Sagan om Iben (del 3/4)
Så kom en hösthelg då min fru rest iväg med en väninna. Jag fyllde dagarna med utomhusarbete och njöt av den kyliga, höga luften och trädens gnistrande färger. Trött men nöjd avslutade jag dagen i bastun med en porter innan det var dags att ordna med kvällens middag.
När jag kom ut från spaet hörde jag svag musik inifrån Ibens lägenhet. Jag knackade på och frågade:
”Bastun är varm, ska jag låta den vara på, vill du bada?”
” Ja takk, jeg vil gjerne ta en badstue”, svarade hon.
”Ok, säg till när du är klar så slår jag av den; strömbrytaren är lite trasig.”
” Selvfølgelig gjør jeg det.”
Efter en enkel men god pastamiddag satt jag och slappade i bästa fåtöljen med ett glas rött. I mjukisbyxor och T-shirt zappade jag runt bland TV-kanalerna och beslöt mig för att ge Skavlan ännu en chans. Det gick väl så där för jag somnade efter en stund och väcktes av mobilens SMS-signal. Frun vill säga god natt, tänkte jag. Men meddelandet var inte från henne, det var från Iben.
”Takk for badstuen, nå er jeg ferdig. God natt, sov godt og drøm søte drømmer. Kanskje om meg?.. [Smiley]
Oops… vad är det hon skriver? Hjärtat slog lite snabbare och jag svalde. Men så tog jag ett par djupa andetag och kom till sans. Nej du, lilla vän; nu har vi allt lekt färdigt för ett tag, tänkte jag. Tro inte att du bara kan vifta lite med ditt magiska, erotiska trollspö så har du mig i fällan. Så lättledd är jag inte. Eller?
Jag fyllde på mitt vinglas och röjde upp i köket. Tog ut soporna, fyllde diskmaskinen, fyllde på mitt vinglas, satte på lite musik och sjönk åter ner i fåtöljen. Jag lyckades göra åt en dryg timma med detta planlösa hushållspyssel men utan att lyckas skapa någon vidare ordning på mitt inre kaos. Jag såg fortfarande Ibens meddelande framför mig tillsammans med en och annan minnesbild från hennes vackra kropp när hon smekte sig själv, där i solstolen.
”Helvete”, sa jag för mig själv. Handen i fickan på mjukisbyxorna sa mig att jag måste göra något åt detta. Nu. I det här tillståndet kommer jag aldrig att kunna somna, hur mycket jag än självmedicinerar med rött vin. Bastun, kom jag på. Jag måste ju stänga av bastun.
Jag smög ner för källartrappan och gick in i spaet. Allt var i sin ordning, ihop plockat, avtorkat och fint. Jag stängde av bastun, släckte belysningen och skulle just gå tillbaka upp när jag upptäckte att Ibens dörr stod lite på glänt. En svag ljusstrimma inifrån lägenheten avslöjade konturerna på dörren. Hjärtat slog lite fortare och jag smög mig fram och tog i handtaget. Jag stack in huvudet och lyssnade. Tyst. Det enda jag hörde var min egen puls som slog, mitt vinmarinerade blod som rusade genom öronen.
Försiktigt tog jag några steg in i lägenheten och försökte få ögonen att vänja sig vid mörkret. Ljuset från ytterbelysningen avtecknade sig mot den motsatta väggen, där Ibens säng stod. Jag kunde se henne nu och jag hörde hennes lätta andetag i det annars knäpptysta rummet. Jag smög närmare, jag ville titta på henne. Se henne ligga där och sova, så lugnt. Sedan skulle jag gå tillbaka upp till mig.
Hon låg lite snett på mage med ena benet och en arm uppdragen. Halva kroppen låg utanför täcket och blottade det ena benet, halva rumpan och en del av överkroppen. Ögonen fastnade på hennes högra bröst som var nästan helt blottat. Bröstvårtan pekade ner i madrassen; hon hade så vackra linjer runt armhålan. Hon hade ett par vita trosor på sig som hade kanat upp en aning på skinkan och mellan benen kunde jag ana hennes sköte.
