Emelie - upplärd och skamkåt i bastun
Författare: Maraton Datum: 2024-05-06 15:05:22
E-post: Orre.noch@gmail.com
Läst:
29 388 gånger
Betyg: 4.5 (3 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit
Emelie - upplärd och skamkåt i bastun
Av: Maraton
=== Männen i bastun ===
De var tre män, alla i sina bästa år, som satt i fjällstugans bastu. Magnus, Bagarn och Leffe. Eller fjällstuga och fjällstuga, det var ett stort bygge i nationalromantisk stil. Det fanns inget här som var litet. De andades genom öppna munnar under tystnad sedan Magnus kastat bad och het dagg regnade ned över breda axlar. Det fräste ännu svagt från aggregatet.
Slutligen var det Leif som bröt tystanden och tog till orda.
”Så, jag hörde att ni haft lite problem med barnflickan. Men det har löst sig nu?”
Barnflicka var en i sällskapet accepterad omskrivning, för något barn fanns inte.
”Jovars”, svarade Magnus lite nonchalant. Vi hade en period i höstas, när Catherine precis kommit hem från sitt förordnande i USA som var lite tuff, men det har rättat till sig nu. Eller hur Emelie?!
Hon studsade till. På nedersta laven, längst in mot väggen satt hon och tryckte. Försökte göra sig osynlig och obemärkt i bastuns vrå.
Egentligen var hon sprudlande och glad, men väldigt just, nu var hon just bara nervös. Och blyg, eller snarare förlägen. Hon var naken och kände männens blickar i nacken. Naken och nyrakad var hon. Eller snarare nyvaxad. De hade tagit allt den här gången. Vart enda strå. Hon var slät och ren hela vägen ned till anklarna. Och nu satt hon här, utan ett enda strå eller en enda tråd på kroppen och tryckte, inklämd med Magnus och hans två bästa vänner i en bastu i fjällen.
De var Magnus dödspolare, från way back, liksom. Det var typ ännu värre än om det hade varit vilka två random män som helst, typ ett par affärsbekanta eller nått. Männen betydde ju något för honom. De fanns typ i ett sammanhang. Hon hade träffat dem tidigare. Hon skulle komma att träffa dem igen. Nu satt hon på nedersta laven, naken, nyvaxad och utan minsta skynke, fråntagen rätten att skyla sig. Hon var till deras beskådan. Blickarna i nacken, de var outhärdliga.
Till sommaren, när hon hade en sommarklänning på sig skulle de inte behöva gissa. De skulle veta. Veta hur hon såg ut under det tunna tyget. Hur små och obetydliga hennes bröst var. Eller hur markant hennes venusberg reste sig ovanför den nu slätvaxade fittan. Sådant som klänningar kan dölja, även de i tunt tyg. De skulle veta allt.
De tre männen hade till skillnad från henne kraftiga vita frottéhanddukar lindade kring sina midjor. Magnus hade elakt nekat henne så väl en stor handduk som minsta trasa med en lätt skakning på huvudet. Han hade dessutom diskret sagt åt henne, så att de andra inte skulle höra, att hon inte på några villkor fick skyla sig. Vad skulle de tro om henne. Här satt hon värnlös i bastun. Hon rös skamkåt i hettan, kände hur kroppen började svara på det förbjudna.
Emelie kastade ett hastigt öga på de tre männen vars blickar brände så hårt i nacken, Magnus, Bagarn och Leffe.
Magnus med sina grånande tinningar, smärta tränade kropp och ögon att drunkna i. Hon var hans. Hon kände varje vrå av hans kropp, av hans hans grova kuk, hans smak. Dev han som lärt upp henne. Hon visste att skänka honom överjordisk njutning. Hon kunde få honom att längta, och bäst av allt, hon kunde väcka hans begär. Och ännu bättre! Hon kunde ibland liksom få honom att typ tappa behärskningen. Om hon var skicklig kunde hon få det att brista för honom, så att han tog för sig av henne som en besinningslös asagud. Den känslan. Precis innan det brast för honom. Den vara bara så magisk! Först blev han ju så där extra hård och stor. Men sedan, om hon gjorde precis rätt, då kunde hon liksom känna ögonblicket när han tappar det. Ögonblicket då hans kropp tar över, då nerverna ställer om, precis innan hans grepp brutalt hårdnar smärtsamt till ett skruvstäd och hans kuk hänsynslöst hårt körs in till roten i henne, skoningslöst, gång på gång, på gång. Sjukt magiskt!
Bagarn kände hon nästan inte alls. Han var faktiskt längre än Magnus, en bjässe till karl. Ryggtavla som en ladugårdsdörr, biceps stora som bowlingklot, en kagge han bar med lätthet, lår som häst och vader hon kunde drömma erotiska mardrömmar om. Det fanns inget hos honom som var litet. Hans handflator var som dasslock, hon skulle bokstavligen försvinna i hans armar. Att få honom i sig, frågan var om hon skulle överleva? Inte för att hon sett hans kuk, men det fanns inget som var litet hos den mannen! Till och med hans fjällstuga i vilken de nu var, var gigantisk. Storstugans fornnordiska vikingasal var enorm. Hon kunde stå raklång inne i salens öppna spis.
Leffe var en helt annan sak. Han var ”mannen som kunde fastna med kuken i gylfen, sovrumsdörren och i sin chefs fru samtidigt”, enligt Magnus. Lång och gänglig, välkammad och skojfrisk. Men också lite pojkaktigt osäker och plirig. Magnus brukade kalla honom för Slang-Leffe eftersom ”hans kuk var lika lång och ostyrig som en brandslang”. Magnus raljerade ofta, men hyste stor kärlek till honom. Särskilt då Leffe gång på gång lyckades schabbla bort den ena fantastiska kvinnan efter den andra. Han stoppade liksom ständigt kuken i fel hål vid fel tillfälle. I sin dates vännina, syster, morsa, yogalärare eller någon annat med hål i hennes närhet, typ.
Leffe hade även ett annat tillmäle, från way back. Trippel-Leffe. Inte för att han hade tre ben, utanför att han enligt ryktet runkade tre gånger om dagen.
”Han måste vara splitsad med DNA från en mjölkko”, som hon en gång hört Bagarn raljera en sen kväll.
”Det finns ingen pung som producera sådana dära mängder sperma naturligt”, hade han krasst konstaterat.
Tanken på den kuken. Den var liksom svår att släppa. Lång, ostyrig, vilt sprutande, gång på gång, från en pung med oöverträffad kapacitet. Tre gånger om dagen, minst. Litervis med sperma som flödade, sköt ut i kaskader.
==== Emelie tar plats ====
Den heta dagg som långsamt föll sedan Magnus kastat bad, träffade Emelies bröstvårtor strax efter att Magnus tilltalat henne och därmed påkallat männens uppmärksamhet. De enligt henne själv alldeles för små brösten hade väldigt ’toppiga’ bröstvårtor. De var liksom mycket redan i normaltillståndet. Nu fick den heta daggen de redan svullna bröstvårtorna att typ svälla upp ytterligare. Hennes vårtgårdar hade liksom en förmåga att svälla och resa upp hela vårtgården när det ville sig extra illa, som nu. På köpet följde hennes stora hallonformade bröstvårtorna med, de som redan stod hårt, likt styvnade stubbar.
Men allt blod i Emelies kropp strömmade inte till bröstvårtorna. Männens blickar fick blod att strömma till allehanda ställen, även dit blod inte borde strömma, när man sitter naken i en bastun med tre män, som alla med intresse ser på och iakttar när ens bröstvårtor outhärdligt långsamt styvnar hårda. Hon rodnade djupt.
Emelie skruvade på sig och nickade mörkröd i ansiktet instämmande till Magnus, utan att ta blicken från sina fötter. Å vad hon önskade bröstvårtorna inte skulle förråda henne likt två hundar som viftar på svansarna. Hon önskade att hon kunde göra sig mindre. Att männen kunde prata om något annat än om henne. Rodnaden spred sig ned längs halsen.
