Andarnas hus II Kap 4-6
Sent omsider en fortsättning på Andarnas hus II som i sin tur är en fortsättning på Andarnas hus.
Resterande kommer inom kort
Kap 4
”Jo”, inledde Sara ett par dagar senare när de åter samlades runt middagsbordet i drängstugan hos Eva och Nils. ”Det verkar helt klart vara en fördel.”
De övriga tittade frågande på henne utan att alls förstå vad hon syftade på.
”Vi frågade ju oss om det var en fördel att den nuvarande prästen i Vilköpinge församling förutom att vara släkt med den präst som låg bakom avrättningen av Per och de andra, också bor i samma prästgård som han gjorde och det verkar så.”
”Hur”, frågade Eva.
”Jo, dels betyder det att huset är från rätt tid. Vilket i sig underlättar eftersom det kostar minst kraft för andarna att vistas i hus från den tiden. Dels sägs det att en liten del av själen från tidigare boende blir kvar i huset. Det skulle kunna underlätta för dem att övergå till nästa dimension”.
-”Ok”, sa Eva. ”Då vet vi det. Då är väl nästa steg att hitta på ett sätt att flytta Per och de andra dit. Det kan ju bli en utmaning. Kanske inte läge att knacka på och ödmjukast be om husrum för några kåta andar.”
De andra skrattade men Lisa lyste snart upp som om hon fått en idé. ”Det kanske inte blir så svårt som vi tror”, sa hon och nu var det hennes tur att få de andras frågande blickar riktade mot sig. ”Ni vet Nicklas, han som skulle tillbringa tid med Tanya för att hon lättare skulle stå emot andarnas närmanden.”
”Ja”, log Patrik. ”Och vi vet ju hur bra det gick…”
”Ja ja, men jag råkade av en händelse träffa honom i går kväll.”
”En händelse”, sa Sara samtidigt som hon gjorde citattecken i luften.
”Ja, ja”, sa Lisa igen. ”Ibland önskar man annat än andar, hur verkliga de än är. Kan jag fortsätta nu?” Sara gjorde en inbjudande rörelse med handen.
”Vi kom att prata om andarna, han vet ju om det som ni vet, och jag berättade om att de tappar kraft och om hur de kan bli starkare och eventuellt till och med gå vidare om de kommer till prästgården. Niklas är ju snickare som ni vet.”
”Klart vi vet”, fyllde Nils i. ”Han har ju gjort mycket av renoveringarna här inne.”
”Men jag var också med nästan hela tiden”, sköt Eva in en smula förnärmat och tittade under lugg på Nils.
”Just det”, klippte Lisa av igen. ”Och nu råkar det slumpa sig så att han om bara en vecka eller så ska börja med ett rätt så omfattande renoveringsarbete i prästgården. Han sa att det säkert kommer att pågå i en månad eller mer eftersom renoveringen måste göras med ”hänsyn till byggnadens stora kulturhistoriska värde” som det tydligen står i kontraktet.”
Kap 5
Niklas svängde upp sin VW skåpbil med texten Nicklas bygg präntat på sidorna, på gårdsplanen framför ingången till prästgården. Klockan var lite över halv åtta på morgonen och han kunde genast konstatera att leveransen med byggvarorna han skulle behöva för jobbet inte kommit ännu. Niklas tyckte att det var ganska skön. Att materialet inte kommit ännu innebar att han först kunde ta sig ytterligare en titt på det som skulle göras och plocka undan sådant som eventuellt stod i vägen. Han gick upp till dörren och ringde på. Efter en stund hördes fotsteg som närmade sig och sekunden senare öppnades den. Prästen var redan klädd i svart dräkt med tillhörande krage, trots att det var måndag och ingen kyrklig plikt torde vara aktuell inom de närmaste timmarna. Niklas hade träffat henne när de gjorde upp om vad som skulle göras och uppfattat henne som mycket korrekt och stel i sitt bemötande. Denna morgon utgjorde således inget undantag.
