Återföreningen 4: Eriks dilemma
Författare: 6ym8 Datum: 2019-01-30 17:11:16
E-post: hunken07@gmail.com
Kategori: Heterosex
Läst:
22 404 gånger
Betyg: 4 (4 röster) 6 medlemmar har denna novell som favorit
Erik vaknade vid 10-tiden efter att ha sovit djupt i några timmar. Det vore en lögn att säga att han kände sig utsövd efter det tidiga morgonbesöket av Petra.
Och det vore en lika stor lögn att påstå att han kände en stor sinnesro.
Tankarna virvlade i hans huvud och bilderna från kvällens och nattens händelser hemsökte honom. På ett plan var han helt otroligt nöjd över att ha fått känna sig så åtråvärd. Först av Eva som han älskat passionerat med i vardagsrummet och sedan av Petra som kommit på besök i båten och väckt honom med sina smekningar. Dosen av sex och erotik han fått under mindre än tolv timmar var mer än han upplevt på många år.
Han hade alltid varit lite blyg och hämmad när det kom till den sexuella relationen med kvinnor och tidigare haft svårt att ge sig hän. Det var som att han varit fast i en bild av hur omvärlden förväntar sig att man ska bete sig mellan de äktenskapliga lakanen.
Att det ska vara respektfullt, inte porrigt, att han som man skulle vara återhållsam i sin sexualitet, vara mjuk och följsam. Men att ge sig hän i sin egen lust? Nej, så hade det aldrig varit för honom tidigare. Men nu … Bilderna gjorde honom hård där han låg kvar i sängen.
Och sedan som motvikt till allt det fantastiska, det gnagande tvivlet på att det han gjort var inom det ramen för det som anses vara moraliskt acceptabelt. Att först ha het sex med Eva och bara några timmar senare ha minst lika het sex med Petra var på ett plan nästan likställt med otrohet. När han skruvade ytterligare något varv på ångestknappen skrek en inre röst åt honom att ingen, absolut ingen, skulle först knulla mamman och lite senare hennes dotter. Man beter sig inte på det sättet. Helt enkelt!
Erik låg kvar i sängen och försökte andas lugnt och hålla ångesten ifrån sig.
Slappna av i kroppen. Andas. Släpp alla tankar. Lyssna på andningen.
Efter ett tag släppte den tankemässiga paniken och han började betrakta hela situationen i perspektivet som den utomstående betraktaren. Neutral, faktamässig, öppen …
Just det typen av analytiskt tänkande var något som han var väldigt bra på när det gällde ämnen som var jobbrelaterade. Men i sitt privatliv hade han varit betydligt mer reaktiv och gått från känsla till handling utan något större mått av reflektion. Oftast hade det lett till att han agerat på något som han trott var sin partners behov, men utan att egentligen veta.
Han hade lovat sig själv att nu, efter separationen, bryta det mönstret och sätta saker i sitt sammanhang så gott det nu går. Så, vad var det egentligen som hade hänt?
Hur såg händelseförloppet ut ur ett rent analytiskt perspektiv?
Eva hade visat redan nere vid bryggan att hon ville ha honom, smekt sig helt oblygt inför honom. Den signalen gick ju helt enkelt inte att ta miste på. Hade han agerat på den?
Nej, trots att han helst av allt hade velat ta henne där och då hade han inte gjort ett dugg.
På kvällen när de dansat var det återigen hon som tagit initiativet och visat vad hon ville.
Till slut hade även han vågat ge sig hän, men inte på något sätt varit drivande.
Och med Petra? Även där var det hon som tagit initiativet, sökt upp honom, smekt honom, tagit honom i sin mun när hon trodde han sov … Hade han varit drivande? Nej.
Så ur det perspektivet, skulle han känna skuld inför vad som hänt? Sannolikt inte.
I ett rent analytiskt perspektiv hade han bara varit ett verktyg så att dessa två underbara kvinnor skulle få utlopp för sin lust. Var det hans ansvar? Borde han ha sagt nej?
Vilka grunder skulle i så fall ett “nej” vila på? Möjligen på de värderingar som fanns i hans familj under uppväxten. Värderingar som var kopplade till frikyrklig extremism.
Värderingar som han för länge sedan trott sig tagit avstånd från, men han kände nu att det på något plan inte var helt sant. De där hårt inpräntade värderingarna hade legat som en spöklik dimma över hans medvetande. Han såg det så klart i denna stund. Och han ville verkligen inte ha det så, ville inte vara styrd av ett tankesätt som inte hade med faktisk verklighet år 2017 att göra. Han var ju drygt 40 år nu, en vuxen människa, fri att fatta sina egna beslut. Så vad ville han då? Det enkla svaret löd “leva”. Med allt vad det innebär.
Våga vara i nuet, våga erkänna sina egna känslor och sina egna behov.
Fanns en risk att det skulle göra honom till någon form av monster? Nej, sannolikt inte.
Hans empatiska förmåga skulle helt säkert inte leda honom in på någon mörk bana.
Möjligen skulle han utsätta sig för vissa risker genom att släppa in livet såsom det är.
Men om han inte vågade göra det nu skulle ju allt bara fortsätta precis som vanligt.
Så nej, det var inget alternativ. Han hade ju lovat sig själv att börja leva, på riktigt.
Därmed, tänkte Erik, var själva skuldfrågan utredd.
Men det var en annan sak som spökade i han sinne också: hur kom det sig att han inte vågat agera på Evas signaler? I efterhand fanns ju inget tvivel om vad hon hade velat.
Varför satte han per automatik kvinnor på piedestal och därmed förnekade dem rätten till sin egen sexualitet? Med vilken rätt gjorde han det? Naturligtvis var även det här en funktion av barndomens inpiskade moralpaket och det faktum att han aldrig någonsin sett sina föräldrar i en situation där de visat varandra fysisk ömhet. I barndomens värld fanns helt enkelt inte den nära beröringen och den längtansfulla blicken som möjlighet.
Samlag var till för att alstra barn.
Och “det där” gör man bara med den man är gift med. Och inte innan man är gift!
Det här var inga nya frågor för Erik, han hade brottats med dem ända sedan tonåren.
Men nu? När han var vuxen och singel? Var det inte dags att släppa taget nu?
Dags att acceptera att kvinnor kunde känna precis samma kåthet som han själv?
Och ge sig själv rätten att njuta av det sexuellas möjligheter?
Jo, så var det ju såklart. Det var dags att ta farväl av det gamla livets skuld och skam.
Dags att begrava den gamla kuvade Erik och ge plats för en mer livsbejakande.
Det skulle säkert inte bli lätt och helt klart skulle han begå misstag.
Men utan misstag, ingen utveckling. Så brukade han säga på jobbet.
Och så ville han att livet också skulle vara. Från och med nu.
*******
Skärgården hade ändrat skepnad. Gårdagens perfekta sommar hade förbytts i en grå och kylslagen verklighet med tunga moln hängande vid horisonten. En svag vind från nord förde med sig kall luft och man kunde ana sig till doften av regn. Kamraterna hade samlats upp vid stora huset för lunch, men idag dukades bordet upp inomhus. Stämningen var uppsluppen och de hade väldigt trevlig under lunchen, men efter någon timme var det dags att ta farväl av delar av det gamla kompisgänget. Sanna, Johanna och Hannes var av olika anledningar tvungna att vända in mot fastlandet igen och Erik skulle skjutsa dem till andra sidan ön där skärgårdsbåtarna avgick. Han gick ner till bryggan för att pyssla om båten innan avfärd och varmköra motorn lite. Han vred om startnyckeln och den kraftfulla motorn brummade igång.
Han verkligen älskade det där dova lite metalliska ljudet och vibrationerna som fortplantade sig i båten. Det var lite som att ha kommandot över en vulkan, tyckte Erik.
Men det var något som inte stämde. Det fanns en doft som inte borde finnas där. Doften av bensin. Snabbt stängde Erik av motorn och öppnade luckan till motorrummet. Lukten av bensin slog emot honom och en blöt fläck syntes på durken. Erik hade sina misstankar om vad läckan kunde bero på och hans blick granskade bränsleledningen.
Precis som han misstänkt var det vid övergången från bränsleledning in till motorn som det läckte. Inte mycket, men han skulle inte våga köra båten i vilket fall som helst.
- Skit också! Jag skulle ha bytt den där packningen innan jag åkte. Och nu hinner jag inte.
Det var helt enkelt bara att snabbt gå över till plan B, dvs att ta Evas lilla styrpulpetbåt i stället. Han sprang upp till huset för att informera de andra och hämta båtnyckeln.
Han fick följa av dem som skulle lämna ön och efter en liten stund var de på väg.
Havet låg lugnt, vinden var vänlig och resan runt ön blev helt odramatisk.
Varma kramar delades ut till Erik innan de skildes åt och de obligatoriska “vi ses snart igen” och “vi håller kontakten” uttalades. Men egentligen fanns ingen större entusiasm bakom orden och Erik kände själv att han nog inte skulle vara den drivande i att sammankalla gänget från förr nästa gång. Var sak har sin tid, tänkte han.
Strax efter att Erik vänt hemåt friskade vinden i ordentligt och svarta moln tornade snabbt upp sig. Helt tydligt ett oväder som var på ingående. Det var egentligen inget som oroade Erik. Han hade stor vana vid att vara på sjön och visste hur han skulle klara olika väder.
Men han vara bara klädd i shorts och t-shirt och det fanns ingen regnjacka i båten.
- Bara jag hinner hem innan det brakar loss, tänkte Erik.
Men det gjorde han inte. När han hade cirka 20 minuters färd kvar öppnades himlens portar och regnet forsade ner över honom. Han ökade farten för att komma hem snabbare och kanske slippa den åska som han anade fanns på lur. Fartvinden gjorde att han snabbt kyldes ner och han skakade av köld där han satt vid ratten. Han klarade sig från åskan, men hörde den mullra i bakgrunden när han lade till vid bryggan. Fingrarna var så stelfrusna att han knappt kunde slå en knop, men till slut fick han till det och stapplade på stelfrusna ben upp på bryggan. Från skorstenen på bastun kom vit rök och han skänkte en tacksam tanke till den kloka människa som tänt elden i bastukaminen. Med snabba steg tog han sig till bastun och klev in i förrummet.
Han öppnade dörren till bastun för att se om någon var där, men han tycktes vara själv.
Han krånglade av sig sina dyblöta kläder, slängde dem i en hög under en bänk och gick in i bastun. Den hade inte hunnit bli så varm än, men jämfört med hur det varit ute på havet var det ändå rena paradiset.
Erik slängde på ett par vedträn till och satte sig därefter på den översta laven.
Värmen spred sig i hans kropp och efter en stund kändes livet uthärdligt igen.
Några vedträn senare pekade termometern på 70 grader och Erik svettades ordentligt.
- Jamenvafan, det är väl lika bra att ta sig ett dopp då, mumlade Erik för sig själv.
Naken gick han genom det kyliga regnet och tog ett skutt ner i havet. Vattnet kändes varmt.
Att bada i regnet var något han varit förtjust i ända sedan han var barn. Den där känslan av att först kylas ner lite av regnet och sedan mötas av det varmare havet.
Efter någon minut kände han sig lite kall och klev upp. När han kom in i bastun upptäckte han att han inte var ensam längre.
- Hej, Erik! Vad trevligt att få sällskap av dig.
Helena satt på den översta laven och log mot honom. Även hon var helt naken.
- Förlåt, jag visste inte …
- Det gör inget. Jag är inte så blyg av mig. Trodde det var Eva som kom.
- Jag ska hämta en handduk.
- Nej, det behövs inte för min skull.
Rent instinktivt ville Erik bara gå ut därifrån. Att vara naken med andra var han inte bekväm med, men om han nu skulle börja ett nytt liv och våga lite mer … Avgjort!
Bastun var byggd så att lavarna bildade ett “L” och Erik slog sig ner på den översta laven snett emot Helena. Hon log mot honom och satt helt avslappnad lutat mot väggen bakom.
Hon hade benen en smula isär och i det mjuka skenet från bastukaminen anade han att hon var helt rakad mellan benen. Det högg till lite i mellangärdet på honom och ett pirr spred sig ner i området under pungen. Han försökte att granska hennes nakna kropp utan att stirra och han konstaterade att hon nästan hade fulländade proportioner enligt hans tycke och smak. Långa slanka ben som strävade upp mot höfternas rundning, en distinkt midja som underströk formen på hennes fantastiska bröst. Fortfarande inte särskilt påverkade av gravitationen och med mörka vårtgårdar som knottrade sig lätt. Hans blick sökte sig omedveten ner mot hennes kala sköte igen och han kände hur hans lem sakta fylldes med blod. Helena såg också förändringen mellan hans ben och log för sig själv.
Hon visste att hennes kropp var lockande, både för kvinnor och män, och hon njöt av den makt som det gav henne.
- Erik?
- Öhm, ja …
- Du stirrar.
- Förlåt, jag … Men du är så otroligt vacker.
- Tycker du?
- Ja. Och det konstiga är att jag inte har något minne av att du var det. Förr menar jag.
- Tack för komplimangen, Erik. Och ja, jag var nog inte så utvecklad förr. Var sen in i puberteten och så. Det hände mycket åren efter gymnasiet.
- Jo, det tycks det ha gjort, sa Erik och försökte låta lite modig. Han log mot henne.
- Du är ju faktiskt också rätt behaglig att vila ögonen på. Nuförtiden …
Då såg varandra i ögonen och båda brast ut i skratt. Så märkligt det var egentligen, att de satt här 20 år senare, nakna i en bastu och ganska ohämmat granskade varandra.
- Men det är något annat också, sa Erik. Något i hela din attityd.
- Ja, så är det. Jag var hemskt osäker på mig själv under de där åren.
- Men du var ju en riktig smartskalle ju!
- Jag menade inte så, Erik. Jag menade i min relation till andra människor.
- Hur menar du då?
- Jo … Jag var så osäker på min sexuella identitet. Det var rätt jobbigt.
- Jamen, det var det nog för oss alla, tänker jag.
- Lite extra för min del. Jag drogs till tjejer, men ville inte erkänna det för mig själv.
- Va?! Jag hade ingen aning faktiskt.
- Nä, och inte jag heller. Men det klarnade i slutet av gymnasiet.
- Vad menar du?
- Men fattar du inte?! Jag fick till slut chansen att ha sex med en tjej, såklart.
- Men ingen i gänget va?
- Jo, men det här jag nu ska berätta är en hemlighet som du får hålla för dig själv.
Helena berättade för honom om hur det gått till när hon och Eva älskat med varandra för första gången. Hon var en god berättare och höll spänningen uppe genom berättelsen.
Samtidigt höll hon ett öga på Eriks lem och såg nöjt hur den nu rest sig och förvandlats till en stenhård kuk. När hon beskrev den sexuella finalen såg hon hur ollonet tittade fram och anade en liten droppe uppe på toppen. Situationen påverkade henne själv också och hon visste att hon var svullen och våt mellan benen nu. Hon särade benen lite mer så att han skulle se och hasade fram en aning på bänken.
- Jag ser att du gillar min berättelse, sa Helena.
- Jo, ja, det kan man ju säga. Erik blev plötsligt medveten om Helenas blickar.
- Jag blir också påverkad. Kåt. Av att se din hårda kuk.
- Men hur går det ihop? Jag menar, du är ju lesbisk.
