Den blomstertid - Del 3 av 4
Författare: nillanorton Datum: 2023-03-22 16:59:21
Kategori: Age play och Heterosex
Läst:
14 706 gånger
Betyg: 3.5 (5 röster)
Den blomstertid nu kommer - Del 3 av 4
Flera veckor förflöt. Oliver och Emil kom ofta hem till mig och nästan alltid sov de över. Det var en tid av nyförälskelse och passion och det här var kanske en av de lyckligaste perioderna i mitt liv. Jag har försökt förstå varför jag kände mig så fri och trygg med dem; kanske berodde det på att de i sin ungdomliga naivitet inte hade några låsta föreställningar om hur man ska vara som vuxen, vad man borde sträva efter, hur man ska positionera sig gentemot andra. Nästan alla mina tidigare pojkvänner hade varit olika typer av strebers - intelligenta och kul att prata med, men med klara uppfattningar om allting, vilket ibland även inkluderade mig, och med tydligt driv att ta sig uppåt i samhället. Oliver och Emil hade förvisso också ambitioner, men de sträckte sig i nuläget inte längre än att ta sig till högskolan. Kanske skulle de en dag bli lite smått arroganta som mina tidigare män, men jag hoppades att vår lekfullhet och brytandet mot alla normer skulle knuffa dem i andra riktningar. Hursomhelst såg de mig som en jämlike, trots vår åldersskillnad, och de hade aldrig några outtalade krav på att jag skulle vara på nåt speciellt sätt.
- Sofia, jag tror jag börjar bli kär i dig! hade Oliver sagt redan under vår tredje eller fjärde träff, när vi var ensamma en stund i sängen.
Han sa det samtidigt som han hade huvudet mellan mina ben och det var kanske mer komiskt än romantiskt, men det gjorde mig själaglad. På samma gång kunde jag inte heller ta in det. Vad vet en artonåring om kärlek?
- Jag älskar dig! sa även Emil nån vecka senare, också utan sin vän närvarande.
I båda fallen var jag oförmögen att muntligen besvara deras kärleksförklaringar, trots att jag kände detsamma. Jag älskade Oliver för hans humor och omtänksamhet och hans vackra lockar och jag älskade Emil för hans sårbarhet och ömsinthet och lugn. Jag hade bara kramat om dem hårt och sagt typ ’Tack, det betyder så mycket för mig’. De visste nog inte vad man kan kunde förvänta sig av att blotta sitt hjärta sådär och jag tror min reaktion gjorde dem osäkra. Men efter det blev mina orgasmer djupare och kraftigare; min sista sexuella osäkerhet försvann. Det som hände efter denna ’den lyckliga perioden’ var dock hemskt, för det var när jag trodde jag hade kontrollen över allt som jag förlorade den.
En dag såg jag Emil återigen sitta och skoja och tramsa med Linn och Saga, samt en tredje docksöt tjej som heter Emma. Han hade uppenbarligen fått ett annat självförtroende nu och stod helt klart i centrum för tjejernas uppmärksamhet. De satt en bit utanför klassrummet och jag stod i dörröppningen och spionerade ofrivilligt. Plötsligt märkte jag hur Emma hade sin hand på hans arm och det var inte en flyktig rörelse, utan hon höll den där länge.
Jag har aldrig varit den svartsjuka typen, men nu blev det fullständigt kaos inombords. Under lektionen satt Emil längst bak i hörnet och när jag passerade honom så böjde jag mig ner och viskade i hans öra:
- Stanna kvar sen! Vi måste prata.
När alla elever, inklusive Oliver, gått ut så låste jag dörren om mig och Emil, som pliktskyldigt hade dröjt sig kvar. Jag försökte hålla min röst lugn och saklig men gick rakt på sak:
- Säg mig ärligt, Emil, vad känner du när alla tjejer är på dig sådär?
- Vilka tjejer?
- Du vet vilka jag menar. Saga och dom!
Han såg mig rakt i ögonen och såg besviken ut.
- Jag känner inget speciellt. De är bra kompisar. Vad skulle jag känna?
