Sommarjobbet Del 1
Att vara blyg och tillbakadragen betyder inte automatiskt att man är en ordentlig, lydig liten flicka, det trodde mina föräldrar när jag var i tonåren, dom önskade i varje fall det. Vilket var väldigt frustrerande. Hur dom hela tiden trodde att jag var deras lilla ängel, medan alla andra i min ålder var satans avkommor.
Visst jag var väl rätt så lugn och försiktig av mig, undvek uppmärksamhet och trubbel, men det provocerade mig hur mina föräldrar aldrig kunde föreställa sig att jag skulle göra något olämpligt. En gång köpte jag ett paket cigarretter och la på byrån i hallen för att dom skulle se, men det var såklart någon av mina vänner som hade glömt den där enligt dom. Hade det inte varit för att jag aldrig skulle komma på tanken att röka så skulle jag tagit världens halsbloss mitt framför dom, bara för att skaka om deras bild av mig.
Det var absolut inte som att jag sökte drama, jag ville bara inte bli sedd som deras duktiga lilla flicka, jag var inte duktig, jag svor när jag umgicks med vänner, hade kollat på porr några gånger, snattat, till och med sparkat omkull en papperskorg med ett getingbo i. Det där sista ångrar jag faktiskt. Det var rätt så dumt gjort. Men jag har gjort värre saker!
När jag var femton, och flera av mina vänner hade bestämt sig för att tälta i stenbrottet på midsommar. Det fanns en sjö där som man kunde bada i, och självklart så hade dom flesta planerat att dricka, detta var såklart inget som jag berättade för mamma och pappa om, men dom förstod ju ändå, och sa absolut nej till att jag skulle följa med. Det var alldeles för farligt, tänk om något skulle hända och ingen vuxen var med, det låg långt utanför stan och jag fick absolut inte följa med om den, den och den skulle vara där.
Det gjorde mig så himla arg på dom. Kunde dom inte ge mig en chans för en gångs skull? Låta mig visa att jag kan ta ansvar, åtminstone lära av mina misstag. Vadå då om jag hade druckit lite och levt för en gångs skull? Som att dom inte gjorde hundra gånger värre saker när dom var femton.
Jag ville visa dom, för att dom var så orättvisa, men jag visste inte hur, inte förs än midsommar kom och jag låg på mitt rum med magen fylld av jordgubbar, och jag visste att nu hade tälten åkt upp, och mina vänner satt vid sjön och spelade hög musik så det ekade i hela stenbrottet. Alla hade kul förutom jag, mammas lilla flicka.
Jag skulle visa dom vad för sorts flicka jag var. Jag packade min väska med allt jag behövde, klockan var strax över elva när jag smög ut genom sovrumsfönstret och fortsatte ner mot busshållplatsen. Inte en enda buss gick i stenbrottets riktning, och det skulle ta alldeles för lång tid att gå, då hade jag inte varit framme förs än morgonen där på. Kanske att det hela var en dum idé, men jag kunde inte gå tillbaka nu, gå tillbaka till att vara mammas lilla flicka. Aldrig!
Jag fortsatte gå längs med vägen med väskan över min axel, efter ett tag så hörde jag hur det knastrade bakom mig långt bort på vägen. En bil! Det här var min chans, jag sträckte ut tummen mot bilen som jag sett dom göra i skräckfilmer. Tyvärr så fortsatte bilen bara att köra. Typiskt, fast varför ge upp efter första försöket? jag fortsatte gå och efter ett tag så kom en annan bil åkande, jag räckte fram tummen igen, och denna gången saktade bilen in.
Ut genom rutan stack en full snubbe ut huvudet och skrek på mig,
- Du är ju inte riktigt klok! Vill du bli våldtagen eller?!
Bilen gasade vidare, och jag stod kvar och tänkte för mig själv. ”Nej? Det klart att jag inte ville bli våldtagen?”
Det blev bara tydligare och tydligare vilken dålig idé det hela var, jag skulle precis till att vända mig och gå hemåt då två dunkande raggarbilar sladdade in bredvid mig. Rutorna skallrade av musiken, det var uppenbart att det var ett par riktiga midsommarfyllon som var ute och strögade. Nu var mina dagar räknade tänkte jag, detta var priset av mina dumma idéer.
Den svarta bilen längst fram stängde av motorn och musiken tystnade,
- Du bruden! Kom hit med dig! Ropades det från förarsätet.
Herre gud och Jesus i himlen, nu skulle jag bli våldtagen, det kände jag på mig. Men trots det så gick jag försiktigt fram till bilen och kikade in genom den nerdragna rutan. I förarsätet satt en kortklippt tjej med kolsvarta ögon och vit skjorta som tittade allvarligt på mig. Hon hette Sam, och var nykter denna kvällen, till skillnad från hennes vänner som satt och halsade öl och rökte så det osade från bilen.
- Vad fan håller du på med egentligen? Försöker du lifta?
Då det märktes att Sam var mycket äldre och lät rätt så sträng i tonen så skakade jag nervöst på huvudet,
- Nej det försöker jag inte.
Sam skrattade till,
- Tror du att jag är blind eller? Vi alla såg hur du försökte lifta med bilen som låg framför oss, vet du inte att det är farligt?
Jag sänkte blicken skamset,
- Förlåt, det var dumt men det går inga bussar, mumlade jag och tittade försiktigt upp på Sam som suckade,
- Jaha, men vart ska du då?
Jag funderade en stund innan jag svarade,
- Till stenbrottet, det ligger utanför stan.
Dom andra i bilen började fnissa,
- Stenbrottet? jo det vet vi vart det ligger, skrattade killen som satt bredvid Sam som bara skakade på huvudet.
