Björn och Karin, en cuckolding-novell del 9
Författare: bjorn_karin Datum: 2021-09-06 09:06:01
Läst:
3 110 gånger
Betyg: 3.3 (8 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Kapitel 9
”…och nu ska vi se om vi får igång Powerpoint- presentationen, jag ska bara…”
Karin suckade inombords och såg sig omkring i lokalen. Herregud, hennes kollegor verkade faktiskt leva med sig i det här. Hon bytte ställning där hon satt och försökte sträcka på sig och se lika nyfiken ut som de gjorde, men hon kunde inte för sitt liv uppbåda något engagemang i vad de behövde gå igenom.
Den för henne helt okända människan framme vid whiteboard- tavlan fortsatte mumla något och lyckades till sist stöka fram rätt bildspel. Han började prata om något med förväntad produktionstakt och hon dog inombords igen. Hon klistrade på sig sitt bästa leende och nickade uppmuntrande, som om hon var lycklig över att titta på hans grafer och bilder.
Efter någon minut kunde hon inte följa med längre och smög ned blicken till sin mobiltelefon. Hon hade sett rätt i ögonvrån, och funderade nu på om hon vågade läsa Peters meddelande. Hon såg sig fort om och insåg att kollegorna också slutat lyssna. Nej, nu var nog inte rätt tillfälle. Hon bytte ställning igen och försökte knipa ihop benen så mycket det gick, för tanken på Peter hade satt igång helt andra funderingar hos henne. Hon tvingade sig att titta upp.
”Jämför man då med föregående års produktionsplan ser vi att…”
Och sen var det plötsligt slut. Halvt var Karin medveten om att stolar sköts ut runt henne, att folk småpratade med varandra. Hon nickade lite för sig själv, som om hon funderade på någon fråga, och samlade ihop sitt tomma anteckningsblock och sin nedstängda dator.
”Karin?”
Hon såg upp och log mot sin chef. Jonas? Simon? Mats?
”Gunnar!” sa hon, alldeles för högt. Han såg på henne med en bekymrad min och nickade lite, för sig själv. Hon kunde föreställa sig hur han just tänkte att han fått bekräftat vilken dålig värvning hon var.
”Jag bara undrade” sa han istället, ”hur det var med dig? Du verkade lite… frånvarande? Globtechs presentation berör ju ändå ditt område”
”Ja, jo, jag… Lite disträ är jag kanske” Hon log mot honom, men leendet besvarades inte.
”Jag noterade detta”
”Ska sanningen fram” svarade hon, ”så har jag helt enkelt bara sovit dåligt.”
”Sovit dåligt” svarade han och nickade för sig själv. Så fick han den där bekymrade rynkan igen.
”Är det något…?”
”Nej” sa hon, log så stort hon kunde och tänkte samtidigt ’fuck it, gör det’. ”Tvärtom faktiskt” fortsatte hon och log så mystiskt och kvinnligt kokett hon kunde uppbåda.
”Jaså, jag… åh jaha ja…” Jonas-Simon-Gunnar rodnade plötsligt häftigt och började ivrigt stänga ned sin dator. ”Jaja, men så bra, men ok, ja till nästa gång så, ja…”
”Absolut Gunnar” svarade hon och gick ut ur mötesrummet, väl medveten om vad hans blick följde. ”Absolut!”
”Snuskgubbe” mumlade hon för sig själv innan hon gick iväg för att hämta en kopp dåligt kontors-kaffe. Väl på sin plats vågade hon ta upp telefonen och se vad Peter hade skrivit till henne.
’Ses ikväll’
Hon läste meddelandet och log för sig själv. Precis som vanligt. Ingen fråga, ingen om-du-vill-så-kanske-jag-vill- dans. Pang på, ta för sig bara. Säga vad man vill, tänkte Karin och tog en klunk kaffe, men fan vad du är hundra procent karl du.
’Tyvärr, men har dejt med maken ikväll’
Han svarade blixtsnabbt.
’Så? Låt honom vänta där och undra vart du tog vägen’
Karin fnissade till för sig själv. Tanken var erotiskt tilltalande, men samtidigt helt befängd. Skulle sanningen fram var hon riktigt laddad för ikväll, oavsett hur mycket hon såg fram emot att träffa Peter igen. Björn kanske oroade sig, men hon visste att det de gjort hittills hade stärkt deras band.
’Kommer inte hända. Än i alla fall :) Du får hålla dig till i morgon’
’Då får du ordna en fin bild åt mig. Förväntar mig en inom 10’
Karin log för sig själv igen och skakade på huvudet. Samtidigt hade Peters meddelanden satt igång ett pirrande i henne. Som vanligt.
Hon betraktade sin dator och funderade på rapporten hon behövde skriva. Som hon borde ha börjat med i förrgår, faktiskt. Men det där härliga suget i magen sa något annat. Hon såg sig om igen, och övertygad om att ingen såg knäppte hon fort upp några knappar i blusen. Med dunkande hjärta skickade hon iväg bilden.
*
Karin suckade belåtet när hon kom ut ur konsertlokalen. Runt henne strömmade hundratals andra människor ut i den friska luften, fortfarande med ljudet av spelningen ringande i öronen och lika glada som hon att få andas frisk luft. Människorna runt henne stimmade och stojade och pratade om vad de just upplevt tillsammans.
Hon tog några steg åt sidan och ställde sig och väntade på Björn, samtidigt som hon fortsatte betrakta människorna runt sig. Hon tänkte på hur mycket bättre hon och Björn blivit på att vara ihop, vara tillsammans, vara gifta. Kanske inte på det mest traditionella av sätt, men förutom det hade de börjat umgås igen, göra saker ihop. Hon märkte att hon själv ansträngde sig mycket mer, engagerade sig. Både för att skapa en motvikt till det andra de gjorde, och av ett genuint behov av att få förhållandet att fungera och blomma upp. Även Björn ansträngde sig mer, kom med förslag, planerade utekvällar, små överraskningar. Hon log för sig själv.
En några år äldre man gick förbi henne och tittade ytterst oblygt på hennes urringning. Han påminde henne om Jonas-Gunnar-Mats. Hon tänkte först vända sig bort men kom sen på sig själv med att han lika gärna kunde få titta. Hon gillade att känna sig sexig. Hon såg på sig själv och tyckte om vad hon såg. Hon var sexig. Om tio-femton år skulle åldern ha tagit ut sin rätt, men här och nu kunde hon njuta av att vara tillräckligt ung för att betraktas som sexig, och tillräckligt gammal för att ha råd att köpa de kläder hon verkligen ville ha.
Så kom Björn gående, och hon gjorde samma betraktelse där. Han hade förändrats - förstås - men var minst lika snygg som första gången hon såg honom. Snyggare. Nu var han en ung man, en karl, bredaxlad och lång. Hon log mot honom när han såg henne och de gick hand i hand ut till bilen.
Hon tänkte på att det var svårt att tro att de var samma par nu, som när de lekte sin sexuella lek. Det skulle vara omöjligt för andra att gissa, och var ibland nästan svårt för henne att tro på också. Men hon gillade att de hade den hemligheten. Snart skulle de vara i den där sexuella bubblan; idag var de som vilket par som helst.
”Nu då?” frågade Björn samtidigt som hon knäppte fast bältet. ”Ska vi hemåt?”
Hon gäspade demonstrativt.
”Jag antar det” skrattade han till och de rullade ut från parkeringen. De körde vidare några minuter i tystnad, innan Björn skrattade till och nickade upp mot krönet till höger.
”Kommer du ihåg…” mumlade han och gav henne en road blick. Och det var klart att hon gjorde. Där hade de knullat en av de första gångerna, som ett amerikanskt tonårspar på film. Då på tillfälligt besök i storstan. Obekvämt och konstigt i baksätet till hans urgamla Volvo. Men ändå oerhört romantiskt. Hon log stort mot honom.
”Klart jag gör”
Karin funderade ett ögonblick, kände efter. Jodå. Hon sträckte ut en hand och la den på hans lår.
”Kör upp dit” sa hon. På Björns leende förstod hon att han tänkte samma som hon. Hennes grepp om hans lår hårdnade och hon lät handen glida upp mot hans skrev.
En stund senare låg hon obekvämt i baksätet på bilen med Björn tungt över henne. Han andades upphetsat i hennes öra och hon kände hur han tog sats för att tränga in i henne igen. Karin andades tungt och njöt av känslan av hur hans kuk gled in i henne. En flyktig sekund tillät hon sig att notera hur mycket skönare Peter var, men sen sköt hon bort tanken och njöt av det Björn kunde ge henne. För total njutning hade hon Peter. Det här var mer, det här var en kärleksakt.
Hon vred lite på höfterna så att han kunde komma in lite djupare i henne och stönade till när han gjorde just det. Björn stönade högt och stötvis i hennes öra samtidigt som han då och då kysste hennes hals. Hon märkte hur han ökade takten, så gott det nu gick i det trånga baksätet. Han höll aldrig ut så länge, hennes Björn, och den senaste tiden tyckte hon att det gick ännu fortare än tidigare.
”Mmm” stönade hon mot honom. ”Säg till när… ååh… säg till när du är nära vännen.”
Han nickade stelt mot hennes hals och stönade till igen. Hon märkte på honom att han snart var där. Karin kysste hans hals och strök honom över ryggen. Han stannade upp för ett ögonblick, fortfarande med kuken i henne.
”Nnnnn…” fick han ur sig. ”Så … så nära” Han började jucka in i henne igen men hon gled upp lite i sätet och fångade hans kuk i sin hand. Hon runkade honom intensivt och han var så nära att han inte hann avbryta henne. Han gav till ett förvånat utrop som snabbt övergick i ett högt utdraget stönande när hans kuk ryckte till och han sprutade över hennes mage. Han sjönk ihop över henne och hon kysste hans hals igen.
”Jag älskar dig” viskade hon i hans öra.
Efteråt låg hon i hans famn i baksätet och pustade ut. Hon sträckte på sig och öppnade bilfönstret så att den klara och kalla nattluften kom in. Björn låg med ett lyckligt leende och tittade på henne. De delade en stunds tystnad på det eftertänksamma och rofyllda sätt som man ibland gör efter sex. Karin låg och tittade ut på utsikten och kände Björns hjärta slå i hans bröstkorg. Hon log för sig själv. Efter några minuter sträckte hon på sig och började dra på sig sin BH.
”Nästan som förr” log hon åt honom.
”Bättre än förr.”
Hon tystnade och nickade till svar. Ja, tänkte hon, det var det verkligen.
Karin hade bestämt sig för att varken tänka på eller prata om Peter eller deras nya relation idag, att låta det vara en kväll som bara handlade om henne och Björn. Därför förvånade hans nästa ord henne.
”Har du gjort något sånt här med… med honom?”
Hon fnittrade förvånat till.
”Sånt här?”
”Ja?” Björn såg plötsligt lite sådär bortkommen och osäker ut och började lite disträ dra på sig sina jeans. Karin sträckte sig fram och rufsade honom i håret.
”Om sånt här innebär bilsex, så nej, vi har inte gjort något sånt här.”
”Hm.”
Lät han besviken? Nej. Karin kände efter; det kunde han inte gärna vara väl. Så djupt ned i cuckold-träsket hade han absolut inte sjunkit ännu. Hon log mot honom och gled närmare honom där i baksätet och gav honom en puss.
”Varför undrar du? Skulle du vilja att vi gjorde något sånt här?”
”Bara nyfiken” mumlade han fram.
”Ok. Du får gärna fråga förstås, jag tycker om när du gör det.”
”Ok”
Hon avvaktade lite och funderade på om han hade något mer att komma med. Hon skulle precis sträcka på sig när han förde ned en hand mot hennes fitta och strök henne över venusberget.
”Jag gillar verkligen din nya frisyr” sa han med en guttural röst som bevisade för henne att han verkligen menade vad han sa. Hon fnissade till och mumlade ett ”tack”.
Hon hade inte trott att hon skulle gilla sin ’nya frisyr’, inte alls. Men skulle sanningen fram kände hon sig sexig, och hon gillade själv känslan av sin egen fitta under hennes fingrar. Så slät. Nu var Björns fingrar där och rörde vid henne. Hon gnydde till av vällust och funderade just på om han ville igen när han drog fingrarna åt sig, som om hon plötsligt blivit glödande het. Han mumlade något och tittade ut genom fönstret.
Karin ryckte mentalt på axlarna åt hans humörsvängningar och bestämde sig för att överge samtalsämnet. Efter att ha fått på sig sina kläder öppnade hon bildörren och gled ut i nattluften. Björn kom efter henne och de stod där och tittade ut över stadens ljus.
”Fint” sa hon och tog hans hand, kände hur hennes små fingrar försvann i hans stora näve. Det var kallt och hon kunde känna hur hans kroppsvärme strålade ut från honom. Hon var glad att de fått den här kvällen ihop, kunde känna hur de kom varandra närmare. Hon vågade långsamt börja tro på att det här faktiskt skulle fungera på riktigt.
Fler noveller av samma författare
