S(p)exfotot del 3 - Fotot
När Hanna kom till omklädningsrummet på fredagseftermiddagen var många redan där. Ingen hade egentligen börjat klä av sig ännu. I stället stod man i små klungor och pratade och fnissade. Några kastade nyfikna blickar mot klungan runt Tina. Där stod ett gäng och tittade på de sexleksaker hon hade lånat från syrran. Johanna och Rebecka var redan på plats, och gick runt och peppade alla.
- Hej Hanna, ropade Johanna, hur är det?
- Bra, själv då?
- Bra, alla verkar på. Väntar bara på resten.
- Dags om en kvart väl, konstaterade Hanna.
- Tror det är lite förseningar, ropade Rebecka från andra sidan rummet. 3E gick just ut för en stund sedan, och då var de redan försenade. Och så har vi ju några andra emellan. Tror det var A.
- Var det inte D, sa Åsa?
- Skit samma, sa Rebecka, vi är i alla fall sist. Lika bra det.
Spexfotot skulle tas i ett klassrum på ena sidan korridoren. För att få lite flyt på logistiken, var två klassrum på andra sidan korridoren avsatta som omklädningsrum. Då kunde två klasser i lugn och ro förbereda sig växelvis i varsitt klassrum, klä om, ta fram skyltar och annan rekvisita. Skolan hade tänkt till. Men så hade man ju gjort det här några år också.
Hanna tog ett djupt andetag, och såg sig omkring. De flesta såg ärligt talat lika spända ut som hon själv kände sig. Det kändes både läskigt och kul på samma gång. Hon hade sett fram emot det här i flera dagar nu. Inte minst sedan igår, när det vanliga klassfotot togs. Det var i samma klassrum som idag, men med en helt annan stämning. Eller egentligen inte helt. Några hade redan igår klätt sig lite mer utmanande än vanligt. Tajta, korta toppar. Korta kjolar. Några körde barfota, och såg dessutom till att sträcka sexigt på vristerna, om de satt längst fram. Johanna, Emelie, Tina och ett par till hade inte tagit på sig BH, och en och annan bröstvårta syntes ganska tydligt genom tyget. Förmodligen skulle det till och med synas på fotot. Men varken Torsten eller fotografen hade uppmärksammat det. I alla fall hade de inte låtsats om något. Så det fick passera.
Även några av grabbarna, med Jonte och Liam i spetsen, hade satsat på tajta t-shirts, som framhävde deras muskulösa armar och tajta bålmuskler. Jens och Hugo hade kört med snygga skjortor, men med någon extra uppknäppt knapp, så deras solbrända bringa syntes. Hanna hade blivit lite dimmig på ögonen, när hon såg på Hugo. Såå snygg. Och inte blev det sämre av att han hamnade precis bakom henne på skolfotot. Hon hade riktigt kunnat känna värmen från hans kropp. Å vad hon hade längtat till idag.
- Kådisar! Fria kådisar! Kådisar åt alla!
Hannas funderingar avbröts av Jens ankomst. Han hade en stor glassburk med sig, som han öppnade och ställde fram på katedern.
- Bara att ta. Förse er så mycket ni vill. Och dem ni inte använder idag, får ni gärna ta hem. Mamma hälsar.
Folk kastade sig över burken, och började nyfiket plocka åt sig. Några öppnade redan ett paket, och testade att rulla på fingrarna eller blåsa ballonger. Anna tog en massagestav, och testade att trä på en kondom på den. Bäst hon höll på och trixade med det, råkade hon komma åt och vrida på något. För staven började vibrera våldsamt i hennes hand, till hennes förskräckta tjut och allmänt skratt.
- Jaså, ni har redan börjat, hördes Julias rös. Hon och Astrid kom precis in genom dörren. – Tur att vi har tagit med lite fler då, sa hon, och plockade fram en stor, naturtrogen dildo ur sin väska, medan Astrid plockade fram en massagestav ur sin.
- Var har ni fått de där ifrån, undrade Hanna storögt? Det hade hon aldrig trott om Astrid och Julia.
- Det är våra mammors, sa Julia. Astrid fick ett ryck och rotade igenom sin mammas nattduksbordslåda när hon inte var hemma. Och sen snapade hon mig, och sa att jag också skulle kolla. Gissa om jag blev fett förvånad.
Bäst som alla stod och beundrade de nya underverken, kom Hedvig och Sara in. Hedvig hade verkligen förändrats på de här dagarna. Förut hade båda tjejerna varit blyga, grå och tillbakadragna. Men sedan framför allt Erik förklarat att han faktiskt tycker att hon är snygg, och att han gillar henne, så var det en helt annan Hedvig man såg. Nu kom hon i en tajt, kort klarblå trikåklänning, som verkligen framhävde inte bara hennes stora bröst, breda höfter och stora rumpa, men även hennes väl vadderade mage, och hennes fylliga lår. Och nedanför klänningskanten, stack ett par fortfarande fylliga men välsvarvade ben ut, till och med uppburna av ett par rätt höga klackar. Hon var helt enkelt supersexig.