- Okej grabbar, hoppa över till den andra bilen så kör jag henne.
Killarna mumlade och viskade roat medan dom knäppte av sig sina bälten och klev ut på vägen. Dom såg ut att vara i tjugofemårsåldern. Sam nickade bestämt åt mig,
- Hoppa in med dig!
Jag rättade till min väska och gick runt till passagerarsätet och slog igen dörren efter mig. Sätet var varmt, och det stank cigarett i hela bilen, men det kvittade, min plan hade fungerat. Den andra bilen gasade iväg, och nu satt jag ensam med den snygga tomboyen Sam som skulle köra mig till mitt mål.
- På med bältet gumman, även om jag är nykter så vet man inte vilka rattfyllon som det finns ute på vägarna en kväll som denna.
Jag knäppte på mig bältet och Sam vred igång bilen med nyckeln.
- Vi ska inte till stenbrottet bara så du vet, sa hon med allvarlig ton.
Mitt hjärta började slå av rädsla,
- Va? Varför inte?
Sam tittade på mig,
- Du, Jag har också varit i din ålder och hängt uppe vid stenbrottet, så tro inte att jag inte vet vad som försiggår där, berätta vart du bor nu så kör jag hem dig.
Mitt hjärta sjönk som en sten. Alltid så skulle man bli satt på pottan av äldre. Med darrig röst så började jag att snyfta tyst,
- Men jag vill inte hem, dom låter mig aldrig göra något, dom tror att jag är en liten skitunge.
Sam skrattade till,
- Ja såklart? Dom är ju dina föräldrar.
Men då Sam såg hur ledsen jag var så harklade hon sig,
- Fast... Vi båda vet ju att du inte är någon liten skitunge, du är en söt brud som vill ha kul, jag fattar det, men jag kan inte köra dig till någon skev fjortisfest så du kan supa skallen av dig, det går inte. Det finns många andra saker som man kan göra i din ålder.
- Som vadå? Frågade jag skeptiskt.
Sam tänkte en stund,
- Dra till Liseberg, gå på festival, eller jag menar... Sticka till badpalatset, spela minigolf och äta glass? Hon log forcerat då hon insåg hur värdelösa hennes förslag var.
Jag ryckte på axlarna,
- Jo visst men, allt det där kostar ju pengar?
- Ja vadå då? Frågade Sam.
- Alltså jag får bara tusen kronor i studiebidrag, klart att det räcker till glass men inte så mycket annat.
Sam nickade förstående och funderade en stund.
- Men vet du? Du skulle ju kunna tjäna ihop pengar, genom att jobba!
Jag suckade lätt,
- Jo, ja, men jag fick inget sommarjobb i år, så det är kört, tyvärr.
Sam fnyste åt mig,
- Äsch! Inte är det kört för det? du kan ju jobba hos mig!
Jag höjde på ögonbrynen förvirrat,
- Hos dig? Och göra vadå?
Sam mumlade osäkert,
- Ja det... det... har jag inte tänkt på. Ännu! men kom hem till mig på måndag vet jag, så ordnar vi något.
Det hela kändes så knäppt, men jag nickade glatt och gick med på det. Sam kollade ner på mobilen och pustade till,
- Fan nu börjar klockan bli mycket, det är nog bäst att jag kör hem dig nu innan det blir för sent, jag har ju polarna som väntar också, utbrast hon stressat och ställde sig på gasen.
Jag berättade vart jag bodde, och hon körde mig till min gata där jag klev av försiktigt för att inte väcka någon. Sam räckte mig en lapp som hon hade skrivit sin adress på och log varmt mot mig,
- Kom bara ihåg att berätta för dina föräldrar innan du kommer, och inga fler dumheter ikväll, okej?
Jag nickade lydigt medan hon vevade upp rutan och rullade iväg längs med gatan.
Min plan hade verkligen misslyckats, men jag var glad ändå, och kände ett varmt pirr i magen. Nu gällde det att smita in försiktigt genom fönstret igen och hoppas på att ingen hade märkt att jag hade varit borta. Detta var ändå inget att skapa drama över, jag kom ju knappt längre än busshållplatsen.
Måndag morgon, med andra ord, klockan tre på dagen. Jag vred på mig i sängen och såg lappen med Sams adress på nattduksbordet. Jag hade inte kunnat sluta tänka på det som hände på midsommar, hur snygg Sam var, och vad det var för jobb hon hade åt mig.
Jag reste mig sömnigt upp och rotade fram kläder anpassade för värsta tänkbara. Vad det än var för jobb som hon hade att erbjuda så var det inte att sitta och sälja jordgubbar i alla fall, så långt var jag med.
Jag gick ut i hallen och hörde mamma ropa från vardagsrummet,
- Jaså är det dags att vakna nu unga fröken? Har du inget bättre för dig än att sova på sommarlovet?
Jag sträckte på armarna gäspande,
- Jo jag har blivit erbjuden ett sommarjobb, jag ska dit nu tänkte jag.
Mamma höjde på ögonbrynen,
- Sommarjobb? Det har du inte berättat om? Vad är det för jobb? Vart är det någonstans?
Typiskt mamma att vara nyfiken och överbeskyddande.
- Alltså det var en tjej som erbjöd mig jobbet, jag träffade henne på midsommar.
Mamma spände blicken skeptiskt,
- Midsommar? Detta låter mysko, Nej det där låter inte alls som någon bra idé.
Fan, mamma fick inte förstöra detta.
- Det är inte alls mysko, hon är jätteseriös, hon driver ett eget företag och... Behöver hjälp med saker. Hon betalar bra!