- Nä, jag har större tur än så. Jag gillar både killar och tjejer.
- Jag det är klart. Du var ju gift. Har barn …
- Yes. Och de barnen skapades på helt naturlig och underbar väg.
- Men nu då? Har du någon relation med en tjej? Eller en man?
- Både ja och nej, mer får du inte veta. Jag tar vad som bjuds, kan man säga.
- Så typ dubbla KK eller vaddå?
- Nä, en kvinnlig KK finns. Det är sämre ställt på den manliga sidan. Och ärligt talat saknar jag känslan av att ha en man i mig. Känna det där mjuka, hårda och varma mellan mina ben.
Saknar känslan av att sluta handen runt en het kuk och smaka på den …
Luften i bastun darrade av sexuella signaler nu och bådas andning hade ökat betydligt.
Erik såg hur Helena särade sina ben ytterligare, såg de svullna blygdläpparna och glittrande väta. Såg hur hennes bröstvårtor pekade stenhårda mot honom. Helt underbart.
- Du menar att sluta handen typ såhär? Erik greppade med handen runt sin hårda stolthet.
Erik förstod inte riktigt vart han fått modet ifrån, men nu fanns det där i vilket fall
- Ja … Helena flämtade till. Just sådär …
Helena såg med glansiga ögon på hur han smekte sig och hennes ena hand sökte sig mot skötet. Svullet och blött. Handen cirklade lätt över toppen av springan, den andra handen smekte ett bröst, lekte litet med bröstvårtan, drog den utåt.
Erik smekte försiktigt med fingrarna längs skaftet och ner över pungen.
- Du verkar mycket modigare nu än förr i tiden, Erik. Du var rätt blyg då.
- Ja, det var jag, men jag har bestämt mig för att försöka ändra på det.
- Mmm, du lyckas rätt bra.
Helenas blick var fäst på hans kuk och följde hans smekande rörelser. Själv lät hon ett finger sjunka in mellan läpparna och lät det glida upp och ner i den blöta skåran, ta med sig vätan uppåt och försiktigt massera ut den över klitoris. Ett stön kom över hennes läppar.
- Du får röra den om du vill, Helena. Om du nu längtar efter det …
- Mmm, trodde aldrig du skulle fråga.
Helena reste sig på darriga ben och gick fram till Erik. Ställde sig på golvet framför honom.
Hon kände sig otroligt lockad av den där kuken som hon sett Petra njuta av. Ville känna den i sin hand. Ta den i munnen. Kanske låta den komma in i henne. Kanske …
Hon ställde sig på knä på laven nedanför Erik och såg honom i ögonen. De berättade för henne om hans kåthet och längtan. Deras blickar möttes och de log mot varandra. Hon förde fram handen och smekte hans hårda skaft lätt med fingertopparna, såg hur den darrade till av beröringen och hörde ett stön från honom. Hon lät fingrarna vandra uppåt, cirkla lätt över den blöta toppen, neråt igen och handen greppade mjukt runt hans pung. Hon kände i sin kropp hur kåtheten berusade henne. Det här var något hon verkligen hade längtat efter, det var så länge sen hon smekt en man nu. Hon föredrog egentligen att ha sex med kvinnor för sin egen njutnings skull, men med män … Det var något annat.
Något mer ursprungligt och primitivt som lockade henne. På något plan handlade det om att ge upp den makt och kontroll hon älskade att ha och istället underkasta sig en man som trängde in i hennes kropp. Att bli tagen hårt när hon var redo. När han gavs tillstånd.
Hennes ena hand slöt sig runt Eriks kuk samtidigt som hon förde ner den andra mellan sina ben. Sakta förde hon handen upp och ner över kuken, lät ibland tummen cirkla över toppen och känna hur hela han darrade till. Och samtidigt handen mellan hennes ben som skänkte henne egen njutning. Ibland lät hon två fingrar glida in en liten bit och massera den sköna ytan där inne. Ibland cirklade den snabbt över hennes klitoris för att sedan bara sakta massera över hela skötet och röra sig ner mot mellangården.