Det hade varit ett omvälvande år för henne, svindlande minst sagt, allt sedan den där magiska kvällen hon träffat Magnus på Jompas fest. Så kittlande, nästan förbjudet, att följa med hem för att bli upplärd. Att vara till för mannen. Särskilt det där med att bli upplärd att suga. Att ta honom i munnen. Men det var mycket mer än så. Det handlade om att kunna få honom att vilja ha just henne, att kunna väcka hans begär och längtan och sedan att få smaka, älska, dyrka. Det kunde fortfarande få henne att rodna, känslan av att gå ned på knä. Att möta honom med sin blick. Att få mannen att styvna enbart med med sin blick. Så magiskt! Resten, det hon gjorde sedan, med sin mun. Att erbjuda honom sin egen längtan, det var nästan en bisak i sammanhanget, men känslan var otrolig. Magisk!
Hon hade aldrig betraktat sig själv som den sortens flicka, den sort som kunde få en man, vilken man som helst, bara med sin blick. Hon hade varit den tysta, blyga ordentliga flickan, pryd och prydlig. Hon som bara kunde avundas de andras framgångar om de hetaste killarna. Det var Magnus som lärt henne att erbjuda mannen sin egen djupaste längtan och mest förbjudna fantasi. Det var ju egentligen så oerhört lätt, att gå ned på knä, men ändå liksom så skamligt svårt. Att svälja var liksom den lätta delen.
Det hade varit en årslång resa. Hon hade inte bara blivit upplärd, utan även blivit typ uppfostrad. Det som från början, åtminstone från hennes sida varit en nyfiken lek, hade mognat till något annat. Hon var deras nu. Inte bara Magnus, utan deras. Magnus och hans fru Catherines. Hon var deras. Deras leksak, villiga leksak. Kanske skulle hon även bli till Bagarns och Leffes leksak? Hon rös till, trots bastuns hetta. Skamkåt rodnad krusades av gåshud som växte upp över brösten. Hon bet sig omedvetet i underläppen. Männens blickar i bastun hade sökt sig in i hennes mest intima vrår och funnit hennes allra känsligaste punkter.
Hon kastade en nervös blick mot Leffe. Han hade fortfarande bara ögon för hennes väldigt små bröst. En stirrblick som mållåst på de styvnade bröstvårtorna. Emelie rös och skruvade nervöst på sig. Hans blickar fick det att klia och pirra ännu värre i dem och pirret smittade av sig nedåt…
=== Emelies förbjudna begär ===
De animerade gif-klippen hon sett på nätet, de med tjejer som stolta och nöjda drog ut halvmeterlånga silikon-dongar ur sina halsar. Likt svärdslukare typ, fast tvärt om. Hon rös till. Undrar om det var så det skulle vara att ha Leffe nere i halsen liksom? Hon kunde se sig själv ligga på rygg med vidöppen mun och huvudet över sängkanten så att strupen rätades ut. Hur Leffe långsamt tryckte in sin grova kuk i henne, förbi struplocket, långt ned, trots hennes protester, hela vägen ned i hennes matstrupe, till roten. Hur hennes strupe skulle fyllas upp och expandera. Undrar hur det skulle kännas med hans ollon så långt ned i henne. Skulle hon känna ollonet röra sig där nere mellan brösten? Hur det svullnar upp så där extra hårt innan han skjuter sin gigantiska sats i hennem medan hon vilt famlar med armarna i protest. Skulle hon sedan känna den enorma satsen i matstrupen, som hon sedan omöjligen kan hindra från att friktionslöst glida vidare ned i magsäcken och tas upp av hennes kropp.
”Emelie?”
”Emelie?!”
Hon blinkade till. Magnus hade sagt något. Hon nickade inställsamt, men fick erkänna att hon inte riktigt lyssnat.