”Hej”, inledde prästen. ”Vad bra att du är punktlig. Det finns kaffe och en smörgås i köket om du är intresserad.” Hon vände sig om och gick före mot vad som Nicklas utgick ifrån måste vara köket. Niklas följde efter tittade på vägen in i det rum där renoveringen skulle börja. Efter bara en blick kunde han konstatera att det inte fanns något mer att förbereda. De flesta möbler var undanplockade och de som blivit kvar var placerade i en grupp på mitten och noga övertäckta med plast. När han kom in i köket stod prästen just och hällde upp kaffe i två muggar. Hon räckte honom den ena och tog sedan själv en sipp från sin egen.
”Jag heter Britta förresten, om du glömt det. Jag har själv svårt att komma ihåg namn.” Nicklas tänkte att hon må vara något stel men hon tyckets i alla fall inte sakna social kompetens innan han sa:
”Nicklas.”
”Ja det kommer jag faktiskt ihåg. Om inte annat så såg jag det på bilen när jag öppnade dörren.” Britta log lite skyggt.
”Vad är det med den där mannen”, tänkte Britta nästan tio timmar senare när hon kom tillbaka till prästgården efter kvällens lektion med årets konfirmander och tittade på resultatet från första dagens arbete. Hon kunde konstatera att det hänt en hel del redan första dagen men att det ändå var efter omständigheterna god ordning i rummet. Visst hade det dammat en del men Nicklas hade täckt ingångarna med plast och tydligen också använt någon slags apparat för att suga upp dammet så mycket som möjligt. På väg ut ur rummet slängde Britta en blick in i ena hörnet av rummet och hajade till. Hade de där två stora vaserna verkligen stått där förut? Hon gick fram till dem och konstaterade genast att hon inte sett dem förut men att de var riktigt fina och troligen antika.
Britta undrade hur i hela friden de hamnat där. Hade Nicklas haft dem med sig och i så fall varför? Sen tänkte hon att kyrkvaktmästaren kanske hade lyckats ta sig in i det vindsutrymme eller snarare ett lönnrum, Britta hade själv gått förbi ingången till rummet många gånger utan att se den, som han av en slump hittat några dagar tidigare men hittills inte kunnat låsa upp. Förmodligen var det kyrkvaktmästaren som hittat vaserna i lönnrummet och varit uppe med dem till prästgården under eftermiddagen medan Nicklas fortfarande varit kvar.
”Men här inne kan de ju inte stå,” tänkte hon. ”Nicklas kan ju råka stöta till dem med en stege eller något.” När hon lyfte den ena av vaserna kände hon att den var ganska tung och hon var tvungen att kämpa lite innan hon slutligen fått in båda vaserna i det rum TV:n stod istället för i det rum som höll på att renoveras.
Britta gick till sitt ”dressing room”, som egentligen inte var ett dressing room utan bara ett rum i den stora prästgården där hon hade sina kläder, och tog av sig prästkläderna, satte på sig en morgonrock och gick in i duschen. Hon var så inpräntad att aldrig visa sig naken att hon också efter duschen tog på sig både en ren BH och rena trosor innan hon gick till köket och gjorde ordning middagen bestående av fil, flingor, frukt och te. Med alltihop på en bricka fortsatte hon in till TV:n. Väl där föll hennes blick åter på vaserna.
”Eller”, tänkte hon för sig själv. ”Egentligen är det väl urnor för vaser har väl inte lock.” Hon sträckte sig efter ett av locken och tittade ner utan att hitta något. Hon fattade om det andra locket med andra handen och gjorde samma sak, inte heller där hittade hon något. Hon la ifrån sig locken på kanten till öppna spisen och gick till middagen på soffbordet.