Erik kunde inte slita blicken från henne. Den vackra Helena som stod på knä framför honom med ansiktet i höjd med hans kuk. Hennes hand som smekte hans hårdhet och den andra som rörde sig mellan hennes ben. Hon smekte honom med stor ömhet och expertis.
Ibland kunde greppet hårdna en smula för att i nästa ögonblick övergå i en fjäderlätt beröring. Det här var hon expert på, det förstod han.
Ibland blev hennes rörelser hetsigare och han kunde då känna hur pirret bakom pungen ökade, men aldrig så mycket att han var nära att komma. Bara så att njutningen konstant hölls på en hög nivå, en nivå som emellanåt fick honom att stöna högt. Ingen kvinna någonsin hade smekt honom på det här underbara sättet. Och uppenbarligen njöt hon lika mycket själv och hennes kropp darrade emellanåt till och små stön kom över hennes läppar.
Sakta, sakta sänkte hon sitt huvud mot hans kuk. Handen höll honom nu bara om roten och han väntade andlöst på vad hon skulle göra. Hennes läppar var nu bara någon centimeter från hans blöta ollon. Försiktigt blåste hon på toppen och Erik darrade till av njutning.
Han såg hennes tunga komma fram mellan läpparna och hur den för första gången rörde honom på toppen. Mycket lätt lät hon den cirkla runt toppen av kuken några varv, sedan rörde hon sig neråt längs skaftet och ner under pungen. Hon stannade upp och sög försiktigt på hans känsliga pungkulor samtidigt som handen runkade honom några drag.
Det var oändligt skönt och Erik stönade högt.
Hon slickade sig uppåt längs skaftet igen samtidigt som tummen masserade toppen.
När hon nått hela vägen till toppen stannade hennes rörelser av och hon sökte hans blick.
Erik såg på henne med halvöppen mun och höll andan av förväntan. Så sänkte hon sitt huvud ner över honom ett par centimeter och lät sina läppar sluta sig runt toppen av hans hårda kuk.
Försiktigt tog hon in honom i munnen så djupt hon kunde och stannade sedan upp.
Lät hans hårdhet bara vara inne i det där varma och mjuka samtidigt som tungan sakta smekte honom längs skaftet. Erik kunde ana att hennes smekningar mellan benen nu blivit mer intensiva och han hörde hur det plaskade om hennes sköte. Hennes höfter rörde sig i juckande rörelser och han förstod att hon knullade sig själv med fingrarna. Hon började knulla honom med munnen i samma tempo som hennes fingrar rörde sig i henne och ett dovt stön hördes från henne. Synen av Helena som knullade honom med munnen samtidigt som hon smekte sig själv var så otroligt erotisk och han kände hur det började pirra alltmer bakom pungen och hur hans kuk pulserade i hennes mun.
Hennes rörelser ändrar karaktär och han förstod att hon smekte sin klitoris med snabba rörelser. Hon stönade högre och oftare nu och fick allt svårare att ha kvar honom i munnen.
Plötsligt tog hon in honom djupt hon i munnen, frös sina rörelser och hela kroppen skakade när hon nådde klimax. Hon stönade ut sin orgasm över hans kuk och vågor av extasens kramper rörde sig genom hennes kropp.
Erik njöt av bilden framför sig: hennes huvud som nu vilade mot hans lår, handen som fortfarande var sluten runt hans kuk, hennes kropps linjer och rumpan som putar lockande.
Han ville ha henne där och då. Ta henne med kraft bakifrån. Nå sitt eget klimax.
- Stå kvar precis så där, väste Erik fram och reste sig.
- Vill du knulla mig nu?
- Ja, Helena, jag vill ta dig nu. Knulla dig. Komma i dig.
- Ta mig, Erik. Låt mig känna dig i mig. Kom …
Han ställde sig på golvet bakom henne och lät handen söka sig in mellan hennes ben.
