Min man ligger med min dubbelgångare
(Fortsättning från "Min frus dubbelgångare".)
Det var måndag och jag plockade med nervösa fingrar ner den lilla kameran från hyllan. Det är märkligt vad små kamerorna har blivit. Jag kopplade in den i datorn och hittade direkt en hel rad med filer. Min man har varit i sovrummet fler gånger än bara för att sova. Och filerna är stora. Kameran har filmat länge.
Jag insåg direkt vad det betydde. Mina misstankar var bekräftade. Jag darrade och munnen blev alldeles torr. Hela kroppen sa åt mig att stänga datorn, att inte titta en sekund på filmerna med den där jäveln och det han gör med sin slampa.
Men jag kunde inte röra mig ur stolen. Jag kunde inte ens stoppa mig själv från att dubbelklicka på den största filen.
Ljudet sprakade och jag ryckte till. Sedan såg och hörde jag allting. Rummet var lite missfärgat, men annars var det som rummet jag såg framför mig. Och där låg de, i samma säng som jag satt i. De vaknade och började prata. Jag klickade på mellanslagstangenten och stannade filmen. Där var han. Min man. Mannen som jag levt med i flera år. Och en kvinna som har samma frisyr som jag. Samma kroppsbyggnad. Nästan samma ansiktsdrag. Det skulle kunna ha varit jag. Så varför var han tvungen att ligga med henne?
Jag klarade inte att lyssna på dem. Jag ville bara ha bevisen så att jag kunde konfrontera honom och kasta ut honom.
Jag klickade längre fram på tidslinjen. De pratade ett tag. Jag spolade längre fram och såg att de börjar bli mer närgångna.
Sista chansen för mig att stanna filmen.
Men jag måste se.
Jag hoppade ännu längre fram den här gången och hoppades att jag någon gång i framtiden skulle kunna radera bilden av dem tillsammans från min näthinna.
Jag stannade videon direkt innan ljudet kom igång.
Det jag såg gick inte att bortförklara. Hon låg under honom, med sina ben runt honom. Han kysste henne.
Jävlar!
Hela rummet snurrade.
Det här rummet. Det var här de hade varit. I den här sängen. För bara några timmar sedan. Sedan hade han skickat iväg henne, och tagit emot mig när jag kom hem, glad som en lärka. Själv hade jag inte kunnat slappna av en sekund trots hans humör, och jag trodde att jag hade avslöjat allt genom att titta på kameran i hyllan. Men han märkte inget och småpratade om hur jag hade haft det med mina föräldrar innan han pussade mig godnatt som om allt var som vanligt.
Jag sov ingenting den natten. Han somnade på två minuter.
På morgonen gick han iväg efter att ha gett mig en puss. Jag måste ha varit helt spänd och trodde jag verkligen att han skulle genomskåda mig.
Jag höll i mig och försökte blunda bort bilden, men vad jag än försökte fick jag ingen ro. Hon låg fortfarande under honom med sina ben runt honom och han kysste henne gång på gång på gång, som en film som spolas fram och tillbaka inuti min hjärna.
Jag kunde inte ens lägga mig på sängen och gråta. Det var ju där det hände. Han hade bytt lakan, men det spelade ingen roll.
Så jag satt där och bara stirrade framför mig. Jag vet inte hur länge.
Och ilskan växte i mig.
Hur kunde han göra så här mot mig?! Han slängde bort vår kärlek! Han var ett svin och förtjänade att hamna på gatan. Den jävla --
Jag slog handen i bordet!
Det var så olikt mig. Jag var rädd att jag skulle förstöra datorn.
Men det enda som hände var att filmen satte igång.
Och det gjorde de också.
De stönade. Och jag fick se honom stöta in i henne. Gång på gång.
"Åh, vad skön du är" stönade hon.
"Vad skön DU är! Jag älskar dig, Mikaela!"
"Hårdare --"
Jag stannade filmen.
Plötsligt var jag iskall.
"Jag älskar dig... MIKAELA."
Hans röst hade varit tydlig. Ingen tvekan. Mikaela. Han hade sagt så.
Men Mikaela var MITT namn.
Och jag visste redan vad hon hette. Izabelle. Jag hade fattat vad som var på gång för flera veckor sedan och tagit reda på vem han pratade med. Hon jobbade med honom. Det här med kameran var bara det sista steget, för att kunna bevisa det. Och resan till mina föräldrar var lika mycket en fälla som en fest. Det kändes bara som att jag hade ställt upp mitt eget hjärta som byte.
Men nu... Mikaela.
Det gick inte att höra fel. Han hade sagt mitt namn. Medan han knullade henne.
Jag tittade på skärmen igen. De hade en lite annan ställning från första bilden jag såg. Hans axlar var upplyfta och han tittade ner på henne, och hennes händer var på hans rygg.
Som om det var hon som var hans fru.
Jag ville... Ja, vad ville jag egentligen?
Mina mungipor hängde ner, men det fanns något i det där som jag inte förstod. Jag hade i själva verket många fler frågor än jag först hade vågat erkänna för mig själv. Och jag andades så ytligt att jag knappt kunde tänka.
Mekaniskt startade jag filmen igen.
Han bad inte om ursäkt för att han hade sagt fel. Han sa mitt namn flera gånger. Och de fortsatte knulla. Om jag inte visste bättre skulle jag säga att hon härmade mig.
Först stack det till, som en ytterligare förolämpning, bland alla de andra. En för varje stöt han gjorde in i henne, och en för varje gång de kysstes, för varje gång de tittade på varandra.
Hjärtat blev bara mer och mer perforerat. Jag kände hur tårarna kom.
Men sedan fattade jag. Något klickade.
Därefter tittade jag på alla de andra filmerna. Jag hörde dem prata. Jag hörde hur min man förändrades. Hur han gick från att försöka säga nej till att försöka prata med henne, till hur han fattade hur Izabelle kände det. Och sedan vidare, tills när de båda växte. Hon fattade det före han gjorde det, men det tog ändå en bra stund för dem... Han älskade mig. Inte Izabelle. Och hon gick med på att låtsas vara mig.
Sedan var jag tillbaka där jag hade börjat, och såg hur han smekte henne så mjukt. Det var en kick för dem båda. Jag såg hur hård han blev. Och ärligt talat...
... blev jag våt.
Det var det sista jag hade väntat mig. Ilskan var inte borta. Sorgen var inte borta. Men min kropp reagerade på ett sätt som kändes... jag vet inte... spännande.
Jag blev kåt av att se henne öppna sig och låta sig smekas, och hur hon njöt. Min man var mycket mer avslappnad med henne, och de lekte sig fram till det tillfället när han slutligen, slutligen gled in i henne.
Då satt jag med fingrarna nerstuckna innanför mina trosor.
Och medan de knullade framför mina ögon - eller han knullade mig - särade jag mina läppar och smekte jag min klitta och lät mina fingrar glida in i mig själv på ett sätt som jag inte hade gjort sedan... jag vet inte hur länge sedan det var senast. Min blick var fast vid deras rytm och andning och jag blundade och såg framför mig hur Izabelle måste ha sett det när han höll fast hennes händer och bara stötte, och utan att jag ens var medveten om det stönade vi i samma takt, medan samma man knullade oss båda.
Det var också första gången på länge som jag inte kom efter några sekunder, utan lät orgasmen byggas upp till en större och större och större njutning och slutligen lät den ta över mig helt, samtidigt som min man fick Izabelle att komma och sprutade sin sperma rakt in i henne. Vi stönade till samtidigt.
Jag satt och andades i kapp med dem.
Det var då jag insåg vad jag hade gjort. Jag drog förskräckt fram handen ur trosorna och slog igen datorn. Jag drog ur pennans USB-koppling och tänkte först slänga pennan rakt i papperskorgen.
Men något fick mig att lägga den i min jobbväska innan jag kastade mig in i duschen. Jag tvättade min hand extra noga och tittade på den. Jag undrade om det skulle synas på mig vad jag hade gjort. Jag hade onanerat till filmen av min otrogna make. Hur sjukt var inte det?!
Men vad skulle jag göra nu? Skulle jag konfrontera honom och slänga ut honom ändå? Kunde jag göra det när jag hade njutit av att se dem tillsammans?
Å andra sidan visste ju ingen annan om det utom jag.
Inte ens i duschen släppte de inre bilderna från videon. Min man och min dubbelgångare...
***
Två veckor senare åkte jag hemifrån. Min man var kvar hemma. Jag föreställde mig hur han tänkte på henne. Izabelle. Hade han tänkt på henne den gång vi hade haft sex? Jag var övertygad om det.
Kameran låg på sitt gamla ställe. Men den här gången skulle en sak bli annorlunda. Jag tog min plats bakom några träd cirka hundra meter från huset, i en sådan vinkel att man behövde titta långt åt sidan från ett fönster för att kunna se mig. Det skulle krävas mycket för att han skulle titta hit, medan jag själv hade bra uppsikt över gatan och ytterdörren.
Klockan sju såg jag henne komma gående. Hon hade hittat en jacka som påminde om min, och jag tror till och med att hon ansträngde sig för att gå som mig. Det var som om jag skulle få mitt hjärta utrivet. Jag mindes varenda del av filmen jag hade sett. Nu gick hon närmare mitt hus, där min man väntade.
När han öppnade dörren såg han lika förvånad ut som jag hade väntat mig. Jag hörde inte vad de sa, men jag kunde föreställa mig det.
Han: "Vad glad jag är att du är här."
Hon: "Misstänkte hon någonting?"
Han: "Nej, kom in."
Han drog igen dörren efter dem. Hjärtat bara slog och slog och jag var rädd att alla i området skulle höra det. Men jag skulle bli tvungen att vänta lite. Än en gång undrade jag över vad jag höll på med. Det var helt tokigt. Tankarna på filmen där de hade sex fortsatte att rulla framför mina slutna ögon. Och en del av mig ville springa in och stoppa alltihop och kasta ut dem båda. Jag menar, jag visste ju inte vad de skulle göra när jag... Jag kände hur tårarna kom men bestämde mig för att följa planen och torkade bort tårarna med baksidan av händerna. De kunde gott se att jag hade känslor.
Hur länge skulle jag ge dem? Skulle de sätta igång direkt eller skulle han bjuda på mat först? Här fanns inga andra chanser, så jag ville inte rusa in för snabbt och riskera att förstöra allt. Men det kändes logiskt att de skulle ta maten efteråt, i sådana fall. Jag tittade på klockan: fem över sju. Några minuter till. Sedan...
Tankarna vandrade utan att jag var medveten till hur hon hade klätt upp sig för att ännu mer likna mig. Var det det som var kicken för honom? Och vad betydde det?
Jag upptäckte att jag höll andan för att se om jag hörde något från huset: stön eller njutningsfyllda skrik eller en säng som knakade, men jag var för långt bort och huset för väl isolerat. Men det var dags att dra sig närmare. Tanken var att ta sig in källarvägen och sedan smyga upp för trappan och ertappa dem...
Jag försökte att låta bli att smyga, eftersom det skulle kunna göra så att grannarna började fundera. Det här ville jag helst hantera själv. Men samtidigt kändes det som om alla hörde mina steg, och att min man och Hon skulle sluta med allting och bara vänta på mig. Resultatet blev att jag gick långsamt som om jag tänkte på något.
Källardörren var en halvtrappa ner, och jag klev försiktigt ner och hoppades att mina klackar inte skulle låta för mycket mot stegen i betong. I mitt huvud växlade bilden mellan att de hörde allt jag gjorde och att de var så fullt upptagna av att knulla att de inte hörde mig ens om jag ropade till dem. Min mun var alldeles torr.
Jag låste upp och smet in. Nu var jag glad att vi inte hade någon hund som hade hört mig och känt lukten av mig och förvarnat om min återkomst. Jag tog av mig mina pumps och min jacka och lade dem försiktigt åt sidan. Sedan gick jag långsamt genom källaren medan mitt hjärta dunkade allt högre. Jag visste redan vad jag skulle få se. Men att planera för det var något annat än att stå tio meter från sängen där de antagligen redan befann sig.
Om de hade gått till sovrummet fanns det dörr mellan oss, efter trappan upp från källaren. Därifrån skulle jag ha insyn in i sovrummet.
Trappan var tack och lov också av betong, så det lät ingenting när jag gick i strumplästen. Det var bara kallt, men så varm som jag var kändes det bara skönt. Det var det enda som kändes skönt.
Dörren var tjock och passade bra i dörröppningen, så att det inte skulle slippa ut så mycket värme genom källaren. Därför hördes det inte så mycket genom dörren heller. Jag hörde bara källarens oregelbundna metalliska ljud, även om min hjärna tyckte sig höra varenda sliskig kyss och hård stöt mot henne i sängen.
Till slut var jag framme vid dörren. Jag kunde fortfarande ångra mig. Om jag öppnade nu skulle jag definitivt aldrig få bort bilden från näthinnan. Som om jag hade kunnat glömma bort en enda detalj av filmen...
Min hand darrade, såg jag, när jag greppade om handtaget. Hjärtat dunkade i öronen. Mina egna andetag lät som en blåsbälg. Jag tog ett par andetag och räknade ner från fem innan jag tryckte ner handtaget.
Det gnisslade. Jag trodde att jag skulle väcka varenda döing på kyrkogården till liv, så jag stannade. Jag hörde fortfarande inget från andra sidan dörren. Tänk om de hörde mig. Vänta, tänk om de inte hörde mig och bara fortsatte.
Oavsett skulle jag snart få reda på det. Jag försökte sakta mina andetag, så att jag åtminstone skulle höra någonting.
Jag fortsatte trycka ner handtaget medan hela min kropp sa åt mig att sluta och vända och gå ner för trappan igen. Till slut var handtaget nertryckt hela vägen.
Sista chansen.
Men jag tog den inte. Jag tryckte försiktigt dörren utåt.
En varm vind blåste in - och sedan hörde jag dem.
Hon stönade rytmiskt, i takt med de andra ljuden: sängen och deras kroppar som möttes.
Jag blundade och höll andan innan jag satte högra ögat mot öppningen och kikade in.
Hon låg under honom med benen högt och brett upplyfta och händerna i knävecken. Hon hade fortfarande på sig ett tunt linne och sina högklackade skor.
Han hade händerna placerade i sängen, på ömse sidor om hennes axlar och knäna planterade en bit nedanför hennes stjärt. Den positionen gjorde så att han kunde pumpa rätt hårt in i henne eller sakta ner och leka, beroende på vad han kände för.
Mitt grepp om dörrhandtaget blir bara hårdare och hårdare.
Min man. Med den där kvinnan.
Jag var inte längre bort än att jag kunde se allting. Hennes bröst som gungade under linnet. Sängen som redan var skrynklig. Och mellan hennes särade ben, min mans torso, det krulliga håret på nedre delen av magen som jag brukade pilla med, och den bastanta, välbekanta kuken som var alldeles blöt. Av hennes slida. Inte min.
Jag såg inte deras ansikten, eftersom dörrkarmen skar av den delen. Men det var bara bra. Det minskade risken att de skulle se mig.
Min plan hade aldrig varit så enkel som jag hade trott. Efter min reaktion till filmen hade jag varit rädd att jag skulle fega ur. Men det här kändes inte fegt. Men jag fastnade. Såg och hörde allt. Kände pulsen stiga och ljudet från mina andetag ta över hela ljudbilden - och ändå hörde jag dem. Daskningarna när deras kroppar möttes. Sängen som knarrade. Hennes flämtningar när luften pressades ur henne. Hans djuriska läten.
Det var förtrollande.
På något sätt var det inte bara äckligt och hemskt och förargande, utan ett tecken på deras symbios. Det var ömt och vackert att se hur de passade ihop. Han i henne. Hon runt honom. Deras gemensamma njutning.
Hon sköt fram sina höfter genom att dra upp rumpan, och han tog tacksamt emot motjucket genom att räta på benen så att deras kön nästan var det enda som rörde vid varandra. Sedan släppte hon på knävecken och slog sina ben om honom medan hon lät som om hon precis smakade på världens godaste mat.
Herregud, vad jag önskade att jag var hon.
Och ändå inte. Jag önskade att jag var han. Att få känna henne under mig. Känna på hennes kropp.
Det var då jag insåg att jag hade handen innanför mina kläder och smekte min fitta igen. Beröringen gjorde att jag nästan kunde känna hur han hade det. Eller hur hon hade det. Det spelade ingen roll vem jag var. Jag var med! Jag skulle också få komma. Och hela kroppen krävde att få känna den uppbyggda hettan och njutningen. Jag drog in den andra handen innanför BH:n och fick fatt i min styva bröstvårta och kände hur blodet började pumpa i samma takt som min man gjorde. Det var mig han knullade. Jag tog emot honom. Jag låg där under honom och omslöt honom med mina ben och min klitta kände varje stöt och varje rörelse där inne inuti mig.
Det var vackert. Och jag särade benen för att få mer. Jag var så blöt. Så varm. Så öppen.
Men jag kände hur jag närmade mig och att jag inte skulle kunna vara tyst.
Så jag skyndade mig att dra igen dörren medan jag fortsatte att låta fingrarna spela över blygdläppar och klitta. Jag blundade och lutade mig mot väggen och föreställde mig hur hon tittade upp på min man med sådan känsla och verkligen gav honom allt. Pulsen flyttade sig från öronen och ner i underlivet och började dunka lika kraftigt som en stånghammare och tårna började krampa medan jag särade ännu mer på benen så att jag nästan satt på huk och lät båda händerna smeka mig allt närmare en extas och jag ansträngde mig för att inte skrika - och plötsligt stannade världen till, som om allting fylldes av ljus och värme medan hela kroppen fick en elektrisk stöt, nej, många stötar - och allihop centrerades kring min fitta. Gång på gång kände jag hur musklerna nästan greppade om mina fingrar och sög in dem, och sedan... andades jag ut.
Jag föll nästan framlänges, men fångade mig i sista sekund.
Jag skakade fortfarande och kände hur kroppen bultade och klittan drog sig långt in för att skydda sig och jag instinktivt stoppade fingrarna i munnen. Så smakade hon...
Mina tankar fastnade kring min plan. Den hade inte fungerat. Jag hade misslyckats. Men... det kändes inte fel heller.
Jag var tvungen att tänka mer på det här...
Och jag förstod redan nu att jag skulle titta noggrant på de där filmerna, och då skulle jag njuta igen...
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Härlig inlevelse, väntar med spänning på fortsättningen. Femma igen.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Du har fått höga betyg, men använder inte "dubbel radmatning", för att underlätta för läsarens läsning. Skumt. Kommer tyvärr ta ett tag tills jag läser. Känns som för tung text att läsa. Ögat behöver vila.