När muren föll
Författare: filosof Datum: 2023-05-13 13:32:57
Kategori: Lesbiskt och Första gången
Läst:
14 550 gånger
Betyg: 4.4 (6 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Den här historien utspelar sig helt och hållet ifrån min fantasi och är fiktion. Alla karaktärer är påhittade och har ingen som helst koppling till verkligheten. Namn och/eller utseende är slumpmässiga och har inte heller någon koppling till verkligheten. Det kan förekomma gatunamn, dessa är också slumpmässiga trots att dom kan finnas i verkligheten. Den utspelar sig i Sverige, men det är allt.
När muren föll
- "Ehm, hejsan, ursäkta?" sade en främmande tjej medan hon rörde vid min arm.
Jag satt inne på Max och åt med musik i mina lurar. Det var relativt tomt, bara en barnfamilj längre in och några i min ålder ett par bås framför mig.
- "Förlåt, hej... Ja?" svarade jag stressat medan jag slängde av mig mina Marshall hörlurar.
- "Jag är ledsen att jag stör, men jag har liksom ingen att äta med, går det bra om jag sätter mig här?" frågar hon med ett leende på läpparna.
- "Absolut."
- "Tack så mycket."
Hon ställde ned brickan, lade datorväskan på bordet och satte sig ned. Hon började äta sin sallad medan hon tittade på mig. Jag slängde på mig hörlurar med ena kåpan bakom örat. Jag kollade nyfiket på henne under tiden hon åt, hon var väldigt söt. Jag lade märke till hennes runda fina kinder och små öron. Hon hade ljusbrunt uppsatt hår men lät luggen och en bit på sidan hänga längst med hennes fina kinder. Hon hade lite mascara men annars var hon naturlig, och jag fastnade för det och hennes fräknar hon hade över näsan och kinderna. Hon verkade gullig och varm. Hennes ansikte var klätt i ett par stora glasögon som framhävde hennes blåa ögon, och i öronen hade hon ett par regnbågsfärgade örhängen.
- "Så vad lyssnar du på då?" frågade hon med munnen full med mat.
- "What if we're bad together utav White Lies."
- "Jaha, är dem något bra?"
- "Ja det är dem väl."
- "Vad är det för typ av genre?"
- "Alltså, typ indie rock, det är lite likt Kent typ."
- "Jaha okej, jag får lyssna på dem sen då."
- "Det tycker jag att du ska göra."
En tystnad uppstod medan både hon och jag åt, hon verkade äta något med kyckling. Själv hade jag valt en stor och slafsig burgare, och jag åt den inte speciellt snyggt heller. Jag måste ha sett rolig ut när jag satt där med alla möjliga såser runt om munnen.
- "Du har något där. Får jag?" frågade hon medan hon tog upp en servett.
- "Uh, okej." svarade jag osäkert.
Det kändes konstigt. Detta var något man bara såg i filmer liksom, sen så var jag kanske inte den snyggaste tjejen på jorden. Jag har aldrig varit med någon, men när Emilia torkade mig om munnen blev jag alldeles varm. Det kändes naturligt att vara i hennes närhet. Jag brukar annars vara väldigt blyg och tillbakadragen. Men det var något med henne som fick mig att sänka mina murar.
- "Så har du ett namn?"
- "Uh.. Al.. Alice." sade jag nervöst.
Plötsligt blev jag så tagen på plats, jag förväntade mig inte att hon skulle fråga om mitt namn. Alltså hon verkade ju nyfiken och så, men ingen har någonsin frågat mig vad mitt namn var. Jag var ju liksom ingen tjej någon kom fram till på sättet hon gjort.
- "Jaha, fint namn. Jag heter Emilia." svarade hon stolt.
- "Oj förlåt, jag borde ha frågat dig."
- "Det är lugnt." sade hon medan hon log emot mig.
Hennes leende var helt otroligt. Hon blev så mycket finare när hon log, men det var hon säkert väl medveten om.
- "Wow vilket leende." sade jag högt.
Panik uppstod och jag sänkte blicken i knät, sade jag verkligen det där högt? Åh nej. Jag blev plötsligt varm. En klump i magen uppstod, så pinsamt. Jag trodde att hon skulle fly, men Emilia fnittrade medan hon förde en bit utav sitt hår bakom örat.
- "Tycker du?" frågar hon.
Jag visste inte vad jag skulle säga, jag fick panik. Jag ville bara springa undan men jag var helt stel, det kändes som om min kropp vägde 200 kilo.
- "Uhm... Ja. Jätt.. Jättefint." stammade jag fram.
- "Gud vad gullig du är då."
Tystnad uppstod igen medan jag försökte hindra mig själv från att svimma. Allt blev plötsligt så jobbigt, jag kände hur jag blev svettig. Min mage blev orolig och det kändes som om jag behövde spy.
- "Du, det är okej." sade hon medan hon lade sin hand över min.
Mitt hjärta stannade, jag blev helt stel och kal. Vad gjorde hon, tog hon på mig? Jag har alltid blivit kallad äcklig, folk brukade säga att dem inte ens ville röra mig med en flaggstång. Men Emilia's lena och mjuka händer höll i mig och hon drog sig inte undan. Hon log emot mig, hennes leende var gulligt och hennes ögon var alldeles glansiga.
Hon höll om mig tills jag kunde slappna av igen, jag vet inte hur hon gjorde det, men hennes beröring gjorde något med mig. Jag blev plötsligt väldigt bekväm och säker i hennes närhet. Så pass att jag blev våt i trosorna. Jag lade mina händer emot mitt skrev, jag ville dölja att mina gråa mjukisbyxor sannolikt hade en mörk fläck. Jag försökte tänka på annat, vad som helst för att inte känna så här. Varför kände jag det här inom mig? Var Emilia intresserad i mig? Varför gjorde hon så?
- "Uhm, jag är ledsen, det var inte men..." Emilia avbröt mig.
- "Du är jättegullig. Är jag den första tjejen som pratat med dig?"
- "Nja. I alla fall på det här sättet."
- "Jag förstår. Men du, kan jag få ditt nummer?"
Under tiden som jag varit i min egen värld, helt panikslagen hade hon ätit klart. Jag vet faktiskt inte varför hon fortfarande satt här. Men hon verkade redo för att ge sig av.
- "Uhm, är du säker?"
- "Ja? Varför inte?"
Hon grävde fram telefonen ur fickan och började trycka på den.
- "Okej, 072-XXXXXXX."
- "Toppen. Men jag ska gå nu, jag skriver så fort jag får tid. Okej?"
- "Ja visst. Tack förresten."
- "Tack själv." sade hon medan hon log.
Emilia reste sig upp, tog sina saker och begav sig ut. Jag kollade nervöst medan hon försvann, hon hade ett par tajta blå jeans med uppdragna ben, under det hade hon ett par vita strumpor och ett par vita Vans. Hon hade även en höstig skjorta och en svart väst.
Så fort hon inte längre var inom synhåll rusade jag in på toaletten. Jag tog tag i min tröja och slet av mig den, jag lade händerna på handfatet och hyperventilerade. Svetten bokstavligt talat rann, mitt linne var dyngsurt och klistrade fast sig vid min hud. Jag tryckte på kranen och slängde kallt vatten ansiktet. Bakom min panik och nervositet fanns en viss glädje, det kändes skönt på något sätt, men ovanligt.
Det hade gått ett par dagar sedan vårat möte på Max, Emilia hade ännu inte skrivit. Jag hade dock blivit nyfiken och sökt efter henne på Facebook, Instagram, Snapchat, mm, men inget. Hon fanns inte, vilket gjorde mig ännu mer nervös. Jag ville bara se en bild på henne. Jag tänkte ge upp tills jag kom på att Hitta, Eniro, mm, fanns. Jag lyckades hitta rätt person tror jag. Emilia, 19 år. Hon bodde i utkanten av stan. Jag vet inte varför jag var så nyfiken, jag antar att jag ville bekräfta att hon fanns. Idén slog mig att bara ta bussen eller cykla till henne, men jag var smart nog för att inse att det var lite konstigt, eller? Sen kanske jag bara inbillade mig att hon var intresserad, hon kanske bara var snäll för att hon såg att jag satt ensam. Vem vet, inte jag i alla fall.
Det hann gå flera dagar till utan något sms, jag satt ivrigt och väntade. Inte hela tiden, bara ibland, tror jag. Det kan ha blivit som ett tvångssyndrom att titta på telefonen så fort jag kunde. Men jag kunde inte hjälpa det, jag hoppades på att hon skulle skriva. Varför skrev hon inte för? Ska jag åka hem till henne? Går det? Vad skulle jag ens säga liksom, ’Hej, jag är en stalker’. Det går ju inte.
Jag var på jobbet, Espresso House, jag älskade att läsa. Min favoritbok är You, vilket låter klyschigt men det var så spännande att läsa om hur Joe Goldberg stalkade Guinevere. Förutom att läsa så tyckte jag om musik, promenader, ta långa varma duschar och dega i soffan framför en massa filmer och serier. Jag var väl ganska vanilla som dem säger, inget märkvärdigt med mig överhuvudtaget.
Jag hade naturligt lockigt rött hår, ja jag vet, en rödtott. Även jag hade fräknar, mörka märken över ansiktet, mina axlar och mitt bröst. Jag hade mörkgröna ögon och ett väldigt litet men sött ansikte. Jag gick ofta i slappa kläder, allt för att inte sticka ut i mängden och bli ett offer. Det var det värsta jag visste, att höra alla elaka ord och påhopp över något jag inte kunde hjälpa. Dock krävde ju Espresso House att man skulle ha deras kläder på sig, så på ett sätt kom jag ut ur min safe zone. Först var det obekvämt, men nu har jag accepterat det. Ett par killar och män har faktiskt berömt mitt utseende sedan jag började här, dem sade att jag var söt och mystisk. Trots detta så kände jag ingenting. Jag vet att jag borde dras till män, men jag gjorde inte det, däremot så blev jag alltid glad när jag såg tjejer. Vilket förklarar min inre kamp inne på Max. Kanske var det så att jag tyckte om tjejer, och det har jag inget emot alls, kvinnor är helt underbara liksom. Men jag är en ung oskuld tjej på 20 vårar som inte riktigt passade in någonstans.
Jag hade precis slutat för dagen, jag stod och gjorde mig redo. Klockan var 16:00 och bussen gick om 7 minuter, om jag springer så hinner jag. Det gick ju lite så där va. För när jag slängt upp dörren till Espresso House krockade jag med någon. Det svartnade för mina ögon och min panna värkte.
- "Herregud, jag är så ledsen, hur gick det?" sade jag panikartat medan jag tog tag i den främmande tjejens händer och hjälpte henne upp. Hon hade ramlat bakåt och satt på de kalla kullerstenarna.
- "ALICE!" sade Emilia.
- "Emilia. Vad gör du här? Jag menar, hej."
- "Hej du."
Jag smekte min panna medan Emilia borstade av sina kläder.
- "Jo jag tänkte ta en kaffe och läsa en bok." svarade hon.
- "Ska du? Vad läser du för något?"
- "It Ends with Us. Den handlar om en tjej som träffar en kille, sen kommer hennes ex in i bilden."
- "Den ska jag lägga på minnet."
- "Jaså, läser du också?"
- "Varje dag." sade jag glatt.
- "Om du vill berätta mer om det så bjuder jag på en kaffe."
- "Visst."
Jag struntade helt i att åka hem, det var ju fredag, så det var ju inte som om jag hade något att passa. Utav en slump satte vi oss i båset längst in till väggen, ingen annan satt i närheten heller så det var avskilt. Vi slängde av oss våra kläder och gick för att beställa.
- "Hej, en Salted Caramel Latte tack." sade Emilia medan hon rotade runt i plånboken.
- "Och det vanliga eller?" frågade Lisa mig.
- "Ja tack."
- "Vanliga, är du här ofta?" frågade Emilia nyfiket.
- "Jag jobbar här."
- "Va? Gud vad oväntat."
Vi satte oss tillrätta, hon med händerna om koppen och jag med fingrarna i håret. Jag satt nervöst och tittade på Emilia medan hon värmde sig själv.
- "Så, kommer du hit ofta?" frågade jag.
- "Nej, första gången, jag flyttade hit i början på hösten."
- "Så klart du gjorde, jag borde ha insett det från din dialekt. Småland va?"
- "Ja, Växjö."
Vi pratade i flera timmar, om allt, och hon hade inga filter. Hon var öppen, intressant och helt otrolig. Emilia hade flyttat för att hon inte trivdes i Växjö, det var inget för henne, varför hon valde Nyköping har jag ingen aning om. Det var ju inget fel på Nyköping, bara lite för nära Stockholm. "Jag hade gärna flyttat längre ned, typ Karlskrona." sade jag, Emilia kontrade med att hon hade tänkt flytta dit först.
Jag tyckte att det klickade mellan mig och Emilia, det hade inte hänt något men hon hade ställt många personliga frågor, som jag glatt svarade på. Hon var liksom nyfiken, det var väldigt roligt. Sen så log hon nästan hela tiden, vilket drev mig till vansinne. Hon pratade även en hel om sig själv, och jag bara lyssnade, kollade på hennes läppar när hon pratade och svängde runt med händerna samtidigt.
Emilia berättade att hon gick ut skolan med toppbetyg, hon jobbade på H&M bara ett par meter ned för gatan. Emilia tyckte om att simma, läsa, promenera och utforska som hon sade. Hon ville helst göra något speciellt efter skolan, men hon gav upp och bestämde sig för att kläder var intressant. Något som var uppenbart utav hennes klädval. Idag hade hon en rosa rutig skjorta, en fluffig vit sjal, ett par ljusblå jeans, svarta kängor och en knälång grå jacka. Hon var klädd för hösten.
Precis innan klockan slog 7 kom Lisa fram och meddelade oss om att det var stängning. Både jag och Emilia såg oss om och vi var helt ensamma. Jag tänkte precis ta på mig min jacka när Emilia lade sin mjuka hand över min.
- "Du. Vill du hänga med mig hem?"
- "NU?" frågade jag chockat.
- "Ja. Vi kan fortsätta prata, och sånt."
- "Vad är sånt för något?"
- "Följ med så får du se."
Jag sade ja, jag vet inte varför, men när vi promenerade hem till henne så kändes det bara rätt. Hon var helt underbar, och det fanns inget inom mig som ville hem. Jag var med henne nu.
Vi klev in i hennes mörka lägenhet, jag snubblade över något på golvet. Emilia tände lampan och där stod hon, frusen men glad. Det verkade som hon alltid var glad.
- "Alltså det där leendet."
- "Äsch, sluta." svarade Emilia generat.
- "Så det här är du alltså?"
- "Ja, eller än så länge, det saknas en massa men jag har i alla fall ett bord, en soffa... Och, en säng." svarade hon självsäkert.
Jag slet av mig mina skor och skuttade vidare, det var stort men tomt. Endast ett par tavlor här och där, lite kläder som låg på golvet och lådor från Ikea lutade mot väggarna i respektive rum dem skulle upp i.
- "Du vill inte ha hjälp att sätta ihop allt det här?" ropade jag när jag stod inne i hennes sovrum.
- "Åhh du skojar, vill du det?"
- "Ja då, ingen fara, har du verktyg?"
- "Jag köpte ett sånt här kit på Ikea, det finns i alla fall en hammare och en skruvmejsel i den."
Jag stod och tittade ut genom fönstret i hennes sovrum. På andra sidan kunde man se Sankt Nicolai kyrkan. Ån som gick utanför var täckt i löv.
- "Bu." skrek hon högt medan hon tag tag i min midja bakifrån.
Jag rös till, jag blev inte rädd, bara tagen på plats. Jag hörde hur hon kom gåendes men jag spelade med.
- "Aaaaaaaah. Varför gjorde du så för?" skrattade jag.
- "Helt ärligt så vet jag faktiskt inte. Gud så barnslig jag är." fnittrade hon.
- "Tur för dig att jag också är barnslig då."
Vi båda skrattade åt det. Hon log så där igen och jag blev alldeles glad inom mig. Men något annat hände också, jag var varm och bekväm. Och när jag tänkte efter mer så kände jag något i magen, något bra. Något hände inom mig när jag såg på Emilia. Hon var lite nördig, på ett bra sätt. När Emilia skrattade lät hon som en liten mus.
Vi slutade båda att skratta och tittade varandra i ögonen. Hon var glad men smått allvarlig. Jag stod nyfiket och beundrade henne. Hon böjde sig fram och pussade mig på läpparna.
- "Meh, varför gjorde du så för?"
- "Jag är så ledsen, det är klart att du inte är... Förlåt alltså."
- "Är vad för något?"
- "Lesbisk. Alltså jag trodde det, jag är så ledsen. Jag förstår om du vill gå."
Emilia sänkte sitt glada ansikte ned i golvet och såg besviken ut. Jag bara stod som förtrollad. Jag blev chockad, men också varm och nervös i kroppen. Det kändes som om min insida sprang ett maraton och jag ville ha mer. Det kändes bra, det kändes rätt. Hon vände sig om och gick ut ur rummet, hon snyftade lite på vägen ut och mitt hjärta gick nästan sönder. Hon var så glad annars men nu verkade hon helt förstörd.
När muren föll sprang jag efter Emilia, jag tog tag i hennes armar och tryckte upp henne mot väggen. Hon såg vettskrämd ut, men när jag kysste henne blundade hon och slappnade av. Vi andades båda kraftigt medan min tunga omfamnade hennes. Jag hade ingen aning om vad jag gjorde, men det kändes bra. Så pass bra att jag kände hur det blev vått i trosorna igen. Jag struntade i det och levde i stunden medan vi stod där och utforskade varandra oralt. Hon smakade karamell från kaffet, och hennes mjuka tunga kändes som sammet. Jag ville inte att det skulle sluta, men Emilia sköt undan mig och och började hyperventilera.
- "Det. Där. Var. Otroligt." sade hon medan hon lät sina ögon vandra från mina fötter upp till mina läppar.
- "Var det?" frågade jag osäkert.
- "JA. Alltså, hallå, ge mig mer, snälla. Kom hit!"
Hon tog tag i min tröja och slet mig intill henne, hon bet sig i läppen innan hon kysste mig. Jag vet inte hur länge vi stod där, men min tunga kändes svag.
Mina händer hade utforskat hennes kropp utanför min kontroll, den hade försvunnit när hon tog tag i mig. Hennes rumpa var liten och rund, och hennes bröst var små och mjuka.
Emilia slutade kyssa mig och stirrade intensivt i mina ögon. Det var som om hon klädde av mig med dem och jag föll hårt.
- "Ska vi?" frågade Emilia.
- "Uhm, jag vet inte hur.." svarade jag blygt.
- "Låt mig ta hand om dig."
Emilia tog tag i min hand, vi gick in i hennes sovrum och hon satte mig på sängkanten. Sedan tog hon av mina kläder. Jag satt osäkert och tittade på hur min topp lades på golvet, hur jag lyfte på rumpan och lät henne dra av mina byxor. Jag rös till när hon lade sina händer på mina nakna lår.
- "Du är så fin Alice." sade hon, förmodligen fullt medveten om hur osäker jag såg ut.
Och det var jag, detta var nytt för mig, jag hade aldrig varit med någon. Men jag ville inte att det skulle sluta, inte alls, men det var jobbigt att visa mig på det här sättet. Jag var ju äcklig och ful.
Jag satt på hennes mjuka täcke i min gråa BH och bomullstrosor med en aning särade ben. Hon måste ha sett hur våt jag var, det var något som var jobbigt. Det kändes jättepinsamt att sitta där, helt blottad med mina fläckiga trosor.
Emilia slet raskt av sig sina kläder också, hon lade sig i sängen under täcket i bara stringtrosor och BH, vita båda två. Hon bad mig att lägga mig med henne medan hon höll ut armarna. Jag kröp upp under täcket med henne och lade mig med huvudet på hennes bröst. Hennes hjärta bankade snabbt och hårt, något jag kände mitt göra också. Jag trodde att mitt bröst skulle explodera när som, men när Emilia började dra sina fingrar över min rygg släppte min oro. Vi bara låg där och höll om varandra i tystnad. Det kändes bra, det kändes säkert. Som om jag inte längre var den fula och äckliga tjejen. Jag var bara Alice, Alice Ljung.
Vi måste ha legat där i över en timme, jag ville fortsätta, men jag ville också vara med Emilia. Jag ville känna henne mer än vad jag gjorde nu. Jag kittlade Emilia över hennes revben, hon började skratta i panik medan hon sprattlade med benen. Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig, jag hade inte ens en plan. Emilia tog tag mig och vände mig på rygg, jag föll klantigt över sängen medan hon ställde sig på alla fyra över mig och tittade på mina läppar. Emilia sänkte sedan huvudet och kysste mig, min kind, ned längst med min hals och mina axlar. Jag rös utav välbehag. Hon bet tag i mitt BH band och drog det åt sidan, sen kysste hon mina axlar och ned för mina bröstben. Hela min kropp pirrade, jag låg förväntansfull och väntade på vad som skulle komma härnäst, noga med att observera varenda sak hon gjorde med mig.
Emilia sträckte bak sin hand under min rygg och knäppte upp min BH, sen tog hon varsamt av den och slängde undan den. Emilia blåste cirklar runt mina bröstvårtor som genast hårdnade. Hon lade sin hand över mitt revben och lät den vandra till mina bröst. Hon smekte och klämde försiktigt i dem medan jag låg och darrade nervöst. När hon nöp i mina bröstvårtor släppte jag ut ett ljud utav njutning. Hon fnittrade åt det och jag likaså.
Hon sträckte ut tungan och slickade lätt på min vänstra bröstvårta, det kittlade, men det blev också väldigt varmt. Hon gjorde detsamma med den andra och jag fick en skön känsla i kroppen. Hon slickade igen och igen, varsamt. Emilia omslöt min bröstvårta i sin mun och sög i den, hon lät sina läppar nypa lätt medan hon slet sig undan. Mina bröst gungade. Hon gjorde sedan detsamma med det andra medan hon lät sin hand smeka mina revben och upp till mitt bröst. Hon smekte dem under tiden hon sög i mina bröstvårtor. Jag kunde inte göra annat än att njuta i hennes stora säng. Jag var bekväm och nöjd, men när hon sakta förde sin hand ned till mitt underliv höll jag andan. Hon förde sina fingrar längst med mina fjun över magen. När hon nuddade troskanten skakade jag och andades ut ljudligt. Åter igen så fnittrade hon och lät handen färdas över mitt venusberg för att sedan dra handen utanpå. Hon påpekade inte hur våt jag var, men hon kände det väl medan hon lät sina fingrar gå upp och ned mellan mina blygdläppar. Mitt hår trycktes emot mitt underliv. Jag särade mina ben brett.
- "Det är så sexigt med tjejer som har hår." viskade hon.
Jag var alldeles för uppjagad för att svara, jag bara tittade ned på Emilia medan hon lät sina fingrar utforska mitt underliv. Emilia sög och bet fortfarande i mina bröstvårtor som var hårda som sten. Hon förde sina fingrar upp och ned i min skåra så som jag brukade göra på kvällarna. Jag älskade att pilla på mig själv. Jag retade alltid mig själv genom att dra ut på det. När jag var nära på att komma så slutade jag, det drev mig alltid galen. Sen dök jag ned igen och gjorde samma sak. Jag höll på så i flera minuter tills jag inte längre kunde stå emot. När jag tillslut inte kunde hålla emot så förde jag alltid in mitt långfinger mellan mina ben och skrek ut mina orgasm. Känslan av mitt finger gjorde mig helt berusad. Det tog alltid minst 5 minuter innan jag kunde röra mig, jag låg alltid helt utmattad.
Emilia's beröring började göra det för mig också. Jag kände hur det var nära, trots att hon inte rört mig ordentligt så pirrade det i mitt underliv.
- "Sluta!" sade jag raskt medan jag höll tag om hennes hand.
- "Gjorde jag något fel?"
Min bröstkorg åkte upp och ned, det var helt otroligt.
- "Nej inte alls, jag var nära på att komma."
- "Redan?" frågade hon chockat.
- "Ja.." svarade jag blygt.
Emilia svarade inte, hon bara log medan hon kollade mig i ögonen. Hon höll handen över mitt våta underliv, helt stilla, men trots det så njöt jag. Jag visste vad som skulle komma härnäst, och det gjorde mig alldeles varm. Emilia lät sitt huvud vila på min bröstkorg igen.
- "Nu." sade jag efter ett par minuter.
Emilia började föra sitt finger mellan mina blygdläppar, hon tryckte försiktigt. Hennes andning emot mitt bröst var varm och fuktigt. Hon var precis lika upphetsad som jag var, om inte ännu mer.
- "Får jag?" fFrågade hon.
- "Mhm." mumlade jag.
Emilia förde in sin hand under mina trosor. "Matchar mattan resten?", varpå jag sade ja. Emilia lät sin hand smeka längst med min klitoris. Hon gnuggade lite lätt innan hon förde sina fingrar upp och ned i min skåra. Hennes hand blev våt snabbt och hon smörjde in mitt underliv ordentligt. Hon förde ett finger upp och ned mellan mina blygdläppar som svullnat medan hon kramade om dem med de lediga fingrarna. Det var som om hon masserade mitt underliv. Hon var duktig på det här, hon gjorde det på ett annat sätt än hur jag brukade göra det, men det kändes bra.
Hon blev kort efter det mer modig och lät sitt finger leka i min öppning. Hon tryckte in fingret en liten bit och det gjorde mig alldeles galen. Jag stönade högt medan min bröstkorg expanderade. Hon ökade takten, och min andning likaså. Jag började röra min höft upp och ned medan jag slet i lakanet under täcket, hårt, och precis som innan var jag nära att komma. Jag skulle precis ta tag i hennes hand när hon drog ut den ur mina trosor och kollade på mig. Hon stirrade djupt i mina ögon och log.
- "Åh Gud, alltså fy fan."
- "Du är jättevåt." sade Emilia.
- "Jag vet." pustade jag.
- "Tredje gången gillt?"
- "Ja, snälla."
Emilia förde ned handen i mina trosor igen och lade huvudet på mitt bröst. Mitt hjärta dunkade hårt och snabbt. Emilia började föra sina fingrar upp och ned mellan mina blygdläppar. Som innan lekte hon med min öppning. Hon kramade om mina svullna läppar medan hon gnuggade sin hand emot min klitoris. Upp och ned lät hon sina fingrar gå och när hon krokade fingret i min öppning smackade det utav min plaskvåta slida. Emilia började andas tyngre, mitt bröst blev varmt och fuktigt. Jag började stöna högt och Emilia likaså. Vi stönade i takt med varandra. Hennes finger älskade med min slida. Hennes våta hand masserade mig ordentligt, och jag blev alldeles öm på ett bra sätt. Både jag och Emilia stönade, båda lika upphetsade. Det var så otroligt spännande att höra hur hon njöt. Att höra hur hon lät från att tillfredsställa mig.
Jag kände formerna utav hennes fingrar medan hon vandrade mellan mina våta läppar. Upp och ned medan dem smekte min känsliga klitoris. Hon retade mig mer än innan och lät sitt finger leka längre in i min öppning. Jag blev alldeles till mig, jag började röra min höft kraftigt till följd och Emilia fnittrade. Varsamt och långsamt drog hon sina fingrar och jag kom närmre och närmre. Hon stressade inte fram något, det var långsamma men tydliga drag. Då och då klämde hon med hela handen om mitt underliv och jag ryckte till i gensvar. Det var oväntat men välkommet. Jag älskade hur hon klämmer och smeker mina våta blygdläppar.
Jag börjar andas tyngre och orgasmen bygger upp inom mig. Allt blod rusar upp i mitt huvud och jag bokstavligt talat exploderar medan jag skriker "EMILIAAAA!". Efter det för hon in sitt finger mellan mina ben och jag kommer. Hon hinner knappt passera min öppning.
- "Åååååååh, aahhhhhh, mmmmm, ouuuuuuh, mhmmm!" stönar jag i min kraftigaste orgasm jag någonsin haft.
Jag sliter i lakanet medan min höft gör push-ups. Min kropp skakar vilt och orytmiskt. Emilia för fortfarande sitt finger in och ur mitt underliv medan jag landar. Någonstans i min orgasm börjar jag gråta, tårar utav glädje och en sensuell utlösning kommer över mig.
- "Mår du bra?" frågar Emilia oroligt.
- "Aldrig, jag har aldrig kommit så där förut. Tack, tack, tack. Du är bäst!" snyftar jag fram.
- "Du är ganska otrolig du med!"
Sedan drog hon ut handen och torkade av den på täcket. Hon lade sig över mitt bröstben igen med handen om mig.
- "Det där måste vi göra om." sade jag belåtet.
- "Gärna."
Vi låg där tysta och bara njöt utav sällskapet.
- ”Så varför skrev du aldrig förresten?” frågade jag.
- ”Du gjorde mig så nervös.
- ”Gjorde jag?”
- ”Ja. När jag stressat ut från Max ställde jag mig emot väggen och pustade ut. Efter det så visste jag inte vad jag skulle göra.”
- ”Tills idag då?”
- ”Tills idag.. Jag tänkte inte ens skriva men här kom du och sprang in i mig.”
- ”Förlåt alltså.” sade jag ångerfull.
- ”Det är okej.”
- "Vi träffades ju i alla fall."
- "Det gjorde vi, och det är jag faktiskt glad över."
- "Jag med."
Emilia tog för sig en kyss innan hon lade sig på mitt bröst igen. Efter det somnade vi tryggt med varandra, svettiga och nöjda.
Fortsättning följer.
Jag hoppas att ni fann den intressant. Ingen kritik är dålig, så om du har synpunkter på hur jag kan krydda upp framtida historier så får du jättegärna lämna en kommentar. Detsamma gäller när det kommer till mitt språk, eftersom att jag inte gick ut gymnasiet så får ni mer än gärna tala om för mig hur jag kan förbättra min stavning, grammatik, mm, i en djupare förklaring. Tack så mycket.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Härligt skrivet och trovärdigt på något sätt; berättaren oerfaren men otroligt sugen. Något enstaka korrekturfel ("stel och kal") men bra struktur och styckesindelning.
Sen är väl "kåta oerfarna tjejer som smeker varandra till orgasm" ungefär det bästa jag vet att läsa och skriva om, så det träffar rätt på alla cylindrar.
Fortsätt gärna berättelsen om hur de fördjupar relationen och tar den vidare.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Man tackar kjell, och visst är det fint. Jag skulle säga att jag skiner som bäst just där i mitt skrivande. Jag har insett att jag inte är lika stark på hetero.
Mycket oerfaren simon. Men man får ju på något sätt sätta sig in i personen som berättar, att just hon är blyg och osäker. Och ja, jag hade tänkt mig en del två, problemet är bara hur jag ska göra det. Jag är inte den kunnigaste i det Svenska språket och utan att göra det för orealistiskt så är jag tveksam på den delen. Helst vill jag ju fånga gnistan på något sätt, och förhoppningsvis går det. Det förtjänar Alice och Emilia.