Kände hur blöt och svullen hon var. Lät handen smeka sig fram över hennes sköte och snudda vid hennes klitoris.
- Försiktigt, Erik, jag är så känslig nu. Snälla, ta mig.
Han riktade in sin hårda kuk mot hennes springa som lockande putade mot honom.
Försiktigt lät han den glida några tag mellan hennes blygdläppar innan han riktade in den mot hennes heta öppning och sakta trängde in. De stönade båda av njutningen när deras kroppar förenades och han lät kuken sjunka in i henne tills han kände att det tog stopp.
Han greppade hennes höfter och drog henne till sig, började röra sig in och ut ur henne.
Erik höll ett lugnt men stadigt tempo. Ville njuta av varje rörelse. Känna hur hon pulserade runt honom. Känna hur ollonet klöv hennes inre läppar, rörde sig in i henne och slog i botten.
Varje gång han kom allra längst in i henne hördes ett stön över Helenas läppar.
- Åh, Erik, du fyller mig så … Så skönt …
Erik höll samma tempo en lång stund och väntade på hur spänningen skulle byggas upp i hans kropp. Han visste att det gällde att inte ha för bråttom, låta njutningen hamna på precis rätt nivå innan det var dags att dra upp tempot. Det brukade vara längre då.
Han var nästan framme vid den där platån nu och skulle snart öka tempot.
Bara lite till, vänta in henne, vara lyhörd på hennes signaler, och sedan ...
Han ökade tempot och tog henne med mer kraft. Frustande. Kåt.
- Ja, fortsätt sådär, Erik. Ta mig hårt nu … Så nära … Åh! Ja! Fortsätt!
Erik pumpade in och ut ur henne med kraftfulla stötar. Han kände hur kuken började pulsera i henne och att orgasmen inte var långt borta, men han ville dra ut på det lite till.
Fortsatte att knulla henne med samma intensitet men fokuserade på sin egen andning.
Han visste att han skulle kunna hålla sig kvar såhär på gränsen någon minut till, men inte mer än så. Det var så skönt, så fantastiskt skönt. Och han kände hur Helenas fitta började dra ihop sig runt honom. Hon var också nära nu och hade en hand mellan benen som intensivt smekte över klitoris och ibland ner runt hålet så att hennes fingrar mötte hans skaft.
- Åh, Erik, är så när nu … Ta mig … Kom i mig … Fortsätt … Mmm …
Erik släppte kontrollen nu och bara knullade henne hårt och djupt.
Det krävdes mindre än en minut för att ta sig över gränsen och med ett frustande tryckte han sig djupt in i henne en sista gång och lät orgasmen skölja över sig. Sköt stråle efter stråle med sin varma säd i henne. Samtidigt kände han hur Helena drog ihop sig runt honom vilket förlängde hans njutning och tog honom vidare in extasens nästa fas och hans kropp darrade okontrollerbart av en djupare njutning. Benen darrade och han kunde knappt hålla sig upprätt längre. Han sjönk ner på laven bredvid Helena och lutade sig bakåt. Kände hennes närhet, den varma huden mot hans. Hans hand smekte henne över ryggen och hennes sökte sig upp mot hans mage. De såg på varande. Log, glada och nöjda.
- Tack, Erik. Tack för att jag fick låna dig.
- Ja du, tack själv får jag väl säga. Det var … Oväntat. Och fantastiskt.
- Ja, helt fantastiskt. Jag behövde det där. Var alldeles för länge sedan.
- Det kan ju bli så ibland. Långt mellan gångerna menar jag.
- Mm, tyvärr. Men tänk att du var så bra på sex, Erik. Det trodde jag faktiskt inte.
- Vadå? Varför skulle jag inte kunna vara det?
- Som sagt, du var ju den blyga typen förr. Såg dig inte riktigt i den rollen.
- I vilken roll då, menar du?
