Insikter från döda poeters sällskap

---

---

När du tror att hela sanningen om livet, du och andra lever. Öppnas ständigt nya okända fack.
så när jag nu här ser - är det som en enda lång koridor, jag kanske rent av är i ett skåp med massa tjusiga löndörrar med låda på baksidan typ.

för vi vill - se va vad vi vill se - see vad alla andra talar om. Men det- är upp till varo och än och upptäcka vad som står till buds.

Jag jävlar i min själ. det finns mycket mer - det finns många turer, känslor - kalla och varma - holistiska rörelser i ett snurrande vattenglas.

Så har du någonsin tvivlat, någonsin trott att jävlen spelar ett spratt - så är det fortfarande bara halva självaste halvsanningen. Och nu när fan blivt gammal är det dags för honom att känna efter under ytan, lite mer, lite mer , lite mer.

Så när han vinglar hem efter dessa glas, börjar han fundera över vad han ser är bara en vas. Röd Svarta blommor som inte betyder någonting - i ren romantik - och när jag vandrar förbi dramaten har han redan varit där - för i en papperskorg jag ser; hans kärlek är då ej besvarad, kanske av också död förklarad,

-
vi beskriver tiden som sekunder per minut - men egentligen sitter klockan i dig själv.

Så när generation för generation bestämmer sig för att vila i din famn är det kört är det kört. Var skall ljuset tändas för vår fan så att livet för oss blir typ lite enkare över allt. Att mysstag och liv kan sprudla igen så att vi kan åter fila gud på nollans sandpapper.

Så medans du själv blir gråhårig är det tid att på riktigt förstå vad sex och speciellt kärlek är allt är om. Ett nedarans gissande, och det mesta är fel. När nu munken i dig funkar loss skall du en dag se - att när barnet ligger och sussar i din famn står egentligen tiden still, spelar det ingen roll vem du älskar med, för hon älskar dig lika mycket iallfall, fast bara lite mer och lite mer och mer och mer.

Sen är du mamma, sen är du mormor, pappa, älskade sötaste snällaste farsha, och sen om du frågar dina barn, kanske de har falska minnen jag vet ej, men på riktigt - verkar de känna - att det finns mer det finns mer det finns mer. För själen i oss vandrar runt som i ett surrande vattenglas.

Så gråkäpp har verkar det som en framtid även om ytan är hård för livet är evigt och makten din, så står det i biblen ja fanken i min lönolåda. Så nu skall jag gå ut och stänga min dörr jag älskar er alla ville bara säga det, att tänk efter om du tänkt alla möjligheter. Tala och känn på alla möjligheter. Ditt futtiga andliga liv behöver fanken vatten annars dör det innefrån (dörr Smäll) slut.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Insikter från döda poeters sällskap	Första gången	3.5	6/11-04

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.