Vad är det med den där mannen, tänkte Britta igen när hon avslutat sin middag. Hon hade kommit på sig själv med att tänka på honom fler gånger under dagen och varje gång hade en värme spridit sig i kroppen, en värme som snart koncentrerat sig en bit nedanför magen. Hon visste vad det var. Hon hade känt det förut. Hennes föräldrar hade talat om för henne att förenas med en man i köttet, det var faktiskt så de uttryckt sig, var något man gjorde för reproduktion och inget annat. Den känslan hon nu upplevde skulle därför när den kom motarbetas med böner och hårt arbete. Tidigare under dagen när känslan kommit hade hon kunnat mota det just så, genom en snabb bön och sedan begrava huvudet i nästa arbetsuppgift. Men nu när hon satt i soffan och det inte fanns något att direkt ta tag i var det svårare. Hon försökte med böner men det ville liksom inte funka. Hon kunde inte låta bli att glida lite längre ner i soffan, samtidigt gled morgonrocken isär. Hon blundade och lät tankarna löpa fritt. Naturligtvis rörde hon inte vid sig själv på ställen där man inte borde annat än för att sköta sin intimhygien men ändå var det som om hon kände händer som rörde sig över hennes kropp.
Per hade genast förstått att de skulle behöva närma sig henne långsamt och försiktigt. Genast när locket hade lyfts av urnan som Nicklas använt för att ta honom, Lea och de andra till prästgården hade han känt ett tillskott på de krafter de behövde för att kunna vara något mer än ett löst flygande väsen. Men de hade alla också känt en stark sexuell återhållsamhet och misstänksamhet i huset. En bra sak var dock att det till skillnad från huset de hittills vistats i, inte fanns någon del i det här huset där de inte kunde vistas utan att det kostade för mycket krafter.
Under tiden Britta ätit hade de stått en bit ifrån och betraktat henne. De hade också talat en del om hur de skulle kunna förföra henne. När Britta ätit färdigt hade de allesammans samtidigt dock känt en våg av tydlig men starkt återhållen upphetsning från soffan där Britta satt. Lea hade gått fram och ställt sig alldeles intill och lugnt och stilla smekt Britta på axlarna, ryggen och lite fram mot halsen. Men så fort hon kom för nära brösten märkte hon att den sexuella återhållsamheten blev starkare, därför hade hon denna första kväll nöjt sig med axlar och rygg. I stort sett samma sak upprepades sedan varje kväll under en och en halv vecka men för varje dag närmade sig Lea Brittas erogena zoner i takt med att hon kände den sexuella återhållsamheten minska.
Kap 6
Britta visste inte varför men hon hade börjat se fram emot kvällsstunderna i soffan. Eller, egentligen visste hon precis varför men hon gjorde allt för att inte låtsas om det. Då kunde hon nämligen låta fantasierna om att Nicklas smög upp bakom henne där hon satt i soffan och försiktigt smekte henne med mjuka varma händer, löpa fritt. Hon visste också med sig att hon i fantasin låtit händerna komma närmre och närmre de ”förbjudna” områdena. Den här kvällen hade hon blivit sen från kvällsplikterna i kyrkan och kommit på sig själv med att otåligt vänta på att de sista skulle gå för att hon själv skulle kunna ”ta kväll”. Hon skyndade sig in i duschen men just som hon som vanligt skulle ta på sig BH och trosor hejdade hon sig. Istället för att ta dem på sig gick hon in i sovrummet och la dem på sängen. Med ett starkare pirr strax nedanför magen än någonsin skyndade hon sig sedan att göra iordning den vanliga kvällsmåltiden innan hon så raskt att teet nästan skvimpade över gick in till soffan. Genast när hon satte sig i soffan skenade fantasierna iväg med henne och hon gled bakåt samtidigt som hon lät morgonrocken falla isär utan att röra vare sig filtallrik eller tekopp.
Direkt när Britta stigit innanför dörren hade Lea, Per och de andra förstått att i kväll var det dags. Ingen av dem kunde uppfatta någon sexuell återhållsamhet längre utan bara upphetsning dessutom stark, det var helt uppenbart för dem att Britta var kåt.
