Flickan och kråkan
Författare: imperator666 Datum: 2023-09-21 13:38:24
Kategori: Heterosex och Age play
Läst:
7 152 gånger
Betyg: 2 (2 röster)
Flickan och kråkan
De flesta kan väl låten? Om den lilla flickan som hittar en skadad fågel?
Denna blir en uppdaterad version och flickan är såklart äldre...
Kråkan ligger där i spasmer på grusvägen. Maria som är ute på sin sedvanliga promenad finner den där i sina dödsryckningar. Hennes hjärta brister, hon gråter över det lilla livet som med sina svarta blanka ögon ser upp på henne.
Maria som nyligen fyllt 17 år, dotter till prästen i byn skyndar plikttroget bort mot byn, till Mats den lärde.
Mats öppnar sin dörr, släpper in sällskapet, flickan och kråkan.
“Mats, jag fann den på vägen, jag vurmar för dess överlevnad” Snyftar Maria.
Mats, en spänstig man, trots sina 65 år fyllda sätter sig ner vid bordet, ser på det ynkliga livet där, sprattlandes och kraxandes.
“Maria lilla vän, där finns inget att göra ser du, fågeln får dra sin sista suck och vi ombesörjer en enklare begravning i trädgården du och jag” Svarar Mats.
När Mats greppar om fågelns hals, blundar Maria och täcker för öronen. Hon hör trots det ett knak och ett gällt skri från fågeln som nu ligger stilla, ögonen förlorar sin glans, den är död.
Maria är otröstlig, hon gråter hejdlöst och Mats förbarmar sig, slår sig ner bredvid, kramar om den hulkande flickan. “Maria då, det är endast en liten fågel, hur kan jag hjälpa dig i din misär?” Mats stryker hennes blonda hår, ser ner på det lilla livet som har sitt huvud i hans knä.
Maria gråter, Mats smeker hennes rygg, neröver...
Mats, som alltid haft ett gott öga till prästdottern, ja ända sen tidig ålder ser nu en snart vuxen kvinna i sitt knä.
Handen stryker i svanken på den röda vackra klänningen. Han kan känna rundningen av skinkorna, han rör ett finger, känner spänsten under klänningen, han känner dock inga underbyxor, han sväljer djupt.
Maria känner handen som smeker på ryggen, ner mot rumpan till, utforskar och pillar. Hon låter honom, hon känner sig trygg här, hos gamle Mats. Det hon nu också känner skrämmer henne en aning, det är ingen ny känsla, nej inte alls, den har hon känt ett flertal gånger i närheten av byns pojkar eller äldre män, men nu är hon rysligt varm och fuktig i skötet. Hennes mor har lärt henne tänka och säga så om sitt kvinnokön, det låter fint tycker Maria, skötet...
“Mats, det är skönt när du bryr dig om mig så, din hand på min rygg och så...” Maria viskar snyftandes.
Mats hör henne, han ler och smeker vidare, nu neröver rumpans rundning, klämmer busigt i hullet, Maria fnissar hör han.
“Du har mognat lilla vän, du är snart en bördig kvinna, med man och barn på din gård, tiden går fort” Mats stryker henne ömt över rygg och ut på sidorna, snuddar vid bröstet.
“Är jag vacker då?” Maria sätter sig upp, sträcker på sig och spänner ut brösten mot Mats.
Mats blickar hamnar såklart mot bröstens rundning under klänningen, han ser hur de mognat, de är fylliga och toppiga med små hårda hallon som gäckar honom.
“Maria, du är en skönhet, du är eftertraktad av männen här i byn, men det har du väl fått erfara?” han blinkar åt henne.
“Jo, en och annan har försökt komma mig in på livet och innanför mina trasor, men jag håller på mig jag, tills jag känner mig mogen att ta emot en man” Svarar hon, rodnaden på hennes kinder avslöjar henne, hon är konstigt nog otroligt upphetsad av Mats och hans genomträngande blickar över hennes kropp.
“Du är som sagt en skönhet och din kropp är mer än mogen nu. Jag skälver av åsynen av dig, du får gubben att spritta ser du” Mats skämtar, men en ton av allvar finns där.
“Men Mats då! Sitter han och blir till sig i trasorna över en ung dam?” Maria vet vad hon gör nu.
Mats sväljer, makar på sig, slår armen om hennes smala liv, trycker henne mot sig och viskar sen i hennes öra: “Maria, jag är mer än förtjust i dig, om du känner efter så förstår du mitt dilemma” Han nickar ner mot sitt skrev där kuken nu bultar i tyget.
Maria rodnar, flämtar till men då skötet pulserar så, lägger hon en hand på Mats muskulösa lår, nära skrevet. Där är varmt och tyget ser ut att spännas ut, fasligt stor verkar han vara.
“Det är ingen fara, känn du, jag ber er...” Mats viskar.
Maria slits mellan lust och förnuft nu. Skall hon? Inte kan väl hon? Handen rör sig, glider närmre, hon känner nu hans styvnad under tyget, Maria suckar men tvekar i det sista.
Mats rör sig nu oroligt, ryckandes och Maria kan känna svullnaden under tyget röra sig mot hennes fingrar. Mats suckar högt och när hennes hand nu greppar den hårda lemmen stönar han och kramar om henne.
“Men Mats då! Vilken ståtlig lem han har!” Maria klämmer och känner efter, den är stor, lemmen och Maria drar efter andan, smeker vidare, känner hur Mats rycker av beröringen.
“Får jag be dig knyta upp tyget?” Mats viskar i hennes öra, nästan flåsar nu.
Maria finner snören, knyter ömt upp och när tyget faller åt sidan ser hon ett praktexemplar av en manlig lem. Den står där, med ett blänkande ollon, ådrigt skaft och där nere, en stor buskig pungsäck. Doften av man sprider sig, lite unken men inte alls oangenäm, tvärtom, det suger tag i Marias underliv nu, skötet savar ymnigt känner hon, en skamkänsla kommer över henne.
Hon drar bort handen, ser ner i sitt knä, rodnar väldiga och suckar. Mats lutar sig fram, tar hennes hand, lägger den om lemmen, den är varm, pulserande och kladdig av det där som rinner ur toppen. Maria ser ner på handen om lemmen, det är knappt den går runt, det är en grann lem detta, Maria tvekar innan hon mjukt rör handen upp och ner för skaftet, som hon hört man skall göra för en man.
Mats lutar sig bakåt, suckar och mumlar. Maria ser på lemmen, det rinner mycket nu, hon funderar på om Mats redan är klar men vågar inte fråga. Av Mats njutning förstår Maria att hon gör honom gott och fortsätter smeka. Fingrarna blir kladdiga, men nu går det lättare att röra handen, hon blir stursk och klämmer om hårdare. Mats stönar och rör sig i takt med hennes hands blyga rörelser.
“Maria, detta leder snart till att jag skjuter min sats, så om du önskar detta, fortsätter du, annars stannar du upp och klär av dig ditt tyg” Säger han flåsandes.
Maria för bort handen, vad säger han, skulle han redan? Har det varit skönt nog alltså? Maria ler lite. Hon hörde hans ord, nu pulserar hela hennes kropp av en längtan hon känt tidigare, men hon reser sig nu och lösgör klänningen innan hon framför den stirrande mannen släpper tyget. Maria är nu naken för en man, hon skäms, täcker bröst och sköte bäst hon kan, men när hon ser Mats förtjusning slappnar hon av en smula.
“För bort dina händer, jag önskar se på dig” Mats lutar sig fram.
Maria tvekar, ber en bön till Herren och släpper händerna utmed sidorna. Den kyliga luften i stugan får henne att rysa till, hon ser ner på sina bröst att de knottras, dras ihop och hennes bröstvårtor står styva och ljusa mot Mats.
“Maria, dig har vår herre varit nådig med, vilken kropp han gett sin tjänarinna, din byst och kvinnokön är en sån skönhet, som från en tavla” Mats är överväldigad.
Maria står där, blottad för Mats att beskåda. Hela hennes kropp skakar nu, inte bara av kylan utan av ren och skär längtan efter ja, vad, hon som ingen erfarenhet har.
Mats för henne till sig, hon står nu intill honom. Han smeker magen, upp mellan brösten och ner igen. Han för den mot skötet. Handen smeker i det krusiga könshåret som täcker vulvan, ljust och glest men ack så mjukt.
“Du är fulländad min vän, jag har aldrig sett maken till en sån perfektion i vår herres skapelse” Mats darrar på rösten nu.