- Jaså, ni har redan börjat leka, sa hon. Då har jag mer leksaker med mig. Ur väskan halade hon fram en stav som slog allt. Den hade inte bara en stor penisliknande del, med ett naturtroget huvud. Från basen stack det också ut två mindre delar, med något som såg ut som små känselspröt på. Hanna hade aldrig sett något liknande.
- Det här är mammas ”Rabbit”. Hon älskar ”Sex and the city”. Så jag tänkte väl att hon kunde ha något spännande i garderoben.
- Men hur funkar den, fråga de Åsa storögt? Jag har aldrig sett en sån förut i hela mitt liv.
- Den stora sticker man förstås in i fittan, förklarade Hedvig (allmänt fniss). Den här lilla sätter man mot klittan, och den andra mot rumphålet. Och så när man sätter på den, Hedvig tryckte på en knapp så hela härligheten började surra, så vibrerar det överallt, avslutade hon.
- Sen kan man göra så här också, sa hon, och tryckte på en annan knapp. Och helt plötsligt började hela den stora staven kränga och rotera.
- Wow, det ser nästan läskigt ut, sa Åsa. Den måste ju röra runt där inne så… Hennes röst dog ut.
Det blev nästan en vördnadsfull tystnad. Många samlades runt ”leksaksbordet” och klämde och kände och testade. Hanna kände hur spänningen steg. Det började redan rinna till mellan benen. Hon var nästan rädd att trosorna skulle bli så blöta, att det skulle rinna ner efter benet under den korta kjolen hon hade tagit på sig.
_________________________________
- Hej, nu är det snart er tur. Det var Erik från 3E stack in huvudet. Vi är just klara, och F gick just in.
Han tittade sig omkring lite förvånat.
- Har ni inte börjat klä om ännu? Vad ska ni va?
- Det får du allt se, sa Johanna. Det är en hemlis.
- Avgångselever i tredje ring kanske, flinade Erik, och stängde dörren bakom sig igen.
- OK, är alla här, frågade Hanna.
- Tror det, sa Rebecka, och började räkna huvuden.
- Jepp, det stämmer, sa hon när hon räknat färdigt. Alla är här.
- Bra, sa Johanna, och höjde rösten. Då tar vi och klär av oss. Välj ut om ni vill ha några leksaker, plocka åt er kådisar från Jens burk. Så går vi över när de är redo.
- Ska vi vara nakna när vi går igenom korridoren, sa Julia oroligt. Tänk om någon ser oss.
- Gör väl inget, sa Johanna, alla har ju redan gått hem. Och A är ju i sitt omklädningsrum vid det laget.
- F, rättade Åsa.
- OK, F då, rättade sig Johanna, och blängde lite på Åsa. Men i alla fall. Låt dem titta om de vill.
- Och vi måste ju faktiskt klä om här, sa Rebecka. Det har de ju sagt, så att man sparar tid. Det är därför vi har det här omklädningsrummet.
Det började mumlas oroligt i klassrummet.
- Det kanske är bäst att vi ändå tar med kläderna och håller för, när vi går genom korridoren, sa Hanna. Hon kände sig inte heller riktigt beredd på att visa upp sig naken för hela skolan ännu, även om ingen var där. Ett foto är ju ändå inte samma sak. – Så kanske vi inte skrämmer slag på Berit direkt heller.
- Ja, ja. OK då, sa Johanna uppgivet. Ta med kläderna då. Men ta av allt här inne i alla fall. Jag tänker i alla fall gå helt naken.
Tveksamt började folk ta av sig. Några försökte fortfarande diskret skyla sig, medan andra bara helt enkelt klädde av sig, och visade upp sina nakna kroppar. Hanna tog ett djupt andetag. Hon kände hur det verkligen började pirra i magtrakten av spänning, för att inte tala om strax under den.
Med blicken fästad på Hugo, som stod och drog av sig tröjan en bit bort med ryggen emot, började hon dra av sig toppen. Likt de flesta tjejerna hade hon lämnat BH-n hemma idag. Bröstvårtorna stod knottriga som aldrig förr. Hon kunde inte låta bli att känna lite på dem, medan hon sparkade av sig skorna. Hon fick hålla tillbaka en suck av vällust. Så känsliga.
