Kvinnan på altanen

---

---

Jag stängde lägenhetsdörren efter mig med känslan av att jag glömt något. Vad skulle det möjligen kunna vara? Jag visste att allt jag behövde var det jag hade på mig. Allt annat skulle finnas på plats. Ändå gav det sig inte. En avvaktande oro som inte riktigt gick att ta på. Var det avsaknaden av erfarenhet som gjorde sig påmind? Känslan av att ge sig in i något man inte riktigt hade kontroll över?

Jag hade haft kontakt med honom via messenger en tid. Vi har gemensamma bekanta, vilket i vår tid egentligen betyder att vi är helt och hållet främmande för varandra. Någon av hans 600 vänner på Facebook är vän med någon av mina 600 vänner. Egentligen helt anonyma alltså, tänkte jag när jag gick på bussen vid Henriksdal.

Det var torsdag och klockan var en bit över sju på kvällen. Det satt ett gäng ungdomar lite längre bak. Dom kändes lugna men jag höll mig ändå i den främre delen. Här satt bara fyra personer. Två tjejer i övre tonåren som såg ut att vara på väg hem från någon aktivitet. Det fanns inget redskap eller något som avslöjade vad dom gjort under kvällen, men varsin mörkgrön träningsväska stod snyggt och prydligt uppställda på väskhyllan bakom deras säten. Dom var fuktiga i håret och luktade lite parfym. Eller kanske duschschampo? Jag satte mig på sätet mittemot dom. Har alltid hållit en låg profil och speciellt i publika sammanhang. Långt fram i bussen. Aldrig först och aldrig sist. Den man helt enkelt inte lägger märke till, och det var jag rätt nöjd med.

Längre bak i bussen satt en äldre man bredvid en kvinna som såg ut att vara i slutskedet av sin graviditet. Något hos dom fick mig att undra om dom hade träffats här på bussen. Kanske hade han skämtsamt erbjudit sin plats till henne på en tillsynes tom del av bussen, varpå hon skrattat till och dom hade strålat samman i deras gemensamma kategori bland passagerare: dom man ger upp sin plats för. Jag fnissade till vid tanken, och de två tjejerna avbröt sin dialog för en sekund och tittade på mig med frågande ögon. Jag slog ned blicken och kände hur jag rodnade. Fan. Den ena tjejen rynkade lite på ögonbrynen och tittade menande på sin kompis, som log tillbaka och snart var dom igång igen.

En vanlig kväll hade detta inte rört mig nämnvärt. Men detta var ingen vanlig kväll. Det kändes som att hela världen visste vart jag var på väg och vad jag skulle göra.

Hela mitt vuxna liv har jag levt enligt någon sorts bild av hur jag och människor runt mig tycker att man ska vara. Inget speciellt spännande. Sambo, lägenhet, jobb, vänner, kaffe, Instagram, vegetariskt, monogami etc. Det ena lika otänkbart att bryta sig ur som det andra.

Så korsades min väg med honom.

Jag har funderat över när det började, men på något sätt kände jag det från första stund. En sexuell spänning. Inget jobbigt eller oinbjudet, utan mer som att det var en del av honom. Hur han pratade. Det fanns där hela tiden. Hur han såg på de han pratade med. Hans tonläge. Som att han visste. Det finns alltid något att veta, tänkte jag. Visst, kanske inte om just mig. Men ändå fick jag känslan av att han kände till något om mig som var privat och naket. Något jag inte kunde försvara.

För mig gjorde det både honom och mig mer intressant och jag kunde inte låta bli att gilla det.

Vi träffades som hastigast på en balkong hos någon av de 600, tidigare under våren. Bytte några ord innan han skulle vidare. Inget i det mötet innehöll något minnesvärt, och jag var tvungen att fundera lite över vem det var när jag ett par veckor senare fick meddelandet.

”Hej du! Hade ni en fortsatt fin afton på ballen?”

Det var början på en dialog jag för bara ett par månader sedan skulle bli nästan reflexmässigt obekväm inför.
Jag hade aldrig diskuterat sex på det här sättet. Han berättade helt ogenerat om hur han hängde med någon trebarnsmorsa hem och hade sex med henne medan hennes man satt på en badrumspall på sidan av sängen och runkade. Jag blev lika delar äcklad och nyfiken. Vi skrattade tillsammans åt min förvirrade reaktion och han undrade om jag hade något att dela?

Min berättelse handlade om när jag och min dåvarande sambo bodde på ett hotell i Indien. Av någon anledning var det lite spänt mellan oss och sexet var sådär. Efteråt brukade jag smyga ut och sätta mig i den publika bubbelpoolen. Framåt natten brukade den nämligen vara helt folktom. Där satte jag mig på knä framför en av jetstrålarna och lät den smeka mig tills jag kom. Orgasmerna de kvällarna var något av de starkaste jag någonsin upplevt och jag försöker fortfarande hitta något sätt att återskapa dom.

Han gillade historien och undrade om vi inte skulle åka tillsammans på bubbelpoolsafari runt om i Stockholm i jakten på den perfekta strålen!

Så fortsatte det. Han kom med den ena historien efter den andra. Oftast handlade det om flera partner samtidigt. Något jag aldrig testat, och inte direkt fantiserat om. I alla fall inte på ett seriöst plan. Ålder eller kön verkade inte spela någon roll för honom. Sexuellt var han helt gränslös, vilket skrämde mig lite. Förmodligen för att det låg så långt utanför min bild av sex. Bilden av verklig sex. Sånt som vanliga människor har i det verkliga livet där jag lever. Där jag levde.

Men så berättade han om kvällen på altanen.

Det hände något inom mig när jag hörde honom prata om det. En känsla kom över mig. Eller kanske en önskan? En önskan om att bli fullständigt omhändertagen, och jag fantiserade plötsligt om att byta plats med tjejen på altanen. Att få vara den som låg på rygg, fastsurrad i solstolen och berörd av alla hans vänner. Att få känna fullkomlig tillit och utsatthet bredvid varandra som totala känslomässiga motsatser. Det gjorde mig förvirrad och oerhört nyfiken. Att det hela var planerat innan och hon bara hade behövt dyka upp en viss tid gjorde det hela så otroligt sexigt. Alla var med på det. Alla ville ha henne. Ingen press, utan hon var bara där för deras njutning. För att ta emot. Utan att varken se eller höra, med tätt åtsittande bindel för ögonen och omslutande hörlurar.

Jag kunde inte sluta tänka på henne. Kvinnan på altanen. Vad tänkte hon? Vilken musik lyssnade hon på? Vad var hennes historia?

Han hade varken träffat henne innan eller efter den där kvällen. Dom hade fått kontakt på en av de större sexsajterna. Hennes alias hade varit ”vadnivill_255” och det hade räckt med 3 dagars konversation innan hon kom till honom. Honom och hans vänner. Uppenbarligen kunde han samla ihop en grupp män som ställde upp på något sådant. Eller ställde upp? Var det hon som ställde upp? Frågan är om det var rätt ord här.

Mina tankar avbröts plötsligt av att högtalarna i bussen ropade ut ”Nästa station Orminge Centrum”. Tjejerna med väskorna hade ersatts av en kille med svart keps och skägg och det fanns heller inga kvar på bussen att ge upp sin plats för.

Väl ute kunde jag inte undvika att ta ett djupt andetag i den varma sommarkvällen. Våren hade inte riktigt släppt taget, men ändå kändes det som en sensommarnatt i augusti. Det var ovanligt tyst för att vara ett centrum. Det var även ovanligt fult för att ligga i en sådan rik kommun, tänkte jag när jag enligt instruktionerna från Googles satelliter gick förbi Willys och rörde mig längre upp i området.

Den svarta kepsen hade gått strax framför mig ett tag, men vikt av in på en lokal pizzeria. Jag hade kunnat känna doften av hans parfym. Den doftade lite för mycket, men inte helt oangenämt. Något var bekant över den. Något från tonåren?
Tankarna fladdrade.

Jag har aldrig gillat att gå runt själv i områden jag inte känner mig hemma i. Dock kändes det här området tryggt. Lummigt och med tillsynes välvårdade radhus i trä. Röda med vita knutar och en och annan flaggstång med den blågula fanan hängandes som en handduk på tork i den stillsamma kvällen.
Snart stod jag utanför dörren. Hjärtat rusade plötsligt. Vad har jag gett mig in på? Jag fick en nästan oemotståndlig känsla av att bara vända tillbaka och skita i allt. Låtsas som att något dykt upp. Längre kom jag inte innan dörren öppnades.

”Hej du!”

Han såg rätt normal ut. Liksom jag. Inte för mycket och inte för lite av något. Men ett vänligt oskyldigt leende och en liksom ägande blick som motverkade varandra, men samtidigt skapade en nästan oemotståndlig dragningskraft.
Jag vet vad du vill. Vad du tänker. Jag vet vad du inte törs berätta för dina vänner och vad du inte vågar erkänna för dig själv.

Dock visste han nu.

Jag hälsade artigt och klev in i hallen. Nervositeten släppte lite. Hallen såg ut som vilken annan hall som helst. Välvårdad och prydlig. Jackor på galgar och ett par sneakers på golvet nedanför. Det doftade någon sorts rengöring. Som att huset var nystädat. Jag hade enligt instruktioner ätit innan och funderade kort på vad som skulle hända här näst.

”Inga frågor på plats. Jag tar hand om dig. Kom mätt men omättlig.” – hade han skrivit som sista meddelande kvällen innan.

Han verkade ha så lätt att bara byta. Ena stunden pratade vi och skämtade om situationen, medan helt plötsligt ägde han den och talade om för mig, lugnt och sansat, vad som skulle ske.

Som den gången jag tog upp berättelsen om kvinnan på altanen. Jag var kunde inte sluta tänka på henne och ville höra lite mer. Jag låtsades som om jag bara var lite allmänt intresserad, men det dröjde inte länge innan han tystnade för ett ögonblick. ”Du verkar ha funderat på det där en del va?” - undrade han med något retoriskt i rösten, och jag kände mig plötsligt obekväm och genomskinlig. Som om jag just råkat läsa upp ett kapitel ur min egen dagbok. Jag försökte släta över det men hörde mitt eget misslyckande. Hörde min egen nyfikenhet skina igenom och tystnade. Han tog över. ”Ok vet du vad? Så här gör vi, jag ringer några samtal och hör av mig till dig. Finns intresset från båda sidor så återkommer jag med instruktioner. Låter det bra?” Hans ton var förändrad och den sista frågan kändes mer som en artighet. Jag mumlade något jag inte ens kommer ihåg. Famlade förgäves efter någon sorts fast punkt i situationen, men satt där med öppen mun. Bollen var redan i rullning och den skulle egentligen aldrig hamna hos mig igen.

”Är du ok?”

Jag var tillbaka i hallen och han såg mig i ögonen. Jag nickade. "Lämna mobilen på ljudlös här på bänken." Han pekade bakom mig på en liten vit hylla under fönstret i hallen. Jag fiskade upp den ur shortsen och klickade av ljudet och gjorde som han sa. När jag vände mig om höll han i ett rött tygstycke. "Sätt dig ner" sa han med lugn röst, och jag satte mig på stolen som stod under en spegel i hörnet. Han ställde sig framför mig och gick ned på knä. Trädde det försiktigt över mitt huvud. Det visade sig vara någon sorts mask eller rånarluva, med skillnaden var att ögonen var täckta medan den lämnade öppet för näsa, mun och öron. Den var ganska grov, och i något sorts fuskläder gissade jag, men oväntat bekväm. Den smet åt fint och lämnade ingen glipa. Längst ned fanns ett integrerat bälte runt halsen som han försiktigt spände åt.

"Känns det ok?" Jag nickade. Det kändes ok. Så ok det möjligen kunde kännas i den här situationen.

Strax därpå kände jag något runt öronen. Hörlurarna. Mjuka omslutande hörlurar. Utan förvarning sattes det på musik. Det var inte något jag kände igen. Någon typ av lugn rytmisk musik med blandade inslag av elektroniska och akustiska instrument. Självklart skulle jag inte få välja själv. Jag kände mig lite naiv som redan tänkt ut en spellista.

Det var vid detta tillfälle som jag för första gången insåg det verkligt positiva i situationen. Det fanns inget sätt för honom att läsa av att jag satt och var generad över något. Inga rodnande kinder eller flackande ögon. Ingen frågande blick eller osäkra ansiktsuttryck. Bara jag, min kropp och masken.

”Vadnivill_255” tänkte jag. Gör vad ni vill. Jag förstod henne. Att vara utsatt utan att någon runt en kan se vad man tänker om det. Ingen dömer eller överanalyserar. Allt bara sker.
Han tog mig i handen och förde mig upp från stolen och framåt. Inåt.

Musiken skapade en känsla av att vara någon helt annanstans, och för mitt inre tänkte jag mig en lång korridor, svartmålad och pulserande av människor. Kroppar som rörde sig. Som rörde varandra. Ögon som med samma blick som hans, följde oss när vi passerade. Ögon som visste vart vi var på väg och vad väntade mig. Jag kände mig plötsligt upprymd. Åtrådd. Jag ville vara där. Jag ville vara i centrum och låta allting hända.

Han förde mig långsamt framåt med en hand mellan skulderbladen och den andra runt min överarm. Han var hela tiden närvarande och jag kände mig trygg i att inte stöta mot något eller någon. Plötsligt kände jag en lätt bris mot munnen och halsen. Vi var ute.

Altanen kändes varm under fötterna och luften var behagligt sval. Det kändes som att han ledde mig i en halvcirkel och plötsligt stannade vi. Han släppte greppet om min hand men höll kvar handen mot min rygg, som för att göra mig medveten om att han fortfarande var kvar. Vi stod så ett tag.

Av någon anledning var det svårt att avgöra hur mycket tid som gick. En minut utan syn och hörsel att mäta omvärlden med, var egentligen bara ett tomt begrepp.

Jag funderade på om något förväntades av mig, och fick en oangenäm känsla av att ha glömt bort något. Något jag borde göra. Att nästa steg var mitt. Känslan försvann dock snabbt när han la båda händerna på mina axlar. Det kändes så oerhört tryggt. Han stod bakom mig insåg jag, när han långsamt började knäppa upp tröjan i kragen. Uppifrån och ned. Tunna enkla kläder. Inget under. Allt enligt beställning. Tröjan drogs upp ovanför mitt huvud, samtidigt som jag kände hur någon började knäppa upp mina shorts. Långsamt drogs även dom av och jag fick hjälp att hålla balansen av minst en person till, när dom drogs över fötterna.

Nu var jag helt naken. Sånär som på masken och ett halsband jag fått i konfirmationspresent. Samt hårsnodden. Jag hade håret hårt uppsatt i en knut under masken, och förstod nu varför även det hade funnits med som instruktion. Allt var så planerat. Så förberett.

Jag var också nykter och slätrakad. Kände mig tacksam över det. Annars hade det legat nära till hands att ta ett glas vin eller två för att bli lite modig. Men jag ville ha de sinnena jag hade kvar att använda, på topp.

Jag kände mig attraktiv där jag stod. Förmodligen betraktad av ett okänt antal män. Det kändes som att något ägde rum på altanen nu. Vibrationer i brädorna. Jag kände något mjukt mot vaderna och insåg att det måste vara någon form av stol. Solstol kanske. Jag fick hjälp att sätta mig ned av två starka armar, och jag började bli nervös igen. Känslan av att det faktiskt hände blev plötsligt så verklig. Vid det här laget hade jag ingen aning om hur jag skulle bete mig om jag ångrade mig. Det kändes som att det var för sent men samtidigt som att det var en del av min roll i allt. Att inte kunna välja. Efter att han spänt åt maskens rem runt min hals så var jag något annat. Min person satt kvar där ute på stolen och väntade på att få åka hem. Hem till lägenheten, Instagram och mellanmjölken, medan min kropp låg här ute och väntade på att bli använd. På att människorna runt den skulle få sina begär mättade.

Plötsligt kände jag något varmt på bröstet. Det verkade vara någon sorts vätska. Min första tanke var urin och jag kände mig oerhört obekväm. Strax insåg jag dock att det måste röra sig om någon sorts olja. Den hälldes långsamt från bröstet ner mot naveln och jag kände hur det började rinna ner över sidorna och nedåt mellan benen.

En hand runt min ena arm. Den drogs lite åt sidan och lades mot armstöden. Jag kände hur något lindades runt den och med ett litet ryck så var den helt fast. Jag provade att dra lite försiktigt men det var lönlöst. Samma procedur upprepades med den andra armen. Benen lades upp och något isär innan dom surrades fast. Jag måste ligga i någon sorts gynstol tänkte jag.

Vid det här laget lät jag bara allting hända. Min kropp var deras och jag väntade hela tiden med en ängslig förväntan på vad som skulle ske härnäst.

Allt blev stilla ett ögonblick och snart kände jag mer av oljan. Någon lade en hand mitt på min mage. Jag ryckte ofrivilligt till men handen låg bestämt kvar. Värmen från den spreds till min kropp. En till hand nedanför den första. En på mitt högra lår. Dom började långsamt smeka mig. Fler händer anslöt och snart kändes det som att hela min kropp var täckt av händer i olja som långsamt gled över min kropp. Dom utforskade mig. Kände på mig. Letade efter reaktioner och känsliga punkter. Dom hittade hittade alla mina fel och brister, men ignorerade dom. Jag kände mig som ett försöksdjur, eller en helt ny art. Något som lugn och metodiskt undersöktes in i minsta detalj.
Jag var helt paralyserad av känslan. Ingenting med den var obekväm. Jag var outhärdligt upphetsad, men händerna tycktes inte bry sig om det, även om en del av dom helt uppenbarligen hade märkt det vid det här laget. Dom bara passerade vidare till andra delar av min kropp och fortsatte sitt sökande och utforskande.

Jag var så upphetsad så det gjorde ont. Jag ville bara skrika! Plötsligt tog två av händerna tag i mina bröstvårtor och nöp till. Inte allt för hårt, men så att det kändes. Smärtan blandades med min upphetsning och kände hur jag stönade till. Handen mellan benen rörde sig fortare och jag kände ett finger långsamt glida in i mig. En hand på halsen började långsamt klämma åt lite försiktigt som för att hålla mig på plats och någon förde in ett ett finger i min mun. Jag sög. Sög för att jag borde och för att jag ville.

Vid det här laget hade jag ingen koll på hur många händer jag hade på mig. Jag slappnade av i hela kroppen och koncentrerade mig på min egen kropp och släppte lös orgasmen.

Min kropp pulserade och ryckte i mina bundna armar och ben, och en kort stund fick jag känslan av att vara uppspänd i luften. Hängandes fritt i mina rep. Kroppen tog över och jag tappade kontrollen. Det kändes som att jag skrek rakt ut men eftersom att hörlurarna gjorde så att jag inte kunde höra mig själv så kan det lika gärna ha varit ett dämpat stön.

När jag tillslut kom tillbaka märkte jag att händerna hade lämnat mig. Konstrasten mellan att ha hela kroppen täckt av trevande händer och nu endast en sval kvällsbris fick mig att känna mig oerhört naken. Ensam. Jag önskade inget annat i hela världen än att dom skulle återvända till mig. Omsluta mig.
Jag kände fortfarande orgasmens efterdyningar och huttrade lätt. Inte för att jag frös. Mest för att min kropp var så full av adrenalin och lust. Förväntan på vad som skulle komma. Jag försökte slappna av och andas.

Plötsligt tystnade musiken och med ett litet knäpp aktiverades medhörningen på lurarna. Först fick jag en chock och visste inte vad som hände. Jag trodde att rösterna jag hörde var en del av musiken, men insåg snabbt att det var från min egen omgivning! Det var som att få en glimt av en annan värld. Ett fönster in i något som inte var menat för mig. Jag kunde varken se eller tala. Bara lyssna.

Det var ett lugnt och behagligt sorl. Någonstans spelades musik och det småpratades lite från alla håll. Det lät precis som vilken annan tillställning som helst. Ett gott sällskap som minglade på en god väns baksida. Jag kände en svag doft av grill. Åt dom? Jag försökte lyssna på samtalen men det var svårt till en början. Jag insåg att jag måste ligga en liten bit mot ena sidan och kunde tydligt höra en konversation till höger om mig, medan samtalen till vänster och bakom mig drunknade lite i varandra och musiken.

Någon i paret till vänster skrattade lätt. Han pratade om klättring. Berättade om att sist han var iväg så hade han glömt kläder och fick klättra i skjorta och chinos. Dom skrattade och skämtade vidare om att man skulle börja ta på sig frack och hög hatt och kalla det för att karriärsklättring.

Jag log inombords och sökte vidare i landskapet av samtal. Det kändes som att jag var osynlig och kunde lyssna in på andra utan att dom visste om det.

Någon bad om en tändare och en cigarett tändes. Någon skålade. Jag hörde ljudet av en kapsylöppnare som gjorde sitt jobb, och det välkända ljudet av en kapsyl mot altanbrädor.

Det var fortfarande väldigt svårt att avgöra hur lång tid som gått. Dock kändes det mycket enklare att känna av tiden just nu när jag kunde följa med i konversationer och händelser. Det pratades om film och serier. Dejter och appar. Allt det vanliga egentligen. Det kändes abstrakt att ligga som jag gjorde, naken och serverad mitt i ett helt vanligt sällskap.

Jag njöt av min position och kände att jag hörde hemma här. Kände att jag fick vara en del av kvällen. Grillen, hinken med öl, skålarna med snacks och den nakna kroppen. Allt för gästernas skull.

Plötsligt hörde jag balkongdörren öppnas och samtalen dog snabbt ut. Musiken tystnade och någon gick fram mot mig. Kände på remmen runt halsen. Kontrollerade repen runt hand och fotleder. En hand på vardera sida om mitt huvud vred försiktigt ansiktet åt sidan och jag kände ett sugrör mot läpparna. Jag insåg hur törstig jag var och drack tacksamt djupa klunkar. Det var vatten med något sött i. Lite som svag saft. Kanske var det bra att få lite blodsocker hann jag tänka innan sugröret drogs undan.

Med ett knäpp dog omgivningen och jag var åter ensam i mörkret. Jag blev förvånad över hur stor skillnad det varit att kunna höra. Det hade efter ett tag känts som att jag kunde se människorna. Se cigaretten tändas och någon huka sig ned och plocka upp kapsylen. Allting hade spelats upp i mitt huvud som bilder och gett mig en känsla av att vara utanför masken.
Utan möjligheten att höra var det åter igen svart. Min kropp och min person var åter igen skilda och det kändes som att jag stod utanför mig själv och tittade på.

Någon började försiktigt torka av mig med en våt handduk. Den var varm och det kändes behagligt. Jag blev grundligt rengjord och funderade lite på varför. Jag trivdes ändå med oljan mot min kropp. Den kändes sensuell och jag hade nästan kunnat känna hur jag glänste mot kvällshimmeln där jag låg.

När jag kort därefter kände en kyss mot min hals, förstod jag varför. Tungspetsen höll sig kvar mot min hud och letade sig nedåt över bröstet, stannade ett tag vid min ena bröstvårta och en ilning gick genom hela mig. Det kändes som att jag hade gåshud på varenda synlig del av kroppen och plötsligt kände jag en mun mot låret. En till vid fotleden. Till en början ryckte jag till på samma sätt som när händerna gjorde varandra sällskap, men efter ett tag slappnade jag av. Tog emot.

Det var en overklig känsla att ha hela kroppen omhändertagen av läppar och tungor. Jag fantiserade om att sväva fram i ett hav av självlysande maneter som förflyttade mig genom drömlika landskap. Dom smekte mig med sina varma kroppar. Kysste mig och svepte om mig.

Jag vaknade till ur drömmen och insåg att någon kysste min ena fot. Slickade försiktigt längs raden av tår och förde sedan in två eller tre tår i sin mun. Tungan kändes varm och skön. Samma sak hände med den andra foten och båda händerna. Det kändes som att jag hade en mun på varje kroppsdel. Det var omöjligt att gissa hur många som deltog. Jag upplevde det som flera hundra. En folkmassa som hungrigt deltog i festen där min kropp var huvudrätten. Sög och slickade. Kysste och nafsade där dom kom åt.

Jag kände en hand på vardera lår som letade sig nedåt mot ljumskarna. Mina ben pressades isär ytterligare en bit. Någon tog plats. Jag kände naken hud mot mina skinkor. Jag måste varit ganska kall eftersom den mötande huden brände mot mig. Jag var så tillgänglig. Helt i deras våld. Olja hälldes återigen över magen, mer mot naveln. Den täcke mig snabbt och rann vidare ner mellan skinkorna och förmodligen ned på altanen.

'Fläckar' hann jag tänka innan jag kände något varmt mot öppningen. Trevande. Han lät ollonet långsamt glida upp och ned. Pressade det lätt mot mig, men utan att glida in. Jag försökte förgäves hitta något att ta spjärn mot och pressa mig mot honom. Jag ville inget annat än att ha honom i mig.

Munnarna fortsatte behandla min kropp och snart kände jag en välbekant ilning längs ryggen. Upphetsningen tog över och jag visste att dom kunde se det. Se att jag inte kunde behärska mig längre. Ingen mask i välden kunde dölja en kropp i mitt tillstånd. Jag kände hur jag darrade och spände mig. Ville ha mer. Vad som helst. Vem som helst. 'Vad ni vill!'

Någon tog plötsligt ett grepp runt min hals och klämde åt. Jag kände en värme mot ansiktet och en annan hand runt bakhuvudet. Mitt ansikte lyftes upp något och jag kände en doft av varm hud och sex. Något nuddade vid mina läppar och jag öppnade instinktivt munnen och tog emot honom. Nu var det ingen uppbyggnad eller långsam process längre. Förspelet och leken med mig var färdig. Han pressade sig långsamt in i min mun och samtidigt kände jag hur mannen mellan mina ben trängde in. Långsamt men utan att stanna trängde dom båda längre och längre in i mig, ända tills dom var i botten. Jag reagerade inte först. Min kropp var nästan i chock. Jag kände hur tårarna började rinna och först då började mannen som stod över mig dra sig ur min hals. Jag kände när hans ollon passerade svalget och jag kämpade mot kräkreflexerna. Det rann saliv längs mina kinder och det droppade ner på mitt bröst. Jag tog ett stort andetag och hostade. Flämtade. Handen runt halsen lossade på sitt grepp något och mitt huvud lades ned igen.

Jag fick ligga så en stund medan han nedanför mig tog mig med långsamma behärskade stötar. Han kändes stark. Det gjorde lite ont i början men det började kännas skönt nu. Jag följde med honom i hans rytm och slappnade av. Kände honom i mig. Hans ådror och former. Någon kysste mig strax under naveln och letade sig nedåt. Började hjälpa till med munnen. Det blev för mycket för mig och orgasmen gick inte att hindra längre. Den byggdes upp från ryggen och min kropp spändes i en båge. Precis när jag skulle komma tog någon tag i min haka och öppnade min mun. Pressade sig in mellan mina läppar. Inte nu tänkte jag förtvivlat! Låt mig få komma. Men han var inte lika hårdhänt som den första, och inte lika stor. Jag lät det ske, och började istället suga så gott jag kunde medan orgasmen tog över kontrollen över min kropp.

Jag vet inte hur länge den höll i sig. Någonstans mellan ett par sekunder och någon minut. Jag var helt omtöcknad och kroppen kändes alldeles slapp. Jag hade fortfarande två män i mig och jag försökte göra mitt absolut bästa för att hålla mig alert. Jag lät honom ta mig i munnen och koncentrerade mig på att försöka hjälpa till med tungan så gott jag kunde. Snart kände jag hur han svällde något och ökade takten innan han tog tag i mitt bakhuvud och den varma salta satsen fyllde hela min mun. Jag svalde första delen men hann inte med mer och lät det rinna ner längs kinder och haka. Det luktade sperma och jag kände mig lite illamående. Inte så att jag behövde kräkas, utan snarare en reflexmässig reaktion på vad som just hänt. Någon helt främmande man jag aldrig sett, tömde just hela sin sats i min mun. Det var overkligt. Smutsigt. Underbart.

Jag blev plötsligt medveten om det som pågick mellan mina ben och snart så kände jag hur även han började öka takten. Stötte lite djupare och greppen om mina lår hårdnade. Snart drog han sig ur mig och jag kände hur han kom över hela min överkropp. Långa varma sprut landade över bröst och mage.
Han avlägsnade sig och gjord plats för nästa. Jag var lite öm men hade fortfarande en skön känsla i kroppen efter orgasmen. Nästa trängde in utan större motstånd och jag tog emot honom. Lät honom använda mig. Kände hur andra smekte sig mot min kropp. Vissa var stenhårda medan andra kändes mjuka och varma. Någon kom på min mage. En annan på mitt ena lår. Mina händer och mun var upptagna med att tillfredsställa. Suga, smeka, slicka. Nu var det min tur. Jag skulle ge tillbaka.

Kvällen fortsatte i samma anda. Ibland kändes det som att dom tog paus. Någon gång fick jag vara ensam i vad som kändes som evigheter innan jag blev penetrerad helt utan förvarning. Dom kom då och då och smekte mig. Kysste mig. En del hade skägg. Andra kändes lena och nästan feminina. Ett tag tyckte jag att jag kände värmen från en kropp precis bredvid, men utan beröring. Jag tyckte mig känna igen en doft. Vart har jag känt den? I nästa sekund träffades jag av en sats över munnen. Jag antog att den täckt större delen av masken och att han hade stått över mig hela tiden. Min kropp osade sex. Det stramade lite där det börjat torka och det kändes nästan som att jag höll på att ömsa skinn.

Jag hade slutat hålla koll på hur många jag hade haft i mig. Allt bara skedde. Min person satt fortfarande ute i hallen, på stolen under spegeln, och undrade vad jag höll på med. Varför kroppen låg här ute och blev utnyttjad. När bussen gick och hur länge det skulle hålla innan vi fick åka hem till det vanliga livet.

Plötsligt var någonting annorlunda. Jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad. Det kändes stillsamt på något sätt. Som det hade gjort när balkongdörren öppnades tidigare. Jag kände inte vibrationerna i stolen längre. Antingen stod alla runt mig igen, eller så hade dom lämnat mig. Eftersom jag inte kände värmen från några kroppar, antog jag att dom inte var kvar.

Jag började forskande dra lite i repen runt handlederna, men det var ingen idé. Plötsligt kände jag mig oerhört ensam. Hade dom lämnat mig? Hur sent var det?

Det knäppte till och omvärlden kom tillbaka som en explosion i mitt medvetande. Fågelkvitter och buller från en väg någonstans. Musik och ljudet av lövträd.

Jag saknade plötsligt maneterna.

Någon hjälpte mig på fötter. Ledde mig in i värmen. In över en tröskel och stannade mig. Jag hade inte pratat på så lång tid att det kändes som att jag skulle skrämma bort allt som hänt om jag öppnade munnen.

Spännet runt halsen lossades. Hörlurarna lyftes av och masken drogs över huvudet.

Han stod framför mig och tittade mig i ögonen. Log lite och frågade hur jag mådde. Jag nickade bara. ”Det tar ett tag att komma tillbaka” sa han. Vi stod i ett svagt upplyst badrum. Han pekade på badkaret. ”Du får skölja av dig om du vill. Ta den tid du behöver.” Sedan gick han förbi mig och stängde dörren utifrån. Jag låste.

När jag satt i badkaret och lät duschen massera mina skuldror funderade jag över kvällen. Hur länge hade jag varit där? Jag hade aldrig kommit mer än en gång per tillfälle. Nu hade jag fått tre orgasmer. Eller var det fyra? Eller var det bara första som räknades? Minnena kom tillbaka och jag kunde inte låta bli att titta ner på min kropp. Kan man se på någon att man gjort något sånt här? Syns det att jag precis haft en hel grupp män i, på och runt mig? Jag kände efter och ja, jag var ganska öm. Det skulle nog ta ett par dagar innan jag var tillbaka i matchen igen.

Frågan är vad matchen var för något nu. Vad som skulle förändras. Jag fick en känsla av att jag hade börjat spela i en helt annan liga, och en del av mig blev rädd. Rädd att jag kanske aldrig skulle kunna ta mig tillbaka till det vanliga.

Jag duschade klart och såg att mina kläder låg prydligt vikta på en pall i hörnet. När jag fått på mig kläderna så öppnade jag försiktigt dörren ut till hallen.

Han satt vid köksbordet, i telefonen, och avslutade hastigt och tittade upp. "Hej du!"

Han såg på mig med den där förbannade blicken. Som att han sett den här natten framför sig redan på balkongen den där kvällen. Det kändes som ett helt liv sedan.

Jag såg tillbaka och kunde inte låta bli att le. Han reste sig upp och gick med mig till ytterdörren. Jag tog min telefon och satte på mig jackan. Funderade på om jag skulle säga något. Om det fanns något att säga.

När han märkte att jag inte skulle ta initiativet så tog han bara tag i min axel och tackade för kvällen. ”Alla har varit väldigt nöjda och jag kommer att höra av mig igen.” Han gav mig en kram och gick in och stängde dörren efter sig.

Jag stod kvar ett litet tag innan jag började gå ner mot bussarna.

Väl på bussen satt jag och gick igenom natten. Min kropp och min person hade fortfarande inte riktigt förenats helt. Frågan var om dom någonsin skulle det. Jag brottades mellan min egen sexualitet, vad som var ok, och den sexuella gränslösa lusten. Är det här verkligen jag? Gör jag det här för mig själv eller för att motbevisa normen jag hamnat i?

Jag återgick till det moment då någon haft handen runt min hals och jag blivit knullad från varsitt håll av två män samtidigt. Utifrån kunde jag förstå hur det såg ut. Att man letade efter något sätt att göra mig till ett offer. En anledning, annat än lust, till att jag låg där. Omgiven av män. Undergiven. Utnyttjad.

Kroppen och personen hade dock olika tankar om det som hänt. Medan jag kände mig orolig över hur det skulle tas emot om det kom fram, hur mitt fortsatta sexliv skulle se ut och om någonting skulle bli sig likt igen, så kände kroppen en glöd. En inre värme som spred sig. Det gick inte att stoppa.

Jag log och tänkte på hur den här händelsen skulle kunna sett ut om man inte kände till situationen och personerna ordentligt. Vilka felaktiga slutsatser som skulle kunna dras genom att bara hoppa in utan att ta reda på detaljerna.

Det pirrade till i ljumskarna när bilderna från natten flimrade förbi och jag kände hur jag, trots ett flertal orgasmer bara några timmar tidigare, långsamt började bli hård igen.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Kvinnan på altanen	Gruppsex	4.6	2/8-19

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.