Den blomstertid nu kommer - Del 1 av 4
Författare: nillanorton Datum: 2023-03-08 17:24:16
Kategori: Trekant och Age play
Läst:
30 400 gånger
Betyg: 4.5 (11 röster) 11 medlemmar har denna novell som favorit
Emil och Oliver var två av mina sistaårsstudenter i matematik och de var även bästa vänner. De var båda väldigt intresserade och duktiga i matte och det var kul att diskutera med dem och ge dem lite extrauppgifter emellanåt. De var nog mer väluppfostrade och lugna än genomsnittet av elever, skulle jag säga, men jag skulle ändå inte kalla dem nördiga. Som lärare ska man väl inte tänka på det sättet och man kan ju ha fel i sina fördomar, men det som kom att hända mellan oss hade aldrig blivit av om jag inte hade anat en viss charm i killarna.
En dag, jag tror det var i slutet av januari, så hade vi en helt vanlig lektion i helklass. Jag minns att jag hade på mig min blåa favoritblus och att det var en ovanligt solig vinterdag. Eleverna hade haft gymnastik precis innan och de var alla mer eller mindre blöta i håret och luktade tvål och deo. Jag hade gett dem ett antal uppgifter att lösa på egen hand och de jobbade koncentrerat. Det var ovanligt tyst i klassrummet och efter en stund kallade Emil på mig och jag gick fram till hans bänk. Han hade kört fast på en uppgift och i låg samtalston försökte jag klara ut den för honom. Jag fick nästan viska det i hans öra för att inte störa de andra. Jag stod så nära att jag kunde känna doften av hans nytvättade hår och jag såg hur hans kindben bildade en vacker linje som fortsatte bakåt och bildade en helhet tillsammans med den bara nacken. Plötsligt högg det till i mig och jag blev nästan vimmelkantig. Instinktivt la jag handen på hans axel och sa med vek röst:
- Det där kommer du att greja om du bara tänker ett varv till.
Jag brukade aldrig röra vid mina elever och en rädsla dök upp inom mig att nån hade sett det. Kvickt drog jag tillbaka handen och tittade med skamsen min bakom mig, men alla de andra tycktes djupt försjunkna i sina papper. Vägen tillbaka till katedern kändes evighetslång och sedan satt jag en lång stund och låtsades läsa samtidigt som jag kämpade emot upphetsningen som steg upp inom mig. Ytterligare några elever behövde min hjälp och sedan avslutade jag lektionen lite i förtid. På vägen ut tittade Emil på mig med en gåtfull blick och jag mötte den bara helt kort.
Den natten hade jag svårt att sova. Emils unga kropp uppenbarade sig för mitt inre gång på gång och jag längtade efter att få känna den där doften av parfym igen eller att få röra vid hans fylliga läppar med mina. Samtidigt oroade det mig att han kanske tagit illa upp och börjat prata runt med sina kamrater. Tanken på att det skulle gå rykten om mig som nån sorts kladdig tant skrämde mig, och det skulle kunna få hemska konsekvenser för hela mitt yrkesliv. Jag älskade verkligen att vara lärare. Inte för att jag var särskilt gammal, bara nyss fyllda trettio när det hände, men för en artonåring framstod jag säkert som passé. Långt in på natten somnade jag till slut och när jag vaknade på morgonen var jag alldeles förstörd. Det såg inte ut att bli nån bra dag.
Sent på eftermiddagen var jag redo att gå hem, efter att ha plockat ihop mina grejer i klassrummet. Hela dagen hade jag försökt vara uppmärksam på om eleverna tittade på mig eller viskade nåt när jag gick i korridorerna, men jag kunde inte upptäcka nåt som stack ut. Jag längtade hem till soffan och hade faktiskt lyckats släppa alla heta fantasier. Just när jag skulle gå ut genom dörren så dök Oliver upp. Han verkade dölja nån sorts upprymdhet och kunde inte låta bli att flacka med blicken.
- Hej, Sofia. Vad bra att du är kvar. Emil bad mig gå hit… alltså, han är upptagen nu… på träning… men han ville, eller egentligen båda vi, ville låna ett ex av den där… den där specialmatteboken du körde igår. Den var så himla kul.
Han log brett och fånigt.
- Jaså, tyckte ni det? Vad glad jag blir. Du och Emil börjar ju bli avancerade så jag har oroat mig för att ni ska få tråkigt på mina lektioner.
- Nej, det är inte tråkigt…
Han såg ut som om han tog sats inför nåt och plötsligt beslutade sig för att hoppa.
- …när det är du som håller lektionerna.
- Åh, det var snällt sagt.
Jag såg in i hans ögon som var alldeles klarblå och han verkade stålsätta sig för att inte vika med blicken igen. Till slut vek jag undan och gick till skåpet med läromedel och tog fram två ex av boken.
- Jag får egentligen inte lämna ut böcker såhär. Kan jag lita på att jag får tillbaka dem av er?
Han sträckte fram händerna och tog emot dem och lät sina fingrar glida över min hand som om vore det ett misstag. Nu fattade jag tydligt att killarna på nåt sätt pratat ihop sig, men jag visste inte riktigt om de bara var ute för att skämta med mig.
- Ja, självklart kan du lita på oss.
Han gjorde samma tvekan igen.
- …vi skulle aldrig vilja göra dig besviken.
- Bra, sa jag och vände mig bort från honom och började pilla med min väska igen. Då ses vi nästa vecka!
Oliver verkade hamna i nån sorts limbo där han inte visste om han skulle gå eller säga nåt mer. Jag väntade tyst och till slut vände han sig mot dörren.
Det var i det här ögonblicket som nånting slog slint i mitt huvud, för utan att jag själv riktigt hängde med öppnade jag bara munnen och sa:
- Du och Emil är två av mina bästa elever. Skulle ni vilja ha lite privat extraundervisning? Ni har ju snart högskoleprovet att tänka på, eller hur?
Oliver satte handen i sitt krulliga bruna hår och stod alldeles förstummad, som om han tappat kontrollen över nåt han trodde sig ha koll på.
- Eh, ja… med bara dig? …eh, alltså det förstod jag, eller jag menade… jag ska höra med Emil… det låter kul… eller framförallt vore det ju bra… menar jag.
Jag tog ur ett hårspänne och lät en del av mitt uppsatta hår hänga ner över mina axlar.
- Hör med honom och mejla mig, okej?
Sen tog jag ur det andra hårspännet och såg hur han snabbt tittade mot mig innan han for ut genom dörren.
Som de orutinerade unga killar de var, så svarade de redan efter två timmar. Jag låg bekvämt hemma i soffan när det plingade i min mobil och hade knappt ens börjat oroa mig för min udda invit.
”Hej Sofia. Tack för böckerna. Vi vill gärna ha extraundervisning. Men var ska vi vara? /Oliver och Emil”
En sida av mig skrattade. Oliver hade uppenbart försökt flirta med mig men nu blev det så tydligt hur allt saknade finess. En annan sida av mig gillade att ha kontrollen det gav, men ni ska veta att jag i det här läget inte själv var säker på vad jag var ute efter och jag kunde aldrig tänka mig att de egentligen var intresserade av mig; de busade helt enkelt med mig. Dessutom tycker jag verkligen att det är superkul att undervisa i matematik och de här två killarna var en lärares dröm, så först och främst var jag inställd på det.
”Vi kan vara hemma hos mig på lördag kl 13, funkar det? Jag bor på Violgränd femtiotre.”
”Javisst. Kul! Tack för att du hjälper oss”, fick jag tillbaka. Den natten sov jag betydligt bättre. Jag kände att jag kunde lita på killarna och att de inte var typen av personer som går runt och skvallrar med alla.
Jag blev själv förvånad över hur uppspelt jag var inför vårt möte. De få dagarna fram till lördag kändes evighetslånga och inte heller hade jag några lektioner med deras klass så att jag fick se dem. Jag försökte fundera på vilka uppgifter jag skulle ge dem men kunde bara tänka på hur söta de var. Båda två, faktiskt. Oliver med sina djärva lockar, Emil med sitt smala ansikte och breda läppar. Båda killarna var ganska långa och även om de knappast var välbyggda så hade de nån sorts ståtlighet. Jag kunde föreställa mig att de skulle bli riktigt fina män en dag, trots sin ungdomliga tafflighet. Alla dessa tankar gjorde mig alldeles varm inombords, ja faktiskt lite upphetsad, om jag ska vara ärlig. På fredagsmorgonen vaknade jag ur en diffus dröm fylld av kroppar och kyssar och upptäckte att jag var alldeles genomvåt. Jag var så knäsvag att jag knappt tog mig upp ur sängen.