- Attraherad, kanske?
Han stod tyst en lång stund.
- Det är ju dig jag längtar efter hela tiden! sa han till slut med den mest ärliga röst jag nånsin hört och jag började fatta att jag gjort bort mig.
- Emil, förlåt. Glöm det… Jag blev bara så osäker…
Jag såg att han var arg och gick fram till honom för att ge honom en kram, men han tog bara motvilligt emot den. Jag tog hans händer och förde in dem under min tröja, in under min behå, men han stod bara still.
- Förlåt Emil! Säg att du förlåter mig?
Plötsligt var det som om mina ord nådde fram, efter en lång färd genom luften, för han slet tag i mina byxor och satte igång med att knäppa upp dem. Hans mun sökte min och sedan drog han ner mina trosor och förde in sin hand mellan mina ben.
- Jag förlåter dig, viskade han och tryckte in ett finger i mig.
- Mmmmmm, Emil. Men inte här, det är för farligt….
- Jo, det var två dar sen. Jag måste ha dig nu.
Han smekte mig intensivt och jag fick kämpa för hålla igen mina stönanden, men jag var så glad för att allt var ett missförstånd att jag inte protesterade när han fortsatte att dra av mig byxorna helt och tryckte ner mig på bänken bakom oss. Mina ögon följde förhäxat hur han knäppte upp sina jeans, drog av sig dem och lät kalsongerna följa med, för att sedan ta fram sin stora, vackra kuk som jag älskade så mycket.
- Jag har saknat dig så, och så litar du inte på mig, sa han sorgset och särade mina ben. Det pirrade i hela mitt underliv.
- Jo, det gör jag. Kom in i mig! Vi behöver varandra.
Hans ollon letade sig fram till mina våta blygdläppar och sedan tryckte han sig in. Vi hade aldrig haft sex utanför min lägenhet förut och heller aldrig på tu man hand. Allt kändes svindlande men jag njöt av varje rörelse vi gjorde tillsammans. Han knullade mig mot bänken, mot väggen, nere på golvet och det var en lång kamp att inte stöna högt, men till slut släppte jag ut en lång och tystlåten suck när han gav mig en intensiv orgasm. Han kom precis samtidigt och hummade bara lågmält men jag kände de långdragna spasmerna i hans kuk och förstod att det måste ha varit otroligt skönt för honom. I det ögonblicket ville jag verkligen berätta hur mycket jag älskade honom men allt jag fick fram var:
- Du gör mig så lycklig.
Först svarade han inte, men sen klev han plötsligt upp från mig, drog på sig byxorna och sa spydigt:
- Jag gör dig så kåt, menar du?
Därefter hastade han iväg och ut ur klassrummet och jag fick skynda mig att hitta nåt att torka mig med och få på mina kläder. En känsla av att ha blivit utnyttjad kom över mig, samtidigt som jag undrade över ifall det var jag som hade utnyttjat honom.
Jag lyckades vända tillbaka situationen dagen efter. Emil gick med på att komma hem till mig tillsammans med Oliver och jag hade en lång utläggning om hur rädd jag var för att bli sårad och hur svårt det var för mig att känna tillit, speciellt när vi befann oss på så olika platser i livet. Det väckte empati hos dem och de lovade att inte pressa mig på känslor. Den kvällen såg vi bara film tillsammans och på natten sov vi tätt intill, men jag började fundera att jag kanske varit manipulativ. Varför var det så viktigt för mig att hålla tillbaka med kärleksbetygelserna?
Ytterligare nån dag senare kraschade jag allt igen i en nästan identisk situation med Oliver. Jag råkade se att han skickade en papperslapp till Linn och hon gjorde ett brett och fånigt leende. Svartsjukan bara vällde fram inom mig. Jag väntade utanför skolentrén efter hans sista lektion och när han gick fram till sin cykel så följde jag efter och konfronterade honom med en mängd frågor.
- Vad skrev du till Linn? Är du kär i henne? Brukar ni umgås?
Oliver var inte lika känslig som Emil och tog det med större ro, men han blev ändå märkbart sårad.
- Vad är det här? Tror du att jag är så oärlig, efter allt fint vi haft tillsammans och alla fina ord jag sagt till dig?
Vi bråkade en lång stund samtidigt som vi gick hem till min lägenhet.
- Vad vill du egentligen, Sofia? Leker du bara med oss?
Hans raka fråga chockade mig.
- Nej, nej, finaste du, det får du inte tro.
Vi kom in i min hall och jag kastade mig över honom och kysste hans mun och drog händerna genom hans lockiga hår.
- Förlåt, förlåt, förlåt, underbara. Kom, var med mig!
Jag knäppte ivrigt upp hans byxor och fick ner min hand. Först var han avvaktande men när jag började smeka honom vacklade han och blev vild. Han besvarade mina kyssar, förde sina händer över hela min kropp och slet sen av mig byxorna. Jag drog ner oss båda på hallgolvet, särade mina ben och trodde han skulle skulle ta mig, men han stannade upp.
- Fan, Sofia, tror du att det här är så jävla lätt för mig? Jag vet att Emils är mycket större än min och jag märker att du njuter så mycket av hans storlek. Sen kommer du med en massa anklagelser…
Han blev mjuk i min hand och såg bedrövad ut. Mitt hjärta höll på att gå sönder och jag älskade honom bara mer.
- Du får inte tänka så, viskade jag i hans öra. Du har blivit en fantastisk älskare under de här veckorna, du knullar mig så otroligt skönt. Jag tänker ofta på dig. Snälla, ta mig nu!
Han kände med ett finger mellan mina blygdläppar och jag var alldeles genomvåt. Det verkade få honom på andra tankar. Jag fortsatte att smeka honom och snart växte han igen.
- Jag älskar ju dig, sa han och såg mig i ögonen med ett stråk av sorg i sina.
Jag log tillbaka och förde honom in mellan mina ben. När han trängde in i mig så bara skrek jag rakt ut. Han knullade mig intensivt och djupt och det var kanske det skönaste han nånsin gjort för mig.
- Ååh… mmm… du är… mmm… så hård… Oliver.
- Och du är … mmm… så himla mjuk, skojade han och la en hand bakom min rumpa för att komma ännu djupare.
Mina motrörelser blev otroligt kraftiga och snart kom jag i en härlig orgasm som aldrig ville ta slut; mina ben bara skakade och det pirrade ut i mina tår, fingrar och bröstvårtor.
- Gud, du är så skön, flämtade jag.
Han stannade upp, tog ett stadigt grepp runt mina höfter och tvingade mig att rulla runt på mage. Därefter trängde han in bakifrån och knullade mig vilt, vilket fick mig att stöna mer, för att strax komma. Djupa, manliga ljud fick hans bröstkorg att vibrera och han tömde sig i mig med långa, oregelbundna rörelser. Han föll ner över min rygg och andades tungt i mitt öra. Jag var alldeles tokig i honom och förde ner min hand mellan mina ben bara för att få känna hans våta sperma med mina fingrar.
- Vi passar så bra ihop, suckade jag lyckligt.
- Kanske det, svarade han torrt.
Man skulle kanske kunnat tro att allt blev bättre sen, efter lite fnurror på tråden som sedan klarades upp, men sanningen är att jag inte kunde hantera mina känslor. Vi tre hade uppenbarligen en kärleksrelation med ett outtalat löfte om att vi tre hörde ihop och killarna var raka och ärliga med sina känslor. Ändå misstrodde jag dem ständigt i mitt inre och blev misstänksam och svartsjuk för småsaker, trots att jag var den som aldrig kunde ge några kärleksförklaringar. De grälsjuka draman som jag berättat om utspelade sig flera gånger i olika varianter de kommande veckorna och jag skäms för att säga att det var enbart mitt fel.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Den blomstertid - Del 3 av 4 | Age play | 3.5 | 22/3-23 |
| Den blomstertid - Del 2 av 4 | Age play | 3.8 | 22/3-23 |
| Den blomstertid nu kommer - Del 1 av 4 | Trekant | 4.5 | 8/3-23 |
