Andarnas hus II

Författare: hem-fixii Datum: 2019-10-22 05:35:00

Kategori: Heterosex

Läst: 8 151 gånger

Betyg: 3.5 (3 röster)




Detta är en fortsättning på en novellserien ”Andarnas hus” som jag skrev för ca 10 år sedan under namn hem-fix. Den går att läsa fristående men det skadar inte att börja från början om man har tålamod.

Personer:
Eva (sambo med Nils)
Nils (sambo med Eva)
Lisa (kompis med Eva, andeintresserad)
Sara (medium, kompis med Lisa)
Tanya (medium från UK. Kompis med Sara)
Nicklas (KK med ??)
Per Nilsson (hemmansägare ande 1 gift med Lea)
Lea (ande 2 gift med Per)
Karl (Manlig ande 2)
Kvinnlig ande 2
Kvinnlig ande 3

Kap 1
Lisa gav ifrån sig en nöjd suck samtidigt som hennes kropp slappnade av. Hon hade just varit med om den senaste i den långa raden av sexupplevelser hon haft med de andar som bebodde det hus som hon sedan drygt ett år tillbaka hyrde av Eva och Nils. Huset hade Eva och Nils köpt, ursprungligen för att bo i själva. Dock hade de redan första dagen börjat uppleva märkliga saker. Osynliga händer, tungor och kukar som fyllde dem med en upphetsning som de aldrig tidigare upplevt.

Efter att ett medium konstaterat att huset var besatt av andar som smög sig på och försökte locka dem till sex hade de anlitat en andeutdrivare för att bli kvitt problemet. Eller problemet var egentligen inte rätt ord. De hade båda njutit av sexet med andarna och då ingen av dem var lagd åt det svartsjuka hållet tyckte de inledningsvis inte att det var något problem. Tvärtom gav det en extra krydda i tillvaron. Efter en tid hade de ändå insett att andarna var så pass ”krävande” att det hade gått ut över deras gemensamma sexliv. Utdrivarens taktik hade varit att dränera andarna på energi genom att locka dem till att försöka förföra henne utan att lyckas. Utdrivningen hade dock misslyckats eftersom utdrivaren inte hade kunnat motstå andarnas närmanden. Tillslut hade hon kvidande bett andarna om att knulla henne. Därför hade Nils och Eva anlitat hantverkare som rustat upp den gamla drängstugan på gårdsplanen och flyttat ut till den. Istället hade det blivit så att Lisa och Sara hyrde huset.

Det var fem andar som besatte huset. Två män och tre kvinnor. Ursprungligen hade dessa andar eller människor som de ju varit då, levt i början av 1800-talet. De hade dömts för kätteri och syndfullt leverne eftersom de inte levde enligt dåtidens normer om sex inom äktenskapet. Snarare var de ett slags svingerkollektiv där de haft mycket sex och med omväxlade partners inom gruppen. Straffet för deras leverne hade blivit att de bränts levande i huset. De hade dock inte fått själslig ro och lämnat jordelivet utan deras själar hade stannat kvar i det till stora delar helt nedbrända huset. Nästan ett halvt sekel senare hade resterna av det gamla huset rivits och ett nytt byggts på samma plats. Där hade de slagit sig ner. Sedan dess hade huset haft många ägare. Att som vuxen och husägare berätta att man trodde att ens hus var besatt av andar var tillräckligt prekärt. Att i nästa mening berätta att tron byggde på att de mer eller mindre regelbundet knullade, eller på annat sätt hade sex med dem var betydligt mycket värre.