Hon fortsatte med kjolen, som sakta gled av över hennes ändå rätt så fasta rumpa. Nu var det bara trosorna kvar. När hon tog tag i fållkanten, såg hon sig omkring för att se om någon tittade. Men alla verkade vara fullt upptagna med att klä av sig själva. Hon såg tuttar omkring sig, med bröstvårtor mer erigerade än de brukade vara i omklädningsrummet vid idrotten. Bara ryggar, några riktigt vältränade. Rumpor nu endast dolda av tunna underkläder, någon enstaka redan bar.
Hon tittade mot Hugo igen. Han gjorde sig också just beredd att dra av sig kalsongerna, fortfarande med ryggen emot henne. I samma rörelse som han, drog hon av sig trosorna. Vilken läcker rumpa han hade. Han tränade nog en hel del i alla fall. Även ryggen visade lite muskler. Men rumpan. Hon ville bara gå fram och klämma på den, smeka den, känna.
Nu vände han sig om. Hanna nästan blundade av spänning och blygsel, men tvingade sig att ändå titta. Det hon såg var en halvstyv kuk, som nästan stod ut lite grann från kroppen redan. Så stor och så fin tänkte Hanna. Det började vattnas i munnen på henne av gamla minnen. En gång hade hon haft den i munnen. Men det hade inte blivit mer än så då. Idag kanske.
Hanna blev plötsligt medveten om att även Hugo tittade på henne. Han svepte med blicken över hennes bara ben, hennes mus, helrakad dagen till ära, hennes mage och hennes bröst. De stod där länge och betraktade varandras kroppar, tills Hugo till slut lyfte blicken tittade rakt in i Hannas ögon. Ett leende spred sig över hans ansikte, och smittade av sig på Hanna. De stod där och log mot varandra, tills Hanna tillslut blygt slog ner blicken.
När hon lyfte blicken igen, tittade hon sig om i rummet. Alla var nu nakna. Några höll redan kläderna för bröst och skrev, medan många andra stod helt nakna och betraktade varandra. Hanna kunde inte låta bli att titta på alla snoppar. Några halvt erigerade, andra slaka av den pinsamma situationen.
Axel stod med kläderna för skrevet, men man kunde ana av hur högt han höll byltet, att han nog hade fullt stånd redan. Vilmer dolde sig också bakom sina kläder. Men det hade ju alla redan hört orsaken till. Han hade tydligen en väldigt liten. Och även om han som alla andra, hade gått med på att visa upp sig naken, så ville han nog ändå skjuta upp det oundvikliga lite till.
Hedvig däremot visade tydligt att hon inte skämdes för sig längre. Hon hade sparkat av sig de höga klackarna, som hon ärligt talat inte behärskade riktigt ännu. Sedan hade hon helt enkelt resolut dragit av sig klänningen i ett enda drag. Det hade visat sig att hon inte ens hade några underkläder under. Så nu gick hon omkring spritt språngande naken, och visade stolt upp sin stora kropp, medan hon till synes avspänt och nyfiket tittade på alla nakna kompisar omkring henne. Hon strålade av självförtroende.
Plötsligt öppnades dörren, och Ronja i 3F tittade in. Med ett skrik backade hon och smällde igen dörren. Det hördes ett hysteriskt fnissande utanför. Sedan Ronjas röst som ropade att de var klara och att det var deras tur. Sedan snabba steg som avlägsnade sig mot klassrummet bredvid, och ett sorl som steg i korridoren. Hanna förstod nog vad de sorlade om. ”Vad skriker du om?”, ”Vad är det?”, ”De är nakna allihop därinne!”, ”Vadå nakna?”, ”Seriöst?”.
Shit, det hade de inte tänkt på. Snart vet hela skolan i alla fall.
- OK, sa Rebecka, då kör vi. Har alla plockat på sig den rekvisita ni vill ha? Ta era kläder, ni som vill. Nu går vi.
De flesta tog sina klädbylten, och ställde sig bakom Rebecka, Hanna och en helnaken Johanna vid dörren. Med ett djupt andetag tryckte Rebecka ned dörrhandtaget och gick ut genom dörren. Hanna följde efter, och kände hur alla andra nervöst tryckte på bakifrån. Från det andra klassrummet hördes fniss och busvisslingar. Dörren stod på glänt, och en hel drös killar och tjejer trängdes för att få en skymt av den nakna paraden, som nu tågade in till fotograferingen, högröda i ansiktet.
- Gud, vad har vi gett oss in på, tänkte Hanna? Det här går aldrig.
Kvar i klassrummet låg diverse kvarlämnade underkläder, och Linas uppslagna block med en teckning. Den föreställde en naken flicka som dansade över en sommaräng. I ett hörn var det ritat några snoppar, mer eller mindre erigerade.
_________________________________
När Johanna klev in genom dörren till den provisoriska fotostudion, med resten av klassen i släptåg, var hon beredd på strid. Hon hade gått och eldat upp sig den senaste halvtimmen. Nu skulle de allt få se. Hon skulle inte ge sig, vad de än sa. Ingen skulle få säga till henne vad hon fick eller inte fick. Hon hade laddat upp med argument, mer eller mindre sakliga. Både utifrån det tema de kommit överens om, och utifrån sina högst personliga åsikter. Hon var beredd på att parera det första slaget direkt.
Men när hela klassen tumlade in genom dörren, så snabbt som möjligt för att komma undan de nyfikna blickarna från 3F, hände först ingenting.
Biträdande rektor Berit, som skulle övervaka spexfotograferingen, satt med näsan i sina papper. Och fotografen pillade något med sin kamera. Såg ut som att han bytte minneskort eller något. Johanna hann uppfatta att rummet såg ut precis som igår. En stor, enfärgad bakgrund var upphängd från taket vid ena väggen, och sträckte sig långt ut över golvet. Mitt emot stod kamerautrustningen uppställd, och bredvid den vid ett litet bord satt Berit med sina papper. Den enda skillnaden var att stolarna som igår stått uppställda för ett normalt klassfoto, nu stod uppstaplade i ett hörn.
Det var fotografen som först tittade upp, och upptäckte den nakna klassen. Men han stod bara som förstummad med hakan tappad.
- Jaha, SA3C, sa Berit, fortfarande med näsan i papperna. Ni är sist ut. Ledsen att ni har fått vänta. Varit lite förseningar. Behöver ni stolar, så är det bara att ta fram här borta. Vad har ni för tema? Hon höjde pennan för att anteckna.
Några förbluffade sekunder av tystnad följde, innan Rebecka fann sig.
- Att alla kroppar är lika värda.
- Bra, sa Berit. ”Alla kroppar lika värda”, antecknade hon. Det är ett bra tema. Och hur tänkte ni göra det? Hon log välvilligt, och först nu tittade hon upp.
Leendet försvann som ett trollslag. Hon tittade förvirrat på den nakna klungan av elever, som stod framför henne och höll krampaktigt i sina klädbylten, framför sina uppenbarligen nakna kroppar. Några hade inte ens vett att skyla sig. Den där Johanna Olsson nu igen, hann hon uppfatta innan hon fick målföret tillbaka igen.
- Vad i… hela friden! Vad tror ni att ni håller på med? Så där kan ni inte gå.
- Men, sa Rebecka något stukat, trots att hon ju hade varit beredd på ungefär den reaktionen. Det är ju det som är temat. Alla kroppar är lika värda.
- Men ni kan ju inte vara nakna på skolfotot, utropade Berit. Det är definitivt emot reglerna.
- Men det är ju alltid några som är nakna på spexfotona. De brukar bara gömma sig bakom skyltar och så. Det var Lina som tog till orda.
- Det unga dam, sa Berit, och vände sig strängt mot den alltid lika naiva Lina Jonsén, kan jag avslöja inte betyder att de är nakna på riktigt. De har alltid kläder på sig under, men döljer sig så att det ser ut som motsatsen.
- Men vi gör det på riktigt, sa Johanna stridslystet. Ni har ingen rätt att förbjuda oss. Vi bestämmer över våra egna kroppar.
- Jag har all rätt i världen att förbjuda det, sa Berit fortfarande upprört. Det står klart och tydligt i regelverket, att nakenhet inte får förekomma. Hon viftade med ett papper.
- Men vi gör det ju för en god sak, sa Rebecka, som nu hade återfått fattningen, och kom ihåg de argument de förberett. Vi vill genom att visa upp våra olika kroppar, visa att vi alla är olika, men ändå lika fina och lika mycket värda. Oavsett om vi är långa eller korta, tjocka eller smala, har stora eller små eller olika bröst, har stor eller liten snopp…
- Det räcker, utropade Berit! När en flicka började tala om snoppar med henne, då hade det verkligen gått för långt.
Hon hade haft en lång dag. Det här var inget uppdrag hon var förtjust i. Men som medlem av skolledningen, hade hon varit tvungen att ta sitt ansvar. Det här var inte den första diskussionen idag. Men det lovade att bli den värsta. Och hon som hade sett fram emot att snart få avrunda och gå hem. Nu såg det ut som att det skulle dra ut på tiden.
Hon sneglade på fotografen för att få stöd. Men han vände precis undan blicken. Anade hon inte ett småleende på hans läppar? Snyggt stöd. Berit började få huvudvärk. Hon drog en djup suck.
- Det må vara ett aldrig så gott budskap. Nakenhet är inte tillåtet. Ni måste tänka på att era kompisar och lärare kommer att se det här fotot. För att inte tala om era föräldrar.
Ett oroligt mummel hördes från den generade klungan borta vid dörren. Det där sista hade nog alla inte riktigt tänkt på.
- Vad gör det, ropade Johanna? Vi har inget att skämmas över. Det är samhället, de vuxna, som sätter upp orättvisa regler om vad man ska skämmas för och inte får göra. Varför ska vi behöva bry oss om dem.
- Det är faktiskt inte så farligt, sa Hanna, och kastade sig in i diskussionen. Vi har alla röstat, och alla är överens om att vi vill göra det här. Det är till och med så att vissa i klassen har fått en mycket bättre syn på sin egen kropp av det här. Blivit mer självsäkra, fast de tyckte att de var tjocka och fula, eller hade för liten eller för stor. Några som vi alla var nästan avundsjuka på för att de var så snygga, visade sig att de skämdes för sin kropp, och trodde att vi såg ner på dem. Nu vet de bättre.
- Det stämmer, sa Hedvig. Hon hade hamnat lite bakom i den trånga klungan, men klev nu fram med sin stora kropp.
- Jag har alltid känt mig fet och ful och grå och blyg. Men nu vet jag att det finns de som tycker att jag är snygg och gillar mig. Hon kastade en tacksam blick mot Erik. Och jag tänker då inte skämmas längre. Jag visar gärna upp den här kroppen, för den är sexig, hela alltet.
- Sexi…, utbrast Berit, nu får det vara nog! Det är jättebra att ni har fått en bättre uppfattning om era kroppar, och kanske till och med en bättre sammanhållning i klassen…
Ett bekräftande mummel hördes.
- …men det här är inte rätt sätt. Ni måste tänka på konsekvenserna. Nu för tiden vet man aldrig var sådana här bilder tar vägen. Ute på internet.
- Vi tar de konsekvenserna, sa Johanna. Inga problem.
- Vi vill verkligen visa vad vi tror på, sa Hanna.
- Och hur hade ni tänkt illustrera det budskapet då, om jag får fråga? Det var fotografen som helt plötsligt tog till orda. Han hade förfarande ett småleende i mungipan.
- Tänkte ni bara stå nakna rakt upp och ner, fortsatte han, eller har ni några skyltar? Jag ser inte några, men det kanske döljer sig några i klungan där.
En tystnad bekräftade att skyltar saknades.
- Så hur hade ni alltså tänkt att budskapet skulle framgå? För det räcker ju inte att ni vet vad ni menar. Det måste ju visualiseras också.
Eleverna skruvade lite på sig. Det verkade tydligt att de inte riktigt hade tänkt så långt.
- Ibland måste man tänka som en fotograf vet ni, avslutade han. Och det kanske ni inte riktigt har gjort.
- Vi tänkte inte alls bara stå rakt upp och ner, som på ett vanligt tråkigt skolfoto, kontrade Johanna till slut. Vi ska visa vår kärlek till varandra. Visa att smal kan gilla tjock, att snygg kan gilla… vanlig, och att tjejer kan gilla tjejer, och så…
- Hur då, undrade fotografen?
- Ja, hur då, upprepade Berit? Hon började ana ännu mera oråd.
- Genom att låtsas ha sex, utropade Lina helt plötsligt med sitt naiva leende, och viftade med den dildo hon hade plockat på sig. Och i den andra handen viftade hon med ett kondompaket.
Hanna kände instinktivt att det där inte var rätt timing.
- Aldrig i livet, nästan skrek Berit. Ni är ju knappt myndiga! Att låtsas ha sex! Det är absolut inte tillåtet!
- Men vi ska inte göra det på riktigt. Rebecka försökte desperat rädda situationen. Bara markera liksom.
- Fattas bara annat! Berit höll på att få slag. Och var har ni fått de där leksakerna ifrån? Hon såg nu att det verkade finnas mer otillbörlig rekvisita i gruppen vid dörren.
- Lånat, sa Johanna sturskt.
- Av mamma, sa Hedvig leende. Hon var fortfarande kolugn.
- Och ni har naturligtvis snällt frågat om lov, med motiveringen att ni ska leka sexorgie på spexfotot, kontrade Berit.
Det där var en lite öm tå. Ingen hade faktiskt frågat om lov. Inte ens Tina, som ”lånat” av syrran. Inte ens Jens hade varit helt ärlig, när han tiggt till sig RFSU-kondomer av sin mamma. Han hade liksom ”glömt” att nämna det där om ”naket”. Så svaret blev åter igen en generad tystnad.
- Tänkte väl det, sa Berit. Då gör vi så här. Ni får hitta på en annan idé. Något nakenfoto blir det inte fråga om.
- Men hur ska vi kunna göra det, frågade Hanna. Vi har inte förberett någon annan idé. Nu är det ju för sent att ändra.
