Kampen för mig del 3
Författare: Sneakerfan Datum: 2004-12-10 11:57:18
Kategori: Gruppsex
Läst:
13 937 gånger
Betyg: 2.3 (158 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit
Back on the street again, vart skulle jag gå nu då? Knallade iväg åt det håll som jag trodde centrum skulle finnas. Inte så mycket affärer här, mest hyreshus. Några killar i min egen ålder stod och hängde i ett hörn. Sa inget, bara glodde på mig när jag gick förbi. Skönt, nu började det bli lite mera folk på gatan och fler affärer dök upp. Sjönk ner vid ett bord vid en liten servering. Kände att jag måste fundera lite. Malmskillnads skulle nog bli lite besvärligt, dom andra verkade inte vilja ha några nykomlingar där. Speciellt inga som var mycket yngre än dom själva, var väl rädda för konkurrensen förstås. Lammkött är ju gångbart. Men vart skulle jag gå då? Någon av granngatorna kanske. Reste mig och knallade iväg.
Så småningom hade jag lyckats leta mig tillbaka till Malmskillnadsgatan. Gick omkring där en stund, men inga syntes till. Varken någon av hororna från igår, eller någon som kunde tänkas vara en kund. Det var väl för tidigt på dan kanske.
Gick vidare, hittade en tvärgata som hette Oxtorgsgränd. En stor affär sålde sexsaker, tidningar, böcker, videos, dom verkade ha allt möjligt där inne. Nyfiket gick jag in. Bakom disken stod en mörkhyad kille och glodde nyfiket på mig. Dom var nog inte så vana vid att det kom in unga tjejer här skulle jag tro. Gick omkring en stund och tittade. Vilken massa prylar! En hel del visste jag inte riktigt vad man skulle ha till, möjligen någon sorts sado prylar. Inget för mig, ingen jävel skulle få slå mig!
Strosade vidare, hela tiden med killens blickar på mig. Trodde kanske att jag skulle sno nåt. Bestämde mig för att gå ut, killen flinade mot mig när jag passerade kassan, och jag gav honom ett litet leende tillbaka. Blev obeslutsamt stående på gatan. Att det skulle vara så svårt att veta var man skulle gå.
Fick syn på någon sorts elskåp en bit bort efter gatan, så jag gick dit, hoppade upp och satte mig där, i brist på bättre. Inte så mycket folk ute, någon enda som gick förbi bara. En och annan som slank in i porrbutiken efter att noga ha sett sig omkring. Rädda att bli sedda av någon bekant kanske. Jag hade suttit där nästan en timme när en kille klev ut från butiken. Han blev stående utanför, tände en cigarett och såg sig om. Tittade på mig en lång stund, rökte och tittade igen. Jag log mot honom. Efter att ha rökt färdigt bestämde han sig, kastade fimpen och kom fram till mig.
- Tjena, jobbar du?
- Hur menar du? undrade jag lite förvirrat.
- Är du tillgänglig då?
- Jaha, jo visst, om priset är rätt förstås. Men inga konstigheter.
- Det är lugnt. Han talade om vad han ville ha, och vi kom överens om priset. Så kom ett lite problem, var skulle vi hålla till? Till slut gick vi in i en djup, mörk portgång. Där fick jag dra ner jeansen och böja mig framåt medan han satte på mig bakifrån. Kände inget speciellt, ett helt likgiltigt knull. Han betalade och gick, jag drog på mig byxorna igen, och så var det klart.
Så började mitt riktiga liv på gatan.
Jag kom snart underfund om att det fanns en hel del små porrbutiker runt om på gatorna, och det lönade sig för det mesta att stå utanför någon av dom. En hel del karlar blev tydligen uppkåtade av att gå omkring och titta på grejerna där inne, så när dom kom ut var dom mogna för lilla mig. En vecka gick, för det mesta så hade jag fyra- fem kunder varje dag. Rätt så lagom tyckte jag. För det mesta blev det i någon portgång, fast det kändes inte så vidare bra. Var hela tiden orolig att någon skulle komma. Visst, jag gick som hora, men i alla fall. Någon gång höll vi till i killarnas bilar och två, tre gånger följde jag med dom in i nåt av dom små filmrummen i butikerna. Nätterna var värst. Provade att sova i en port en natt, var skiträdd hela tiden. Tänkte att någon knarkare eller galning skulle komma och slå ihjäl mig om jag somnade. Någon natt följde jag en kund hem, det var ju lite bättre. Då kunde jag ju passa på att duscha och fräscha upp mig lite också. Kläderna blev ju rätt så skitiga, så dom behövde också tvättas. Skulle nog behöva köpa en del nytt, men var skulle jag göra av det? Jag kunde ju inte gå och släpa på någon stor resväska ute på stan. Provade vandrarhem också, rätt ok, men ändå. Hur skulle jag göra?
Pengar hade jag ju nu, det började faktiskt bli ett litet problem det också. Tänk om jag tappade alltihop, eller någon ficktjuv snodde alltihop. Till slut delade jag upp mina pengar i två högar. Den ena knölade jag ner i en gammal konservburk som jag gömde på det säkraste stället jag kunde hitta. Längst upp under taket i ett parkeringshus, ovanpå en lufttrumma. Det var precis att jag kunde nå dit om jag klättrade upp på räcket nedanför. Den andra hälften delade jag också i två delar, en del i fickan och en del i strumpskaftet. Inte perfekt kanske, men jag hade ju garderat mig så gott jag kunde.
Några dagar senare gick det riktigt snett.
Jag hängde som vanligt utanför en av porrbutikerna, när en kille kom fram mot mig. Inget speciellt med honom, 18-års åldern, t-shirt, putande jeans, ett fånigt flin i ansiktet. En typisk torsk.
- Ähum, är du tillgänglig, sa han.
- Visst, sa jag. Vi gjorde upp om det vanliga, så visade han mig vägen ner i en liten gränd. Halvägs ner i gränden fanns en port, och jag tog för givet att det var dit vi var på väg. När vi närmade oss fick jag se att en annan kille komma ut och gå fram mot oss.
- Vad har vi här då? sa den nya killen flinande.
- Ett litet luder som jag hittade, ser ut som ett skönt knull, eller hur?
- Nä vänta nu, nåt jävla gruppsexparty ställer jag inte upp på, protesterade jag.
- Håll käft, hordjävul. Ta det bara lugnt så går allt fint, bråkar du så blir det värst för dig själv Jag föstes fram mot porten som stod på halvglänt. Inne i trapphuset kunde jag se ytterligare killar som satt på trappstegen med ölburkar i händerna. Jag kände paniken stiga i kroppen, vad hade jag hamnat i nu?
- Släpp mig för fan, försökte jag.
- Håll käft sa jag! Jag öppnade munnen och försökte skrika, men lyckades bara få fram ett litet pip innan allt svartnade för ögonen. Mörker. Alldeles tyst. Hela kroppen ömmade. Det kändes som om jag låg på något strävt tyg, hårt och kallt. Satte mig stönande upp. Vått, kallt och kletigt över hela kroppen, kände smaken av sperma i min mun. Det sipprade ur min ömma fitta. Huvudet dunkade som efter den värsta fyllfest, osäkert tog jag mig upp på benen. Jag hade fått syn på en lysknapps röda öga i mörkret, och vacklande tog jag fram dit. Med ett klickande tändes lysrören i taket, och jag såg mig omkring. Ett stort källarrum, uppdelat i mindre förråd med hönsnätsväggar emellan. Dörrarna in till förråden hängde sönderbrutna och oanvändbara. Förrådet som jag hade legat i hade en gammal trasig matta på golvet, en ranglig pinnstol i ett hörn och inte mycket mer. Jag tittade ner på min kropp. Helt naken, brösten och magen nerkletade med sats, låren våta av det som rann från mitt underliv. Snyftande vacklade jag fram till pinnstolen och sjönk ner, för att genast resa mig till hälften igen. Det gjorde rejält ont i stjärten. Tydligen hade någon av mina ”kavaljerer” varit på besök där också. Min sista oskuld, visserligen hade flera stycken tjatat på att få rövknulla mig, men jag hade alltid vägrat. Det kändes fel på nåt sätt, och jag hade ingen lust att få ont bara för att någon kille skulle ha det skönt några minuter.
Sakta satte jag mig igen. Utspridda på golvet låg mina kläder och skor. Långsamt började jag samla ihop mina saker och dra på mig kläderna igen. Började med strumporna, letade förgäves efter mina trosor. Tydligen hade någon tagit med sig dom som souvenir. Pengarna var förstås borta. Vilken himla tur att jag hade delat upp mina tillgångar. Lyckades få på mig alla kläder, sedan blev jag tvungen att sätta mig igen. Det gick runt i i huvudet, jag kände mig spyfärdig. Satt en lång stund innan jag försiktigt reste mig och började leta mig ut. Hittade trappan och kom fram till porten, samtidigt som en äldre man kom ut från en lägenhet.
- Vem är du? Vad gör du här? Jag bara mumlade till svar.
- Här ska inte vara nåt spring, det är bara dom som bor här som får vara i källaren.
- Håll käften för tusan, kraftlöst pressade jag mot dörrhandtaget.
- Förbannade ligister, nu går jag och ringer polisen.
Mannen försvann in i lägenheten igen, dörren stängdes med en smäll. Drog några djupa andetag, fick upp porten och steg ut på gatan. Kom ut i solskenet, jag var tvungen att ta stöd mot väggen. Allt gick runt för mig. Lyckades ta mig till husknuten, klamrade mig fast i stuprännan och kräktes. Vafan skulle jag ta mig till? Jag mådde tjyvtjockt, och inte hade jag nåt eget ställe att gömma mig undan på. Raglade omtöcknat iväg längs gatan. Jag gick och gick, vet inte hur länge, vet inte vilka vägar. Till slut blev jag stående och stirrade omtöcknat på en port. Bekant på nåt vis. Så glimtade det till i skallen. Valdemar! Det nästa jag kommer ihåg är att jag stod utanför hans dörr med fingret på ringknappen, sedan blev allt svart. Nästa gång jag vaknade låg jag i en säng, långsamt öppnade jag ögonen och fick syn på Valdemars oroliga ansikte.
- Hur är det Linda? Vad har hänt? Jag förmådde inte svara, försökte mig på ett litet leende, sedan somnade jag in igen. När jag vaknade nästa gång kändes det lite bättre. Valdemar satt fortfarande bredvid mig. Han satt och läste en tidning, men när han såg att jag vaknat, la han genast undan den.
- Känns det bättre?
- Mm.
- Vad hade hänt egentligen? Jag var nere och handlade i affären, och när jag kom hem igen hittade jag dig liggande utanför dörren, medvetslös. Jag lyckades få in dig i lägenheten, sedan ringde jag till en bekant som är läkare. Han är skyldig mig en tjänst, och säger inget till någon, det är väl så du vill ha det? Jag nickade försiktigt.
- Nå, han tittade på dig och hittade en stor bula i bakhuvudet, lite blåmärken här och där, annars verkade allt OK. Lätt hjärnskakning, trodde han. Du skulle ligga stilla och vila några dagar. Han kommer tillbaka senare och tittar till dig.
- Tack, sa jag svagt.
- Orkar du berätta vad som hänt? Sakta, och med många avbrott fick Valdemar höra min historia. Han skakade bekymrat på huvudet.
- Det är inget liv för dig, dra omkring på gatorna så där. En sån fin tjej som du.
- Tack. Men vad har jag att välja på? På nåt sätt måste jag få ihop pengar, så att jag kan ordna det för mig. Lessen bara att jag ramlade in hos dig så här. Det är ju inte ditt bekymmer.
- Äsch, tänk inte på det. Jag sitter ju bara ensam i all fall. Roligt om jag kan hjälpa till. Är du hungrig.
- Näe, bara trött.
- Vila då, du stannar här så länge du vill. Åtminstone tills att du känner dig frisk igen. Förr släpper jag inte ut dig, unga dam!
- Du är en ängel, Valdemar, mumlade jag sömnigt.
- Det har då aldrig någon kallat mig förut, flinade Valdemar, reste sig ur stolen, gav mig en puss på pannan och gick sedan ut ur rummet. Han drog igen dörren så att bara en smal springa blev kvar, jag kunde höra honom gå ut i köket, dra ut en stol, och sätta sig. Jag slöt ögonen och somnade igen.