Värmen

Författare: mittnamn72 Datum: 2019-09-17 10:27:09

Kategori: Heterosex

Läst: 17 548 gånger

Betyg: 4 (7 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Värmen

Mitt första försök att skriva något, all feedback välkomnas.

Det hade varit en varm dag i slutet på sommaren, en sådan dag när värmen dallrar och skärpan går förlorad. Några av mina vänner drog ihop en afterwork och även om ingen av oss riktigt hade varken ork eller tid så sågs vi en stund på en av stadens uteserveringar, drack en varsin kall god öl och sedan en till. Diskussionerna rörde inte något av större djup, ryska filmer och jobb och alldagliga ting. Vi var alla mer eller mindre singlar efter varsin separation några år bakåt i tiden men som i en tyst överenskommelse berörde vi inte de frågorna då det skulle kräva mer tid och mer öl än vad vi hade tänkt oss denna tidiga kväll.

Efter att vi tagit farväl gick jag till bussen och kom precis lagom för att komma på en nästan tom buss. Jag var nyfriserad för dagen och också väldigt lättad över att den stela ryggen som jag behandlat hos en kiropraktor nu äntligen kändes bättre igen. Efter att ha satt mig på en tom rad tog jag upp min mobil och snäppte en selfie för att skicka ett leende som tack till vännerna. Den blev inte riktigt bra så jag tog ett par bilder till ifrån lite olika vinklar. När jag gjorde det hörde jag ett varmt skratt snett bakom mig.

“Du ser ut precis som jag gör när jag försöker få till en bra bild”, sa en varm röst bakom mig. Jag vände mig förläget om, det kändes som om jag hade blivit påkommen med att göra något otillåtet på bussen, och jo det kanske inte hör till riktigt god form att ta bilder ombord. Strax bakom mig satt en kvinna, kanske något år yngre än jag och mötte min blick. Nu var det hennes tur att ursäkta sig, det hade bara slunkit ur henne. Kanske att hon också hade varit på något glas vin med några vänner eller kollegor. Något lite vilt och spännande glimmade i hennes blick och vi vilade en lite för lång stund i varandras ögon.

Jag fann mig och tittade framåt en stund. Det händer ändå inte ofta, om än någonsin, att en främmande person talar till mig på bussen. Jag tänkte att hon var tilldragande, inte på ett utstuderat eller överdrivet sätt men med en lätthet som visade både på ett mått självförtroende och ett mått lätt berusning. Eller kanske att det bara var värmen eller min egen fantasi som gjorde det.

Allt eftersom vi åkte så sneglade jag då och då åt hennes håll och flera gånger möttes våra blickar. Det var som en outtalad fråga, “ska du gå av här”, som om och om igen ställdes oss två emellan. Inga ord byttes men små leenden som blev allt varmare allteftersom vi flera gånger upptäckte att vi såg på varandra och att ingen ännu hade gått av bussen. Jag är kanske en överdrivet romantisk person, men inom mig så kom tanken allt närmare mer påträngande att om en av oss går av så kommer vi aldrig mer att se varandra, och aldrig få veta vem den andra är.

Vid hållplatsen innan min egen märkte jag att hon reste sig, eftersom det inte var många människor kvar på bussen förstod jag att det var hon. Just som hon gick förbi mig mot dörren såg jag att hon gav mig en liten vinkning, kom med, tolkade jag den. Jag tog min väska och gick efter henne ut ur bussen. Sommarkvällen var tung, fuktig och det hade börjat skymma men inte så mycket att gatlamporna ännu var tända. Staden kändes ännu lite övergiven, värmen hade nog fått de flesta att antingen stanna inne bakom nerdragna persienner eller ge sig ut efter svalka vid havet.

Bussen höjdes, dörrarna stängdes, och den surrbrummade iväg nu nästan tom. Kvar var jag och kvinnan som jag knappt hade bytt ett ord med men vars blick nu var låst vid min. Vi stod nära varandra, så nära så jag kände värmen från henne i värmen från mig. Det var inte en meter mellan oss, och strax smög hon in i min famn i vad som började som en kram. Den sortens kram som är väldigt lång och nära. Hennes axlar, nacke, hår och doft var allt som fanns i mitt medvetande. Det är speciellt när tankarna för en stund fullständigt avstannar och andra sinnen och intryck tar all plats. Allt som fanns var hennes kropp som var så nära intill min kropp, hennes andetag som blandades med mina, allt djupare. Min hand sökte hennes och våra fingrar slöts om varandras. Kom med mig hem.

Hennes lägenhet låg inte ens hundra meter från hållplatsen men det tog oss ändå tid att komma fram till den. Min puls steg för varje steg, vi stannade många gånger på vägen till lägenheten för att kyssas och känna varandra tätt intill. Hon sa sitt namn och jag sa mitt, men det kändes som att orden rann av oss liksom svetten gjort hela dagen. Vi luktade båda människa på det sätt som en människa gör en varm dag, en god sensuell doft som går djupare in än de dofter som kan köpas i butik.

När dörren väl var stängd och låst bakom oss i den mörka, tysta och oväntat svala lägenheten stod vi återigen framför varandra. Det rådde ingen tvekan oss emellan men jag viskade ändå frågan, vill du?

Hon nickade, och drog sedan ner dragkedjan i klänningens sida och på en sekund stod hon naken framför mig. Hennes mjuka men ändå lite kantiga former som jag innan hade känt genom tyget kunde jag nu se: Axlarna, nyckelbenen, och brösten som höjde sig med hennes andetag. Jag tog sakta av mig min vita linneskjorta och släppte den på golvet. Skor, byxor och strumpor föll snart intill och vi stod nu nakna inför varandra.

Liksom det skett utanför bussen gled hon åter in i min famn och hennes hud kändes varm och len emot min. Jag lät min hand följa hennes ryggs kontur ner till hennes svank och tryckte henne mot mig. Hon lyfte ett ben upp mot min höft och jag kunde känna hennes kön vidröra mitt eget. Jag kände ingen tvekan, bara ren lust och åtrå, som om lägenheten var en ny värld där inte de vanliga gränserna fanns. För att få stöd lutade jag mig med översidan av ryggen mot dörren och med min andra hand tog jag ett fast tag om hennes lyfta lår. Med min blick i hennes trängde jag så in, först bara en liten bit och i långsam otakt. Sedan började vi finna varandras rytmer och vinklar. Jag såg henne gå förlorad i sina egna känslor, med huvudet bakåt och som i trans, liksom jag också tappade allt utom den omedelbara närvaron. Den hand jag först hade hållit om hennes rygg gled ner på hennes bak, och snart lyfte jag också upp hennes andra lår så jag bar henne med mina händer och med min kuk som nu pressade tungt inuti henne. Säng, sa jag och hon svarade med att se över axeln mot en dörr som stod på glänt.

Jag bar henne så, igenom dörren, och lade henne på rygg på hennes obäddade säng. Det var mörkt och svalt i sovrummet och jag nästan föll över henne, ännu med våra kroppar sammanfogade vid mitten. Vi hade inte bytt många ord så långt men desto fler leenden. Men nu log vi inte längre. Vi var båda fokuserade och behövde, krävde mer av varandra.

Jag satte mig på knä mellan hennes lår, och såg hur min kuk som varit i henne var glansig av det våta lena. Jag beundrade för ett ögonblick hennes vackra kropp, magen höfterna och de sinnliga vinklar som var så tydligt kvinnliga. Hon tog sina båda händer och höll min svullna lem en stund, liksom vägde och mätte den i händerna. Sedan drog hon mig ner mot sig igen, och lyfte höfterna mot mig för att möta mig och passa in mig i sitt sköte. Den här gången tog hon emot hela min kuk, och jag kände hennes blygd möta min egen. Nu var det inte längre ögonkontakt, det var kroppskontakt och vi möttes i långsamma djupa stötar i en rytm som var lika djurisk som uråldrig. Min tyngd mot henne, mina ben och hennes ben, våra kön som möts och skiljs och sedan möts igen med ännu mer hetta. Våra stön och snart våra vågor som kommer och kraschar mot varandra, i varandra. Och sedan efterglöden.

Sedan låg vi helt tysta, stilla, bredvid varandra i vår svett och i våra vätskor. Hennes hand i min. Ljuset som blir allt svagare utanför och mellan hennes gardiner. Efter en ännu en stund vände jag mig mot henne och hon vände sig mot mig. Vi ser på varandra. Först en blick som jag kan tolka som rädsla, osäkerhet. Sedan, när jag inte viker av utan håller kvar blicken, spricker först ett försiktigt leende fram. Ska vi bada?




Kommentarer

polyz 30 September 2019, 08:36

Sensuell och lätt att känna in o se i bilder! Riktigt bra!

nightcare 23 September 2019, 07:02

Sp nära fulländning man nästan kan komma. Spänningen, åtrån, romantiken. Men det tog slut så snabbt. Jag vill ha mer.

änglalik 22 September 2019, 21:00

Fint skriven.

lena och per 17 September 2019, 21:57

Bra, skönt att läsa en novell som bryter mot mönstret!


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright