En hjälpande hand av min granne

---

---

I dessa tider har vi ju alla fått ändrade vanor, i alla fall om man som jag har ett kontorsarbete och jobbat hemma i över ett års tid nu. Jag hade aldrig i mitt vuxna liv gått till jobbet i något annat än en skjorta. Men nu sitter man i en sunkig hoodie framför zoommötet, dag ut och dag in.

Idag hade jag dock en viktig dragning för företagsledningen, och faktiskt strukit en skjorta. Kändes lite bra att faktiskt klä upp sig lite för en gång skull. Jag tog barnen till förskolan som brukligt, och sa hej då till min sambo på väg ut. Hon jobbar i butik, och måste såklart vara på plats. Efter lämningen så gick jag min vanliga morgonpromenad och väl hemma så såg jag att jag hade en halvtimme till mötet, och hoppade in i duschen. När jag stod där och kammade till håret så började mobilen blinka för inkommande samtal. Såg till min förskräckelse att mötet började nu, 9.20, inte 9.30 som jag trodde. Det är bara om man är chef man kan lägga tider på så udda tider, svor jag för mig själv. I lätt panik drog jag på mig skjortan och svarade på samtalet. Företagsledningen dök upp på skärmen.

- "God morgon", sa VDn.
- "God morgon", svarade jag. Medan jag skyndade mig till datorn som stod kvar på köksbordet sen gårdagens kvällsjobb. "Ursäkta ska jag bara föra över samtalet till datorn istället".

Det var först när min nakna rumpa mötte den kalla köksstolen som jag på riktigt insåg min bristfälliga klädsel. Jag stirrade ner på min kuk som låg där mellan låren samtidigt som mötet kom igång på min datorskärm. Jag kände hur det värmde om kinderna när jag tittade upp, noggrann blick på min egen bild i mötet som bara visade upp en skjortklädd, välkammad man. Puh

Presentationen förflöt bra, men det var en skönt förbjuden känsla att leka med kuken när HR-chefen pratade. Hon är en elegant kvinna i min ålder, och jag kunde inte låta bli att flina lite fånigt där jag satt med ett allt hårdare stånd. Jag var dock noga med att hela tiden bara hålla mitt ansikte i bild.

När mötet var slut, lutade jag mig tillbaka och pustade ut. Vilken morgon. Jag log lite för mig själv, och tänkte att det här kanske man borde göra fler gånger. Jag var rätt bekväm i positionen just nu, och började beta av lite mail och sånt. Tänkt jag kunde gå och klä på mig sen när jag skulle ut på lunch helt enkelt. Chattade med en av de snyggare kollegorna om ett annat projekt, och njöt fånigt nog att sitta och runka lite mellan meddelandena.

Jag skulle precis gå och hämta lite kaffe när det knackade på rutan till altandörren. Man kommer ut till vår altan direkt från köket, och köksbordet stod bara några meter från dörren. Jag ryckte till förskräckt, vad det någon som sett mig var det första jag tänkte. Och vände mig bort mot dörren.

Där stod min granne, Sofia, som gläntade försiktigt på dörren.

- "Hej, ursäkt att jag stör", sa hon medan hon stod kvar i dörröppningen.
- "Eeh, hej"…, fick jag lite ryckigt ur mig. Glad över att jag satt på andra sidan bordet. Hon borde väl inte se något?
- "Jo, tänkte bara kolla om internet fungerar hos er? Det dog helt plötsligt hos oss, tror att de kanske grävt av någon fiber".
- "Eeehm, jo, det fungerar fint här", sa jag, samtidigt som jag provade gå in på Aftonbladet för att se att det stämde. "Ja, inga problem här."
- "Ok, skulle det vara ok om jag bara slog mig ner en kort stund, så jag kunde ta ett kort möte här?", sa hon samtidigt som hon höll upp datorn i sin ena hand. "Jag ska hålla det kort."
- "Ja, eeh, jo, men absolut", svarade jag. För vad skulle jag säga? Nej, jag sitter och runkar just nu?
- "Tack, riktigt schysst. Ok om jag sätter mig här bara?", pekandes på stolen vid köksbordet mitt emot mig.
- "Ja, visst", sa jag med en klump i halsen och knep ihop mina bara ben. Det syns inte, det syns inte, tänkte jag.

Hon drog ut stolen och öppnade upp datorn. Jag gav henne lösenordet till Wifi och allt det här var konstigt nog helt normalt. Min granne är ca 35 år, vilket lite yngre än mig. Ingen uppenbar skönhet kanske, fortfarande spår av att hon fick barn för två år sen. Fina, inte så stor bröst till trots och ganska breda höfter. Ett vackert ansikte, glatt leende, blå ögon bakom glasögonen, och lockigt hår som står åt precis alla håll. Hon var klädd mer som jag brukar vara, en stor lös tröja och ett bara löst sittande byxor.

- "Värst vad du var uppklädd då", sa hon och tittade mot mig. "Kör du alltid full business-style även hemma? Jag har totalt sunkat ner mig". Hon skrattade lite och gestikulerade med handen mot sin egen utstyrsel.
- "Hehe, nej, det blev lite annorlunda klädsel just idag", sa jag lite vagt.
- "Ja, men kul att få klä upp sig ibland i alla fall", fortsatt hon. "Nu ska jag bara ta mitt möte, så slipper du mig". Hon stoppade in en hörsnäcka i ena örat och kopplade upp sig på sitt möte.

Jag andades djupt. Det här blev bara mer och mer sjukt. Nu satt jag helt naken från midjan och nedåt, men min granne 1,5 meter framför mig. Jag kände pulsen i bröstet, och hade svårt att koncentrera mig på jobbet. Jag sneglade mot henne hela tiden, men hon var uppslukad i sitt möte och misstänkte uppenbarligen ingenting. Sitt bara stil tänkte jag. Då ringde min telefon. Min telefon som jag lämnat på köksbänken, ett par meter bort. Den gick inte at nå, utan att ställa sig upp. Jag bet ihop, tittade mot telefonen och sen mot Sofia. Hon tittade frågande mot mig. Jag tittade ner på tangentbordet igen. "Sluta ringa!" tänkte jag. Jag såg Sofia tittade mot mig fundersamt. Men var tvungen att svara på något i sitt möte. Efter nån signal till slutade det. Jag andades ut. Sofia tittade lite konstigt mot mig, men fortsatte sitt möte.

Efter några minuter så var hon på väg att avsluta mötet vad det verkade. Då ringde telefonen igen! Jag spärrade upp ögonen, kände pulsen börja rusa igen och höll omedvetet andan. Sofia, avslutade sitt möte och tittade mot mig:

- "Ska du inte svara?", sa hon förvånat.
- "Eh, nej, det är nog bara nån försäljare", hasplade jag ur mig.
- "Hur vet du det?", sa hon, mer förvirrad. "Du har ju inte ens tittat på telefonen?"
- "Eeh, brukar vara det", sa jag samtidigt som den tack och lov slutade ringa.
- "Ok..", sa hon osäkert. "Du jag måste bara fixa en rapport också, sen ska jag sluta störa. Ok?"
- "Visst".

Då börjde telefonen ringa för tredje gången. Va fan, den ringer ju nästan aldrig en vanlig dag. Jag gjorde igen ingen ansats att ta mig till telefonen.

- "Men nu måste du nog svara. Det kanske är nått viktigt", sa hon
- "Jag kan inte…", sa jag vagt
- "Vadå kan inte", sa hon, och rynkade ögonbrynen. "Jag ser ju själv att den ligger där borta"
- "Alltså jag kan inte gå dit", sa jag, snabbt på väg ut på tunn is.
- "Vadå? Varför inte? Den är ju typ två meter bort, och du har en ganska irriterande signal dessutom", sa hon med ett lätt skratt.
- "Jag kan inte. För jag har inga byxor på mig", fick jag ur mig utan att egentligen planerat
- "Va?", hon skrattade högt och lite överraskat, "Kör du dina möten utan byxor? Trodde jag bara hände på TV"
- "Eh, hann inte riktigt", fick jag ur mig samtidigt som telefonen tacksamt blev tyst igen.
- "Haha, jag överlever nog att se dina kalsonger.", sa hon med ett snett leende. "Vi har ju varit med barnen på stranden flera gånger, ju ingen större skillnad, gå och hämta den du. Jag ska inte titta. Så mycket..". skrattade hon.
- "Alltså….", jag blundade lite. "Jag har inga kalsonger på mig heller". Jag slog händerna för ansiktet och tittade mellan fingrna mot henne.
- "Seriöst?", sa hon uppenbarligen lite chockad.
- "Ja, alltså jag fick bråttom från duschen och missat tiden för mitt möte, och fick bara med mig skjortan", fick jag ur mig.
- "På riktigt? Du har bara en skjorta på dig?", hennes ögonbryn var på väg upp mot hårfästet.
- "Ja….", jag kände hur färgen steg i ansiktet. Men det vara också en pirrande känsla som växte i magen
- "Så du sitter naken här under bordet", hon skrattade till lite lätt fortfarande tveksamhet i blicken
- "Ja, det är inget jag bara hittar på för att det är kul. Du får väl titta under bordet själv om du inte tror mig", fick jag ur mig, något ur balans.

Vi stirrade kort på varandra efter vad jag sagt. Hennes ena mungipa åkte sakta upp i ett leende.

- "Får jag kika även om jag tror på dig då?", sa hon med ett leende
- "Eh, va", jag blev helt ställd av frågan. "Ehm, öhm, ja kanske det?", sa jag med osäkerheten tydlig i min röst
- "Haha", hon skrattade högt, "Jag skojar bara med dig ju!"
- "Hehe, ja, självklart", sa jag försiktigt, kände hur jag blev lite rödare igen om kinderna. Jag visst inte var jag skulle ta vägen i det här just nu. Samtidigt som pirret i magen var starkare, och kuken långsamt växte lite igen.
- "Tänkte du låta mig se på riktigt?", frågade hon då, leendet kvar på läpparna
- "Asså, jag vet inte. Nej, borde jag väl så klart säga. Men ju suttit här naken med dig mittemot snart en timme nu, känns som jag redan, ja, exponerat mig som det är…", jag pratade snabbt nu, pulsen högre.
- "Jag skojjade ju bara. Men ja, nu när du säger det så, lite akward är det ju att suttit här naken bredvid mig. Får ju vissa bilder för mitt inre nu, som jag inte trodde jag skulle ha. Känner mig lite utnyttjad", men hon skrattade till.
- "Herregud, ja, ursäkta. Jag skulle sagt något direkt, men vad skulle jag säga när du kom då? Nej, tyvärr sitter och runkar?", jag frös till när jag hörde mig själv. "Alltså..", jag kom av mig igen, visste inte hur jag skulle fortsätta.
- "Har du suttit och runkat när jag varit här?", hennes ögonbryn åkte ner och hon tittade allvarligt mot mig
- "Nej, absolut inte, såklart har jag inte gjort det!", sa jag tydligt
- "Varför inte?"
- "Eh, va?".
- "Tänkte det skulle väl vara smickrande om du hade suttit där och smygrunkat och tittat på mig. Men det var jag tydligen inte värd", sa hon och putade lite med underläppen
- "Nej inte så, absolut inte, du ser jättefin ut! Klart jag skulle kunna göra det.". Panik, igen ett klavertramp.
- "Haha, men snälla nån, jag skojar ju bara med dig igen. Förlåt, jag kan inte hjälpa det. Hela situationen är ju så absurd, och du ser så förvirrad ut. Sorry, det var lite elakt av mig", hon log medlidsamt mot mig
- "Ja så klart…", sa jag lite uppgivet

Det blev en stunds obekväm tystnad. Det var nog bra ett par sekunder, men kändes oändligt länge just då. Jag slog ner blicken, och kliade mig lite på låret utan att tänka på det.

- "Så, hur känns det?", frågade Sofia med en nick ner mot mina ben
- "Jag kliade mig bara..", sa jag vagt. "Men jag är rätt förvirrad just nu. Jag är vettskrämd och lite uppspelt samtidigt, jag vet inte vad jag säger och känner mig obekväm både för mig själv men för dig, som utsattes för det här"
- "Jag som bara klampade in ju. Du visste ju inte att jag skulle komma"
- "Nej förvisso"
- "Men du, jag ska ta och gå hem och låta dig klä på dig"
- "Ok…", sa jag överraskande för mig själv lite besviket
- "Fast.", hon tvekade lite. "Det här är ju en situation som aldrig lär hända igen…"
- "Mmm", sa jag
- "Så… Jag känner jag kommer ångra mig om jag ändå inte frågar…", hon pausade lite, gjorde en liten grimas, petade ner sin penna på golvet. "Är det ok om jag plockar upp min penna?", ett litet leende spelandes på hennes läppar.
- "Det är ju viktigt att man städar upp efter sig", sa jag med ett pirr växande i magen igen.
- "Ja, säger jag alltid till mina barn, så måste ju föregå med gott exempel."

Hon böjde sig ner mot golvet, satte sig på ena knäet. Jag sköt ut stolen lite, och lät benen glida isär något. Jag hörde en liten utandning från Sofia. Plötsligt så stötte pennan till mina fötter, efter en kort tur över golvet.