Mamma skruvade på sig,
- Jaså? Ja men då åker vi till den här tjejens företag då, så får vi se hur det hela ligger till.
Hon reste sig och gick raskt mot hallen där hon satte på sig skorna. Jag kastade mig efter min väska och skyndade efter henne ut till bilen där hon muntert frågade,
- Så vilket företag är det? Vart jobbar hon?
Jag började stamma osäkert,
- Ehm... Hon jobbar hemifrån, hon sa vad företaget hette, men, ehm, jag har glömt bort!
Mamma skakade på huvudet och startade bilen,
- Tonåringar!
Jag gav mamma adressen som var nerskriven på lappen, och vi åkte iväg. Hon bodde visst i ett väldigt fint område. Hela gatan hon bodde på var fylld av lyxiga hus med höga murar. Tänk, hon kanske hade ett eget företag på riktigt?
När vi kom fram så började min puls slå, vad skulle mamma säga när hon fick träffa Sam? En butchig volvoraggare. Jag hoppades att allt skulle gå bra. Vi klev ut ur bilen, och just som jag tittade mig omkring så såg jag henne, Sam! Hon kom gående med en soppåse ut från ett av dom fina husen, iklädd en avslappnad T-shirt och mjukisbyxor. Hennes hår stod ut åt alla håll, och hon såg riktigt sliten ut.
- Där är hon, mamma! Utbrast jag och pekade.
Mamma tittade sig omkring förvirrat,
- Vart? Menar du snubben som står och slänger sopor?
Sam tittade upp då hon hörde min röst, hon blev genast obekväm och försökte fixa till håret då mamma rusade fram och tog hennes hand,
- Ja oj, jag trodde att du var en kille först med det korta håret, du får ursäkta, vi är här gällande sommarjobbet som du erbjudit min dotter.
Sam rynkade förvirrat på pannan innan hon kom ihåg,
- Ja just ja, sommarjobbet. Självklart!
Mamma som ännu inte hade släppt taget om Sams hand log brett,
- Så vad är det du jobbar med?
Sam började stamma,
- Jo- Jobbar? Alltså jag…
Mamma avbröt henne snabbt,
- Ja men förlåt det ser jag ju, du tillverkar ju kuddar?
Sam blev ännu mer förvirrad,
- K-Kuddar?
- Ja jag tänkte väl det när jag såg din tröja! Fortsatte mamma.
Sam tittade ner på sin slitna T-shirt där det stod ”Pillow Princess”.
Hon tittade förvirrat på mig som nickade uppmanande.
- Ja precis, jag driver ett kuddföretag, med kuddar, Fortsatte hon att spela med.
- Så intressant! Så vad är det du tänker att min dotter ska jobba med hos dig i sommar då? Fortsatte mamma.
Sam tittade förvirrat på mig som snabbt kom till hennes räddning,
- Paketera kuddar, såklart!
Sam tog över,
- Ja jo precis, och fluffa till och sånt, kuddarna alltså.
Mamma sken upp,
- Ja men detta låter ju jättebra! Och lönen då?
- Lönen?! Ja just ja... H-hundra?
- I timmen?! Utbrast mamma.
Sam bet ihop och nickade motigt,
- J-ja... Precis.
- Men så bra då! Då har inte jag några fler frågor. jo förresten! vad var namnet?
- Namnet? Jaha namnet, ja jo jag heter Sam, mumlade hon och log.
- Sam?! Det var ovanligt! Skrattade mamma.
- Mjo, det är ett smeknamn, fortsatte hon smått obekvämt.
- Då lämnar jag min dotter i dina händer Sam! Och skulle det vara något så är det bara att ringa! Mamma släppte äntligen taget om Sams hand och traskade tillbaka till bilen.
Vi båda stod och vinkade av mamma forcerat tills att hon hade åkt iväg och Sam äntligen kunde pusta ut.
- Pfff! Jag fick nästan en hjärtattack där, sa jag verkligen att du skulle komma idag?
Jag vickade osäkert på höfterna och nickade,
- Mjo... Du sa måndag.
Sam skrattade,
- Shit, förlåt att jag ser ut som jag gör, det har varit en helt galen helg. Vad var det där om kuddarna förresten?
- Jo alltså jag visste inte om mamma skulle låta mig jobba hos dig om du inte hade ett jobb?
Sam fnyste kränkt,
- Att jag inte skulle ha ett jobb? Vadå ser jag ut att vara arbetslös eller?
Jag tittade ner på Sams mjukisbyxor och ryckte på axlarna.
Sam mumlade irriterat,
- Fan, dina föräldrar har rätt, du är en riktig liten skitunge. Men okej bruden, såhär gör vi, gå runt till baksidan så springer jag och sätter på mig kläder. Och jag har visst ett jobb, på restaurang om du är nyfiken.
Jag gick runt huset och väntade vid den stora poolen medan Sam bytte om, när hon var klar så kom hon ut i en vit struken skjorta med dom överta knapparna uppknäppta och svarta slitna jeans med stora hål vid knäna. Hennes hår var mörkt och snett bakåtslickat. Hennes parfym var söt, men vass. Hon såg ut som en riktig heartbreaker, speciellt med jacket i hennes högra ögonbryn och hålet i ena örat.
Med barfota fötter klev hon ut och drog handen fundersamt genom håret.
- Så ja, då skulle vi sätta dig i arbete alltså? Hmm, ja gräsmattan behöver ju klippas. Men gör det fort som fan för jag har inte lust att bränna hur många hundringar som helst på dig.
Vi gick till skjulet där en rostig gammal handgräsklippare stod.
