Mangoplantor

---

---

Vi hade i alla fall växterna gemensamt. Jag hade frågat runt lite på internetforum om automatisk bevattning för att få mina tropiska plantor att överleva när jag reser så mycket. Marie som forskade i sånt på SLU svarade. Jag följde hennes rekommendationer och efter det hade vi lite kontakt om hur det gick för mina mangoplantor och jag skickade lite bilder på hur de växte under en växtlampa i hallen till lägenhet i Stockholm. Med tiden kom vi in på andra ämnen och det visade sig att hon låg i en segdragen separation men en kille som hon varit tillsammans med sen dom var 16. Det blev som att vara tillsammans med en kompis som hon sa. Och jag kunde inte låta bli att se parallellerna till min egen situation och berättade om mitt nyligen avslutade förhållande där det luften sakta gått ur, egentligen mest på grund av ett inte existerande sexliv, men inte bara det. Det var så tråkigt att köksklockan stannade när vi hade sex.
-Vad var det som var så väldigt trist att du gjorde slut bara för det?
-Tja det gjorde så ont för henne hela tiden så jag fick vara så försiktig hela tiden?
-Kunde du inte vara lite försiktig då? Varför måste det vara så dåligt?
Och då berättade jag. Och hon förstod så klart inte. Så jag förklarade mer och hon verkade helt förskräckt, som att jag kom från en annan planet. Men I nån sorts fascination frågade hon vidare och så höll vi på en ganska lång tid till vi kom överens om att hon nog borde se hur det går för mina Mangoplantor som nu växt sig till mindre träd.
Vi träffades på perrongen på Stockholms centralstation och hon var påtagligt nervös. Hon petade lockarna bakom örat och hon hade en mossgrön oknäppt kavaj och en tvärrandig T-shirt under. Man kunde se att hon klätt upp sig lite men också att hon egentligen aldrig klädde upp sig. Kort sagt vad man kan förvänta sig av en doktorand på SLU och jag tyckte om det. Hon var kortare än jag. Mitt hår var som det alltid är rufsigt men jag hade i alla fall en skjorta även om den kanske inte var helt nystruken. Och tennisskor till det men man kan komma undan med ganska mycket i mitt yrke kan jag säga.
Vi kramades som vänner gör man jag höll henne kanske något närmre och jag kanske hade mitt ben något längre fram mellan hennes knän men inte mer än så. Vi gick på La Brasas och åt tapas och jag fick med nöd även med ett par icke vegetariska. Vi var nog oss båda avslappnade och vi kände ju varandra ganska bra från samtalen på nätet även om vi aldrig setts. Vi uppförde oss som vuxna och pratade om hennes tid i regnskogen på Borneo som hon doktorerat på och jag berättade lite om mitt jobb, eftersom alla alltid frågar. Och så det där numera ständiga om vem som betalar och vem som ringer efter taxi och så vidare. Jag lät bli att diskutera för att jag tänkte att det kanske var viktigt i en situation som denna även om jag som uppvuxen i ett matriarkalt kollektiv tar det som självklart med lika möjligheter och samma behandling men det stannar också där för mig.
-Är du säker på att du vill följa med hem?
-Ja, svarade hon efter en stunds tvekan. Vi tog en taxi hem och satt tysta och jag såg på henne som om jag försökte se igenom hennes kläder. Vi andades tungt. Jag har inget minne av att vi
Min övernattningslägenhet är en ganska liten och anspråkslös historia på gröna linjen söderut men den har trägolv och en stor lummig samling växter i hallen. Vi stannade i trapphuset utanför lägenhetsdörren och jag sa:
-Ja du vet ju vad som krävs för att få komma in?
- Nej betyder ja och stopp betyder nej. I övrigt.. <hon tvekade> skulle du få göra vad du vill hela helgen.
- och så skulle du visa fittan här i trapphuset, det är också ett krav, annars går det ju förstås inte. Jag sa det inte strängt utan kamratligt och utan uppfordran. Hon måste välja själv. Hon sneglade mot trapphusporten. Hon blossade upp så sött rött i ansiktet att jag tänkte, herregud ska vi verkligen göra det här? Marie öppnade gylfen på jeansen och tryckte ner ett par vita trosor. Hon var rakad men det var också allt jag såg.
-Jag ser ju ingenting, Det här går inte, sa jag och skulle precis ge upp, när hon sa vänta och drog ner jeansen till knäna och sedan trosorna med. Jag stod, med mitt rufsiga hår och ganska slappa kostymbyxor utan skärp, och tittade på hela Marie. Studerade varenda del av hennes kropp. Hon hade trosorna nere vid knäna och genom portens glaspaneler kunde vem som helst som råkar passera se henne. Jag bad henne att sära på benen och hon gjorde så gott hon kunde.
- OK sa jag och hon drog snabbt upp byxorna och knäppte mycket omsorgsfullt skärpet medan hon tittade trotsigt och självsäkert på mitt sneda leende ansikte. Jag öppnade ytterdörren på vid gavel, satte äggklockan som stod strategiskt placerad på hatthyllan på exakt 60 sekunder och sa varsågod. Hon steg in och kastade ett flyktigt öga på de omtalade plantorna och släppte ner väskan i golvet. Från klockan hördes ett första tick. Smack! Örfilen fick hennes ansikte att flyga åt höger och hon fick parera för att inte tappa balansen. Lockarna for runt i ansiktet. Ögonen blev fuktiga och trots allt verkade hon förvånad.
-Sista chansen, sa jag och tittade för första gången hårt på henne med varenda muskel spänd. Kör på mumlade hon tyst och då gjorde jag det.
Jag hade för ett par veckor sedan lite kaxigt skrivit att jag kunde vara inne i henne inom 60 sekunder från att hon kom innanför dörren. Det hade hon inte trott ett dugg på och så hade vi bestämt att prova. Jag knuffade henne in genom öppningen till vardagsrummet men sparkade tillbaka med en våldsam spark mot magen som gjorde väldigt ont men jag fick tag på foten och höll den högt och tryckte på och fällde krokben för den andra precis som man gjorde när man bråkade med klasskamraterna på rasterna i mellanstadiet. Marie hade tydligen varit mer ordentlig och for med rumpan i golvet. Jag kastade mig fram men fick en sliten Converse på käken som styrde mig in i en blomkruka som sprack och spydde ut sin jord över golvet.
50 sekunder. Jag slängde en matta över de dödliga sprattlande benen och kom förbi och fick tag i bältet och lyfte helt enkelt upp henne upp och ner. Jag trasslade upp bältet som så omsorgsfullt knäppts och knutits, fick upp gylfen och ryckte kraftigt i byxorna så att de drogs upp till fotlederna.
30 sekunder kvar. Jag kände att jag var hård och kåt och kuken var nästan i vägen när jag slogs. Det inte skulle falla på det i alla fall om hon nu inte får in en riktig pungspark. Hon skrek skräckslaget till och höll sig fast i soffan medan jag drog henne och dessutom hela soffan för den delen genom rummet när jag drog av henne ena skon och fick med byxbenet också. Alltså grundförutsättningen för att komma in i Marie.
20 sekunder. Trosorna fortfarande på och ena byxbenet med sko och allt. Det kommer aldrig att gå väste hon och flinade trotsigt. Jag var svettig och andfådd men inte särskilt trött. Det värsta är avklarat. Det ska nog gå. Hon höll ihop benen bra men jag slog bort dem åt sidan och fick en arm runt midjan och slängde henne ner i soffan. Så kunde jag stå och med full kraft trycka isär hennes ben medan hon pucklade på mitt ansikte med nävarna. Jag kom in och tryckte isär med låren. Hon var stark men jag var starkare. Det här kommer bli blåmärken tänkte jag. Vi hade kommit överens om att blåmärken på insidan av hennes lår skulle vara ett bra kvitto på dels att jag hade gjort det ordentligt men också på att hon också gjort vad hon kunnat. Lite väl vildsint kanske och säkert resultat av den självförsvarskurs som bidragit till den kaxiga attityden.
15 sekunder. Jag kan trycka mig mot könet nu och Marie börjar nog inse att det är en tidsfråga. Jag håller handlederna hårt och kan greppa dem i en hand en kort sekund, tillräckligt länge för att få fram kuken. Jag hade ju klätt mig lite smidigare när det kommer till den biten av uppenbara skäl. Hon var nedtryckt i soffan med huvudet mot ryggstödet och mig stående och trycker mig mot könet. Jag kan känna värmen mot mig nu. Hon försöker spänna hela kroppen rakt men som jag står kan jag lägga hela min tyngd och hela min kraft emot. Jag sliter trosorna till sidan, jag hinner inte dra av dem.
10 sekunder. Jag trycker min kuk mot den mjuka öppningen och känner att hon är våt. Det kommer att gå. Då Hon kastar sig plötsligt våldsamt åt sidan att jag kastas ut. På sidan är å andra sidan en ännu bättre position för mig att kontrollera henne. Jag lyfter hennes vänstra ben och kör in den i henne med all min kraft. Ända in i en stöt. Hon skriker till av smärtan som blir när man kör in den hårt ända in i en stöt. Detta faktum är en del av min njutning. Min kropp skjuter ut i en båge framåt med höfterna hårt spända och mitt ansikte slätas ut av välbehag.
Äggklockan ringer och jag är kvar i henne där hon ligger knycklad till en boll mot soffans ryggstöd. Det är ingen tvekan om vem som vann. Hon slappnar av och låter mig vara kvar i henne.
Felet var att jag var blöt, annars hade det aldrig gått.
Det tror jag är helt korrekt, flinar jag. Men det var nära, och du gjorde mig lite illa här och där.
Välförtjänt. Du hade tur med skon också. Den var inte knuten.
Jag drog mig ur men hon låg kvar med benen isär. Hon kollade på sina lår och de blodbristningar som sågs på dess insidor. Det kommer att bli blåmärken i morgon, sa jag. Duktig flicka. Hon såg inte helt ledsen ut över detta faktum.

Vinsten var att jag fick göra vad jag ville och jag ville ha henne slapp och ledlös. Som en fisk? Frågade hon och jag sa ja. Precis som en död fisk. Hon sjönk ihop i en hög och nästan rann ner från soffan. Jag lyfte upp den livlösa kroppen och lade den ner på schäslongen.

Jag tog av resterande kläder från kroppen och klädde av mig själv också. Jag gick runt i rummet och studerade henne. Jag placerade hennes ben så vitt isär som det gick och öppnade blygdläpparna så att hon låg så exponerad som möjligt ut mot vardagsrummet, öppningen mot köket, och köksfönstret där bakom. Jag kunde bekvämt se rakt in i Marie och jag tog mig god tid. Långsamt gick jag ut i köket, öppnade kylen och korkade upp en flaska vitt vin som jag hällde upp i två glas. Tillbaka i vardagsrummet betraktade jag henne noga och kontrollerade att hon inte rört på sig utan låg kvar i samma utsatta position. - Duktig flicka. Precis som en död fisk mumlade jag uppskattande. Jag ställde hennes vinglas på soffbordet. Hon tittade frågande upp men min blick tillbaka lämnade inga illusioner om att hon skulle få smaka innan jag var klar med mitt pris så hon föll livlös tillbaka igen. Jag smuttade på det kalla vinet lutad mot dörrkarmen och studerade henne noga. Höstsolens svaga strålar silade sig osäkert genom lönnens bladverk på gården utanför och fladdrade osäkert över Maries kropp. Jag var så kåt och jag var så hård att jag kände varenda liten ådra när jag sakta drog över den med handens grepp. Den kändes som ett urgammalt träd. Som en mahognyrot väldig och stark nog att bygga segelskepp av. Jag andades tungt.

Gick fram och kysste hennes hals och nacke. Hon låg som död och jag kan ta mig tid för allt jag vill. Trevade med fingertopparna upp mot örat, över kinden och till läpparna som var smala och vackert kvinnliga i formen. Ju lättare beröring desto mer känner man. Varje enskild nervcell skickar en elektrisk stöt som sköljer en varm våg genom hela kroppen. Det är fingrarna och inte ögonen som ser. De vandrar ner till hennes bröst och det slår mig så starkt hur olika våra kroppar är att ta på. Jag kan aldrig tröttna på den här känslan. Jag nuddar bröstvårtorna försiktigt med fingrarna och kände att de blev utspända av det fast hon var livlös. Märkligt tänkte jag. Det är väl nån biologisk reaktion som inte upphört än. Då hör jag att hon andas tyst.

Jag lyfte isär benen så mycket det gick. Nu är hon otroligt våt och jag behöver inte forcera mig in som när hon levde. Jag behöver inte kämpa mot muskler som försvarar sig. Jag vill komma in djupt. Hårda långsamma stötar. Håller fast den döda kroppen i höfterna så att den inte kan glida undan utan ta emot allt som kommer. Jag hör en starkare andhämtning nu och Hon biter sig i läppen. Hon försöker sitt bästa. Jag trycker ut de ledlösa benen ännu någon millimeter och justerar hennes bäcken så att jag kon komma ännu längre in. Jag ger henne all min kraft i stötar som ett ånglok och spänner kroppen som en fjäder. Då skriker kvinnokroppen plötsligt till som om den kom tillbaka från de döda. I smärta trycker hon händerna mot min bröstkorg och försöker åla undan som en sprattlande fisk. Jag reagerade direkt såklart och höll henne fast i halsen och gav ett par rejäla örfilar så att kinderna rodnades och håret stod på ända. Du ska ligga still väste jag och hon föll ihop igen. Jag kände mig som nån slags medeltida exorcist som drev djävulen ur nån stackars sate.
Testade efter det lite extra elakt hårt för att se om det skulle bli fler uppror. Hon lät mig göra vad jag ville och jag såg att det var för djupt för henne när jag fortsatte. Jag gillade när hon ansträngde sig för att göra mig till lags fast det gjorde ont. Hon bet sig i läppen men var i övrigt slapp och det fick jag väl acceptera då. Jag kanske var för snäll men jag försvann helt in i kroppens njutning till det var dags och drog mig ur och öppnade hennes mun och äntligen äntligen ville jag låta det komma. Det mesta kom i munnen i alla fall. Jag stängde hennes mun och sa -Vakna, du kan svälja nu. Hon öppnade ögonen och svalde, men en del hade kommit bredvid. Hon såg förundrat på mig, jag såg frågande tillbaka. En litet leende smög sig sakta fram i ansiktet fast hon försökte hålla det tillbaka. Det smittade och vi småskrattade när jag lade mig ner i sängen bredvid Marie.
-Hej du, sa jag.
-Hej du din galning, svarade hon. - Du är fan inte klok nån stans, det här måste vi prata om nån dag. Du skrämmer ju livet av mig och jag är ju ändå rätt tuff måste jag säga.
-Du är jättetuff, sa jag helt ärligt. Hon hade sagt det varmt och fint så det var ok. På det hela taget var det ju också en ganska normal reaktion. Det hade förmodligen varit mer oroande om hon betraktat det som en vanlig måndagskväll.
Hon fick sitt vinglas och vi pratade lågmält om hennes morsa som dricker för mycket och om min som förmodligen dricker alldeles för lite. Om våra barndomar och gymnasietiden. Vi var som nära vänner som inte känt varandra så länge. Vi pratade till framåt natten. Så kurade hon ihop sig på min arm och somnade snart. En droppe av mig rann sakta längs hennes hals och jag kände hur jag blev hård igen. Marie låg och sov och på insidan av hennes lår började man se ana vad som skulle utvecklas till blåmärken. Men vi hade ett avtal. Ett avtal med två dagar kvar.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Hornstull	Age play	3.4	13/1-20
Mangoplantor 2 Mina älskade grannar	Heterosex	4.0	29/11-19
Mangoplantor	Kinky	3.5	22/10-19

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.