Traineeprogrammet - Del II
Författare: kåtakallen2 Datum: 2023-03-14 17:30:22
Läst:
10 111 gånger
Betyg: 3 (6 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Jag log artigt. Hans skämt om min plats längst ner i näringskedjan var både förödmjukande och på gränsen till mobbing. Många översittare verkar ha hittat till den här firman men med en chef som har ett hierarkiskt styrande var det inte särskilt förvånande. Mannens skjorta var stretchad till max och knapparna kämpade för att hålla inne hans stadiga kagge. Han var minst lika motbjudande i sitt utseende som i sitt beteende. Han fortsatte:
Mannen - Men tack för mötesprotokollet, förr i tiden hade vi nätta flickor som delade ut dessa, dom kunde man klappa på rumpan och få lite extra assistans av. Synd att man börjat anlita män för detta nuförtiden.
Han skrattade igen och gav mig en armbåge, som för att signalera att han bara skämtar. Jag log igen och vände mig om för att gå vidare när jag fick en ordentlig klapp på röven. Mina tajta kostymbyxor formade sig väl runt min vältränade rumpa så kan tänka mig det var svårt för en mansgris att hålla händerna i styr. Jag blev fortfarande chockad och lite arg och vände mig om igen.
Jag - Ursäkta dig. Vad håller du på med?
… - Sebastian!
Mannen låg bara mot mig och min protest när jag vände mig om för att se vem som ropat. Det var chefen. Han vinkade in mig med ett finger in på hans kontor. Jag gick med besegrade steg in och stängde dörren om mig.
Herr Franzén - Sitt.
Jag - Jag ber om ursäkt herr Franzén men han tog mig på rumpan utan min tillåtelse och…
Herr Franzén - Sebastian. Jag förtydligar igen att du börjar längst nere i vår verksamhet och en man som Per Steen är ingen du sätter dig emot, det är respektlöst och oacceptabelt är det förstått?
Jag - Men…
Herr Franzén - Är det förstått?!
Han lutade sig fram över sitt skrivbord där han satt. Stämningen var spänd, nästan hotfull.
Jag - Jag förstår.
Herr Franzén - Kom ihåg min enda regel, mitt ord är lag. Nu vill jag att du går till Per och ber om ursäkt för ditt beteende.
Jag var illröd om kinderna, det brann i hela kroppen. Skulle jag be om ursäkt?! Men jag visste också det var min första dag och jag kan inte börja med att bli ovän med högt uppsatta kollegor. Jag tog min hög med papper och gick ut ur chefens kontor och bort mot Per Steens hörnplats i kontorslandskapet. Med heltäckande fönster längst med bägge väggarna hade han bästa sätet i kontoret. Jag rundade hans tunna skiljevägg. Där satt han bredbent, bakåtlutad i sin kontorsstol och knappade på datorn.
Jag - Ursäkta Per. Skulle bara vilja be om ursäkt… för mitt… beteende tidigare. Kommer inte hända igen.
Den där meningen satt långt inne, gick emot allt jag stod för men jag fick ur mig det. Han vände sig om och bara tittade med ett leende upp på mig. Hans stora kroppshydda och tunnhåriga frisyr, varför hade den här mannen så mycket makt?
Per - Tjenare trainee. Har chefen tvingat hit dig eller?
Jag - Sebastian heter jag och ja det har han.
Per - Då vet du trainee att så länge du är under mig får du stå ut med mig.
Han tittade upp på mig och log igen.
Per - Ner på knä och be om min förlåtelse. Du är inte över mig så du ska inte titta ner på mig.
Mina kinder blev bara rödare, den här mannen gjorde mig ursinnig. Jag tänkte på chefen och på jobbet och motvilligt gick jag ner på knä framför Per. Jag såg mig omkring och jag var nästan dold av hans skiljevägg, jag ville inte att någon skulle se mig sjunka så här lågt.
Per - Duktig.
Han satte sig lite mera upp och tornade nästan över mig nu.
Per - Igen. Vad ville du trainee?
Jag - Kan du förlåta mig för mitt beteende?
Per - Vad var det som gjorde dig så arg?
Jag - Att du tog mig på rum…
Han lutade sig fram och daskade till mig på rumpan igen, så hårt att jag föll framåt och tog emot mig på händerna. Mitt huvud närmare hans skrev än nånsin.
Per - Nämen trainee. Vad gör du där nere? Är inte det lite opassande beteende? Dregla över dina överordnades skrev.
Jag - Jag gör inte det…
Mer kunde jag inte säga förrän en hand om mitt bakhuvud tryckte ner mitt ansikte i hans skrev. Jag kände doften från hans kuk. Hela min attityd mjuknade men min kuk hårdnade. Varför tyckte jag om detta så mycket?
Per - Du får be om det och hoppas jag känner mig generös nog att ge dig vad du vill ha.
Jag - Kan jag snälla få gottgöra för mitt beteende?
Det var fortfarande svårt att få fram orden, att vara så undergiven och bete sig så desperat var emot allt jag stod för men jag lät mina principer ändå ge vika.
Per - Hur vill du gottgöra mig trainee?
Jag - Vad som helst…
Per - Så lätt kommer du inte undan, du får vara mer specifik.
Jag tvekade där jag stod på alla fyra och tittade upp på den stora motbjudande mannen. Hur hade han fått mig att smälta som sockervadd?
Jag - Får jag suga av dig?
Per - Om det är vad du vill så.
Han flinade. Han visste han ville det med men lät väl bättre att skylla på traineen. Han öppnade bältet och knäppte upp kostymbyxorna. Han lutade sig tillbaka så hans mage inte skulle vara i vägen och lät sin stora grova hand gräva innanför kalsongerna. Ut halade han en stor svullen kuk med förhuden täckt över det svullna ollonet. Framför mina ögon såg jag den nu växa mer och mer. Inte så mycket på längden men likt Per var den kraftigast i omfånget. Jag slet min blick från den och tittade upp mot Per som om jag väntade på hans godkännande.
Per - Ut med tungan trainee. Så ja.
Jag räckte ut min tunga och Per tog tag i sin grova balle och daskade ollonet på min skära tunga.
Per - På alla fyra med tungan hängandes utanför munnen. Är du vår nya trainee eller en pilsk hund?
Han skrattade. Hans sexistiska och diskriminerande skämt verkade inte veta ett slut. Jag fick dock inte lång tid på mig att älta kvar i dom tankarna för sekunden senare tog han ett stadigt tag om min nacke och hans nu stenhårda kuk pressades ner i mitt svalg.
Per - Där har vi det. Du är ju bra på det här.
Han fortsatte munknulla mig och jag kämpade för att få luft och inte kvälja. Det blöta ljudet och Pers lågmälda stön måste ha hörts ut i kontorslandskapet och vi var garanterat synliga framför hans panoramafönster men det verkade inte oroa Per. Han tog tag i mitt välkammade hår och drog av mig från hans stora kuk. Jag satte mig på huk framför honom och flåsade, mina läppar svullna och fuktiga.
Per - Inte hade du behövt göra allt detta för mig trainee men jag uppskattar att du försöker bättra dig.
Jag blängde på honom vilket bara fick honom att skratta. Så tog han tag om mitt hår igen och drog ner mig över hans skrev, hans kuk gled in i munnen och bak mot svalget igen.
Per - Verkar som du insisterar på detta. Då måste jag väl låta dig ta min sats också när du jobbat så hårt för den.
Allt detta kastar han ur sig medan hans ena hand styr takten på avsugningen genom hans hårda grepp om mitt hår. Jag kunde inte låta bli att älska det.
Per - Nu trainee… Nu… kommer det!
Med dom ansträngda orden kände jag hans kuk börja pulsera och varm salt sperma fyllde min mun och sprutade bak mot svalget. Jag kämpade för att hinna svälja innan min mun var fylld igen. Det rann över och sperma rann längst med mina mungipor. När han tillslut kom ner från sin orgasm och sperman slutat flöda släppte han taget om mitt hår och lutade sig tungt tillbaka i kontorsstolen med en högljudd suck. Jag satte mig på huk igen och kippade efter andan.
Han skrattade och drog upp gylfen.
Per - Kanske inte så synd att vi anlitat nätta grabbar att dela ut papper till oss män trots allt.
Jag torkade mig om mungiporna och slickade i mig sista spåren av Pers sats. Jag hade låtit den här mansgrisen vinna och trots att min hjärna sa ifrån på alla sätt hade jag låtit mina känslor vinna. Jag rättade till frisyren så gott jag kunde, reste mig upp och vände mig för att gå. Så kände jag en sista gång ett slag om ena skinkan. Jag vände mig om och såg Pers fula flin.
Per - Vad säger man trainee?
Jag - … Tack… För att du förlät mig.
Per - Inga problem.
Fler noveller av samma författare
Mmmysigt förnedrande och upphetsande