- Ta den här nu och sätt igång, så får du lite saft när du är klar.
Suckande så släpade jag ut gräsklipparen ur skjulet och började klippa. Det var trögt och svettigt, och skulle inte bli klart i första taget. Som tur var så tog poolen upp det mesta av trädgården. Att ligga och slappa i den hade inte varit dumt en solig dag som denna.
Varför skulle det alltid skita sig för mig, först floppen på midsommar, och nu detta, är det värt att slita såhär bara för att kunna dra till Liseberg? Det var både billigare och skönare att ligga hemma och sova. Men jag var inte den som gav upp. Jag jobbade åtminstone för en snygg tjej, mina vänner tvingades säkert jobba för sura kommungubbar, plus att dom säkerligen tjänade mindre i timmen.
Just som jag höll på och klippte så hörde jag Sam ryta till uppifrån balkongen, hon stod och pratade i telefon med någon, hennes chef kanske? Jag försökte att smyglyssna på samtalet medan jag klippte, hon lät verkligen inte glad.
- Kom igen! Ge mig en chans! Kom på fredag så ska du få se att jag kan ändras. Nej jag lovar att jag kan, hallå? Hallå?! Fan!
Hon slängde på luren och gick frustrerat in i huset igen.
Okej, det var kanske inte hennes chef som hon hade pratat med.
Jag fortsatte att klippa gräset. Min rygg värkte och solen brände i min panna. Var verkligen såhär hårt arbete lagligt? Efter en timmas klippande så kom Sam äntligen ut med en bricka apelsinsaft.
- Sådär ja! Nu har du tjänat din första hundring, hur långt har du kommit? Hennes forcerade leende dog snabbt ut när hon såg att jag knappt hade kommit halvvägs.
- Du tror inte att man kan olja den här gräsklipparen lite? Det tar emot när man skjuter den framför sig, suckade jag utmattat.
- Olja? Tror du jag kan sånt där? Det är därför som jag har anställt dig vet du. Kom så får du saft!
Jag släppte gräsklipparen och satte mig till bords med Sam.
- Men vem klippte gräset innan mig om inte du?
Sam stelnade i ansiktet,
- Äsch, nog pratat om jobb, låt mig få höra lite om dig, vad gör du när du inte går i skolan och så?
Jag tog en stor klunk av saften så det rann längs med mungipan,
- Inte så mycket, umgås med vänner, lyssnar på musik, sover.
Sam spärrade upp ögonbrynen,
- Musik? Är du bra på att göra spellistor och sånt då eller?
Jag ryckte på axlarna blygt utan att svara.
Sam fortsatte,
- Grejen är den att jag ska ha middag på fredag, eller... det kommer några vänner och käkar, och jag skulle behöva en lugn spellista att ha i bakgrunden, är du bra på sånt?
Jag funderade en stund,
- Mja, jag har en lugn spellista med akustisk musik, men skulle dina kompisar verkligen uppskatta sånt?
- Nej, alltså det är inte grabbarna som är bjudna, det är en fin middag, en bjudning alltså. Vänta lite.
Sam reste sig hastigt från bordet och sprang in i huset, hon kom snabbt tillbaka med sin laptop som hon ställde framför mig.
- Här har du, fyll en spellista med lugna låtar som passar till en middag, den ska vara lång! Lång och helst inte så mycket sång. Det fixar du! Visst?
Jag tittade bort mot gräsklipparen som låg i solen, vad som helst för att slippa gå tillbaka till den. Jag nickade åt Sam som blev överlycklig.
- Fan du är bäst bruden, ta mer saft vet jag. Ta så mycket du vill!
Timmarna gick, och det var faktiskt rätt slitsamt och svettigt att leta låtar, även om det var mycket enklare än att klippa gräset. Efter fyra timmar så kom Sam ut igen.
- Just shit, du är ju här, hur har det gått med spellistan? Gäspade hon stort.
- Jo det har gått bra, den är 63 timmar och 21 minuter lång, men jag tror att jag måste hem nu.
Sam skrattade glatt,
- Alltså shit vad du är grym bruden, det var kanske inte en så dum idé att haffa dig ändå.
Jag reste mig från stolen och mumlade tyst,
- När får jag pengarna förresten?
Sam höjde på ögonbrynen,
- Ja just det! Ja du kan få dom nu om du vill.
Sam grävde upp en hundring ur bröstfickan och räckte den till mig som såg förvirrad ut,
- Jag har ju varit här i fem timmar?
Sams leende tonade sakta bort,
- Men du klippte ju bara… Suckande så sträckte hon sig efter plånboken och fiskade upp en femhundring,
- Nu hoppas jag att den där spellistan är jävligt bra alltså, annars så får du klippa gräset med nagelsax imorgon!
- Imorgon? Måste jag komma imorgon? Jag och några vänner hade tänkt sticka och bada.
Sam flinade mjukt,
- Okej kom på onsdag då, det blir ändå billigare för mig.
Jag sträckte mig efter min väska och sms:ade mamma att komma och hämta mig, då hon kom så stod Sam i sina fina kläder och vinkade av mig glatt.
- Stilig tjej det där, men hon hade varit sötare i långt hår, mumlade mamma då vi åkte iväg.
Jag sneglade efter Sam i backspegeln och log nöjt. Det mamma inte visste var Sams korta hår var just en av dom sakerna som gjorde henne så söt, och det faktum att hon var så virrig, men det behövde inte mamma få veta.
Mamma var inte klok, vem väcker sin dotter klockan elva när det är sommarlov?! Med halvöppna ögon så satte jag mig till rätta vid köksbordet och sträckte mig efter havrefrasen då mamma började prata med mig.
- Är du taggad på att fluffa kuddar idag?
Jag tittade förvirrat på henne och sedan ner på paketet med havrefras,
- Fluffa kuddar?
Mamma fortsatte glatt,
- Ja? Du ska ju till ditt sommarjobb idag. Det är ju därför som jag väckte dig så du inte skulle försova dig.
Jag suckade tungt då det slog mig, det var onsdag, jag skulle ju till Sam idag, och fortsätta klippa det där förbannade gräset.
Mamma ställde fram mjölken åt mig,
- Skynda dig och ät nu så skjutsar jag dig.
Jag slängde i mig flingorna och gick med tunga steg till badrummet och gjorde mig i ordning. När jag var klar så satt mamma redan och väntade i bilen. Hon var mer glad över att jag hade ett sommarjobb än vad jag var. Säkert någon form av skadeglädje, alla föräldrar var såna.
När vi kom fram så släppte mamma av mig och jag gick upp till det fina huset där jag hörde ett tyst brummande ljud. Jag gick upp på gräset och runt hörnet där jag fick syn på en liten robotgräsklippare som var i full gång att klippa det gräs som jag inte hade hunnit klippa under måndagen.
Förvirrat så fortsatte jag runt huset där jag fick syn på Sam som stod och rotar i skjulet, iklädd badshorts, uppknäppt skjorta, sport-bh och solglasögon.
När hon hörde mig så vände hon sig snabbt om och log överraskat,
- Där är du ju! Gissa vad jag hittade i garaget! En robotgräsklippare, så nu slipper du klippa för hand!
Jag ställde ner min väska bredvid poolen och skruvade på huvudet,
- Du hade en robotgräsklippare hela tiden och lät mig klippa för hand?
Sam skrattade nervöst och försökte komma på något bra att säga,
- Ja ehm, jag hade glömt att jag hade den, men tänk inte mer på det nu! Jag har jobb åt dig!
Sam stack tillbaka huvudet in i skjulet och ryckte ut en stor hov.
- Det har blåst massa gräs i poolen efter att du klippte, ditt jobb idag blir att göra rent poolen, okej?
Jag tog emot hoven och nickade förstående. Detta skulle nog inte bli så jobbigt.
Sam gick in huset och kom tillbaka ut med en kall öl och en ouppblåst badring. Hon gick ner på knä bredvid poolen och började blåsa upp den medan jag fiskade upp gräset.
Sam blev alldeles röd i ansiktet av allt blåsande,
- Du, tar du över och blåser upp denna åt mig?
Jag tittade frågande på henne tills att hon suckande gav upp och fortsatte blåsa på egen hand.
Det var varmt idag, till och med varmare än i måndags, att stå och rensa i den glittrande poolen läskade verkligen, nästan lika mycket som att se Sam i uppknäppt skjorta.
Jag hade aldrig sett en tjej med tvättbräda förut. Hennes mörka hår hängde över ansiktet på henne då hon kämpade med att blåsa upp badringen. Hon såg så vilsen ut, vem glömmer bort att man har en robotgräsklippare?
När Sam äntligen hade blåst upp badringen så slängde hon den i poolen och kastade av sig sin skjorta så att hennes tatueringar blottades.
Runt handleden slingrade sig en orm, och högre upp på armen hade hon två nakna änglar som hånglade med varandra. Jag kom på mig själv med att stirra och gick snabbt tillbaka till att rensa då Sam tog sin öl och satte sig i den flytande badringen. Hon tog en stor klunk och log mot mig,
- Jag lyssnade lite på spellistan som du gjorde! Fan den är riktigt bra alltså. Jag tror att den kommer bli kanon till middagen på fredag!
Efter en kort stunds tystnad så svarade jag tystlåtet,
- Vilka är det som kommer?
Sam log,
- Några brudar bara, jag tänkte bjuda på lammstek, tycker du om lamm?
Jag skruvade lite på mig,
- Jag äter inte kött.
Sam ryckte på axlarna och tog ännu en klunk,
- Nähä, men jag ska ugnsbakade grönsaker också, och potatis! Men jag har inte bestämt mig för om det ska vara mos eller inte. Vad tycker du?
- Jag skrattade till generat och skakade på huvudet,
- Jag vet inte.
Sam log när hon såg mig le,
- Du vet jag kommer ha det rätt så körigt här på fredag, med all mat och gästerna, du hade inte velat komma och... Nej förresten det var inget, det hade inte funkat.
Jag slutade att rensa och kollade upp mot Sam,
- Vad då för något?
- Sam vred på sig osäkert,
- Det hade ju blivit sent och så men jag hade kunnat behöva lite hjälp under middagen, servering och hjälp i köket. Du hade fått betalt såklart. Ob!
Jag funderade ett tag innan jag log och ryckte på axlarna,
- Okej då, det låter kul. Men kommer inte dina vänner från midsommar vara med alls?
Sam skrattade till och skakade på huvudet,
- Nej då, bara brudar, och vi kommer inte dricka, bara lite vin såklart men det är ingen fest eller så.
Sam såg hur jag torkade svetten i pannan,
- Du ska du inte ta en paus och hoppa i poolen med mig? Det är nästan inget gräs kvar nu.
Jag spärrade upp ögonen och skakade bestämt på huvudet,
- Jag har inget ombyte med mig,
- Sam log lurigt,
- Nänä, slipp då tråkmåns, men jag kan hämta dig något att dricka om du hjälper mig upp?