Lisa låg nöjd kvar på soffan sedan hon känt att Per, den av andarna som var någon slags ledare för dem, dragit sig ur henne. Det ”normala” var att andarna drog sig tillbaka efter att akten var över men nu fick hon plötsligt en känsla av att Per fortfarande var kvar. Hon slog upp ögonen och såg att Per osäkert stod kvar vid hennes fötter. Han harklade sig.
-Jag skulle vilja prata med dig lite.
Det svindlade till för Lisa. Visserligen hade hon haft mer eller mindre daglig kontakt med de fem andarna det senaste året men det hade bara handlat om sex och de hade aldrig haft något intellektuellt, ja det var det ordet hon fann i sammanhanget, utbyte med dem. Att en av dem nu ville prata med henne tog på något sätt det hela till en annan nivå. Fåraktigt blev hon sittande och stirrade på Per.
-Vi behöver någonting nytt, sa Per efter vad Lisa i efterhand uppfattat som en stunds tvekan.
-Nytt?
-Ja. Du vet ju att vi får vår kraft från sex, det var därför vi förförde dig och de andra när ni kom hit. Problemet är att vi får mindre och mindre kraft av att ha sex med samma människor. Det vi får mest kraft av är förförelsen i inledningsfasen – speciellt när de vi förför försöker att motstå oss som det medium ni anlitade, gjorde.
-Skulle det hjälpa om vi bjöd in några andra som ni kan ha sex med?
-Nej egentligen inte, i alla fall inte särskilt mycket. Det är förförelsen som ger kraften. Att ha sex med nya människor men som känner till oss kommer fortfarande innebära att vi försvagas.
-Ni skulle alltså behöva några att förföra på samma sätt som ni förförde oss?
-Ja.
Lisa funderade lite innan hon sa till Per att hon var tvungen att tala med de andra.
-Kan jag kalla på er utan att vi har sex?
-Ja svarade Per. Än så länge är vi starka nog för det. Men gör det så lite som möjligt för ett sånt här samtal tar mycket av vår kraft.
-Ok, hur bråttom är det förresten? Hur mycket kraft har ni kvar?
-Det är inte kritiskt. Den kraft vi fick när vi förförde er gav en ordentlig boost och sexet med er ger fortfarande kraft men det räcker inte riktigt, vi tappar lite kraft för var dag
-Ok, vi får väl göra vad vi kan för att späda på mer medan vi funderar på en lösning, log Lisa just som Per upplöstes i tomma intet.

Lisa tog upp frågan med Sara direkt när hon kom hem någon halvtimme senare. Sara hade varit andemedium i flera år och var den av de två som kunde mest om hur den andespirituella världen fungerade. Hon hade dock ingen riktig idé vad de kunde göra. Därför bestämde hon sig för att ringa till Tanja, det medium som misslyckats med att driva ut dem något år tidigare, för att höra om hon hade några råd att ge.

När Lisa och Sara ytterligare några timmar senare satt runt det stora runda matbordet i drängstugan och åt middag med Eva o Nils berättade Lisa för dem om det Per berättat för henne tidigare på dagen. Eva och Nils blev först helt tysta innan Eva samlade sig och lättsinnigt sa:
-Tja vi får väl öppna en andebordell. De kan ju inte gärna sätta dit oss för koppleri med andar.
De andra stämde in i hennes skratt och nickade roat.
-Nej allvarligt talat sa Lisa. Jag och Sara har hunnit fundera en del på detta och Sara har också pratat med Tanja, hon som skulle hjälpa oss driva ut dem om ni minns, Lisa tittade på Sara som tog över.
Tanjas första tanke var att vi skulle låta det vara. På så sätt skulle vi ju bli kvitt dem, så som vi tänkte från början. Men då skulle de inte få frid utan fortfarande finnas kvar i huset. Bara för svaga för att visa sig.
-Det känns inte riktigt rätt, sa Nils. På något konstigt sätt känns det som vi är skyldiga dem att åtminstone kunna få frid.
De andra instämde hummande.
-Så vad gör vi, fortsatte Nils.
Tanja var inne på samma linje, sa Sara. Att vi skulle hjälpa dem att få frid.
-Hade hon någon idé om hur det skulle gå till?
-Ja men den är inte alldeles lätt att genomföra. Hon trodde nämligen att det bästa skulle vara om de fick förföra någon släkting – helst i rakt nedstigande led – till de som var delaktiga till att de brändes då i början av 1800-talet. Nils höjde på ögonbrynen en sekund innan han tycktes erinra sig något.
-Eva, visst har du gjort lite efterforskningar om de som var inblandande då?
-Ja en del.
-Och?
-Som ni väl alla minns, hette borgmästaren Ledkorona. Han var inte prost men väldigt kyrkligt lagd och i de dagböcker vi fann som han skrivit framstår han som drivande för det straff Per och de andra fick.
-Då behöver vi alltså hitta någon av hans barnbarns barnbarn eller vad det nu kan bli, fortsatte Nils.
-Tyvärr, Eva slog ut med händerna, han var barnlös så där lär vi nog inte ha någon framgång.
-Aj då det var ju synd. Hur är det med de övriga som var inblandade. Vet vi något om dom?
Nja egentligen inte mer än att prosten inte stod långt efter Ledkrona när det gällde att hetsa mot våra andar. Där kanske vi kan ha något. Jag tar mig en tur till biblioteket i morgon och ser om jag kan få fram några fler namn. Sen får jag väl ägna mig åt lite släktforskning för deras räkning.
 
Kap 2
Sara ligger på soffan och bläddrar i senaste numret av Andevärlden när hon känner en osynlig hand som smeker upp från smalbenet och in under kjolen. Hon ler och särar på benen för att ge handen utrymme. Handen passerar troskanten på det högra låret och glider vidare upp mot skötet. Hon trycker sig mot handen och gnyr till när de första signalerna från beröringen av hennes klitoris når hjärnan.
-Ta av dom, viskar hon rakt ut och lyfter stjärten från soffan för att hjälpa till.
Trosorna försvinner ner för benen och singlar snart genom luften och landar på andra sidan rummet. Sara lyfter armarna och drar av toppen innan hon faller tillbaka ner mot soffkuddarna. Hon känner hur något kryper upp mellan hennes ben och långsamt närmar sig skötet med munnen.
-Ja, viskar hon längtande och pressar upp underlivet i hopp om att fortare få känna en smekande tunga på sin fitta.
Just som tungan försiktigt vidrör blygdläpparna tränger en hög signal in i Saras medvetande. Hon ryckte till och vaknade med tidningen över ansiktet. Det tog en sekund innan hon förstod att hon somnat och drömt om ett hon blev förförd och att det var telefonen som kom emellan i drömmen. Hon tog telefonen från soffbordet och såg namnet Petra, på displayen. Hon blev glad. Petra hade hon inte pratat med på minst två år. Undrar vad hon kan vilja, tänkte Sara i samma stund som hon tryckte på svarsknappen.
-Hej Petra, svarade hon glatt.
-Hej, hur är det?
-Bra…
De fortsatte uppdatera varandra på allt som hänt sedan de sist pratat under nästan en halvtimme innan Petra tillslut kom till det verkliga skälet till att hon ringt.
-Jo du, jag har en fråga. Jag ska på en tredagars konferens till Vilköpinge i nästa vecka. Från början var det meningen att jag skulle ha sällskap med ett par kollegor och en av dem hade tillgång till ett sommarhus i närheten genom sina föräldrar. Nu har båda fått förhinder så jag kommer åka själv. Jag kan fortfarande bo i sommarhuset men det känns inte så tilltalande att bo där helt själv. Tror du att det finns någon chans att jag kan få sova hos dig ett par nätter?
-Ja men självklart, utbrast Sara spontant. Vi har ett extrarum som du gärna får låna.
-Vi?
-Ja det glömde jag säga. Jag delar ett hus med en tjejkompis, Lisa. Vi hyr det tillsammans.
-Jaha. Är hon också ”andepratare”, Sara kunde höra hur Petra log på andra sidan luren.
-Jag vet att du är skeptisk till min förmåga.
- Jag tror inte att du ljuger, det vet du. Jag tror bara att du har ovanlig förmåga att dra långtgående slutsatser i vissa sammanhang.
-Ja ja, jag vet. Det där har vi pratat om många gånger. Men nej, Lisa är inte ”andepratare”.
-Är det ok med henne att jag sover över då?
-Ja det är klart. Det är inga problem.
När de avslutat samtalet blev Sara sittande med luren i handen i några sekunder innan ett litet leende spred sig i hennes ansikte. Hon hade fått en idé.