- "Oj, det verkar visst som pennan åkte hela vägen över till din sida.", sa hon. "Sitt kvar du, jag städar upp efter mig själv"

Hon ställde sig upp, ett leende på läpparna och började gå runt bordet. Jag sköt ut stolen från bordet, och vred ut den lite så jag var vänd mer mot henne. Min kuk, var nu på väg att bli hård igen, men låg just nu över mitt ena lår.

- "Här är den visst", sa hon och flyttade på en annan stol för att komma åt den.

Hon stod nu på knä, strax framför mig. Jag började andas lite ryckigt. Jag gled fram lite på stolen, kände hur kuken började ställa sig upp. Jag backade med stolen lite mer, tittade ner mot henne och bet mig lite i ena fingret. Känslan av det förbjudna var påtaglig, och det gjorde mig hårdare. Jag tittade snabbt mot fönster och dörrar, bara för att. Hon tog pennan och petade försiktigt på min kuk.

- "Du verkar lite spänd", sa hon sakta. Och reste sig försiktigt upp och satte sig på stolen mitt emot.
- "Ja, det har varit en ovanlig morgon", sa jag och visste inte riktigt vad jag skulle göra av händerna.
- "Var det inte du som ville runka när du tittade på mig? Du behöver inte smyga med det nu…", hon kisade lite med ögonen och lutade sig lite tillbaka, såsom för att framhäva sina bröst.
- "Mmm", var allt jag riktigt lyckades få ur mig och fattade ett ordentligt tag om mitt nu stenhårda stånd.

Jag började smeka mig långsamt, med tummen över ollonet varje gång jag drog uppåt. Kände att det redan var fuktigt där. Jag fäste blicken på henne och ökade långsamt hastigheten. Började andas häftigare. Hon slickade sig om sin läpp, och drog händerna långsamt över brösten. Jag ökade takten allt mer, och andades i korta flås nu. Gled ner än mer på stolen. Strök med min fot mot hennes fot, och höjde ögonbrynen mot henne. Såsom en inbjudan.

Hon tog den, lutade sig fram, tittade frågande på mig och jag nickade. Hon kupade sin vänster hand runt min pung, och jag släppte min hand och lät hennes omsluta mitt nu pulserande stånd. Hon höll försiktigt, försiktigt. Hennes fingrar var smala och lite kalla. De smekte försiktigt, långsamt. Jag stönade, hon andades i korta andetag också nu.

Jag omslöt min hand runt hennes och tryckte till. Jag började runka, med hennes hand i min och runt mig, allt fortare.

- "Ja, just så. Håll hårt", stönade jag. "Fortare"

Hon klämde åt och ökade hastigheten. Det var oändligt skönt, och jag började verkligen flåsa nu. Det tog inte lång stund innan jag kände att det närmade sig

- "Gud, jag kommer", viskade jag nästan.
- "Kom då", viskade hon tillbaka. "Kom då"
- "Aaah, ooh, nu kommer jag", ropade jag ut.

Hon fortsatte allt mer ändå, och lutade upp min kuk mot min mage. Nöp åt runt pungen och när jag sprutade så mjölkade hon ur mig allt som fanns, men bestämda drag. Jag vred mig av välbehag.

- "Nu, det räcker", jag kunde inte ta det mer och tryckte långsamt bort hennes hand från mig. "Det går inte".

Hon lutade sig tillbaka, jag öppnade ögonen som jag tydligen stängt.

- "Jag tror du får byta skjorta om du ska ha fler möten idag", sa hon och ett stort leende på läpparna.
- "Det är nog bäst", sa jag och log mot min nedfläckade skjorta.

Hon strök sina händer mot en ren del av skjortan.

- "Tack för jag fick låna Internet. Det gjorde det här till en bättre förmiddag".
- "Ingen orsak", log jag tillbaka.
- "Och det är bara att komma förbi om du behöver en gentjänst i framtiden", hon blinkade med ena ögat och ställde sig upp. "Nu ska jag gå hem och äta lunch.", helt neutral i rösten, som inget hade hänt.

Jag blev kvar i min position, men aldrig känt mig mer naken när hon tittade mot mig medan hon plockade upp sin dator.

- "Vi ses säkert när barnen vill leka", sa hon med ett leende.
- "Det gör vi, ta hand om dig", sa jag och rätade upp mig.

Och med det så gick hon. Jag blev kvar en stund till innan jag begav mig mot en andra dusch för dagen. Jag funderar redan på hur lång tid jag ska låta det ta innan min Internetuppkoppling går sönder här hemma…

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Ett möte i mörkret - Fjällturen del 1	Heterosex	4.1	29/10-21
En hjälpande hand av min granne	Onani	4.4	26/9-21

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.