Maria blundar, känner handen utforska hennes kropp. Handen stryker ut över brösten, över de känsliga bröstvårtorna, det ilar i underlivet, det pulserar så...
Mats är öm i sina smekningar, rör vid henne med andakt, sveper över bröst, mage och bak på ryggen. Han vänder henne om, drar en suck och lägger händerna över skinkorna, klämmer mjukt, drar i dem, särar och sluter, gång på gång. Maria rodnar men lusten är nu så stark i henne så hon finner sig i denna märkliga scen, av att visa rumpan öppet för Mats.
Hon känner en puss på ena skinkan, sen den andra, detta sänder blixtar i hennes redan feberlika kropp. Maria stönar till och nu nafsar Mats mer än pussar över hennes bak. Han nafsar, biter ömt i hullet, Maria darrar, önskar mer, men vad?
När han vänder henne om igen, skjuter han isär hennes ben med fötterna, hon står nu skrevandes för honom. Hon kan riktigt känna fukten nerför låren nu, oj så skamligt, att visa sån lust för en man, men Mats ser detta med stor glädje och säger ömt:
“Din kropp svarar vackert, du är mer än redo ser jag, doftar jag” Han närmar sig med ansiktet mot skötet. Han drar in dofterna, känner den varma fukten mot sig, han slickar sig om läpparna, även han längtar nu...
När han ger vulvan med sitt ljusa hår en puss rycker Maria till. Därnere, kan man? Hon känner dock kroppens gensvar och ger vika, hon låter honom utforska henne, hon önskar inget annat just nu, men är detta brukligt, att pussa varandras kön på detta vis, skall inte en man och kvinna idka älskog för att ge kvinnan barn, detta har hon aldrig hört gummorna eller pigorna tala om? Hon rycks ur tankarna när Mats mjuka tunga sveper över behåringen, över hennes känsliga pärla där i vecken, hon rycker till, stönar, vad är detta? Hur skönt var inte detta då? Vad gör han med mig? Maria sköljs över av en känsla av eufori hon aldrig tidigare känt. Skötet pulserar, det är blött känner hon, syndigt blött, hon njuter i sin skam.
Mats smakar på henne, han kysser nu skötet, blygden och han särar på denna med tungan, finner pärlan och slickar på den, hungrigt och ihärdigt. Maria blir yr, hon skakar i benen, vad händer?
Plötsligt är det som dammluckorna öppnas, syndafloden exploderar ur hennes inre, hon skriker i högan sky och allt snurrar.
“Mäster Mats, vad hände?” Maria står där, chockad och förvirrad. Mats sitter för henne, alldeles blank om munnen, slickandes sina läppar, ler stort.
“Lilla vän, du njöt! Hur var det, behagligt för kropp och själ?” Mats ser på henne, smeker hennes rumpa medans.
“Otroligt vackert och starkt, det var som herrens ljus kom in i mig, och änglarna blåste i sina basuner” Hon finner knappt ord för det hon nyss upplevt.
“Då så, var så god att ligga där borta på bädden, så skall mäster ta hand om dig” Han pekar bort mot skinnfällen på en ranglig träsäng.
Maria skyndar dit, kryper upp på bädden, känner blygt på skötet som nu är plaskvått, vad av denna utsöndring undrar hon.
Mats drar av sig skjortan, hasar ner byxorna och kommer emot henne med den vajande lemmen, Maria ser på den med stora nyfikna ögon.
Mats kommer på knä mellan hennes ben, han särar på dem, ser ner på hennes nakna kropp, ler varmt.
“Nu skall hon bli en kvinna, detta kan upplevas obehagligt till en början, blodvite kan uppstå men det är övergående, jag skall vara ömsint” Mats viskar betryggande ord.
Maria ser hur Mats makar sig mot henne med lemmen i ett fast grepp. Den trycker emot blygden, kittlar henne, hon ler och rör sig mot hans resning.
Mats öppnar skötet med ena handen, lemmen trycker nu mot hennes skötes mynning, det spänner så, skall det ömma så? Maria ser upp på Mats i skräck men han bara nickar lugnt, och nu känner hon hans lem fylla hennes fuktiga grotta. Smärtan griper tag men Maria härdar ut, den var som sagt övergående, nu när lemmen rör sig ömt i henne fylls hon av lustkänslor, njutningen tar över och där kommer ett stön av lättnad över hennes läppar.
