Att smiska sambons lillasyster (del 1)
– Kan du förklara filosofen Kants kategoriska imperativ för mig Josefin?
Den lilla blonda flickan pustade tungt och utstötte ett teatraliskt ”jag orkar inte mer”. Sedan lyfte hon händerna demonstrativt mot skyn och kastade sig bakåt i sängen.
Vi hade redan hållit på i två timmar och började båda bli trötta. Josefin var nyss fyllda 18 år och min sambos lillasyster. Hon läste sista året på gymnasiet och jag försökte hjälpa henne med en tenta om litteraturhistoria och filosofi på 1700-talet.
Jag läste högt förklaringen i läroboken för henne: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”.
– Vad betyder det Josefin, kom igen nu?
– Jag vet inte. Vad är en maxin?
– Maxim. Jag betonade m:et och fortsatte. Det betyder ungefär visdomsord. I Kants fall var det en fråga om en etisk regel. Hans bild av den högsta moralen var att bara göra saker du på ett ärligt sätt kan argumentera för borde gälla alla.
– Bra, då behöver vi inte fortsätta med det här, filosofi borde förbjudas, svarade Josefin trumpet.
Josefin var egentligen en mönsterstudent. Intelligent, ambitiös och fattade snabbt. Men just nu var både hon och jag trötta.
– Ska vi ta en paus? frågade jag lite mer irriterat än jag först tänkt.
– Nej vi fortsätter lite till, jag måste fan lära mig det här, svarade hon surt och bläddrade till nästa sida i läroboken.
Lägenheten var tom så när som på mig och Josefin. Min sambo, som var tio år äldre än sin lillasyster, var iväg på konferens hela veckan.
Jag hade pluggat en kurs i filosofi direkt efter gymnasiet, men det var över 15 år sedan och jag var relativt rostig. Jag hade ändå svarat ja när min sambo frågade om jag ville hjälpa Josefin några kvällar under veckan. Faktum var att att jag nästan varit lite för villig. Jag tyckte om Josefin och jag tyckte om att vara den som som hon kunde vända sig till. Nån slags storebrorsfigur eller kanske mentor.
Om jag ska vara helt ärlig tyckte jag också om att titta på henne. Hon var mycket söt. Blond, blåögd och ett bländande tonårsleende som kunde smälta vilken man som helst. Och det var något hon visste att utnyttja.
– Tack för att du gör det här med mig, sa Josefin och tittade upp mot mig från där hon låg i sängen. Jag vet att jag kan vara jobbig ibland.
Hennes långa hår låg utspritt som en gloria kring ansiktet och hon log sött mot mig.
– Jag tycker om att hänga med dig, även om du är jobbig ibland, svarade jag och kände mig samtidigt manipulerad.
Josefin tittade först fundersamt på mig innan hon åter brast ut i ett leende.
– Du kan vara jobbig din gamle farbror, sa hon och slängde plötsligt en kudde i ansiktet på mig.
Under veckan som gått hade vi båda slappnat av mer och mer med varandra. Vi hade aldrig förut umgåtts så här intensivt och jag märkte mer och mer hur jag faktiskt trivdes i hennes sällskap.
Vi hade börjat utveckla någon form av egen jargong och internhumor, mest cirkulerande kring att hon var en oregerlig tonåring och att jag var en föråldrad tråkmåns.
Plugget hade i huvudsak gått bra och stadigt framåt. Det hade dock blivit lite pinsamt när vi kommit till författaren och filosofen Marquise de Sade, mest känd som ursprunget till ordet Sadism. De kan tyckas lite märkligt att ta upp hans kontroversiella sexskildringar i en gymnasiekurs i filosofi, men jag antar att deras manlige lärare i 60-årsåldern fann någon slags pervers njutning i det.
Jag kunde dock inte låta bli att le för mig själv av en rodnande Josefin som försökte sammanfatta Sades mest kända verk, Justine, som handlar om en ung flicka som utsätts för diverse förnedringar av äldre män.
Jag läste själv boken i 20-årsåldern och måste säga att den var alldeles för grov för mig. Jag kan absolut tända på att ge smisk till en villig rumpa och ett visst mått av dominans i sänghalmen. Men jag blev direkt avtänd av Sades beskrivningar av tvång utan samtycke.
Min nuvarande sambo, Josefins storasyster, var dock inte alls intresserad av sådana utsvävningar och den sidan av mig hade levt en slumrande tillvaro de fem år vi nu varit tillsammans.
Den här eftermiddagen, som började övergå i kväll, fortsatte vi dock att traggla Emanuel Kants filosofiska teorier och jag märkte hur Josefin blev mindre och mindre fokuserad. Jag var trött och när hon för andra gången på kort tid började pilla med mobilen brast för mig.
– Varför ska jag vara här egentligen om du inte lyssnar. Nu för du fan i mig ta och skärpa dig Josefin.
Jag ångrade mig direkt efter de hårda orden och trodde först att Josefin skulle börja gråta när hon satt helt tyst framför mig på sängen. Sedan såg jag något trotsigt i hennes blick, som att hon bestämt sig för att inte vika ner sig.
– Vad händer annars gubbjävel. Ska du ge mig smisk som den där Sage?
– Sade, heter han. Och jag kanske borde göra det så du börjar lyssna på vad jag säger, svarade jag och tittade hårt in i Josefins blåa ögon.
Jag tyckte att jag för en sekund såg ett snett leende i hennes mungipa. Sedan rodnade hon och vände bort blicken.
– Gör det då. Jag kanske behöver uppfostras, sa hon. Hennes röst var svagare nu och hade förlorat det mesta av sin trots.
– Det kanske är precis vad du behöver, svarade jag. Kom hit och lägg dig över mitt knä så ska jag lära dig att veta hut.
Jag klappade lätt på mitt knä och såg uppfodrande mot henne.
När man ser tillbaka på ett händelseförlopp består det ofta av gråskalor. Det ena flyter samman med det andra likt en trög ström av repliker i en suddig pjäs. Men just här är mina minnen knivskarpa. Det var vid precis det här ögonblicket vi båda gick över gränsen. Vi valde det, men det var kanske också oundvikligt.
Jag satt lutad mot väggen på sängens ena kortsida med bena sträckta ut över madrassen. Jag förväntade mig att hon skulle ge vika och skämta bort det hela. Men i stället började hon långsamt, på alla fyra, krypa fram mot mig i sängen.
Hon tittade ner i madrassen och mötte inte min blick när hon kröp upp över mina ben och la sig till rätta med rumpan över mitt knä. Hon vickade retsamt på rumpan och viskade:
– Kom igen då gubbe. Smiska mig om du vågar.
Jag slogs plötsligt av situationens absurditet. Jag, 35 år gammal, satt här i sängen jag delade med min sambo. Rakt framför ansiktet hade jag hennes 18-åriga lillasysters rumpa vickandes framför mina ögon. Det var en fin rumpa, och jag ska erkänna att jag lagt märke till den tidigare. Som nästan alla 18-åringar nu för tiden gick Josefin regelbundet till gymmet. De mörka sporttajtsen smet åt som ett andra skinn över hennes fasta runda tonårsskinkor där hon låg över mitt knä.
Jag kände hur hennes varma lilla kropp darrade när hon la sig tillrätta över mig. Hon spelade tuff men jag visste att det här egentligen var på allvar. Jag kände också hur jag ofrivilligt började växa i jeansen.
”Klatch”
Jag kände hur hon ryckte till när min öppna handflata plötsligt och hårt träffade hennes vänstra skinka. Hon undslapp ett kvävt stön,
– Jag trodde inte att du skulle våga, viskade hon överraskat.
– Det där var det första slaget, svarade jag kort. Jag vill att du räknar dem för mig. Tio slag borde få dig att skärpa till dig. Förstår du?
Hennes röst lät annorlunda och undergiven när hon svarade:
– Jag förstår.
Det andra slaget träffade hennes högerskinka. Hon ryckte till igen och sa med lite starkare röst
– Två.
– Duktig flicka, sa jag. Du lär dig ju.
Hon stirrade fortfarande ner i sägen där hon låg framför mig. Jag strök undan en test blont hår från hennes ansikte och såg att hennes ögon hade tårats.
– Gör det ont, frågade jag oroligt, vi kan sluta, det här blev nog lite fel.
– Det gör lite ont, svarade hon tyst och tog en paus innan hon fortsatte: Men jag tror jag har förtjänat det så olydig som jag har varit. Jag borde nog ha smisk direkt bara rumpan.
Utan att jag hann protestera lyfte hon lätt på höfterna och hasade ner sina träningstajts till låren. Hennes vita skinkor blottades för mig, endast dolda av ett par rosa stringtrosor i spets.
– Så där ja, nu kommer du åt bättre.
Om det inte hade skett tidigare var nu all form av rationaliserande kring vad vi höll på med borta. Det här var nu något sexuellt, både för mig och för henne.
– Duktig flicka, sa jag. Fortsätt nu att räkna för mig.
Slag tre till sex lät jag falla i rask takt, omväxlade mot de oemotståndligt vackra vita skinkorna framför mitt ansikte. Josefin räknade lydigt med i slagen.
Jag kände samtidigt hur hon började gnida sig mot mitt stånd i byxorna, hon var kåt nu, det var uppenbart. Jag fortsatte att smiska henne i ett lugnare tempo. Hårda tydliga slag mot hennes vita skinkor. När hon till sist hade räknat till tio lät jag mina fingrar stryka över de röda brännande märken som handen lämnat efter sig mot hennes rumpa.
– Duktig flicka, viskade jag samtidigt som jag lät fingrarna vandra neråt mot det rosa trostyget.
Jag såg att det hade bildats en mörk fläck på hennes trosa. När när jag lät handen stryka över Josefins fitta kände jag hur våt hon var genom tyget. Josefin stönade lätt och tryckte sig mot min hand.
– Vill du ha en belöning för att du var så duktig och tog emot ditt straff, viskade jag samtidigt som jag lät ett finger glida in innanför troskanten och smeka hennes hala blygdläppar.
– Ja tack gärna, det har jag nog förtjänat, fnissade Josefin.
– Ta av dig trosorna och lägg dig på rygg, beordrade jag.
– Ja magistern, svarade hon och drog snabbt av sig det sista av tajtsen längst hennes ben och sedan också trosorna.
Hon la sig tillrätta i sängen med huvet mot en kudde och såg mig för första gången i ögonen sen hon lagt sig över mitt knä.
Jag blev nästan golvad av hennes blick. Håret var rufsigt efter att hon pressat ansiktet ner i täcket. Hennes blå ögon såg på mig bedjande. Som om det hela inte var en lögn och ett svek mot min sambo och hennes älskade syster. Som om hon var min och som om jag var det enda som existerade för henne. Och som om hon just då, den här stunden, var det enda som existerade för mig.
Hon hade forfarande sitt linne på sig men var nu bar på underkroppen. Hon var helt rakad, som unga tjejer väl ofta är idag, och hon hennes smala vita tonårskropp var outsägligt vacker.
– Vad får jag för belöning, frågade hon leende?
– Det får du se, svarade jag och lutade mig fram över henne.
Jag kunde inte vänta längre utan var tvungen att få smaka på henne. Jag särade hennes ben och lät mina fuktiga läppar försiktigt närma sig hennes underliv. Jag kände hur hon rös till när min tunga snuddade vid hennes våta blygdläppar och började utforska den rakade fittan.
Jag lät ett finger glida in i henne samtidigt som jag lät läpparna och tungan fokusera på hennes svullna klitoris. Hon rörde höfterna rytmiskt i takt med att jag började knulla hennes fitta med först ett finger, sedan två.
– Fortsätt, snälla, fortsätt, stönade hon.
Jag slickade och sög på henne mer intensivt och märkte att hon redan var på väg. Hela Josefins smala kropp spändes plötsligt, samtidigt som hon tog ett tag i mitt hår och tryckte mitt ansikte hårdare mot sin klitoris.
– Jag kommer nu, fick hon fram i ett halvkvävt stön.
Jag kände hur hennes fitta krampade mot mina fingrar som var djupt begravda i hennes inre. Jag slickade och sög henne genom orgasmen innan hon till sist slappnade av.
Hon andades tungt när hon tog tag i mitt huvud och markerade att hon ville att jag skulle komma upp till henne. Jag kröp upp i sängen och la mig intill hennes utmattade kropp med mitt ansikte tätt emot hennes.
Hon såg in i mina ögon och viskade.
– Tack för belöningen. Det var den bästa belöning jag någonsin fått.
Jag tänkte en sekund på det absurda i att jag just slickat hennes fitta men att vi fortfarande aldrig ens kyssts. Sedan lutade hon ansiktet framåt och lät sina läppar förenas med mina.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Tror nog att det är många som vill bli "bestraffade" fast de kanske inte vågar erkänna det...
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Riktigt skön. Ska bli spännande att läsa fortsättningen.