Jag la ifrån mig håven och gick fram för att räcka Sam min hand då hon hastigt grep tag i den och ryckte ner mig. Jag skrek till och föll med ett plask i den svala poolen. Sam kunde inte sluta skratta,
- Förlåt, men jag var tvungen.
Jag svarade inte, utan drog bara undan det blöta håret från mitt ansikte och fnittrade till.
Sam klev upp och gick in till köket för att hämta mig något att dricka. Hon var faktiskt riktigt rolig, och snäll för det mesta. Men hade mamma verkligen låtit mig vara hos Sam på fredag kväll? Med massa vindrickande tjejer. Knappast. Men jag ville så gärna, det var något med Sam som gjorde mig riktigt pirrig. Och nu fick det vara nog med att vara mammas lilla flicka.
Mamma kunde inte förstå hur mina kläder hade lyckats bli helt dyngsura på sommarjobbet, jag sa att jag blev blöt när jag tvättade örngott, men denna lögnen skulle inte hålla länge till, hon var alldeles för nyfiken och tjatade om att hon ville köpa kuddar ut av Sams företag.
Nu var det äntligen fredag i alla fall, och jag skulle hem till Sam för att hjälpa henne med middagen. Mamma och pappa trodde att jag skulle umgås med vänner, och Sam var ju nästan som en vän. Dom behövde inte veta detaljerna.
Jag hoppade på min cykel och gav mig av ner för gatan, jag hade duschat, lagt på lite smink och tagit min bästa parfym för att lukta gott. Jag var lite nervös, men det skulle nog gå bra, Sam hade gått igenom lite av vad som förväntades av mig, och det verkade inte alls svårt. Tur att det var svalt ute, jag ville ju inte bli svettig tills jag kom fram, och nu var jag äntligen framme.
Jag hoppade av cykeln och ledde upp den för uppfarten och ställde den bredvid trappen. Jag gick upp och ringde på klockan. Mitt hjärta slog efter cykelfärden, och för att jag skulle träffa Sam igen. Efter att ha ring på klockan två gånger så flög dörren äntligen upp, Sam stod iklädd en stilig svart kavaj och andades tungt,
- Så bra att du är i tid! Förlåt att jag dröjde med att öppna men min fluga krånglar, vill du vara snäll och ställa in cykeln i garaget? Jag öppnar åt dig!
Sam grävde upp garagenyckeln ur skålen på byrån i hallen och öppnade garagedörren med en enkel tryckning. Jag gick ner till cykeln och ledde in den i det tomma garaget.
Hade hon ingen bil? Men ett stort hus med garage? Efter att ha parkerat cykeln gick jag upp till Sam igen som stod och fixade sin fluga framför spegeln, hon var så snygg, så stilig, men hennes hår hängde över ögonen på henne, det märktes att hon var stressad.
- Du kan sätta igång med att duka i vardagsrummet, finporslinet är i skåpet ovanför espressomaskinen i köket.
Jag tog av mig skorna och gjorde som hon sa åt mig. Det luktade fantastiskt när jag kom in i köket. Jag intalade mig att det var grönsakerna som luktade, fast att jag visste att det var lammet i ugnen. Stackars lamm.
Tallrikarna var stora och jag fick bära i omgångar ut till det stora bordet. Duka hade jag gjort förr såklart, men bara hemma, nu var det finmiddag, och då var det viktigt att det blev snyggt. Jag lindade in besticken i servetterna och la ovanpå tallrikarna. Jag ställde både fram vattenglas och vinglas, precis som Sam hade sagt åt mig att göra.
Nu hade Sam lugnat ner sig, hon kom in i vardagsrummet med finkammat hår och log när hon såg dukningen.
- Fan vad snyggt! Vad skulle jag göra utan dig bruden.
Sam tittade glatt på mig men fick plötsligt ett bekymrat uttryck i ansiktet,
- Du är vardagligt klädd, förlåt jag borde ha gett dig direktiv om vad du skulle ha på dig. Jag tittade obekvämt ner på min blus och mina jeans.
- Duger inte det här?
Sam log,
- Du är jättesöt såklart, men det passar inte om man ska servera drinkar.
Plötsligt så skämdes jag över min klädsel som jag innan hade varit så nöjd med.
Sam funderade,
- Häng med upp, jag tror jag har den perfekta dressen för dig!
Jag följde Sam lydigt upp på övervåningen. Vi gick in i det stora sovrummet med enorm himmelssäng, speglar över allt, och en stor walking closet. Wow, det var riktigt lyxigt tänkte jag för mig själv, men det kändes inte riktigt som Sam?
Sam slog upp dörrarna till den stora garderoben och började rota bland klänningar. Tillslut kom hon ut med en svart inplastad klänning som hon slängde på sängen bredvid mig.
- Den här blir nog perfekt! kom ner och hjälp mig i köket när du är klar.
Hon blinkade vänligt åt mig och lämnade sovrummet. Jag läste på den inplastade klänningen. ”French Maid Halloween Costume” Var detta ett skämt? Nå väl, det fanns ingen tid att krångla, jag fick ju ändå betalt. Men Sam var inte den bästa på att välja ut klänningar inte. Som tur var så såg jag riktigt bra ut i den. Den var inte överdrivet kort och sexig som man hade sett i porrfilmer. Skippade jag hårbandet och dammvippan så såg jag rätt så normal ut ändå.
Efter att ha fixat till håret och dragit ner klänningen över benen så gott det gick så skuttade jag ner till Sam som nyss hade börjat med såsen. Hon märkte mig inte förs än jag stod alldeles bakom henne och gav ifrån ett litet osäkert ljud för att få hennes uppmärksamhet.
Sam spärrade upp ögonen och rodnade chockat,
- Oj, jag visste inte att... att, att den skulle, oj, jag menar…
Jag avbröt henne osäkert,
- Ser det inte bra ut?
Sam svalde och nickade nervöst,
- Jo, jo du ser väldigt bra ut, men jag trodde inte att det skulle se SÅ bra ut. Det kanske var fel av mig att ge dig den klänningen.
Jag rodnade över Sams klumpiga komplimanger, hennes blick var som fastklistrad vid min kropp, hon glömde till och med av såsen som nu hade börjat koka över.
- Helvete också! Utbrast hon då hon vaknade till.
- Vad ska jag hjälpa till med nu? Frågade jag försiktigt.
Sam pustade ut stressat medan hon gjorde rent på spisen,
- Ehm... jo, du kan hälla upp det mousserade vinet. Gästerna kommer vilken sekund som helst nu!
Sam hade ställt i ordning brickan med dom fina glasen på. Allt jag behövde göra var att fylla dom. Och få upp vinet såklart. Jag slet bort det guldiga foliet och skruvade bort ståltråden som täckte korken. Jag lyfte upp flaskan och inspekterade den fundersamt.
- Vart har du korkskruven Sam?
Sam som nyss tagit ut lammsteken mumlade,
- Korkskruv? Vad ska du med korkskruven till nu?
Hon tittade bort mot mig och såg hur jag våldsamt stod och vände och vred på vinflaskan i mina händer.
- Nej sådär kan du inte göra! Utbrast Sam, men det var försent.
Pang sa det! Och plötsligt så rann det mousserat vin över hela min klänning.
- Oj, sa jag förvirrat, och tittade rodnande upp mot Sam som suckade.
Hon kastade sig över hushållsrullen och flög ner på knä framför mig och började torka, hennes händer mot min kropp gav mig gåshud. Var det nu som detta skulle gå över till att bli som i en porrfilm? Det hela var för bra för att vara sant!
Just som jag hade Sam på knä framför mig så ringde det på dörren. Sam kollade skräckslaget upp och började stamma,
- Okej nu gör vi såhär, du häller upp det som är kvar i glasen, och så kommer du ut med brickan i hallen och bjuder gästerna efter dom tagit av sig skorna, det blir bra, det blir bra!
Hon drog handen snabbt genom håret medan hon reste sig upp och rusade iväg till dörren. Jag satte igång med att hälla upp, precis som Sam hade sagt åt mig. Nu var det viktigt att varken spilla eller tappa något. Då hade det varit kört. När sista droppen var tömd från flaskan så lyfte jag brickan försiktigt, och balanserade ut i hallen där Sam stod och hälsade sina gäster välkomna.
- Fan vad kul att se er! Stig på! Stig på, jag är alldeles strax klar i köket, ni kan ta ett glas och göra er bekväma i stora rummet så länge.
Sam kysste tjejerna på kinden medan hon hjälpte en av dom få av sin jacka.
Oj vad smörig hon var, men tjejerna var riktigt fina, iklädda tighta klänningar, den ena vackrare än den andra, stora bröst och ett ton med smink i ansiktet. Något helt annat än vännerna som hon hängde med på midsommar.
När tjejerna fick syn på mig så tittade dom undrande på min blöta klänning,
- Hej? Hur gammal är du egentligen?” Frågade en av dom och tog misstänksamt emot sitt glas.
- Hon är min sommarjobbare! Hon har hjälpt mig med allt för ikväll så var snälla nu flickor.
Det rörde sig ett fnitter över hallen efter att Sam hade presenterat mig, att Sam umgicks med tjejer som dessa förstod jag inte. Dom var alldeles för pryda, och även om Sam hade lagt ner en väldans energi på att allt skulle vara perfekt ikväll så kändes hon annorlunda.
Sam svepte sitt vin och försvann in i köket och tjejerna gick och satte sig i vardagsrummet.
Det var ett glas kvar på brickan som hade blivit över, jag tittade mig diskret omkring. Alla hade väl kommit nu? Det hade väl inte gjort något om jag smakade lite. Jag luktade på det sprakande vinet och tog sedan en stor klunk precis som Sam hade gjort.
Oj, det var en konstig smak, men ändå rätt så gott. Lite som äppelcider, fast torrare. Jag tog brickan och gick tillbaka in i köket där Sam stod och tittade ut genom fönstret.
- Hur går det?” Frågade jag.
Sam vände sig snabbt om och gick tillbaka till spisen,
- Jodå! Det går fint, allt är klart, nu ska vi bara lägga upp maten.
Jag tittade förvirrat runt mig,
- Men tallrikarna är ju i vardagsrummet?
Sam stelnade i hela ansikte.
- Fan... Vad gör vi nu?
Jag ryckte på axlarna ängsligt,
- Kan dom inte bara komma och ta sig då?
Sam skakade stressat på huvudet,
- N-n-nej det går inte. Det måste vara perfekt ikväll, inga fler tabbar!
Jag suckade frustrerat. Plötsligt så knäppte Sam med fingrarna.
- Jag har det! Du får avleda brudarna till poolen, medan jag lägger upp maten!
Sam slet upp en av skåpluckorna och kastade en påse chips till mig,
- Fyll en skål och gå ut till dom nu, fixar du detta så är du bäst i värden!
Ute i vardagsrummet så satt tjejerna och fnittrade högljutt, dom lät som hönor i en hönsgård så som dom höll på och kacklade. Varför var det så viktigt för Sam att göra sig till för dessa tjejer? Jag kom ut med chipsskålen och fick genast dömande blickar på mig.
- Det blir chips runt poolen nu, mumlade jag blygt.