- Då får ni komma tillbaka en annan dag, sa Berit, när ni har en ny idé.
- Hm, det kan nog bli lite svårt, sa fotografen. Jag har bara tid idag. Sedan är jag uppbokad i ett par månader minst. Och ska skolkatalogen bli klar i tid, så kan vi ändå inte vänta för länge.
- Ja, då får ni helt enkelt avstå från spexfotot, sa Berit.
- Så kan ni inte göra, sa Johanna upprört. Vi har rätt att få ta ett spexfoto.
- Bara om man följer reglerna, som er mentor tydligt har redovisat för er, sa Berit. Och det är faktiskt inte alla klasser som tar spexfoto. Somliga kommer inte på någon idé. Det är inte så att världen går under, bara för att man inte tar ett spexfoto.
- Men vi har ju en idé, sa Rebecka. Och den är för en god sak. Vi vill ta ett foto. Snälla.
- Ja, snälla, sa Hanna. Kan vi inte… komma på något… en kompromiss…?
- Och vad skulle det vara? Berit lät skeptisk. Hon kände att hon verkligen hade huvudvärk nu.
Hanna tittade sig omkring på sina klasskamrater. De flesta dolde sig fortfarande bakom sina klädbylten.
- Så här, sa Hanna. Så som vi ser ut nu. Med kläderna för. Så blir vi inte nakna. Då blir det ungefär som med skyltar och så i alla fall.
- Aldrig i livet, sa Johanna hårdnackat.
- Det är i alla fall bättre än ingenting, sa Rebecka.
- Det kommer i alla fall sticka ut, Hanna.
- OK, sa Berit, som nu bara ville få det avklarat. Hon hade definitiv tröttnat på det här, och ville bara hem. – Men då ska alla dölja sig. Jag ser att alla inte har sina kläder med sig.
- Vi kan väl stå lite bakom då, sa Hedvig, som hela tiden hade stått och visat upp allt hon hade. (Till fotografens inte helt dolda glädje.)
- Jag vägrar, sa Johanna (som inte heller hade gjort fotografen ledsen, i alla fall inte med sitt utseende.) Jag tänker inte gömma mig, varken bakom kläder eller andra.
- Då kan du inte vara med på fotot, konstaterade Berit. Så enkelt är det.
- Men det var ju min idé!
- Tänka att jag anande just det, sa Berit menande.
- Kan vi inte göra så här, funderade Rebecka? Johanna får stå långt fram, men så håller andra händerna för hennes tuttar och… så…?
- Jag kan hålla hennes tuttar, ropade Jens glatt.
- Nehej du, protesterade Berit, den gubben gick inte. Inget tafsande har jag sagt.
- Men om en tjej gör det då, frågade Tina? Jag kan göra det.
- Inget tafsande, sa jag. Inget sexuellt.
- Åh herregud! Johanna himlade med ögonen.
- OK, sa Hanna. Om några av oss håller för, sträcker ut armarna framför så att säga, så att vi döljer. Då kan vi hålla kläderna med ena handen, och dölja Johanna med den andra.
- Nå ja, sa Berit uppgivet. Hon ville verkligen gå hem nu. Vi får väl gör så. Men ingenting får synas på någon. Inga bröst, inga könsorgan, ingenting! Uppfattat.
- Gäller det killarnas bröst också, frågade Jonte. Han stod själv långt fram redan från början, och höll bara ett par hopknölade shorts framför skrevet. Hans vältränade bröstkorg syntes med all önskvärd (eller icke önskvärd) tydlighet.
Berit funderade. Vad var värst? Att bara tjejer stod främst, det skulle nog framgå att de var nakna på riktigt där bakom klädbyltena, den striden orkade hon inte ta nu, eller att pojkarna fick visa bröstvårtorna. Hon kunde ana en free-the-nipple-diskussion under uppsegling. Och hon ville som sagt hem.
- Pojkarna får hålla handen för bröstet eller stå bakom. Flickor får sträcka ut armarna framför flickor utan kläder. Inget tafsande! Slut på diskussionen.
Det hördes spridda knorranden, men de flesta insåg att det inte skulle bli bättre än så här. Till och med Johanna gav upp, och kände att hon hade vunnit i alla fall en halv seger.
_________________________________
Så blev det alltså något av en antiklimax. Det hade fått bli som ett vanligt skolfoto, så att alla skulle synas. På så sätt skulle ju deras nakenhet framgå mer, än om alla bara stod på golvet. Berit hade inte orkat protestera mot det. De hade alltså ställt upp stolarna som igår. Eftersom det var svårt att bära stolar och skyla sig med klädbylten samtidigt, så fick de helt enkelt ställa i ordning det nakna. Berit hade försökte titta bort under tiden, medan fotografen hade försökt låtsas att han tittade bort.
Det hade blivit ganska sexigt i alla fall. Det syntes tydligt vid höfter och bredvid bröst, att de faktiskt varken hade underkläder eller något annat på sig. Och de som inte hade några kläder med sig, hade skylts på ett väldigt sexigt sätt, av andras armar. Hedvig hade till och med skylt sina bröst själv med sina egna händer, medan musen var strategiskt placerad bakom någons huvud. Men hennes breda höfter lämnade mycket att fantisera över. Tittade man riktigt noga på bilderna, kunde man ana bröstens rundning på sidorna, eller en klyfta som öppnade sig över något klädesplagg. Och vad gällde killarnas bröstvårtor, så var det flera som ”misslyckades” med att dölja dem.
Hanna, Johanna och Rebecka hade fått titta och godkänna fotografens bilder. Ingen av dem var hundra procent anständiga.
Efteråt pustade alla ut i omklädningsrummet. De var både matta, men också lite uppspelta, efter spänningen och adrenalinkicken. Nu när de var ensamma igen, och efter att ha sett varandra nakna så mycket under förberedelserna, så släppte blygseln ännu mer. Flera slängde bara sina kläder på någon bänk, och gick runt nakna och pratade med varandra om vad som hänt. Snart hade även de som tveksamt hållit fast vid sina bylten, och funderat på att klä på sig direkt, släppt på hämningarna och följt de andras exempel. Snart stod och satt alla i små klungor, killar och tjejer blandat, och skrattade och pratade med varandra.
Hanna såg att många snoppar var lite halvstyva, och många bröstvårtor fortfarande knoppade sig. Själv var hon inget undantag, och hon kände också att hon var fuktig mellan benen. Hon satt i samma klunga som Hugo, faktiskt alldeles bredvid, och hade fin utsikt över flera, ådriga och läckra kukar. Ja nu började det kännas mer rätt att kalla dem så. Omedvetet smekte hon sig lite på en bröstet, medan hon deltog i konversationen.
När hon såg sig omkring, märkte hon att fler och fler stod närmare varandra, kramades och smekte varandra lite diskret. Emelie och Jonte stod tätt ihop, med var sin arm om varandras höfter, och Tina och Liam gjorde likadant. Erik och Hedvig stod också och höll om varandra. Hugo verkade ha sett samma saker och blivit inspirerad, för han smög upp en arm och lade runt Hannas axlar. Det kändes jättemysigt. Hanna log nöjt mot honom, och han besvarade leendet. Snart satt hon med huvudet lutat mot hans axel.
Fler och fler i lokalen blev mer och mer intima, och snart kom de första pussarna. Det pirrade i Hanna. Skulle hon också våga? Då kände hon hur Hugo lyfte på huvudet, och vände sig mot henne. Tänkte han samma sak? Hon vände förväntansfullt upp sitt eget huvud, och tittade in i hans läckert gröna ögon. Långsamt närmade sig deras läppar varandra. Försiktigt kysste de varandra på munnen, och tittade sedan djupt in i varandras leende ögon. Hugo lutade sig fram för en kyss till, medan den andra armen slöt sig kring Hannas midja. De lätta pussarna övergick snart till riktiga kyssar. Hanna särade på läpparna, och kände hur Hugos tunga letade sig in i hennes egen mun. Hon sträckte ut sin egen tunga, och snart var de involverade i ett avancerat tungkyssande, allt medan deras händer gick på upptäcktsfärd över deras kroppar. Hanna kände Hugos ena hand söka sig upp till hennes bröst. Det gick som en stöt igenom henne, när hon kände de sköna smekningarna. Själv sökte sig hennes bakre hand ner och kramade hans sexiga rumpa.
Runt omkring sig anande nu Hanna ett mer intensivt hånglande. Hon hörde hur Emelie började suga av Jonte, hur Calle hade börjat fingerpulla Åsa, och hur Erik inte kunde slita sig från att suga på Hedvigs stora bröst, medan hon smekte sin blöta fitta så det plaskade. Fler och fler spridda stön hördes runt i kring i lokalen. Den som inte hade någon partner tittade på och tillfredsställde sig själv. Eller så delade de på en kille. Astrid och Julia ägnade sig båda åt Axel.
Hanna blev så upphetsad att hon inte kunde hålla sig längre. Hon slets sig loss och dök ner i Hugos knä, och greppade hans stora stake. Hon tog den i munnen, och kände det som att den nu smakade ännu bättre än förra gången. Kanske för att hon inte hade alkoholsmaken i munnen denna gång. Hon omväxlande sög och slickade, och kände den spännande smaken av försats, som blandade sig med kuksmaken och hennes saliv.
Hugo kände att han skulle komma när som helst, om han inte passade sig. Han såg runtomkring hur alla blev mer och mer avancerade. Liam låg nu mellan Tinas ben, och slickade hennes fitta. Vilmer och Lina av alla människor, hade tagit efter deras exempel. Det såg så läckert ut. Det måste han bara få prova. Försiktigt men bestämt lyfte han av Hannas huvud från sin kuk, och tryckte ner henna på rygg. Medan han smekte henne över fittan med den ena handen, tvingade han milt isär hennes ben, och lade sig tillrätta mellan dem. Och där fick han titta in i den läckraste syn han någonsin hade sett. En fuktig, härlig fitta, som redan började öppna sig lite. Han närmade sig med munnen, och stack prövande fram tungan mot de fuktiga läpparna.
Det gick åter igen som en stöt genom Hanna, när hon kände hans tunga. Nog för att han kanske var lite oerfaren av att slicka fitta. Men det var å andra sidan hon också, så det gjorde inget. Det var det skönaste hon upplevt i sitt liv, inklusive när hon smekte sig själv.
Snart testade Hugo att sticka in ett finger i öppningen, medan han fortsatte slicka. Fram och tillbaka drog han det, medan han hittade knappen, och fokuserade på att slicka och suga på den. Hanna var som i extas. Hon kände hur hon obevekligen närmade sig, det hon så väl kände igen från sina kvällssessioner. Men nu var det hundra gånger starkare, kändes det som. När klimax kom skakade hon som besatt, mer än någonsin förr. Det riktigt svartnade för ögonen.
Plötsligt hördes skrämda tjut i lokalen. När Hanna tittade upp insåg hon att det faktiskt svartnat på riktigt omkring henne. Ljuset hade släckts! Först tittade alla förskräckt mot dörren, rädda att någon kommit in och kommit på dem. Men ingen var i närheten av den fortfarande stängda dörren. Alla satte sig ändå förskräckt upp, med en hjärtklappning värdig vilken skräckfilm som helst.
- Det måste vara någon central timer som slog till, som släcker automatiskt, sa Jens, som var först med att återfå fattningen. Han stod på knä bakom Johanna, som på alla fyra väntade på att han skulle trä på en av sin mammas kondomer. De var tydligen de första som hade tänkt börja knulla på riktigt.
- Då kommer det nog någon snart, sa Rebecka, och går runt och kollar lokalerna. Bäst vi sticker.
Det blev en febril aktivitet för att hitta sina kläder, och få dem på sig, vilket inte var det lättaste i halvmörkret. Ljusknappen funkade inte, kunde de konstatera. I stället öppnade de persiennerna, som diskret dragits för kring ”omklädningsrummet”.
Snart var alla i alla fall påklädda, och väskor packade med kondomer och rätt sexleksaker i rätt väska. Men Hanna mindes faktiskt några surrande ljud i bakgrunden, mitt under all upphetsningen. Så några av dem hade nog kommit till användning.
Skrämda smet klass 3C ut i korridoren. Snabbt smög de sig iväg mot närmaste utgång, för att komma därifrån så fort som möjligt. Dörren var redan låst, men gick ju att öppna inifrån. Vad de däremot inte tänkt på var larmet. Så fort de öppnade dörren, började det tjuta i högan sky.
Alla kastade sig ut genom dörren i panik, och som löv för en stormvind skingrades klass 3C, och rusade hemåt så fort de kunde.
Kvar i klassrummet låg någon enstaka kvarglömd strumpa, och teckningen med den nakna dansande flickan.
_________________________________
När Hanna låg i sin säng på kvällen hade hon fortfarande inte fått ner pulsen. Upphetsningen efter sexorgien, skrämseln när de trodde att de blivit upptäckta, och oron för vad som skulle hända till följd av larmet och allt, hängde fortfarande kvar. Hon orkade inte ens smeka sig själv. Delvis naturligtvis för att hon redan hade blivit så tillfredsställd av Hugos tunga och finger. Så även fast minnena gjorde att det fortfarande pirrade mellan benen, så orkade hon helt enkelt inte en utlösning till.
Däremot tänkte hon på Hugo. Var de tillsammans nu? Eller var det bara ännu ett hångel? Själv ville hon gärna mer. Och hans leende. Betydde inte det att…? Eller var det bara…? Varför ska allting alltid vara så svårt? Men hon kände ju i alla fall… något extra. Hon ville. Om bara han också…
Hon avbröts av en mobilsignal. Johanna stod det på displayen. Vad vill hon nu?
- Nu ska de få! var det första hon sa. Det är inte över ännu! Sexfotot ska bli av! Tinas storasyrra är fotograf. Och vi har fixat en lokal. Vi kör på söndag!
Fler noveller av samma författare
Mycket bra.