”Jo, jag berättade just för Leffe och Bagarn om dina morgonövningar. De du gör varje morgon framför spegeln nuförtiden. Om du kunde ta och visa dem för oss? Du kan ju använda bastudörrens glasruta”.
Emelie försökte dra efter andan, men hon kunde bokstavligen varken dra in eller ut luft. Hon försökte svälja. Menade han alvar?! Det var inte en fråga. Att säga nej var förbjudet. Det fanns liksom i det osagda.
Gåshuden över hennes bröst spred sig som en löpeld. Hon ville inte tro det. Han menade väl ändå inte? Fast hon hade ju hört honom. Klart och tydligt. Hon kastade en kort blick på Magnus. Jo då. Han menade exakt vad han sade, precis så som hon hört om säga det. Hon kunde bara inte, men hon hade sett hans blick. Hon hade hört honom. Allt snurrade.
Emelie reste sig stel som en pinne. Hon var flammande röd över ansikte hals och långt ned på bröstet. Hon hade gåshud över kroppen. Det var inte lätt att diskret smita ut ur bastun när man var trådlöst naken, slätvaxad och mitt i männens blickfång. De tre tittade på henne, de följde henne med blicken. Hon var åtsagd att inte skyla sig. De följde henne skamlöst hela vägen ut genom bastudörren.
Leffe hade inte inte kunnat ta blicken från flickstackarns små fasta jungfrubröst. Så sexiga! Han hade sett med sina blotta ögon hur bröstvårtorna på de små brösten styvnat och hur de toppigt rest sig. Hur själva vårtgårdarna fyllts med blod så de mörknat från en babyrosa ton till djuprosa. Hur de gått från att ligga som stora silvermynt på brösten, till att koniskt resa sig så att de hallonstora bröstvårtorna stod ännu längre ut. De tycktes dessutom bara fortsätta styvna och hårdna i det oändliga. De var som en illusion, ju längre han tittade desto mer uppsvullna och hårda tycktes de bli. Han kunde bara inte ta blicken från dem.
När hon nu reste sig för att gå ut, höll han på att inte få luft. Lång och slank, som en venus, en gudinna, med perfekta små fasta bröst, med de mest upphetsande bröstvårtor han någonsin sett. Tänk att långsamt få dra ollonet över de där, restas med henne, hetsa henne med kuken. Känna de hårda vårtorna längs ollonets fläns. Få henne att oskuldsfullt gny av vällust.
Blicken sökte sig nedåt mot den lätt svullna, slätvaxade fittan. Hon skulle uppenbarligen klara handtestet. Till och med bagaren skulle kunna få in en av sina jättelabbar mellan de där låren utan problem. Så såg han venusberget avteckna sig. Lika smal som hon var slank, så var venusberget markant avtecknat mot den platta magen. Leffe drog efter andan. Jesus. Små svettdroppar täckte hennes kropp. De gnistrade till. Han var bokstavligt talat andlös när hon gled förbi. Venusberget, han kunde inte ta ögon från det, så framträdande men ändå behagligt. Att långsamt pressa handen nedåt längs den platta magen och upp över det där venusberget, höra hennes andhämtning när fingrarna närmar sig fittans utkanter.
Flickan vände baksidan till och klev ut genom dörren. En golvmonterad spot-light precis utanför dörröppningen sköt upp en strimma ljus mellan hennes ben precis i klivet. Leffe trodde han skulle dö av åsynen. Hon var bakmusad och uppsvullen som en löpande hynda. Fittan gick liksom inte riktigt gick plats mellan de slanka låren. Gnistrande av dagg, fuktig, på gränsen att spricka upp. Stora slätvaxade blygdläppar. Han höll inne ett stön.
Efter att hennes fasta pojkstjärt försvunnit ut genom den glasade dörren och runt hörnet föll tystanden åter i bastun. Tunga suckar hördes, djupa andetag. Återigen var det Leffe som bröt tystnaden i bastun.
