på alla fyra förstärkte hennes kurvor och jag flyttade upp händerna till hennes midja och försökte inspirera mig själv till att komma i mål.
Jag tänkte på hur jag oroat mig för detta med sex. För att jag inte skulle vara bra nog för Elna. Jag hade alltid tänkt att hon förtjänade en kille som kunde ge henne det bästa sexet, en välhängd kille som inte avslutade för tidigt och som kunde få henne att njuta till max. Och sen tänkte jag på hur jag fått henne att njuta bortom max, att jag nästan verkade vara för stor för henne och att jag snarare orkade hålla på FÖR länge än för kort.
Jag vet inte om det var de tankarna som fick mig dit. Förmodligen inte. Men plötsligt kände jag den förlösande känslan av den annalkande utlösningen.
"Jag kommer snart..." frustade jag för att uppmuntra Elna och körde vidare.
Min snopp var öm och jag vet inte om det första sprutet kom inne i henne eller om jag hann dra ut i tid. Några skvättar sköt iväg långt, men efter de hårda strålarna fortsatte det välla mer sädesvätska ur mig än jag nånsin sett innan. Det verkar hänga ihop med hur länge man håller på, det hade jag konstaterat på egen hand tidigare i livet.
Elna låg raklång i sängen när jag återfick fokus. Hon låg delvis i pölen jag åstadkommit, men hon var för matt för att bry sig. Jag skämdes för vad jag utsatt henne för och var orolig för vad hon skulle säga eller tycka när hon hade ork nog. Jag började krypa ur sängen för att hämta ett glas vatten.
"Gå inte..." väste hon med torr strupe. "Ligg här."
Jag trotsade rastlösheten som kan komma efter en utlösning och försökte undvika den värsta pölen när jag la mig ner bredvid henne. Hon rörde sig knappt, men hennes hand hittade min hand på ett sätt som sköljde bort all oro jag precis känt.
"Det var kul..." sa hon med en röst som var så svag att jag behövde ligga helt stilla i sängen för att höra henne. "Kämpigt, men kul."
Min rastlöshet ville att jag skulle resa mig, tömma huvudet, dricka ett stort glas kallt vatten, kanske tvätta av mig, pilla med telefonen en stund, men jag tvingade mig att ligga kvar bredvid Elna en stund.
"Mitt pris..." sa hon plötsligt, fortfarande matt och orörlig. "Jag kan inte tvinga dig, men jag önskar ... Att mitt pris att du gör så här med mig varje kväll i resten av mitt liv."
Hon rullade över på sidan för att kunna se mig ordentligt. Ungefär då verkade hon märka pölen hon legat i och gjorde misstaget att lägga handen i kladdet på hennes höft när hon skulle känna efter vad det var. Men det mesta av sädesvätskan verkade ha sugits in i lakanet, så hon slapp se hur mycket det varit.
Sen hittade våra blickar varandra. Jag struntade i pölen och flyttade mig närmre henne.
"Okej" var allt jag kom på att säga innan vi omfamnade varandra.
Mina läppar var mätta på kyssar, kropparna var trötta, min snopp värkte, svett och allt möjligt annat hade torkat in över hela min kropp och jag var så törstig att jag höll på att förgås. Och det var förmodligen ingenting mot hur Elna kände. Men att känna hennes hud mot min skulle jag aldrig bli mätt på. Inget var viktigare än att bara ligga där med Elna.
"Men allvarligt..." sa Elna plötsligt. "Kunde du verkligen inte Hogwarts motto?!"
Jag svarade inte. Elna var nördigast. Och hon var min.
Fler noveller av samma författare