På fredagkvällen ringde min mamma och sa att de hade fått en stor vattenläcka i sitt hus och att jag måste komma över under lördagen och hjälpa till hela dagen med att flytta en massa möbler. Av mina syskon är det jag som bor närmast mina föräldrar så det blir alltid jag som måste hjälpa till. Nu kände jag plötsligt nån sorts panik och så fort vi lagt på så började jag ringa alla mina syskon för att se om nån kunde ersätta mig. Min bror Magnus hade redan planer på att resa bort med sin familj och gav mig en lång utläggning om varför det var så viktigt för dem. Min syster Anna låg hemma med feber och kunde såklart inte ta sig nånstans. Sist av alla ringde jag Lina, som är den jag har sämst kontakt med av mina syskon, och som dessutom bor längst ifrån mamma och pappa. Jag skäms för att berätta det här, men jag ljög brett inför henne för att få henne att gå med på att åka de tio milen; jag sa att min skola hade öppet hus under helgen och att jag skulle hålla en presentation tillsammans med rektorn och därför absolut inte kunde utebli. Lina suckade, som hon alltid gör, men gick otroligt nog med på att hjälpa våra föräldrar och när vi hade avslutat samtalet steg en viss ångest upp inom mig, för jag visste att den här lögnen säkert skulle slå tillbaka på mig, på ett eller annat sätt.
Så kom till slut lördagen. Jag kände mig pigg och glad redan från start. Valde tidigt ut kläder som skulle kännas vardagliga och diskreta men ändå fräscha. Funderade länge på om mitt bruna hår skulle vara uppsatt eller utsläppt, men satte det till slut i en enkel hästsvans. Satte några små droppar parfym på strategiska punkter. Det låter kanske inte trovärdigt, jag vet, men jag hade fortfarande ingen speciell baktanke med mötet. Jag ville bara vara nära killarna och lära känna dem bättre. Vi hade hittills alltid haft en fin relation, lärare till elev. Jag var helt säker på att de var inställda på flickor i sin egen ålder och inte nån som mig.
Till sist ringde det på dörren och in steg två spaka och tystlåtna killar.
- Vad fint du har, sa Emil men det lät nästan inövat. Jag skrattade till lätt.
- Tack! Vill ni ha lite te eller juice eller nåt?
- Eh…ja… kanske juice, svarade Oliver och tog av sig skorna.
- Juice, tack! sa Emil.
- Slå er ner i soffan så ska jag snart servera er.
Det var en solig dag och ljuset reflekterades i all den vita snön utanför huset och lyste upp mitt vardagsrum och deras ansikten. De satt på varsin kant av soffan och jag slog mig ner mellan dem och tog upp ett par matteböcker jag valt ut.
- Jag tänkte att vi skulle titta på Kvantitiva resonemang. Vi har bara ytligt berört det på lektionerna.
Killarna lyssnade artigt och koncentrerat medan jag läste ur boken och förklarade men sedan började de slappna av och vi fick igång en lång och rolig diskussion. När det började bli som allra mest lättsamt mellan oss såg jag hur Oliver plötsligt gav Emil en diskret blick. Emil försökte se oberörd ut och fortsatte med ett exempel han just fått syn på i boken. Vi diskuterade det ett litet tag och till slut uppstod en stunds tystnad mellan oss. Nånting i luften förändrades och jag såg hur Emil skruvade lite på sig medan Oliver låtsades titta på nåt utanför fönstret. Sen tittade Emil på mig med svajig blick och sa:
- Din parfym luktar så gott. Vad är det för nån?
Jag lutade mig självsäkert fram emot honom, stirrade honom i ögonen och sa skämtsamt med låg röst:
- Det är information som jag inte delar med elever.
- Aa… jag fattar, sa han och ryggade tillbaka en aning.