En av tjejerna fnyste,
- Jaha? Kan du inte bara ställa ner chipsen här istället?
Dom andra tjejerna nickade och sträckte sig efter skålen.
- Nej det kan jag inte, chipsen äts vid poolen! Röt jag ifrån tyst.
Tjejerna tittade förvirrat på varandra,
- Okej då, stumpan!
Dom reste sig irriterat och följde med ut till poolen där jag ställde chipsskålen.
Tjejerna slog sig ner och plockade genast upp sina cigaretter ur väskorna.
- Så du är Sams sommarjobbare? Hur gick det till egentligen? Frågade en tjej bitchigt.
- Sam behövde hjälp med att klippa gräsmattan, mumlade jag osäkert.
Tjejerna tittade tyst bort mot robotgräsklipparen som åkte förbi på gräset bakom mig.
- Uhum, verkligen? Mumlade en av tjejerna skeptiskt och blåste ut rök framför mig.
En annan av tjejerna viskade till dom andra,
- Jag anade att Sam hade varit med någon yngre, men detta är ju överdrivet.
Det fnittrades runt hela bordet så att det stank av cigarettröken. Usch vilka otrevliga tjejer, jag tyckte så synd om Sam som stod och stressade med att lägga upp maten inne i vardagsrummet.
Till slut så kom hon äntligen ut med en drink i handen och hälsade glatt på tjejerna som lika glatt hälsade tillbaka,
- Jag vet inte om vi ska vänta eller om vi ska slå oss till bords med samma? Det kanske är lika bra?
Tjejerna nickar sympatiskt,
- Vi väntar inte, hon kommer om hon kommer, sa en av dom och släckte sin cigarrett.
Vad pratar dom om? Om vem kommer? Tjejerna rusade in i vardagsrummet följt av Sam som jag rycker tag i,
- Vem är det vi väntar på?” Frågade jag förvirrat. Sam skakade dystert på huvudet,
- Ingen, ingen alls, gå in och hämta rödvinet i köket. Jag har redan öppnat korken åt dig, slöddret Sam och tog en stor klunk av sin drink
Oj, Sam såg verkligen inte ut att må bra, vad det än var i den där drinken så var det nog starkt. Jag gick ut i köket där vinflaskan stod redo på diskbänken. Bredvid så stod en blåfärgad flaska som det stod Bombay Sapphire på. Det var den som Sam hade druckit av.
Jag tog vinflaskan och gick in till vardagsrummet där tjejerna hade slagit sig ner. Dom pratade högt och berömde Sam för maten. Sam satt tyst och tittade på den tomma stolen mitt emot henne, det gjorde så ont att se henne ledsen, vad kunde jag göra för att hon skulle bli på bra humör? Jag hällde upp vin åt alla och neg artigt innan jag gick tillbaka ut i köket. Jag tittade på den blåa flaskan och tänkte, alla tjatade om hur avslappnad och vågad man blev av alkohol, litegrann hade nog hjälpt i den här situationen.
Jag tog glaset som jag hade druckit ur tidigare och hällde upp så glaset blev fullt. Så fort mina läppar nuddade spriten så sved det till något otroligt. Hjälp! Detta var visst lite starkare än vinet. Men Sam kunde ju dricka det. Jag spände ansiktet och tog en klunk som brände i halsen. Hur kunde folk dricka detta? Det smakade fruktansvärt, men värmen spred sig ut i kroppen, och till slut började jag känna mig lite snurrig, på ett roligt sätt. En till klunk, sen får det räcka tänkte jag.
Ute i vardagsrummet så hade tjejerna nästan ätit upp, Sam hade knappt rört sin mat, hon drog en djup suck och reste sig upp och gick till hallen, hon fortsatte upp till övervåningen och stängde dörren efter sig till sovrummet. Jag kikade ut från köket och såg tjejerna sitta och skratta med mat i munnen. Dom hade inte ens märkt att Sam hade gått.
Med försiktiga steg så smög jag upp för trappan och ställde mig lyssnade utanför sovrummet. Det var knäpptyst, så jag öppnade dörren försiktigt och såg Sam stå i fönstret med sin mobil i ena handen, och glaset i andra, hon försökte ringa någon, men kom inte fram.
- Ska du verkligen dricka mer?” Frågade jag oroligt.
Sam vände sig chockat om då hon märkte mig.
- Nej jag borde väl inte det, fan förlåt att jag drog in dig i detta. Jag vet inte vad jag tänkte.
Sam ställde ifrån sig glaset och satte sig på sängen.
- Mig behöver du inte be om ursäkt till, jag tycker om att vara här.
Jag smög fram och satte mig bredvid Sam som försökte le,
- Jag gillar också att du är här, men det är en sak som jag borde ha sagt till dig, jag har bara inte vetat hur jag ska säga det.
Mitt hjärta började slå snabbt,
- Du behöver inte säga något.
Plötsligt så kastade jag mig över Sam och kysste henne rakt på läpparna, mitt huvud snurrade och jag var varm i hela kroppen. Sam spärrade upp ögonen och sköt bort mig från sin kropp.
- Vad gör du för något?
Jag flåsade andfått och det kändes som att jag skulle svimma när som helst.
- Jag vill bara att du ska må bra, jag vill inte se dig ledsen.
Jag slängde mig över Sam igen som denna gången ryggade bort så att jag föll med ansiktet ner mot hennes byst.
Mitt i allting så hördes plötsligt en upprörd röst i dörröppningen,
- Samira!? Vad fan håller du på med!?
Fortsättning följer...
Fler noveller av samma författare
Vilken lovande start! Ser fram mot del 2.