Det märkliga som nu hände var att jag upptäckte att min högra hand tagit ett helt eget initiativ, utan någon som helst avstämning med resten av kroppen. Till exempel hjärnan. Jag fann mig själv stå där med nedhasade mjukisbyxor och min stenhårda lem i högerhanden. Ollonet var mörkblått av svullnad; jag smekte det i cirklar med min tumme omväxlande med långa, rytmiska runkande drag av hela lemmen.
Vad fan håller jag på med? hann jag tänka. Tänk om hon vaknar!
Den tanken avfärdades snabbt i det ögonblick jag såg en lite hög av smutsiga kläder på golvet, vid sängens kortända. Jag böjde mig ner och rev igenom plaggen och hittade ett par vita trosor i ett ganska transparent material. Jag tog upp dem och konstaterade att de nog varit använda en dag eller två. Nu skötte inte bara handen sig själv utan även näsan. Jag drog in doften av Ibens trosor, hennes sköte, i näsan och det doftade underbart. Det gav mig en sådan kick att mina ben började skaka; jag var så kåt att jag hade svårt att stå upp.
Iben rörde plötsligt på sig, vände sig på en behaglig utandning och blev liggande på rygg, med ena handen på kudden, ovanför huvudet. Jag tog ett steg åt sidan, försökte hitta lite mörker och väntade. Långsamt återtog hon sin lugna andning och det gjorde mig lite modigare. Med trosorna i handen återtog jag min plats vid sängens fotända.
Nu var utsikten magnifik, jag såg hennes ena bröst, en del av hennes mage och hela hennes sköte. Där låg hon framför mig, som världens åttonde underverk, och jag var helt absorberad. Mina ögon slukade henne, uppifrån och ner, och jag fastnade för en stund vid hennes fötter. Bara några decimeter från min svullna lem. Invirad i hennes trosor var den redan helt kladdig av försats och nu gick det inte att sluta. Jag kände hur det närmade sig, pungen drog ihop sig och benen skakade.
En sista blick på hennes sköte och de svaga konturerna av hennes blygdläppar fick mig att komma i en brutal orgasm. Utlösningen var mäktig och den första laddningen med säd landade på hennes ena knä och underben. Sedan hann jag parera de kommande vågorna med vänsterhanden och hennes trosor. Efter en fyra, fem kraftiga tömningar var det över; det lugnade sig och kvar var bara mitt dunkande hjärta och skakande ben.
Och sedan kom tanken: jävlar, jag har kladdat ner henne, jag har kladdat ner hennes trosor. Jag måste torka av henne med något…
Men jag hann inte det; återigen kom hon upp till ytan, vred på sig, bäddade in sig ordentligt i täcket och lade sig på sidan. Jag höll andan, försökte vara osynlig och drog upp mina mjukisbyxor. Vad fan skulle jag göra med hennes nerkladdade trosor? Jag tryckte ner dem bland de andra smutsiga kläderna och hoppades på att de skulle hinna torka till innan det blev tvättdags.
Jag vände mig om och började försiktigt gå mot dörren. Det var verkligen hög tid att komma ut härifrån, innan Iben vaknade ordentligt. Efter några steg föll min blick på en liten, lysande röd prick i bokhyllan. Jag gick närmare och böjde mig fram; frös fast och slutade andas i just den sekund jag insåg vad det var jag just tittade på: Ibens kamera. Den som redan filmat mig en gång och skickat ut bilderna i cyberspace; nu var det alltså dags igen. Ännu en runkfilm som Ibens jävla SKAM-kompisar i Oslo kunde sitta och skratta åt.
Paniken var omedelbar och jag hyperventilerade; det svartnade. Jag vände mig om och tog ett par steg mot Ibens säng. Där stod jag och stirrade i mörkret, en lättledd idiot. Jag hade gått i hennes fälla. Vem var jag, som inte hade någon som helst kontroll? Som återigen lät mig gå vilse, berusad av hennes skönhet. Hon var i sin fulla rätt att leka; om hon inte fått min respons hade det inte blivit något. It´s take two to tango… Om jag hade tur var hennes kamera inte den bästa i mörker. Vad annat kunde jag hoppas på?