Vid sjöstranden
Skuggorna växte över stigen och höstlöven brann i solens sena strålar. Hon älskade att gå i skogen på kvällen när dagens sysslor var avklarade, himlen klarblå och luften krispig. Det var renande, uppiggande. För ett litet tag kunde hon känna sig fri, ensam i skogen med bara dess djur och hemligheter som sällskap, speciellt en dag som denna då en underlig tomhet gnagt i bröstet, trots att hon varit omgiven av människor hela dagen.
”Det tröttarut en,” sa hon för sig själv.
Skogen öppnade sig framför henne och sjöns vatten var spegelblankt, längs kanterna löpte en perfekt reflektion av skogen på andra sidan. En tidig fladdermus flög över vattnet som en svart pil och himlen hade börjat skifta ton till rosa och orange i horisonten och gett sjön samma glödande färger.
Hon suckade. Medveten om hur tyst det var, som om skogen redan somnat. Det prasslade lite om löven, men inga fåglar sjöng. En tunn dimma började samlas i molntussar över vattnet och hon rös, men inte av obehag. Dimman var mystisk, den höll många hemligheter, men den var inte farlig. Det var som om den bar med sig sagor och löften, och toner från långt borta. Var kom musiken ifrån?
Hon såg sig omkring, men hon var ensam. Inte ens fladdermusen fanns kvar. Tonerna, musiken, måste vara inbillning. Det fanns ingen här, även om det kändes som om någon såg på henne. Kroppen kändes med ens så tung, det blev varmt i magen. Vad gjorde det om någon såg på henne?
Det bultade mellan benen, som en dov trumma i takt med musiken, när hon närmade sig vattnet. Hon hörde sina egna andetag, tunga, djupa, lite hesa. Luften som bröt fram mellan hennes lätt öppna läppar var kall. Det brann i kroppen.
Kläderna kändes överflödiga. De var i vägen. Den någon som tittade på henne ville att hon tog dem av sig. Hon kände det, och hon ville lyda. Långsamt med darrande händer, snörade hon upp klänningslivet och drog det över huvudet. Bröstvårtorna var redan styva, och när tyget ströks emot dem stönade hon till. Hon kastade det åt sidan och sparkade av sig skorna.
Kall höstluft drog kring den bara överkroppen och huden knottrade sig. Men hon frös inte. Marken var fuktig och kall under fötterna, fast och verklig. Hennes händer gled över magen, över armarna, axlarna, brösten. Hon kändes sin hud, len och varm. Levande, mjuk. Med ett leende omfamnade hon sig själv, sedan släppte hon taget. Någon där ute ville inte att hon skylde sig, någon ville se allt.
Hon lyfte händerna mot skyn och sträckte sig med brösten mot vattnet. De var tunga och runda, men de styva bröstvårtorna gav dem en spetsigare form. Hon log mot vattnet, en inbjudan att hon var redo. Så kupade hon sina bröst. Kändes de inte mer svullna än vanligt? Som om hennes kropp gjorde sig redo för någonting. Försiktigt strök hon över bröstvårtorna och andningen blev kortare. Hon var redo. Benen darrade, de skulle snart inte kunna bära henne längre. Hon jämrade sig.
”Snälla, kom, kom till mig,” viskade hon, ”jag behöver bli fylld. Jag behöver någon i mig. Snälla, jag klarar det inte.”
Hon var inte medveten om sin bön, bara att det bultade och brände, pirrade mellan benen och snabbt frigjorde hon sig från kjolen och kunde sjunka ned på den daggkalla marken.
Handen fann sin plats in mellan låren. Hon log, stönade och log igen. Det var vått. Vått, varmt och inbjudande. Hon önskade att någon skulle komma förbi, någon med en stor kuk som hon kunde få ta i sig, först i munnen och sedan mellan benen. Hon var så redo och fingrarna gled snabbare tills de hittade det alldeles speciella stället där de fortsatte att gnugga medan hon vred sig, pressade låren samman och öppnade dem, tryckte sig framåt och bakåt. Hon var redo för vem som helst, för vad som helst. Hon ville ta en stor mandom i munnen, suga på dess sälta och känna den spännas mot hennes gom, känna styrkan och de djuriska lustarna mot sina läppar.
Hon föll bakåt, fortfarande med handen gnuggandes och nu skrek hon till, för en annan hand var där, en större, starkare. Hon drog häftigt efter andan, för den nya handen var kall och våt, men från sjön snarare än henne. Men den rörde henne mjukt, lekande, kittlande och fjäderlätt. Så en mun, en tunga och en andedräkt kall som själva höstvinden. Den lekte, sög, hittade sig in i henne och ut, lekte vid de känsligaste punkterna. Hennes händer hade funnit ett huvud med isande blött hår, långt och drypande, men under fanns levande hud och hon grep tag, pressade det mot sig samtidigt som hon skrek rakt ut. Ryggen krökte sig. Hon var så våt.
Vågor slog i henne av en eld så intensiv att hon trodde hon skulle gå i bitar. Även när hon öppnade ögonen mot den mörknade himlen kunde hon inte fästa blicken vid något. Det blev för mycket och hon försökte tafatt vrida sig loss, men hölls nere. Tungan var obarmhärtig och när vågen av den stora njutningen kom bars hon bort på den i en lång, intensiv stöt. Hon kände hur han drack ur henne, nu med en hand på varje bröst, och hennes tårar rann samtidigt som hon log, fulländad och uppfylld, exploderad i njutning.
Men det var inte över. Han låg kvar, med tungan än djupare i henne, och hans fingrar lekte med hennes bröstvårtor. Han drog händerna över hennes sidor, hennes axlar, hennes armar. Så var andedräkten där vid nacken, hon sträckte på sig, kände luften vibrera mot huden och sedan tungan, tänder som nafsande lekande lätt. Bet i öronsnibben. Det kittlade av välbehag och hon vred sig under honom, men han höll fast henne, pressade in ett starkt lår mellan hennes. Hon gned sig mot det, gnydde. Han var lika naken som hon och hon kunde känna lemmen mot magen, hård. Varm och styv och redo. Hon vred sig, nu för att få den. Hon ville ha den i sig. Det skulle vara den perfekta njutningen att känna den tränga igenom, att känna den gå djupt in i hennes värme. Hon ville ha den. Hon behövde ha den.
”Snälla…” viskade hon mellan stönen. En bön. ”Jag gör vad som helst. Du. Min kropp är din att göra vad du vill med.”
Han log, ett vackert leende, djuriskt och lustfyllt. Med leendet bet han henne i halsen, i öronsnibben. Hans händer höll hennes nere, höll henne fast.
”Snälla…”
Hon vred sig, sökte med sitt kön efter hans. Hon gled mot hans lår, stönade. Fötterna vred sig, grävde i sanden. Hans ben var starka och hans läppar slöts om hennes bröstvårtor. Han sög på dem, så som hon ville suga på honom. Diade likt en svulten djurunge. Tungan kittlade, det var varmt och vått i hans mun och hon kände ryggen krökas uppåt igen. Ögonen rullade bakåt och han log med hennes bröst i munnen, drack, sög, hungrig och girig. Det brann mellan hennes ben men han besteg henne inte än. Pulsen dunkade i halsen och så skrek hon rakt ut i natten.
Först då kände hon honom pressa sig mot henne, glida in i henne. Hon slog upp ögonen mot stjärnorna och fullmånen på den mörka himlen och tryckte sig mot honom. Andetagen var som korta skrik, stönen kom från djupet av magen och han tog henne i besittning. Hon kunde knappt få luft, slog benen om hans höfter och kände honom djupare i sig. Hela vägen in. Med armarna kring hans nacke drog hon honom närmre, girig efter mer, omättlig efter mer. Hon bet honom i nacken och han stönade, det första ljudet hon fått ur honom. Hans kalla armar låg nu runt henne, pressade henne emot sig.
Hans höfter jobbade snabbare och hon tog emot honom, följde varje rörelse och bad om mer. Hon kysste hans hals, sög på hans nacke och bet i hans axel. Han andades på henne, sökte hennes bröst med sin mun och stötte i henne samtidigt som han sög på bröstvårtan och lekte med den mot tungan. Så släppte han plötsligt taget och mötte för första gången hennes mun med sin. Han smakade sjövatten, kall och rå, men frisk och vild. Hans läppar pressades mot hennes, hennes tunga sökte hans.
Han rörde sig plötsligt långsammare, varje liten rörelse skickade en ny våg av njutning genom henne och när hon inte trodde hon skulle klara mer andades han sina iskalla, våta andetag in i henne. Samtidigt som hans luft fyllde henne från ena hållet kände hon sig själv nå toppen av njutning i ett lågt, flämtande skri medan han exploderade i henne, våt och varm. Han drev igenom de sista, kraftiga stötarna och hennes kropp brast samman i spasmer av välbehag. Hon slöt ögonen klamrade sig fast vid honom för att rida ut den sista vågen av njutning.
När hon öppnade ögonen hade himlen börjat ljusna över trädtopparna. Hennes hud var täckt av svettpärlor, hennes hjärta bultade och andetagen flämtade. Det var härligt vått, kladdigt mellan benen och hon pressade dem samman för att hålla det kvar inom sig. Hon vred sig, jämrade sig, gned benen emot varandra och log.
En koltrast sjöng, det rasslade i några asplöv. Hon var ensam på stranden, hennes kläder slängda omkring sig, och hennes bröst var fulla av sugmärken.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Bastu på gymmet | Heterosex | 4.5 | 9/12-22 |
| Valborgsmässoaftron | Gruppsex | 4.2 | 1/4-22 |
| Cock-tails | Heterosex | 3.9 | 24/10-21 |
| Bergakungen, del 1 | Onani | 4.5 | 5/10-21 |
| Vid sjöstranden | Heterosex | 4.5 | 27/9-21 |
Kommentarer
Älskar kombon trolskt + lustfyllt! Din prosa är vacker och väcker känslor av alla möjliga härliga slag.
Riktigt bra, du har verkligen något! Men i kortaste laget.
Mina mest populära noveller här har över 30 000 tecken (inklusive mellanslag). Så du behöver inte vara rädd för skriva något betydligt längre!
Äntligen en välskriven novell!
Härliga könslor, att vara helt öppen för sex är vanligt bland lite mognare kvinnor. Det är spännande att läsa, men om du skulle skriva upplevda saker så skulle du nå ännu fler.
Du skulle kunna ge ut en bok med sexiga noveller.
Och tjäna pengar. Då kan det såklart kännas jobbigt mot sin partner som kanske inte alltid varit närvarande. Men di behöver inte erkänna att det är upplevt. Men närvaron kommer kännas starkare.
Nu är jag en gammal lärare, så jag är extra petig. Men det här var bra.
Hör av dig om du vill ha guidning av en gubbe.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Sånt underbart möte på stranden i höstkvällen...mmm