”Åh”, tänkte Britta när hon sjönk bakåt i soffan och genast kände fantasins händer smeka henne. Vad det var som fick henne till det just denna kväll visste hon inte men det var som om all den tvekan inför att vara naken ens i total enskildhet, hon alltid känt plötsligt var borta. Därför reste hon sig upp och lät morgonrocken falla till golvet så fort hon känt händerna. Naken satte hon sig sedan i soffan med lätt särade ben. Som vanligt började fantasierna med att händerna smekte hennes nacke och rygg för att sedan söka sig runt till halsen. Denna gång var det dock som om fantasierna skenade utom kontroll, vilket hon upptäckte att hon gillade, för händerna som i förut hade hållit sina smekningar runt halsen och en bit ner på bröstkorgen vandrade nu vidare hela vägen ner till brösten.
”Tänk att fantasier kan kännas så verkliga”, tänkte Britta något dimmigt när hon kände hur fingrar från två händer slöt sig runt hennes bröst och mjukt masserade hennes bröstvårtor. Omedvetet suckade hon till av välbehag och sjönk djupare ner i soffan. De mjuka smekningarna fortsatte länge, Brittas bröstvårtor blev snabbt hårda och hon kände ilningar i hela kroppen av de behagliga känslorna som smekningarna framkallade. När händerna efter en god stund sökte sig vidare ner mot Brittas mage tänkte hon att detta var emot vad hon lärt sig redan som barn. Men det var som om den moraliserande rösten, som hon alltid hört så starkt inom sig, tappat all kraft. Så när händerna först fortsatte en bit ut på låren för att sedan glida ner emellan dem och mjukt pressa isär hennes ben lät hon det ske trots att det blottade hennes kön på ett sätt hon aldrig varit i närheten av att göra tidigare. För ett ögonblick trodde hon att hon tappat tråden i fantasin, speciellt eftersom hon inte riktigt visste var fantasin skulle ta vägen härifrån. Sedan kände en mjuk luftström mot sin nakna fitta, en luftström som fick hela hennes kropp att skälva. I nästa stund kände hon att något varmt och vått långsamt fördes in mellan blygdläpparna och åter förundrades hon över att en fantasi kunde kännas så verklig, sen slöt hon ögonen och pressade underlivet uppåt mot det som gjorde det så skönt för henne på de där förbjudna sättet. Hennes redan tunga andning övergick i flämtningar och upphetsade stönanden i takt med att det som kändes så skönt blev snabbare och intensivare. Britta kände hur det sköna höll på att byggas upp till något explosionsartat men just innan hon nådde tröskeln slutade det. Istället hörde hon en röst som frågade om det var skönt - just detta var en av de få saker av sexuell natur som Britta hade ägnat sig åt tidigare, att högt i sin ensamhet säga alla de grövsta könsorden för sig själv – mest för att höra hur de lät hade hon intalat sig. Därför tvekade hon inte utan sa högt rakt ut i rummet:
”Ja, fortsätt att slicka min fitta” (att hon blev slickad visste hon förstås inte men hon antog att det var så här det borde kännas).
”Be om det”, fortsatte rösten. ”Och berätta hur det känns.”
”Snälla fortsätt att slicka min fitta. Det är så skönt och det gör mig så kåt. Jag vill känna din kuk i mig” (var hon fick det ifrån visste hon inte men det kändes rätt att säga så just då). Känslan av det som rörde sig på ytan över hennes fitta försvann och istället pressades något försiktigt in mellan blygdläpparna. Det gled långsamt men bestämt in och fick henne att känna sig helt fylld. När det sedan började att röra sig inne i henne föll hennes huvud bakåt och hon stönade högt samtidigt som hon mötte rörelserna men höfterna. Snart kände hon hur den avbrutna explosionen från tidigare åter började byggas upp. Denna gång fortsatte dock den sköna ända fram och det sista hon var medveten om var känslan av att bli puttad över kanten till en njutning hon aldrig tidigare upplevt.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Andarnas hus II Kap 4-6 | Gruppsex | 3.0 | 6/9-21 |
| Andarnas hus II | Heterosex | 3.5 | 22/10-19 |
Gillar den här typen av lite skruvade historier. Och det blir inte sämre av att de är så sexiga.
Så nu är det bara utlösningen... f'låt upplösningen... kvar.