- Men kom här så får du känna den lite bättre.
Jag drog undan min hästsvans och vred upp min hals mot honom. Han såg helt förskräckt ut.
- Kom och lukta!
Sakta kom han upp intill mig och hans närhet gjorde mig pirrig. Han drog ett långt andetag genom sina näsborrar och just när han skulle avlägsna sig la jag min hand runt hans nacke.
- Vad får den dig att känna? viskade jag.
Han tänkte en lång stund.
- Att du är fin.
- Bara fin?
- Jag menar… du är vacker…
- Och varför kom ni hit idag? sa jag samtidigt som jag vände mig till Oliver och log, fortfarande med ett grepp om Emils nacke.
Oliver slog ner blicken en aning.
- Vi har fantiserat om dig.
- Vad har ni fantiserat?
- …att…att vi skulle… ja, typ… du vet…fantiserat liksom…
Jag skrattade lite och tittade på Emil igen.
- Vågar du kyssa mig, då?
Situationen var väldigt märklig och jag kände inte igen mig själv, men jag började bli alldeles het inombords. Plötsligt var det som om en fördämning brast och Emil sökte ivrigt min mun med sin och kom emot mig med hela sin kroppstyngd. Han kysste mig djupt och intensivt och min tunga svarade omedelbart. Nånting släppte hos Oliver också för han flyttade sig intill mig och började kyssa min hand och mina armar. Lukten av deras kroppar och hår slog in i mina näsborrar och det gjorde mig alldeles vild. Jag anade att de skulle vara alltför försiktiga för att våga ta nästa steg så efter ett långt tag tog jag kommandot.
- Emil, smek och slicka mina bröst! Oliver, du får kyssa mig nu.
Oliver var inte alls en sån bra kyssare som Emil, men det var sexigt ändå. Emil knäppte fumligt upp min blus och det tog ännu längre tid för honom att knäppa upp behån bakom min rygg men det var underbart att få visa mina nakna och fylliga bröst för dem. Emil började känna och smeka och slicka ömsint på det ena medan Oliver självmant smekte det andra med toppen av sitt finger.
- Sofia, gör vi det skönt för dig? frågade Emil lågmält.
- Ja, absolut, suckade jag glatt, för även om allt de gjorde andades oerfarenhet och obeslutsamhet så kände jag en sån lycka över att vara nära dem.
- Bra, för…(han andades tungt)…du ska veta att ingen av oss… har varit med nån tjej förut.
Jag blev förvånad över denna uppriktighet och det gjorde mig full i skratt.
- Jag hade redan räknat ut det, Emil. Så, ni tror att ni kommer att få vara med mig idag?
- Eh… vi tänkte inte… alltså… och det är ju du som bestämmer såklart, skyndade sig Oliver att säga diplomatiskt och jag bara tittade honom i ögonen och log. Jag insåg att det var jag som skulle få stå för all spänning.
- Okej, Oliver. Jag tror knappast att varken Emil eller du är redo för nåt sånt, men jag vill åtminstone ge dig nåt att ta med dig härifrån idag.
Jag knuffade honom försiktigt från mig så att han hamnade på rygg i soffan. Sedan knäppte jag upp hans byxor, förde in min hand i hans kalsonger och tog fram hans kuk. Den var rak och fin och hård och alldeles lagom stor för min hand. Jag började smeka honom med djupa och långsamma rörelser.
- Gör jag det skönt för dig?
Han blundade och suckade.
- Ja, helt otroligt…
- …och om jag gör såhär?
Jag tog honom i min mun och det gjorde mig så grymt kåt att ha min tunga runt hans ollon. Jag kände att jag var alldeles genomvåt därnere och började längta nåt alldeles vansinnigt. Han svarade inte utan andades tungt och stönade.
Emil tog lite eget initiativ och började kyssa och smeka mig bakifrån, överallt på min hals och mina bröst. Plötsligt anade jag att han helt själv tagit av sig både byxor och kalsonger och var naken bakom mig. Jag hade ärligt talat fantiserat mest om Emil och jag var så nyfiken på hur han såg ut. Till slut vände jag mig om och hans kuk var mycket större än Olivers och med ett ollon som såg så otroligt svullet och hårt ut. Instinktivt bara tog jag tag i den och Emil föll ner på soffan. Jag nästan kastade mig över honom och började suga. Min tunga var vild och Emil verkade knappt veta vart han skulle ta vägen mellan de upphetsade andningarna.
Vid det här laget visste jag att det enda jag ville var att knulla med dem snart och förstod inte hur jag skulle dra ut på det, men jag slet mig loss från Emil och ställde mig upp på golvet.
- Killar, ni är verkligen fina, men jag tror inte ni är redo för nästa steg. Det är kanske bättre att vi ses en annan dag?
De såg med ens helt förkrossade ut. Emil lät nästan upprörd:
- Sofia, du är så fruktansvärt vacker. Låt oss åtminstone få se dig naken. Vi har drömt och fantiserat om dig.
Jag blev nästan kär i honom, eller så kanske jag redan var det.
- Okej, det är jag skyldig er, sa jag och gav dem min sexigaste blick.
Jag ställde mig på andra sidan soffbordet. Långsamt tog jag av den uppknäppta blusen och lät behån följa med. Sedan vände jag mig med rumpan mot dem och förde långsamt ner jeansen tills jag kunde kliva ur dem. Därefter vände jag mig åter mot dem och tog av mina trosor. Solljuset utifrån lyste upp mig.
- Ser jag ut som ni föreställde er?
Deras ögon for över hela min kropp.
- Du är helt underbar, utbrast Oliver och tystnade. Han tvekade först men fortsatte: Vi vill se… allt av dig.
- Jag förstår vad du menar, viskade jag och satte mig framför dem på det stora soffbordet. Sedan lade jag mig långsamt, långsamt ner på rygg och särade försiktigt mina ben så att de kunde se allt jag hade.
Oliver slet sig från sin plats och placerade sig på knä på golvet mellan mina ben. Hans händer tog ett mjukt grepp om mina knän.
- Sofia, jag har drömt om att få slicka dig. Vill du?
- Gör det, svarade jag och blundade.
Med nån annan man hade den där försiktigheten varit grymt avtändande men vetskapen att Oliver för första gången hade en naken kvinnas kön framför sig gjorde allt spännande. Jag kände mig så vacker inför killarna och bände upp mig så mycket jag bara kunde. Han satte igång att slicka och jag tror inte han hade en aning om vad han höll på med, men emellanåt gick några härliga ilningar genom min kropp och jag suckade till.
- Kom, sa jag till Emil och sträckte ut min hand mot honom. Han kom upp vid mitt ansikte och jag drog honom intill mig och kysste hans mun. Våra tungor lekte girigt och han smekte och klämde på mina bröst. Min hand letade sig ner mot hans kuk och hans kropp ryckte till när jag fick ett tag runt den.
- Sofia, du är så otroligt vacker, mumlade han.
- Jag trodde jag var alldeles för gammal för er, fnittrade jag.
- Nej, du är perfekt, sa Oliver, precis innan han fick till en härlig stöt med tungan mot min klitoris så att jag bara stönade rakt ut.
Jag var helt och hållet redo att ta dem till nästa nivå, men åtminstone Emil verkade vara alltför väluppfostrad för att kunna läsa mellan raderna.
- Du, när vi får vi träffa dig igen? utbrast han ängsligt mellan kyssarna.
Jag stannade upp och sköt honom ifrån mig, sen tittade jag honom djupt i ögonen och smekte hans kind.
- Emil, tror du att jag släpper ut dig på stadens gator i det här tillståndet? Då vet jag inte vad som skulle hända. Dummer! Jag vill att ni ska knulla mig nu. Jag vill vara den första kvinnan ni är med.
Oliver hade slutat leka där nere och väntade spänt på fortsättningen. Jag reste mig upp från bordet och placerade mig på rygg i min breda soffa istället. Tog ur min hästsvans och lät håret falla ut över axlarna. Sedan tog jag Olivers hand och förde hans fingrar genom mitt smala könshår.
- Oliver, jag vill att du är först.
Han darrade och vågade knappt röra sig.
- Jag… jag har en kondom i min jacka, sa han tyst och jag var glad att deras sexualundervisning verkade ha gått in, men jag satte mitt finger över hans mun.
- Oroa dig inte. Inget dåligt kommer att hända.
Han drog snabbt av sig kläderna och stod snart helt naken framför mig med sin unga kropp och vackra lockar. Han ställde sig på knä i soffan mellan mina ben och hans kuk pekade rakt ut och såg riktigt härlig ut.
- Tack Oliver, för att jag får vara din första.
Han hängde sig över mig och fumlade när han försökte placera sig och strax tog jag hans kuk med min hand och förde honom rätt.
- Kom in i mig nu, viskade jag.
Det var så skönt att äntligen få honom i mig. Flera dagars plågsam spänning släppte med ens och jag suckade ljuvt och drog honom tätt intill. Han började jucka långsamt och såg otroligt koncentrerad ut. Jag fattade att det här inte skulle handla så mycket om min njutning, men jag kände mig vacker och åtrådd och var ändå otroligt kåt, så det räckte för stunden.
- Du kan stöta hårdare, du gör mig inte illa, viskade jag och han började ta ut svängarna.
Emil satt bredvid oss i soffan och såg rådvill ut. Ibland rörde han vid sig själv men mest bara stirrade han på scenen som utspelade sig framför honom.
Oliver var rätt skön, men jag erkänner att jag la till några extra stön för hans skull.
- Åh, Sofia, känns det bra för dig? stönade han säkert två gånger.
- Det är underbart, Oliver, svarade jag varje gång.
- Jag tror inte jag kan hålla mig längre, utbrast han till slut och andades tungt.
- Kom då! Du får komma i mig.
- Men jag vill göra mer för dig…
- Oroa dig inte. Jag skulle älska att du kom i mig.
Plötsligt gjorde han några kraftiga rörelser med höften och en grimas kom över hans ansikte. Jag kunde svagt känna ryckningarna i hans kuk när han tömde sig i mig och det gjorde mig så glad och ännu mer upphetsad.
Oliver sjönk utmattad ner över mig och jag viskade i hans öra:
- Du är vacker!
Jag lät honom ligga i min famn i max trettio sekunder innan jag tog mig loss; jag var så kåt att jag höll på att dö. Ett par servetter låg på bordet och jag torkade bort så mycket jag kunde av Olivers säd.
- Emil, lägg dig på rygg på mattan där, hörde jag plötsligt mig själv kommendera.
Han for upp ur soffan och gjorde som jag sa. Hans kraftiga kuk stod rakt upp och jag satte mig över hans ben och höll den i min hand och bara stirrade på den i några sekunder.
- Ska vi sluta här och fortsätta en annan dag? retades jag.
- Eh… nej, skrattade han förläget och jag såg att han kände sig dum.
Så höjde jag min rumpa över honom och placerade hans stora, svullna ollon mellan mina blygdläppar och sjönk sakta ner. En fantastisk stöt spred sig från mitt underliv, upp genom nacken och ända ut i tårna. Jag skrek rakt ut. Faktiskt så tror jag att Emils kuk var den största jag nånsin hade haft i mig.
Jag började rida honom och blev alldeles vild. Varje rörelse väckte bara mer begär efter nästa. Emil stönade också och såg ut att kämpa emot allt han kunde.
- Du, jag tror inte jag kan hålla mig heller, kved han efter nån minut.
- Vänta… bara vänta… snälla försök! stönade jag, halvt i trans med slutna ögon.
Min andning och mina läten blev tyngre och djupare och hela mitt inre började dra ihop sig. Jag smygkikade på honom och han blundade också och bet sig i läppen. Till slut exploderade jag i en helt otroligt kraftig orgasm. Hela min kropp spändes i en båge och började vibrera och varenda nerv elektrifierades näst intill smärta. Jag suckade och stönade högljutt en lång stund och föll till slut ner över honom.
- Åh, Emil… det var så skönt. Tack för att du höll dig! viskade jag lyckligt i hans öra och kysste hans kind.
Emil var helt mållös och Oliver låg kvar i soffan och bara gapade.
- Kära du, nu måste jag få göra det skönt för dig, fortsatte jag efter att ha pustat ut någorlunda. Vad vill du göra med mig?