“Se det var inte så farligt väl? Hon är så duktig så” Mats flinar busigt åt henne.
Maria bara skakar på huvudet, känner sig mer än uppfylld av Mats grova lem. Hennes kön pulserar kring pålen som nu glider häftigare in och ut ur hennes svaga kropp.
Den njutning hon nu upplever är som i en dröm. Aldrig har hon kunnat förstå älskandets magi och hon är så glad att Mats förbarmat sig över henne, att han ger henne denna gåva. Hon väcks ur sina tankar då kroppen på nytt reagerar starkt, allt blir euforiskt och hon hör sig själv skrika när skötet krampar åt lemmen. Hon förstår att hon åter njutit och känslan är överväldigande, hon börjar smått gråta.
Mats kysser bort tårarna, fortsätter röra sig i hennes nu svullna och blöta sköte, nu älskar de förstår Maria, som ett par, men hon vill inte förbinda sig med denna gamling...
Maria känner hur Mats stöter hårdare och fortare upp i henne. Skötet plaskar hör och känner hon, är hon en hynda rent av, en njutningens demon? Får en kvinna njuta så?
“Nu min käresta ger jag dig min säd” Mats kniper med ansiktet, biter sig i läppen och värmen i underlivet nästan bränner Marias inre.
Det som fyller henne känns underbart, varmt och kladdigt och känslan gör gott i Maria.
Hastigt drar sig Mats ur henne, hon känner säden rinna ur skötet. Mats ser skamsen ut, darrar och verkar villrådig.
“Mats, hur är det fatt, var jag inte bra nog?” Undrar Maria förläget.
“Maria min ängel, du var klanderfri från denna av synden handling. Du fördrev mitt förstånd bara, jag skulle inte...” svarar han, ser lätt chockad ut.
Maria förstår inte riktigt, vet inte så mycket om konsekvenser gällande samlagets ironi.
Mats kliver upp, torkar sin lem och Maria kommer till honom, känner säden om sina lår, seg och varm.
Hon kramar om honom bakifrån, han hulkar snyftar och hon tyr sig till honom.
“Maria, du kan bli havande!” Hans röst spricker.
Maria stelnar till, vad sade han? Skulle lilla jag bli med barn? Detta kan inte förklaras, detta kommer kasta skuggor över både henne och Mats, detta kan ej vara sant.
“Vad säger du Mäster Mats? Inte kan väl jag bära barn, skulle det bli vårt barn menar han, otänkbart” Hon gråter nu.
“Maria, det finns en risk, och jag ber till vår Herre att du ej är fruktbar i stunden, men det kan leda till olycka, och vanära över våra namn.” Mats skärper tonen.
Maria rafsar åt sig klänningen, klär sig i all hast och innan Mats vet ordet av är hon ute på gården.
Inget av det som hänt yttrar hon för sina föräldrar, ingen vet. Mats ser hon inte röken av, huset gapar tomt och ingen vet var han ska ha tagit vägen. En av pigorna sprider dock rykten om att Fan själv tagit Mats, för sina synders skull. Maria frågar nyfiket vad hon menar med allt detta och får förklarat för sig att Mats är en kvinnotjusare, oavsett ålder. Han har lägrat mången kvinna i sina dagar och många har burit eller fött hans avkommor.
Maria fryser till is, tänk om hon nu bär hans avkomma, skammen sköljer över henne.
Det ska visa sig att två dagar efter samlaget får Maria sin månatliga blödning och hon andas ut. Husmor har ju berättat om att blodet renar från synd och inga knytt kan göras under dessa dagar. Maria bär smärtan med gott mod denna gång, välsignar blodet som sköljer ur hennes sköte, hedrar frälsaren med lovord, istället för de svordomar hon annars yttrar under denna period, i smyg så klart.
Efter mötet med Mats har en låga tänts uti hennes kropp, en hunger och längtan hon knappt mäktar med. Hon förstår att har den en gång tänts, driften, så kan bara nya samlag mätta den, nu måste Maria hitta sig nya män att lägra, det skall nog inte vara så svårt bland de unga drängarna eller de kvinnofattiga karlarna i byn.
Fler noveller av samma författare