- I rollen som den store älskaren. Och inte i rollen som den välutrustade heller.
- Tja, det ena är ju inte min förtjänst. Och som älskare … Bygger ju på erfarenhet.
- Så du har haft många kvinnor genom åren?
- Nej, det var inte så jag menade. Men jag och mitt ex utforskade varandra och det lärde mig väl en hel del om hur en kvinna fungerar. Nån form av lyhördhet, kanske.
- Mmm, ett klart “G” i lyhördhet, tänker jag. Du borde dela med dig mer av den.
- Ja, om jag själv fick bestämma så …
- Men det är ju du som bestämmer. Handlar nog mer om att du ska visa att du är tillgänglig.
- Lätt i teorin kanske, men svårare i praktiken. Jag är ju inte ute i “svängen” direkt, Helena.
- Man behöver inte vara i “svängen” för det. Det finns andra möjligheter.
- Som vadå?
- Som kvinnor som finns i din närhet. Som du känner. Som jag. Som Eva. Och säkert andra som är lika utsvultna på bra sex och närhet som du. Som vill och har möjligheten. Jag menar, vi är ju inte längre 25 och har en brinnande längtan efter att bilda familj. Den fasen i våra liv är i princip passerad. Nu är det något annat vi längtar efter. I alla fall många som jag känner. Närhet. Sex. Göra trevliga saker. Spännande saker. Men kanske inte ens bo ihop. För min del är frihet viktigare än vad den någonsin varit. Och samtidigt behöver jag mer sånt här. Men det är inte helt enkelt att slå hål på det heteronormativa. Någonstans figurerar ju fortfarande tanken om den livslånga relationens förträfflighet. Men tyvärr, personligen tillhör jag inte de som tror på den idén. Har provat, men nej, så vill i alla fall inte jag ha resten av mitt liv.
- Så vad är alternativet, tänker du? En sorts informell sexklubb för vuxna kamrater där vi kan cirkulera beroende på vilken typ av behov som uppstår just där och då? Där man bokar in en tid med lämplig partner via en webbsida? Lite som Outlook på jobbet?
- Ja, det vore ju himla praktisk att ha det så. Men det är nog en bit kvar.
De skrattade båda gott åt den inre bilden de såg framför sig. Hur de satt vid sina datorer och bokade upp någon av sina favoriter kommande fredag mellan klockan 19 och 22 för en trevlig stund.
- Men idén är faktiskt inte så dum egentligen, sa Helena.
- Nej, inte egentligen. Men en smula svårsmält på det sociala planet kanske.
- Tyvärr har du nog rätt. Vi får jobba vidare på konceptet. Men du, en annan sak …
- Ja?
- Jag vet att du och Eva hade sex i går kväll. Hon berättade det.
- Va?!
- Det är inget dramatiskt. Vi delar ju på det mesta hon och jag. Helena fnissade till.
- Såå … Hon är den kvinnliga KK:n? Och du tänker berätta för henne om det här?
- Okej … Pass på fråga ett. Det får du ta reda på själv. På fråga två svarar jag “ja”. Och det är inget dramatiskt med det. Vi har delat många hemligheter genom åren.
- Men hon kanske blir skitsur? Och jag framstår ju som värsta bocken.
- Du är inte värsta bocken. Snarare bästa bocken. Och hon kommer inte att bli sur.
Bara glad för min skull. Hon tyckte själv att jag skulle provköra dig.
- Men … Okej. Pratar ni verkligen om såna saker, du och Eva?
- Du skulle bara veta vad vi pratar om. Men du, släpp det nu. Nu är det dags för ett bad.
Helena reste sig upp och kysste honom på munnen. Sedan tog hon honom i handen och drog upp honom på fötter. På väg ut ur bastun slängde Erik in ett par vedträn i kaminen.
Termometern var nu nere på 25 grader.
Fler noveller av samma författare
Guuud.. vilken hääärlig, upphetsande berättelse! Tror jag svimmar snart!