Några timmar senare ringde Eva och meddelade att hon hade nyheter om det de talat om dagen innan och att hon och Nils tänkte titta över om någon timme.
-Ok, vår tur att bjuda på middag alltså, svarade Lisa.
När de kom hade Sara och Lisa förberett pasta Carbonara. De hade också öppnat en flaska rött trots att det var en vanlig torsdag.
Vad har du hittat?, frågade Sara så fort de satt sig och tagit för sig av maten.
-Jo, svarade Eva. Det verkar som vi har tur. Kanske i dubbel bemärkelse.
-Nu blir jag nyfiken på riktigt, Lisa såg med ens riktigt nyfiken ut.
-Enligt vad jag har fått fram är den nuvarande prosten i den församlingen som vårt område tillhör i rakt nedstigande led släkt med prosten som var inblandad i avrättningen av Per och de andra. Närmare bestämd är hon barnbarns barnbarn till honom, precis som Nis var inne på igår. Dessutom, fortsatte hon innan hon gjorde en konstpaus, är hon enligt ryktet ovanligt bokstavstroende, åtminstone med dagens mått mätt. Ogift och barnlös.
-Låter som en sann gammal nucka, kommenterade Nils.
-Nej det verkar inte så. Jag vet visserligen inte hur hon ser ut men hon är bara just över 30 år. Och sist men inte minst. Hon bor i prästgården vid Vilköpinge kyrka. Det är samma prästgård som då.
-Verkligen, det borde väl vara en fördel, Lisa tittade på Sara.
-Vet inte men det är tänkbart jag ska kolla upp det.
 
Kap 3
Petra och Sara hade satt sig i soffan med ett extra glas vin efter maten. Tiden hade flugit i väg sedan Petra, iklädd en för årstiden mycket passande elegant dräkt med tillhörande kjol, ringt på dörren nästan tre timmar tidigare. Visserligen var det flera år sedan de träffats senast men det hade gått lätt för dem att hitta tillbaka till den samtalston de haft på den tiden de umgåtts mer eller mindre dagligen.
-Du, för sjutton sa Sara. Det är en sak jag glömt. Jag behöver lämna dig i sticket en halvtimme eller så vid halv nio. Jag måste ha ett skypemöte med en kollega. Hon är i London på en konferens som håller på till åtta därför blev det en lite udda tid.
-Inga problem. Jag ska nog kunna roa mig själv den stunden, svarade Petra.
Det kommer du säkert kunna, tänkte Sara illmarigt noga med att inte med ansiktet avslöja vad hon tänkte. Visserligen var det sant att hon skulle ha ett skypemöte. Dock inte med en kollega utan med Tanja. Hon hade ägnat det senaste dygnet åt att hjälpa Sara med att ta reda på om och hur det skulle vara möjligt att flytta andrar från ett ställe till ett annat. Det är ju teorier som inte är så vitt spridda och därför svåra att finna. Visserligen finns ett flertal sidor på nätet men nästan allt är skräp så det gäller att kunna sortera. Samtalet hade kunnat vänta till i dagen därpå men Sara hade lagt tiden för att få ett riktigt skäl att lämna Petra ensam i tv-rummet en stund.

