Sjukgymnasten, tre månader senare
Jag låter blicken svepa över rummet. Krogen är knappt halvfull, även fast det är fredagskväll. Det kan vara ganska skönt att gå ut så här ibland, precis innan löning. Stämningen är lite lugnare, förväntningarna lite lägre. Man kan hålla en konversation utan att behöva luta sig framåt och vända örat till.
Bartendern tar sig sin tid med en cocktail åt ett par yngre tjejer i baren. Till höger om mig ger Jonas och Marcus varandra en tafatt recension av IPA:n de just beställt. Just idag är tankarna lite överallt och ingenstans. Vi är halvvägs genom Mars månad, så här års finns det inte mycket varken att se fram emot eller tillbaka på.
Jag låter blicken glida till sällskapet som sitter till vänster om oss. Ett gäng kvinnor i vår ålder. Ute på AW kanske? Det tar ett par sekunder innan jag ser vem som sitter på bänken bredvid mig. Det mörkröda håret uppsatt i en hästsvans, det runda ansiktet och de tunna läpparna uppspända i ett stramt leende. I samma stund jag kommer på det ser hon mig och ansiktet spricker upp i ett leende.
"Nämen hej!", utbrister hon.
"Hej, är du här?", svarar jag, och låter nästan lite yrvaken.
"Ja, gud va kul att se dig!"
"Ja", svarar jag lite generat, "Jag hade nog inte trott att jag skulle få se dig så här".
"Nej, verkligen inte!"
Senaste gången jag såg Linda var på rehab centret. Då var hon klädd i sina löst åtsittande arbetskläder. Jag stod i ett par shorts och en T-shirt. Hon hade räckt mig ett papper med övningar att göra hemma.
"Hur länge ska jag göra dom här?", hade jag frågat
"Ett par veckor kanske", hade hon svarat och log varmt mot mig, "Du har redan fått tillbaka flexibilitet i knät, men det kan vara bra att få upp lite styrka i benet också, innan du börjar jogga igen"
Vi hade blivit stående ett par sekunder. Det kändes lite vemodigt att ta farväl.
"Då..", jag hejdade mig, jag ville säga att vi ses igen, men det skulle vi ju inte.
"Då får du ha det så bra", fick jag istället ur mig.
"Du, det samma". Hon och tittade på mig med en blick som var svår att tolka. Jag hade vant mig vid att se hennes näst intill moderliga vårdarbetarleende, men den här gången hade hon något annat i blicken.
"Tack för allt", sa jag till slut och vände mig om.
Det var tre månader sen. Nu sitter hon bredvid mig, skenet från rehabcentrets bleka lysrör ersatt av krogens varma, gula belysning. De vita arbetskläderna utbytta mot en elegant vinröd topp och ett par mörkblåa jeans.
"Hur går det med knät?", frågar hon.
"Jo tack, det känns helt återställt".
"Gud vad härligt. Har du börjat springa igen?"
"Lite grann", svarar jag. "Jag tänkte börja lite försiktigt, har anmält mig till en halvmara lite senare i år".
Förvåningen över att se henne igen börjar lägga sig. Sakta börjar bilderna sammanfogas i mitt huvud. Den proffsiga men vänliga sjukgymnasten och kvinnan som sitter framför mig. Jag känner mig varm. Blodet har rusat till huvudet och tankarna känns inte längre tomma och utspridda. Istället är de fokuserade på Linda och hennes kropp som nu sitter vriden mot mig. Plötsligt känner jag mig rädd. Jag vill inte att vårt återseende ska stanna här, vid en snabb hälsning och uppdatering om hälsoläget. Jag vill något mer. Jag flyttar närmre.
"Jag är lite förvånad över att du kommer ihåg mig", säger jag, "Du måste väl ha tagit hand om hundra sargade stackare sen vi sågs sist". Hon skrattar.
"Jodå, det är mycket ansikten som kommer och går, men vissa kommer man ihåg bättre än andra".
"Så antingen var jag föredömligt bra, eller föredömligt dålig?" säger jag. Hon skrattar igen.
"Du var föredömligt bra", försäkrar hon mig.
"Men jag vet inte", lägger hon till efter ett par sekunder, ser på mig och spänner sitt strama leende, "vissa människor kommer man bara ihåg".
Vi fortsätter prata. Hon berättar att hon är för att fira att en väninna fått ett nytt jobb. Hon rör sig ännu lite närmre. Nästa gång hon skrattar lägger hon handen på mitt knä och jag känner en stöt gå genom kroppen. Det är inte första gången hon rör vid mig, men den här gången är det annorlunda. Jag tänker på alla gånger hon hållit ett stadigt grepp om min vad, hjälpt mig töja knäsenan med lugna och metodiska rörelser. Ett fast grepp så insvept i professionens mekanik att den inte ska gå att misstolka. Den här gången är det annorlunda. Hennes hand känns lätt på mitt ben. Det är en försiktig beröring, nästan på gränsen till en smekning. Efter ett par sekunder drar hon bort handen. Jag känner hur värmen sprider sig i kroppen.
Musiken har blivit högre nu, så som den ofta blir framemot kvällen. Jag tittar på klockan, det är senare än jag hade trott. Linda har flyttat sig närmre, hon pratar med sin mun nästan vid mitt öra. Baksidan av hennes hand vilar mot mitt lår, nätt och jämt så mycket att den inte kan ha fallit där av misstag.
"Har du några fler planer för ikväll?", frågar hon lite avvaktande.
"Nä, inget särskiljt".
"De andra hade tänkt att gå, men jag kan tänka mig ett glas vin till"
"Jag kan nog också tänka mig att stanna ett tag" säger jag "Gå till baren du, så passar jag på att gå på toa".
Hon reser sig och går mot baren. Jag gör mitt bästa för att inte stirra, men jag kan inte hjälpa att låta blicken glida över henne när hon går. De där breda höfterna som inte ens hennes arbetskläder kunde dölja. Jag brukade komma på mig själv med att lägga märke till dem när hon stod med ryggen vänd mot mig och hjälpte andra patienter. Troskanten synlig mot det grova vita tyget. Jag brukade snabbt vika undan blicken. Trots att det inte fanns något det minsta sexigt med hur hon var klädd ville jag inte riskera att låta tankarna sväva iväg, inte riskera att bli kåt. Det hade verkligen inte varit läge. Ändå fanns tankarna där som en gestalt i ögonvrån. Nu är läget ett annat. Så diskret som jag bara kan sneglar jag på där hon står i kön till baren. Det välkammade, mörkrödfärgade håret når en bit nedanför skulderbladen, ett smalt, svart bälte pryder midjan, och de mörkblå jeansen framhäver hennes rumpa på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Den här gången låter jag tankarna fara iväg. Jag klär av henne med blicken, fantiserar om vad hon har på sig under, hur det skulle kännas att ha den kroppen tryckt emot min.
"Vi tänkte dra vidare", Jonas stämma tränger sig på som en väckarklocka i en morgondröm, "Hänger du på?"
"Jag ska bara säga hejdå till min bekanta" svarar jag, "Gå ni i förväg, jag kommer efter".
De reser sig och går. Även Lindas vänner har lämnat bordet och håller på att ta på sig sina jackor. Situationen börjar sjunka in och jag blir sittandes en stund, märker hur pulsen stiger. När jag väl reser mig känner jag hur hård jag har blivit. Jag stapplar lite generat bort till toaletten, och hoppas att ingen lägger märke till det.
Toaletten ligger lite avsides, längst ner i en korridor vid sidan om baren. Jag går in och låser dörren. Jag försöker bärga mig och stirrar en stund på de slitna klisterlapparna med fotbollsloggor och klottret som pryder toalettväggarna. Det känns som en evighet innan ståndet lägger sig. En stor våt fläck har brett ut sig på ena sidan av kalsongerna. "Fucka inte upp det här", tänker jag för mig själv. När jag är klar tar jag ett djup andetag och går ut. Hjärtat fastnar i halsgropen på mig, Linda står knappt en decimeter ifrån mig.
"Förlåt om jag skrämde dig", hon brister ut i skratt.
"Ingen fara", flämtar jag och undrar om hon kan se hur kåt jag är.
"Tänkte jag också skulle ta och passa på", hon ler, dörren står öppen bakom oss, ingen av oss rör sig
Jag vet inte vad som hände först. Om hon tog ett steg bakåt eller jag tog ett steg fram. Om det var mina armar runt hennes midja, eller hennes läppar på mina. Men plötsligt står vi där. Hon lutar sig tillbaks mot väggen, jag står med ena handen mot väggen och den andra mot hennes höft. Hennes parfym doftar ljuvligt, och när hennes tunga särar på mina läppar känner jag smaken av vin. Musiken är tystare här ute, och jag kan höra hur hon flämtar till när jag trycker mitt skrev mot hennes. Det är som att en spänning som sakta byggts upp det senaste halvåret till slut släpper. Ett tryck som kvävts av rehabcentrets kliniska blekhet. En längtan som gömt sig bakom vårdens sterila artighet. Nu går locket av. Jag vill ha henne. Herregud vad jag vill ha henne.
Våra läppar glider ifrån varandra vi står ansikte mot ansikte, hennes ögon är glansiga och munnen står halvt på glänt. Plötsligt hörs fotsteg längre bort i korridoren.
"Vi kanske borde röra oss härifrån" föreslår jag andfått.
"Jag bor tio minuter härifrån", säger hon, "Hämta din jacka, vi ses där ute".
Promenaden hem till henne är nästan olidlig. Senvinterns mörker har lagt sig, dånet från trafiken blandas med plaskandet från våra skor som slår ner i den halvsmälta snön. Jag känner hur mitt stånd spänner mot byxorna hela vägen hem till henne.
Vi står tätt intill varandra i den lilla hissen på väg upp till lägenheten. Jag vill kyssa henne. Jag trycka upp henne mot hissväggen och känna henne mot mig, men börjar jag nu kommer jag aldrig kunna sluta. Hon ser mig rakt in i ögonen, den tunna munnen står vidöppen. Andetagen är tunga, nästan flämtande. Knappt har vi kommit in i hallen förrän hon tryckt upp mig mot den stängda ytterdörren. Våra jackor ligger slängda på golvet, hennes tunga virvlar runt i min mun, och mina händer har ett fast grepp om hennes rumpa. Jag märker hur hon med smidiga fingrar börjar knäppa upp knapparna på min skjorta. Utan att bryta kyssen drar hon av mig den och tar därefter av sig sin topp. Hon står framför mig i en svart spets-BH, matchande trosor skymtar i byxlinningen. Kontrasten till de funktionella, vita underkläderna vars konturer jag brukade se mot hennes arbetskläder gör mig upphetsad. Det är som om att hon också hållit tillbaka någonting. Hon för ena armen bakom ryggen och börjar knäppa upp sin BH.
"Hur länge har du velat ha mig?", frågar hon. Kåtheten genomsyrar varje stavelse och jag inser svaret i samma stund som jag säger det.
"Sen första gången jag såg dig".
"Du ska bara veta hur jag har längtat efter det här" säger hon i samma stund som BH:n faller till marken.
Hon kysser mig igen. Hennes styva bröstvårtor gnids mot mitt bara bröst och jag känner hur hon andas tungt, nästan stönar in i min mun. Hon får upp skärpet och drar ner gylfen. Jag känner hennes hand mot mitt stånd utanpå kalsongerna. Det är inte sjukgymnastens fasta, kliniska grepp, utan en lätt och nästan lite retsam beröring. Hon låter fingrarna känna lite på det outforskade territorium de nu befinner sig på, innan hon tar ett fast grepp om min kuk och börjar runka mig utanpå kalsongerna.
Ett djupt stön tränger ut ur mig. Jag märker hur hon tänder på det. Hennes tunga letar sig djupare in i min mun. Hennes fingrar tar ett fastare grepp. Till slut börjar hon kyssa min hals. Tunga blöta kyssar letar sig ned längs bröstkorgen, tills hon står på knä framför mig. Hon ser upp på mig och utan att bryta ögonkontakten drar hon ner kalsongerna. Hennes tunga letar sig upp längst skaftet innan hon låter mitt ollon glida in i munnen. Jag stönar djupt. Hon placerar ena handen på skaftet och runkar det samtidigt som hon suger av mig. Då och då tittar hon upp på mig samtidigt som hon retsamt slickar mig med tungspetsen. Nästan av sig själv börjar mina höfter röra på sig. Jag tittar ner för att försäkra mig om att jag inte är för hårdhänt. Hon bara möter min blick och fortsätter suga samtidigt som jag försiktigt men bestämt knullar henne i munnen.
"Åh gud vad skön du är", stönar jag, Om vi inte slutar nu så kommer jag snart". Hon fortsätter i några sekunder till innan hon slutar. Sittandes ner på golvet tar hon av sig sina byxor och reser sig upp.
"Följ med", säger hon och går längre in i lägenheten.
Jag tar av mig de sista kläderna och ser på medan hon rundar hörnet in till sovrummet. De svarta spetstrosorna sitter perfekt över hennes rumpa, och jag blir om möjligt ännu mer upphetsad. Med kuken pekandes spikrakt uppåt följer jag efter henne.
Sovrummet är svag upplyst och Linda har klättrat upp på sängen. Hon står på alla fyra, när jag går fram till henne sneglar hon bakåt och räcker mig en kondom. Jag lägger den bredvid henne på sängen. Det är inte dags än. Först tar jag tag i hennes trosor och drar ned dem. Långsamt lirkar jag av dem tills de blottar hennes svullna, röda fitta. Jag låter min hand smeka uppåt längst låret, in mellan benen på henne. Jag placerar mitt långfinger mellan hennes blygdläppar och rör försiktigt fram och tillbaka.
"Herregud vad våt du är". Hon säger ingenting, utan bara stönar dovt. Jag sätter mig på knä framför henne och låter min tunga sära på hennes läppar. Hon stönar ljudligt och jag låter tungan cirkulera runt hennes öppning innan jag sträcker den uppåt efter hennes klitta.
"Åh, åh ja".
Jag vill inget annat än att fortsätta slicka henne och höra henne stöna högre, men vinkeln börjar bli lite obekväm. Jag ber henne vända på sig och hon väntar inte en sekund. Hon kryper längre upp på sängen och särar på benen. Jag kryper efter och doften av hennes kön tar över mitt sinne, jag kan knappt bärga mig. Retsamt smeker jag hennes innanlår och känner hur hon gör försöker sära ännu mer på de redan vidöppna benen. Till sist låter jag min tunga hitta tillbaka, först till hennes blygdläppar, sen till hennes klitta. Jag suger och slickar på den i allt ivrigare takt och hör hur hon börjar gny. När jag låter ett finger smeka längst med hennes öppning flämtar hon till.
"Ja, ja pulla mig".
Hon ger ifrån sig ett djupt stön medan jag låter två fingrar glida in i henne. Sen går allt av bara farten. Hennes safter strömmar ur henne i takt med att jag pullar henne. Det plaskande ljudet blandas med hennes allt högre stön. Hennes njutning uppfyller alla mina sinnen och det gör mig så kåt. Ståndet gnider mot lakanet och ett tag tror jag nästan att jag ska komma av bara det.
"Åh ja, ja, fortsätt. Fortsätt, jag kommer".
Orgasmen väller ur henne och jag kan inte hjälpa att stöna med henne. Jag lyfter blicken och ser hur hennes vackra bröst reser sig upp när hon böjer upp ryggen. I takt med att den klingar av saktar jag ner, dar ur mina fingrar och ser på henne. Hon bryter tystnaden.
"Åh herregud vad skön du är".
"Det är visst inte bara du som kan jobba med händerna" säger jag och skakar lite på huvudet åt mitt töntiga skämt innan vi båda brister ut i skratt.
"Kan du jobba med någonting annat också?".
"Vi får väl se" säger jag och sträcker mig efter kondomen
Efter lite lirkande får jag upp den och trär på den. Mitt stånd har inte slaknat det minsta sen vi klev in genom dörren. Jag ställer mig på knä framför henne och drar lite retsamt ollonet längst med slidan. Hon är så våt att den nästan glider in av sig självt. Hon omsluter mig och jag börjar långsamt föra in och ut kuken. Det märks att hon fortfarande är tagen efter orgasmen, huden är rodnad hon ger ifrån sig små, lätta flämtningar varje gång jag tränger in i henne.
"Åh gud vad skön du är" stönar jag. Jag märker att hon tänder på det och hon börjar egga på mig
"Ja.. ja knulla mig". Jag tar ett grepp om hennes höfter börjar stöta fortare. Hennes bröst guppar rytmiskt fram och tillbaka.
"Åh ja, ja ta mig".
Det hade nog redan varit nära för mig om det inte vore för att kondomen dämpade friktionen. Tack och lov för det, för jag vill dra ut på stunden så länge det bara går. Jag vill känna hennes kropp under mig, se vidöppna mun och rodnande kinder, höra våra kroppar slå emot varandra när hon juckar tillbaka mot mina stötar. Jag vet inte hur länge jag håller på, kanske tio minuter, kanske längre än så. Jag förlorar mig själv i rörelserna, känner hur en nästan djurisk instinkt tar över. I knappt ett ögonblick svävar tankarna iväg till den där första dagen på rehabcentret när jag hörde henne ropa upp mitt namn. Det hade gått en kittling genom kroppen när jag insåg att min sjukgymnast var en ung, vacker kvinna. Jag hade snabbt kvävt instinkten, dirigerat om tankarna åt annat håll för att inte känna mig som ett creep. Jag kan inte undgå att le lite för mig själv när jag tänker på det, samtidigt som jag gång på gång tränger mig in i hennes varma, våta fitta.
"Åh gud vad skön du är", stönar jag. "Jag vill ta dig bakifrån".
Linda tvekar inte med att börja vända sig om. Jag drar mig ur och hon ställer sig svankandes på alla fyra. Min kuk glider in i henne igen och jag släpper alla hämningar. Med ett fast tag om hennes höfter knullar jag henne med snabba, djupa stötar. Hennes underbara rumpa som slår emot mig, och jag hör hennes ljuvliga stön i takt med mina stötar. Hon lägger sig ner med huvudet mot kudden. Hennes händer håller ett fast tag om lakanet.
"Åh ja.. hårdare, hårdare", kvider hon och jag vill bara tränga djupare in i henne. Hon vänder på huvudet och ser på mig med ansiktet förvridet i ren extas. Det blir för mycket för mig.
"Jag kommer.. jag..", mer än så får jag inte ur mig innan kroppen exploderar i en ljuvlig orgasm. Jag stönar djupt och tränger in i henne en sista gång. Satsen sprutar ur mig med sådan kraft att jag nästan är rädd att kondomen ska spricka.
Jag kollapsar bredvid henne och vi blir liggande en lång stund innan vi ser på varandra igen. Jag vill berätta för henne hur skön hon var, hur underbart det kändes att få komma i henne, men jag säger ingenting. Jag bara låter händerna löpa längst med hennes svettiga kropp medan hon ler tillfredsställt mot mig. Vi blir liggandes så i vad som känns som flera timmar innan hon bryter tystnaden.
"Gud vad jag har längtat efter det här", hennes röst är lugnare nu och hon ser på mig med en nästan drömmande blick. Hon omfamnar mig och trycker sin kropp mot min. Genast känner jag hur jag börjar styvna igen.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Sjukgymnasten, tre månader senare | Heterosex | 4.3 | 18/8-23 |
| Flickvännen som jobbade på badhus | Heterosex | 4.0 | 5/6-23 |
Åh! Helt underbar! Otroligt sexig och upphetsande!! :-)