”Hon var någe till att vara bakmusad, denna dära”, sade han tillgjort, med torr strupe. Det sista han sett innan hon försvann runt hörnet, oförglömligt!
Magnus njöt. Det var ren och skär maktutövning. Dessutom gillade han att retas med Leffe. Fast vem gillar inte att retas med Leffe?
Emelie kom runt hörnet och bort från männens synfält. Hon fick till sist in luft i lungorna. Hjärtat rusade. Hon försökte kontrollera andningen, ta några djupa andetag. Hjärtat slog något så galet. Hjälp! Skulle hon verkligen göra det. Inför de andra. Inför männens ögon.
Med skakande händer plockade hon fram en transparent men naturligt formad sugkoppsdildo ur necessären. Det var den hon använde varje morgon, stadigt fäst mot helkroppsspegeln i sovrummet. Den var av högkvalitativ silikon och helt genomskinlig, som klarglas. Kukskaftet var grovt, ådrigt, svagt uppåtkrökt, med ett stort bredvingat ollon som hade en mycket distinkt sträng på undersidan.
Magnus hade sagt åt henne att sätta den mot bastudörren. Hon skulle få stå upp men i övrigt skulle hon göra precis som vanligt. I vanliga fall fäste hon sugkoppsdildon i midjehöjd på helkroppsspegeln varje morgon. Smorde den med glidslem, sjönk ned på knä, greppade sina anklar och tog dildon tio gånger till roten, vilket definierades som att hon skulle kyssa sina egna läppar i spegelns avbild. Därefter upprepa tio gånger till, fast medan hon greppade sitt högra bröst. Alltid det högra bröstet. På den tionde och sista gången nöp hon sig alltid hårt i högra bröstvårtan. Bitterljuvt hårt. Det var på eget bevåg.
Så hade hon gjort i månader nu. Varje morgon, varje dag, varje vecka, varje månad. Tio gånger till roten med bägge händerna bakom ryggen, tio gånger kramande högra bröstet, kyssande sina läppars avbild. Så hade det varit sedan konfrontationen med Catherine. Hon hade varit bara så himla korkad! Hon hade inte fått komma en enda gång sedan dess, inte beviljats en enda orgasm. Ugh! Hon höll på att bli galen.
Det går ju liksom inte att både vara riktigt duktig på att ta kuk i halsen och att samtidigt kunna bli bestraffad med att få grov kuk nedkörd i halsen. Magnus till hennes besvikelse genom morgonövningen valt bort möjligheten att bestraffa henne i halsen. Det var först flera veckor senare när han hade påtalat att det fanns andra sätt att bestraffa olydiga flickor, än att de fick grov kuk nedkörd i halsen, som det gått upp för henne att det skulle kunna komma att gå mycket lång tid innan hon fick lov att få orgasm igen. Hon hade bara varit så korkad!
Sedan dess hade hon tvingats se lika många filmsnuttar som det gått dagar med kukar som i slowmotion pressades ned i kvinnors blottade strupar. Filmer där man kunde se hur struparna vidgade sig när kukarna långsamt trycktes ned. I hennes uppeggade tillstånd hade de inte gått att motstå. Hon hade blivit besatt av dem! Så jävla sjukt sexigt! För att inte tala om alla erotic stories som hon fått högläsa ur, där kvinnan typ får den ena förnedrande orgasmen efter den andra av att få grov kuk nedtvingad i halsen. Hon såg sig hastigt om, som om rädd att bli påkommen med sin fantasi. Fittan var svullen, rent av våt. Å hjälp! Hon som strax skulle exponera sig mot bastudörren.
=== Till bagarens lov ===
Bagarn iakttog henne medan hon blygt kom tillbaka och tryckte fast en grov genomskinlig sugkoppsdildo mot dörrens glasparti. Hon var så där oskuldsfullt söt, en riktig girl-next-door-typ. Uppvuxen i någon villaidyll innan Magnus tvinnat upp henne i spagat och injicerat mörkrets krafter i henne. Möjligen var hon för benig för hans smak, men det skulle vara synd att klaga. Hon var så sjukt oskuldsfullt sexig, löjligt tillmötesgående till sättet och hade sådana där stora bedjande oroliga rådjursögon som alltid tycktes väcka rovdjuret i honom.
Han såg hur hon samlade sig. Rodnaden hade åter växt långt ned mellan brösten i ett flammigt mönster. Bröstvårtorna stod rakt ut, de skrek något hysteriskt efter uppmärksamhet. Så löjligt hårda. Sedan särade hon på benen, blottade den svullna fittan samtidigt som hon greppade sina egna armbågar bakom ryggen. Med slutna ögon böjde hon sig framåt. Hon särade på läpparna och tog emot dildons breda ollon. För ett ögonblick lystes hennes munhåla upp av ljuset som strålade genom dildon. Den satt rakt ovanför en av de kraftiga LED spottarna i golvet och ledde nu ljuset vidare in i flickebarnets munhåla. Up-lights hade varit senaste mode när han byggde till SPA-delen för ett par år sedan. Långsamt pressade hon in den i munnen, som hon fått öppna allt vidare för att omsluta ollonet. När läpparna närmade sig roten slog munhålans varmrosa ljus som speglades i dildons bakstycke effektfullt om, till varmblodigt mörker.
Hennes läppar touchade dörrglaset. En rysning gick genom Bagarn av åsynen. I samma ögonblick slog flickebarnet upp ögonen. Hon såg rakt på honom. Hennes pupiller tycktes växa när de mötte hans blick. Han såg hur hon kämpade med sugkopps-dildons grova ollon långt nere i svalget. Hon höll fast hans blick. Sedan rörde hon sig långsamt tillbaka, hela vägen ut. Munhålan lystes åter upp och hon påbörjade nästa cykel. Hon tog aldrig någonsin ögonen från honom. För varje gång, tycktes hon pressade läpparna allt hårdare mot dörrens glas och hennes blick blev allt mer desperat. Allt mer villig. Det var som om hon ville trycka sig rakt genom dörren, som om hon desperat kämpade att nå fram till honom, till hans kuk, för att få honom i sig.
Leffe följde skådespelet från första parkett. Han såg hennes nervositet och blygsel när hon fäste den stora dildon på dörren. Hur hårt hennes bröstvårtor strävade ut mot oändligheten. Han såg hur hon svalde, slickade sig om läpparna. Närmade sig det stora bredvingade ollonet. Golvspotlighten lyste upp henne underifrån, som en överjordisk gudinna. Han höll andan. Hennes kropp glänste. Han orkade inte titta. Spotlighten fick den transparenta dildon att skimra. Hans blick sökte sig nedåt. Hon hade särat på benen. Spotlighten gav ingen nåd. Han såg hur svullen och blodfylld hon var.
Hon hade börjat. Han hörde ljuden, noterade hur magen kämpade med andningen, men förmådde sig inte höja blicken. Han såg hur de inre blygdläpparna som redan trängt fram, långsamt slog ut, först den ena och sedan den andra. De växte, öppnade upp fittan. Han såg kåtsafterna tränga fram. Hörde hur hon jämrade sig. Såg en skymt av hennes rosa inre. En stor seg droppe fittslem växte fram. Det var inte bara värmen i bastun som fick honom att svettas. Han såg hur slemdroppen långsamt växte och växte. Hur den långsamt började sträckas ut i en lång klibbig tråd. Han var mållös.
När hon var klar bad Magnus henne komma in i bastun igen. Sedan berömde han henne mycket ingående och detaljerat inför sina två vänner. Hur duktig hon varit som kämpat så bra med det stora ollonet så långt ned i halsen. Hon ville bara dö. Hon klarade inte mer. Det blev för mycket. Hon sjönk ned på laven, drog upp fötterna och slog armarna om benen. Gömde ansiktet för dem. Hon mumlade ett luddigt tack till Magnus. Hoppades att straffet inte skulle bli för hårt för att hon skylde sig. Att han inte skulle säga till henne att ta ned benen.
Bagarn drog ett djupt andetag när Magnus var klar och flickstackarn krupit ihop i hörnet. Lavarna knakade och protesterade när hans tyngd skiftade under dem.
”Nähe, jag behöver nog ta mig en en kall dusch jag”, konstaterade han och försvann ut genom dörren.
Emelie kände laven svikta till av Bagarns tyngd, hon mindes hans ögon. Hon blundade med ansiktet dolt bakom armarna, inkilat mot benen. Hon mindes hur något rovlystet dykt upp i hans ögon när hon haft dildon längst nere i halsen. Ju hårdare hon pressat sina läppar mot bastudörrens glas, desto mer rovdjurslikt hade han betraktat henne. Det hade hetsat henne, fått henne allt mer desperat och gjort henne allt mer till ett bytesdjuri hans ögon. Om han släptes lös, okedjad i samma utrymme som henne… Hon rös av längtan, när hon kände en lätt hand på sin axel.
”Nå, ska du inte gå efter?”, frågade Magnus lättsamt.
”Uh?”, hon tittade upp från sin nerhukade ställning. Han gav henne en menande blick mot dörren och ett kort leende. Hon svalde hårt och nickade. Hennes stora rådjursögon flackade.
”Det kommer gå jättebra”, uppmuntrade han henne. Han gav hennes hand en försäkrande kram.
”Se så, iväg med dig nu”, sade han.
Leif kände hur en klump växte i strupen på honom. Han anade vad som skulle hända där ute hos Bagarn.
När Emelie försvunnit ut genom dörren mot duscharna vände sig Magnus mot Leffe.
”Hon har fantiserat om att kunna bringas till orgasm enbart genom att få kuk nedtvingad i halsen”, förklarade han.
”Så bestraffningen för det där med Catherine… Hon har sedan dess fått lov komma av att enbart få kuk nedtryckt i halsen utan minsta annat stimuli. Eller om Cathrine ger henne särskilt tillstånd och det lär ju inte hända på ett bra tag”.
Leif nickade och såg längtansfullt ut genom dörren. Han var så torr i munnen att han inte fick fram ett ord. Han anade vad som skedde ute i duschen just nu, eller väldigt strax. Vad Bagarn gjorde med flickstackarn. Eller vad flickstackarn villigt tillät honom göra. Det värkte i kuken så att ögonen nästan tårades. Klumpen i halsen växte. Han kände sig nästan illamående.Efter nästan tio outhärdliga minuter, under vilka Magnus gjort några misslyckade försök att dra igång en diskussion, dök Emelie upp i dörren.
”Jag kom nästan!”, utbrast hon uppspelt. Hon slog igen dörren efter sig. Dildon som fortfarande satt kvar svajade långsamt och majestätiskt. Leif orkade inte möta hennes blick. Hon var våt från topp till tå efter sitt värv i duschrummet. På knäna glödde röda fläckar. Fittan var fortfarande öppen på henne, de inre blygdläpparna ännu så hårt utslagna att det lockande rosa innanmätet skymtades i såshålet. Leif kved stilla.
”Det gick jättebra! Helt sjukt magiskt! Han kom lite för fort bara”, fortsatte hon glatt och obekymrat. Det var som om all ångest och skam var som bortspolad.
”Emelie, du har lite…”, sade Magnus menande. Leif höjde blicken. Såg Magnus peka.
”Oj”, utbrast Emelie och skrapade upp något som rann längs hennes högra bröst. ”Hoppsan!”, fnittrade hon lyckligt och slickade ivrigt av fingret…
…
..
<Fortsättning följer vid tillfälle, om vad Emelie mer får, eller inte får, innan kvällen i fjällstugan är till ända.
Under tiden kan du läsa någon av mina tidigare noveller om Emelie:
Emelie -upplärd av äldre man
Emelie får hemläxa
Emelie -under upplärning >
Fler noveller av samma författare