När Sara försvunnit till mötet reste sig Petra från soffan och gick och tittade på de böcker som stod i bokhyllan. Inte förvånade såg hon att det dominerande temat var spiritualitet och hur man gjorde för att få kontakt med andevärlden. Några av böckerna handlade om varför en del inte fick ro utan ”dömdes” till att hemsöka det hus eller byggnad de levt och verkat i. Ytterligare andra böcker handlade om den kraft som gjorde att andarna blev synliga för människan. Särskilt en bok drog till sig Petras intresse. Den hade titeln ”Den erotiska kraftens betydelse för andevärlden”. Texten på baksidan av hävdade att världen är fylld av andar som svävar omkring men att bara ett fåtal är i stånd att komma i kontakt med människor. För att de ska kunna göra det krävs att de kan hämta en särskild kraft från någonting. En sådan kraftkälla var enligt författaren, ondska. Även om det också hävdades att det var extremt ovanligt. En annan och vanligare källa var sex och erotik. Petra blev nyfiken och lyfte ner boken från hyllan. Just som hon gjorde det förnam hon en närvaro i rummet. Petra vände sig om i tron att Sara redan kommit tillbaka. När det var tomt bakom henne ryckte hon på axlarna, tog med sig boken och gick tillbaka till soffan. Petra slog upp boken lite på måfå men hittade ganska snart en rubrik som handlade om hur sexuell upphetsning kunde vara en väldigt bra källa till kraft för andar. Kapitlet beskrev ingående hur kåthetsspiralen triggade överförandet av kraft i takt med att mannen penis blev hårdare och kvinnans sköte våtare, och hur det sen fullbordades i och med ett genomfört samlag.

Petra tyckte det var spännande läsning och kände att det börjat pirra i maggropen. När hon kom till en särskild passage i kapitlet kunde hon inte låta bli att försiktigt smeka sina styvnade bröstvårtor genom tyget till toppen. Dock först efter att noga ha lyssnat efter Sara. Petra hade alltid haft väldigt känsliga bröstvårtor, det var som det fanns en ilexpressöverföring från dem ner mellan benen. Hon kände att hon snabbt blev fuktig i trosorna, men onanera vågade hon inte. Det skulle bli alldeles för pinsamt om Sara kom på henne. Passagen som påverkade henne så påtagligt berättade om hur andar ibland smög sig intill människor och långsamt förförde dem. Beskrivningarna om hur andarna drev människorna till galen upphetsning innan de till slut puttade dem över randen till orgasm påverkade Petra så mycket att hon inte tänkte på att hon med ena handen, samtidigt som den andra höll i boken, baxat upp toppen över brösten och nu intensivt smekte sina sedan länge styva bröstvårtor.

Petras fantiserade om att någon tyst hade smugit sig på henne – det var så verkligt att hon till och med kunde känna smekande händer på sin hals och nacke. Det var så verkligt att hon för en sekund stannade upp och vred på huvudet, bara för att konstatera att där verkligen var tomt. När hon fortsatte blev fantasierna än mer intensiva. Händerna lämnade nacken och gled ner för sidorna på henne. De vände och passerade upp till brösten där de tog över smekandet. Petras andning hade blivit tung och när hon i fantasin hörde någon i låg ton fråga om det var skönt nickade hon först innan hon suckade fram ett tyst:
-Ja, jätte. Fortsätt.
Det var först när händerna i fantasin letat sig vidare neråt, förbi hennes midja och sedan vänt upp under kjolen och faktiskt fattat tag om hennes trosresår som hon reagerade – ingen fantasifigur drar av ett par trosor. Hon tittade förskräckt upp och såg sina trosor hängande fritt i luften men i övrigt var det tomt. Hon skulle just till att skrika när hon kände en varm luftstråle som riktades rakt mot sitt bara sköte. Skriket förvandlades till ett långdraget stön och hon sjönk åter ner i soffan och höjde underlivet mot den sköna luftströmmen. Som i dvala kände hon att någon eller snarare något tog av henne tröja och bh. Luftstrålen förflyttades sedan till hennes bröst undertiden som resten av kläderna på underkroppen avlägsnades. När hon var helt naken kände hon åter luftströmmen mot sin fitta. Även denna gång stönade hon utdraget och kom på sig själv med att längta intensivt efter att bli smekt på riktigt gärna av varsamma händer med helst av en mjuk och krävande tunga. Hon hörde åter samma röst som i låg ton frågade:
-Vill du bli slickad?
Petra nickade.
-Bara om du ber om det, viskade rösten vidare. Samtidigt som en tung pust träffade skötet.
Det fick Petra att släppa alla hämningar och hon stönade:
-Åh slicka mig, snälla.
Petra kände något som måste vara en tunga, om än en osynlig sådan, slicka uppför hennes vänstra ljumske för att sedan vika av till höger och passera så tätt intill hennes klitoris att hon just kunde skönja känslan av att den vidrörde den.
-Har du blivit riktigt kåt nu?, fortsatte rösten viskande.
-Ja, nästan snyftade Petra. Smek min klitoris med din tunga, slicka mig. Äntligen kom den. Den började ända nere vid stjärthålet och fortsatte hela vägen upp. Sen vände den neråt och fokuserade på slidmynningen innan den åter vände uppåt. Petra var nästan överväldigad av upphetsning och pressade sig ivrigt mot tungan, nästan skrek ut sin njutning och slängde med huvudet. Tungan försvann men ersattes snabbt av det som hon var säker på måste vara en kuk. Kuken ströks upp och ner för hennes skåra ett par gånger innan den bestämt pressades in i henne. När hon sneglade ner mellan sina ben konstaterade hon att hon fortfarande bara såg tv:n en bit bort. Hon bestämde sig emellertid för att inte bry sig om det utan istället njuta av det sköna. Hennes osynlige älskare knullade henne i långa drag. Precis så mycket att ollonet varje gång smekte klitoris precis i vändningen.

Petra kände hur hon obevekligt kom allt närmare orgasm. Just innan hon skulle petas över gränsen återkom rösten med en ny fråga:
-Vill du komma nu?
-Ja, åh snälla sluta inte nu låt mig få komma. Hon pressade sig ännu hårdare mot kuken för att understryka vad hon ville. Den osynlige älskaren ökade farten igen och i samma stund som orgasmen sköljde över Petra kände hon en märkligt varm stråle träffa slidväggarna.

När Petra efter en stund åter kom till sans fick hon syn på Sara som stod i dörröppningen och betraktade henne.
-Det såg skönt ut, sa hon med en blick som tydligt visade att hon stått där ett tag och inte på något sätt var opåverkad av det hon sett.
-Vad hände egentligen, frågade Petra.
-Du har just träffat våra ”husandar”.
-Menar du allvar?
-Visst vänd på dig så får du se själv.
Petra vände sig om och såg två personer stå bakom henne. En man och en kvinna.
-Vad är detta för skämt.
-Det är inget skämt det är sant. Sara började med att be om ursäkt för sitt lilla spratt. Sedan berättade hon historien för Petra. Under tiden stod andarna kvar och lyssnade men utan att säga något. När Sara berättat färdigt tittade hon pillemariskt på Petra och frågade:
-Är du nöjd eller är du sugen på lite till?
Petra rodnade ända upp i pannan när hon sa:
-Jag kan tänka mig lite mer.
- Det var tur för din uppvisning tidigare har gjort mig riktigt kåt. Något speciellt önskemål?, Sara pekade menande på de två andarna.
-Gärna kvinnan, nästan viskade Petra och rodnade igen.
-Varsågod. Sara vinkade inbjudande mot den kvinnliga anden som genast med ett stort leende gick fram och gav Petra en djup kyss.
-Hon heter förresten Lea och det här är Per, la Sara till medan hon la sig tillrätta och tydligt visade vad hon ville att Per nu skulle göra.







Fler noveller av samma författare

Titel Kategori
Andarnas hus II Kap 4-6 Gruppsex
Andarnas hus II Heterosex

Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright