Fotbollsbacken – Gröna boxerkallingarna del 6
Det var strax innan bråken började hemma som Niklas fick frågan om att träna med A-laget. De var två år äldre än honom, de flesta huvudet högre och hade byggt muskelmassa som Niklas ännu inte fått - även om han var stor och lång för att vara sjutton.
Han valde allt oftare fotbollsplanen istället för att åka hem eftersom världskriget ännu inte resulterat i att morsan en dag fyllde Skodan och stack till morfar. Träningsväskan var nästan alltid packad och han var först på plan efter skolan, sist hem. De extra timmarna gav utdelning - han fick mer och mer matchtid, tränaren flyttade upp honom. Plötsligt var han en målgörare, fick större självförtroende och kunde ta för sig på plan, även om han inte var ordinarie.
Den septemberdag då allt hände skulle de möta distriktets bästa lag. Det var varm för säsongen. Han stod i shorts långt upp på plan och väntade på en långpassning när en av motståndarbackarna, lång och bred med svart snaggat hår, började psyka honom.
Det ingick i spelet. Niklas var van. Som proffs måste man hantera sånt. Den här dagen gick det inte.
Allt började med en onödig axeltackling av den säkert 100 kg tunga backen som fick Niklas att flyga som en vante. "Hur gick det gumman?" häcklade backen när han joggade därifrån. Som en igel markerade han Niklas, stod tätt bakom. Vid en hörna känner Niklas plötsligt en hand som mjukt kramar om hans skinka. Han vänder sig ilsket om och backen bara flinar och sätter upp händerna.
Litet senare när ingen hör:
"Du har skön röv gumman, inget att skämmas över..."
Niklas hjärna hinner skrika SÄG INGET, säg inget, gör absolut inget, innan munnen öppnas:
"Lägg av!"
Sedan var det igång. Vid en hörna händerna på röven igen och ett nyp på kuken.
"Du skulle gilla min stora balle!" viskade backen när ingen hörde.
"Dra åt helvete."
"Jag skulle knulla dig så skönt i din trånga röv. Jag lovar du skulle gilla det."... "Riktigt rida in dig."
Allt stegrades gradvis. Niklas kände pulsen slå. Slå. In. Tänderna. På honom. Det var vad han ville göra. Trycka ner allt i halsen på honom för att få käft. En hand på röven igen och han exploderade. Domaren skickade ut honom med ett rött kort och han joggade förnedrad mot bänken till backens tysta skrockande.
Efter matchen kallade tränaren honom till sig medan alla skyndade sig in till duscharna för att komma hem till landslagsmatchen på TV.
"Hur är det Niklas?"
"Förlåt, men han var så jävla jobbig."
"Jag fattar. Hur är det hemma?"
"Bra."
"Ok. Du gör ett bra jobb därute. Det är det enda som betyder något. Fortsätt träna så har du stora chanser. Förstår du?"
"Ok. Tack."
Tränaren berättade en anekdot om en kille som kunde ha blivit något stort, men som sumpade det genom att bli en "fighter". Niklas hade hört historien förut och det var en offentlig hemlighet att det handlade om tränaren själv.
I omklädningsrummet var det bara någon enstaka lagkompis kvar. Även om de inte delade dusch med motståndarlaget, fanns det en delad bastu. Det lät inte som om någon var kvar och mindre sugen på att åka hem stängde han av duschen, gick in och sjönk ner på överslafen.
Han ska just slumra in när backen kliver in i bastun. Han är ännu större utan kläder, bredaxlad, lite hår på bröstet och ett rosa ärr som går över bröstmuskeln mot axeln. Niklas blir så överrumplad att den första strategin han väljer blir: jag är större mentalt och smartare, jag fryser ut honom. Jag har också rätt att sitta här.
Backen sjunker bredbent ner på slafen med ett stön och lägger ifrån sig handduken. Trots att Niklas bara ser i ögonvrån blir han chockad över hur stor kuk killen har. Den hänger tungt mot brädorna, lite av ollonet sticker fram bakom förhuden och en pung med två stora kulor flyter ut över laven.
"Skön match. Synd att ni inte vann."
Niklas säger inget.
"Äh, kom igen. Du kan ju inte vara sur över lite psykning."
"Jävligt modigt." säger Niklas och kommer i samma sekund på sig själv med att bryta mot sitt eget tystnadslöfte.
"Jag ville bara terra dig lite."
Makar lite på sig och tiger.
Backen kliar sig på kuken som tycks ännu större nu. Det ser ut som någon slags hästballe, det stör Niklas att han just han ska vara så välutrustad. Typiskt, dryga jävel som tror att det betyder något, tänker han. Samtidigt känner Niklas till sin fasa hur hans egna 18 cm börjar vakna till liv, han böjer sig fram med armbågarna på knäna medan han tänker på en akutplan. Han vill inte fly, men måste om det fortsätter. Det går snabbt nu, blodet forsar in i svällkropparna i hans kuk som börjat bli längre med ådrorna på ovansidan av ollonet som lyser blåa.
En snabb blick till sidan och han ser att backen kollar på hans kuk som håller på att ställa sig upp. Backen kramar pungkulorna.
"Det där på plan. Jag skämta bara lite." Sedan: "Eller, inte om riktigt allt" säger backen, greppar tag om sin balle som nu blivit en enorm batong, skakar den så att den dunkar i bänken med dova dunsar.
Niklas flyr ut från bastun med ballen rakt ut. Skiter i att duscha. Byter om snabbt. Det hettar i kinderna och han vill hämnas. Sno hans mobil, trampa på den, nått snabbt. Vem fan tror han att han är?! Tankarna rusar i skallen.
Han är påklädd och smyger snabbt in i de andras omklädningsrum. Ilskan dämpar rädslan att bli påkommen och få stryk av en motpart som skulle dunka honom blå hur lätt som helst.
Helvete! Har han ingen mobil, han rotar snabbt i fickorna. Ett ljud får honom att hoppa till och i en panikrörelse, som i efterhand verkar som en jävligt lam plan, rycker han åt sig backens gröna boxershorts som han ska byta om till för att spola ner på toan. Några snabba steg ut mot tamburen och han ser i ultrarapid hur dörren han är på väg emot öppnas.
"Men tjenare Niklas. Nu låser jag!"
Det är vaktis som tittar på kallingarna i handen på Niklas. Han stänger munnen som öppnats av chocken, pular snabbt ner dem i väskan och störtar ut.
Hjärtat dunkar på vägen hem på cykeln. Av förnedringen, av rädslan, av... upphetsningen? Han känner sig förvirrad.
Hemma är det tomt, de måste vara i affären. Uppe på rummet får hoppar hjärtat till när han förvånad ser de gröna boxerkallingarna trilla ut hans egen träningsbag. I virrvarret hade han glömt dem. De ser gamla och ingångna ut, sköna, såna där som blir ens favoriter. Niklas skäms över vad han gjort, men tänker att det kan den jäveln gott ha.
Han går ner i köket för att gömma dem i sophinken, de känns mjuka i handen. Har inget märke. Anonyma. Herrelösa. Niklas bälgar två glas vatten, kollar på dem där de ligger på diskbänken. Pulsen har lagt sig. Oklart varför, men han tar med dem upp på rummet igen.
I trappan upp känner han med handen något strävt och upptäcker saggefläckarna på insidan av fronten. Han tittar ner på sina fingrar som känner över fläckarna. Väntar på en äckel-reaktion som inte kommer. Bilden av backens enorma balle kommer som en blixtbild över näthinnan och Niklas ryggar tillbaka så att han får tar tag i trappräcket för att inte ramla.
Handen fortsätter känna över fläckarna som om de vill tränga in i dem, få kontakt. Som radiostyrd går han upp på rummet, drar ner mjukisbrallorna och låter sina egna Björn Borg ramla runt fötterna. Han ser sig själv med bar underkropp i spegeln, ser sin kuk börja ställa sig upp innan han kliver i de gröna kallingarna.
Sekunden de smiter åt runt pungen är han fast. Kuken ställer sig stenhårt upp som om den reagerar på något den aldrig fått smaka förut. De känns så sköna runt hela paketet och röven tänker Niklas som observerar sig själv förvånat.
Han stapplar bakåt, sätter sig på sängen och fortfarande med blicken i spegeln ser han hur kuken rycker i kallingarna. Den känns hårdare än någonsin tidigare. Förhuden känns så trång att det nästan gör ont och det är som om ollonet vill tränga upp och förbi den. Pungen kramar och det pirrar långt upp inuti honom. Stöttande sig själv på armarna bakom kroppen stirrar han fascinerat när han känner hur orgasmen byggs upp. Hur det spänner och kramar i kuken, hur det krullar från tårna, ringlar upp längs lårens insida, trycker ut lyften ur kroppen och får det att svartna.
Niklas kuk sprutar som han aldrig sprutat förut. Han håller krampaktigt i täcken medan kroppen skakar – han håller inte ens i kuken! Han hör sin egen röst när han ofrivilligt brölar:
"Oh shit, oh, aaaajj, aj, aaaaaahhhhhhh!"
Bilder av backens balle, bröst och fittor blixtrar förbi och han tömmer sprut efter sprut ovanpå backens fläckar i kallingarna. Efter något som känns som en evighet, slutar spasmerna och han öppnar ögonen.
Kallingarna är helt nedsölade på insidan med mörka fläckar och Niklas möter sin blick i spegeln. Vad i helvete händer?
Fler noveller av samma författare