Han såg fundersam ut och andades tungt.
- Sofia, får jag ta dig bakifrån…? sa han blygt.
Jag såg honom i ögonen och log.
- Självklart, Emil.
Med ett ryck kastade jag mig upp från golvet och ställde mig på alla fyra och han kom långsamt efter. Jag särade på mig och putade ut med min rumpa mot honom så mycket jag kunde.
- Kom, jag är bara för dig nu!
Emil ställde sig på knä bakom mig och strax kände jag hur mina blygdläppar trycktes isär när han kom in i mig. Det var fortfarande väldigt skönt trots att jag kände mig klar efter orgasmen.
- Åååh, Emil.
Han flämtade och rörde sig i långsam takt, med händerna på min rumpa. Det var uppenbart att han var helt ny på det här, men jag tyckte att han var så gullig att jag alldeles smälte inombords.
Strax stegrades hans rörelser och andning och plötsligt tryckte han in sig hårt längst inne i mig och höll ett stadigt grepp när han sprutade mig full och gav ett långt djupt stön. I det ögonblicket hade han förvandlats från en pojke till en man och jag visste att han skulle minnas mig för resten av sitt liv.
Han drog sig ur mig och jag kände en fors av hans sperma rinna nerför mitt ena ben. Jag lät mina fingrar gegga med det och doftande sen på dem. Den säregna lukten väckte alla möjliga känslor. Jag ställde mig upp på knä och pussade lätt hans breda mun.
- Emil, du är också så vacker. Var det skönt för dig?
- Mmm, otroligt, svarade han stillsamt.
Sedan lade vi oss på golvet och han bjöd in mig att ligga på hans arm. Jag vinkade åt Oliver att ansluta och han satte sig bredvid och höll min hand. Vi var alldeles tysta en lång stund, tittade runt i taket, på varandra, lyssnade på ljuden från vår andning, och jag var så lättad och glad för allt som hade hänt.
- Tycker ni verkligen att jag är vacker? sa jag förstrött och fokuserade min blick på en blomma i fönstret.
- Ja, verkligen, verkligen vacker, svarade Emil och log.
- …och tjejerna på skolan, är det inte dem ni vill ha? fortsatte jag och bytte till en annan blomma.
- Varför vill du att vi ska jämföra? sa Oliver och plötsligt kändes det som att han var den äldre och klokare av oss.
Jag tystnade en stund medan han klappade min kind.
- Jag vill bara veta att det här inte är ett enda stort bus från er sida och att ni ställer till det för mig i skolan sen. Jag kan förlora jobbet för det här. Lovar ni att det stannar mellan oss?
- Ja, självklart, Sofia. Vi gillar dig. Det är inget bus. Verkligen inte.
- Vill du träffa oss igen? frågade Oliver med svag röst.
Jag började fnissa och de skrattade med lite nervöst.
- Ja, det tror jag, men jag kan inte vara den som styr allt hela tiden. Om ni inte tuffar till er en aning så kommer ni att driva mig till vansinne, okej?
- Okej. Förlåt! mumlade Emil.
Jag kysste honom på kinden och sedan Olivers hand.
- Ingen fara, allt var perfekt… För den här gången. Ni fick mig att känna mig otroligt sexig och det är det som räknas.
Ute började det att skymma. Killarna försvann bort över innergården och jag följde dem med blicken genom fönstret, där de trampade genom snön. Jag skulle ha gett vadsomhelst för att få höra vad de pratade om med varandra, vad de sa om mig, men jag kände i mitt hjärta att jag var omtyckt och vilade i det.
Fler noveller av samma författare
Titel | Kategori | Betyg | Datum |
---|---|---|---|
Den blomstertid - Del 3 av 4 | Age play | 3.5 | 22/3-23 |
Den blomstertid - Del 2 av 4 | Age play | 3.8 | 22/3-23 |
Den blomstertid nu kommer - Del 1 av 4 | Trekant | 4.5 | 8/3-23 |
Kommentarer
En vacker och välskriven berättelse. Det gick ändå ganska lätt för läraren att släppa sina moraliska betänkligheter. Ser fram mot del 2.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Härlig! Ska runka vidare genom fortsättningen...