Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och en begravning kapitel 14

Författare: sammet Datum: 2019-01-21 22:23:50

Kategori: Heterosex

Läst: 12 214 gånger

Betyg: 4.5 (9 röster) 6 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 14
Vi vaknar tidigt på morgonen, det är fortfarande mörkt ute. Vi reser oss ur sängen och tar på oss våra träningskläder och ger oss ut och springer. Vi springer till hamnen och tittar på våra lokaler. Vi springer vidare och tittar på området som Jesper ligger i förhandlingar om att köpa. Vi ser potentialen i området och vi bestämmer oss för att hjälpa Jesper i förhandlingarna.
Om vi kan få dem att skynda på köpet. Vi springer vidare och springer igenom staden, vi springer hem igen och går ner i källaren. Vi tar våra Bokkensvärd och går igenom mönstren och vi sparrar i ca en timme. När vi är klara så går vi upp i duschen och klär av oss. Jag sätter på vattnet och jag känner de varma strålarna träffa min svettiga kropp. Rebecka kommer in i duschen och ställer sig bakom mig och kramar om mig.
Hennes hand finner mitt kön och hon börjar smeka det, det växer i hennes hand och når snart full resning. Hon sätter sig på knä framför mig och tar mig i sin mun. Hon suger och slickar mig, jag sluter mina ögon och stönar ut i njutning.
Jag känner hennes tunga leka med mitt ollon. Jag drar upp henne och kysser henne, mina fingrar finner hennes kön och jag smeker henne, hon är blöt och redo. Hon tar bort min hand och vänder sig om och svankar. Jag tar tag om mitt kön och sätter det mot hennes och sätter mina händer på hennes höfter och stöter mig in i henne.
Jag tar henne med långa tag och det klatschar när våra kön möts, jag masserar hennes skinkor med mina händer, jag börjar smeka hennes anus med mina fingrar och jag hör hur Rebecka stönar tungt när jag gör det. Jag trycker till lite grann och mitt finger glider in långsamt i henne. Jag känner hur hon för ner sin hand mellan sina ben och börjar smeka sig själv. Jag ökar takten i mina rörelser och jag tar henne hårt och fort nu.
Vi känner båda hur våra orgasmer sköljer över oss. Jag känner hur min säd lämnar mitt kön och fyller hennes. När vi kommit färdigt så andas vi tungt båda två. Jag drar ut mitt finger och jag lutar mig fram och kysser hennes nacke. Jag drar mig långsamt ur henne, hon vänder sig om och vi kysser varandra. vi tvålar in varandra och våra händer smeker varandra
Vi sköljer av oss och går ut ur duschen och torkar oss, när vi är klara så går vi in i sovrummet och klär på oss. När vi är klara så går vi ut i köket och gör frukost. Vargen kommer ut till oss och jag ger henne mat. När hon ätit färdigt så släpper vi ut henne i trädgården. Vi dukar fram på bordet och när vi är klara så sätter vi oss tillbords och börjar äta. Vargen kommer tillbaka och vi släpper in henne
Jag klappar henne och hon lägger sitt huvud i Rebeckas knä och hon smeker hennes huvud.
- Vi reser idag
- Ja säger vargen
- Var extra vaksam
- Ja
- Bra, framförallt i skyddet av barnen
- Givetvis
- Tack
- Inget att tacka för, ni är ledarna, ni bestämmer över flocken
- Vi är en familj Polar
- Familj? Vi är en flock, ni är ledarna. Vi andra gör det som behövs för flockens överlevnad
Vi tittar på vargen och Rebecka lyfter upp hennes huvud och tittar henne i ögonen och lutar sig fram så att vargens nos träffar hennes panna. De sitter där och de börjar lysa båda två. Rebecka pussar på vargens nos och vargen slickar henne i ansiktet. De delar på sig och vargen går intill barnen igen. Isabella och kommer upp från källaren och sätter sig hos oss vid bordet och de tittar på oss
- Svårt att sova?
- Nej, men vi är fortfarande rätt uppumpade av det som hände i den där grottan. Vi laddar batterierna rätt fort
- Hur länge kommer det att hålla i sig?
- Har inte en aning, men vi är fortfarande påverkade av det
- Och vad är det? frågar James
- Hm hur skall jag säga, en väldigt stor kärlek till livet. Vi är glada och tacksamma att vi lever, det kunde lika gärna blivit precis tvärtom. Vi kunde dött i den där grottan, eller kommit ut som några helt andra personer. En väldigt mycket mörkare version av oss, en version som hade tagit över världen och ni hade inte haft en aning om vad som hänt. Inte förrän det hade varit försent och då hade ni varit så charmade av oss att ni inte ansett att det vi gjorde var fel. Fast att det varit det, men vi lämnade den där grottan som oss själva, en nyare och bättre version av oss själva kanske man kan säga. Vi kommer inte tveka en sekund i att göra det rätta, sen kanske inte alla håller med om att det vi gör är det rätta. Men vi kommer göra det
- Och vad är det?
- Samma som det var innan, en bättre framtid för våra barn. Där det första steget är den konferens som ni skall leda. Kärnvapen avveckling, att föra de två stora nationerna närmre varandra. Att få dem att inse att finns andra sätt än att använda vapen för att upprätthålla balansen i världen, att samtal alltid är bättre än våld. Vi kan använda våld om vi vill, men vi försöker alltid att prata först. Funkar inte det så får vi bli mer bestämda, det är därför det är så viktigt med den konferensen och manifestet. Samtal är alltid den bästa vägen att gå, våld är den sämsta utvägen
- Om det inte gäller Orden säger min mor med ett leende
- Haha nej de virrpannorna förstår sig inte på samtal, nej nu är jag orättvis. Robert går att samtala med, fast vi fått skrämma honom ett par gånger men han går att prata med, men visst mor så finns det människor som det inte hjälper att prata med. Det är de som vi får ta hand om, de som går att resonera med dem sköter ni och där är konferensen det första steget. Ni tar hand om länderna så sköter vi de andra. Vi skulle kunna göra båda men då hade vi haft att göra, så vi fördelar arbetsuppgifterna. Ni tar hand om diplomatin och vi står för musklerna. Men hur länge vi kommer känna det vi gör nu mor har jag inte en aning om, men att vi är förändrade kommer inte ändra på sig. Vi är de vi är, vad det nu kommer bli denna gång säger jag med ett leende. Men att det är den rätta sidan så att säga är det ingen tvekan om, det är egentligen det hela Michal och Ana historien handlar om. Att få väktarna till att inse att vi är de vi är och att de måste acceptera det. Ana kommer inte ha några problem med det, men Michal som är uppvuxen enligt traditioner och seder som är japanska, det är en helt annan sak
- Hur skall ni få honom att inse?
- Lurendrejeri och kärlek, som vanligt säger jag med ett leende
- Haha underbart
- Det är en av anledningarna till att vi pratar med de vi pratar med, för att bilda oss en uppfattning om hur han är som människa. Han har en galen giri känsla, den är nästan lika stor som vår. Det är det som är den springande punkten i hela denna soppa som Jesper brukar säga, hans hanterande av att inse att han bara är nästan som vi. Han tror fortfarande att han skulle ha en chans mot oss. Vi kommer att plocka ur honom den villfarelsen, det är då det blir farligt för då måste han hantera sin brist. Avundsjuka, han är så van vid att vara herre på täppan och nu så blir han nedknuffad från den. Inte bara av oss utan även av våra syskon, och det kommer han ha svårt att acceptera. Det kommer avgöra hur valet blir, det är där lurendrejandet kommer in. Även om han skulle säga att jag tar över så hade naturen eller det ljusa och det mörka bara sagt nej vi skulle inte tro det. Men han måste tro att han har valet för att saker och ting skall bli som de skall
- Och om han inte inser?
- Då får vi vidta mått och steg
- Du menar…
- Ja, och det skulle ställa till det en del, så när den dagen kommer så måste ni alla spela era roller rätt. Vi kommer berätta när det är dags men hela familjen måste spela sina roller rätt, annars så blir det komplikationer som vi inte behöver. Så vi kommer spela spelet med honom, och förhoppningsvis så behöver vi inte skriva det alltför tydligt på näsan att han inte är nära oss, ingen av oss i familjen. Så när vi är nära honom så kommer de andra att få hålla igen en del, men det får de göra och det kommer bli svårt för dem för de är tränade att inte göra det. Vi är vana vid det, för vi gör det när vi är iväg med syskonen, eller vi håller inte igen men vi anpassar oss till förutsättningarna. De går alltid på max. det gör inte vi. Det är en del av Jespers och Esmeraldas uppgift att ibland påminna oss om att nu går det för fort.
- Jo det vet vi, jag gör mitt bästa jag med för att försöka balansera er mot de andra i er omgivning. Jag har en del samtal emellanåt med människor om det. Jag är den som får förklara ibland vad ni håller på med. Så långt jag kan, ibland så hänger inte jag i heller med. Så allt handlar om honom?
- Nej, inte allt men mycket gör, vi måste ha dem med oss för som vi sagt innan de är familj. Ja på väldigt långt håll, men dock de är familj. Sen är det ett par saker till som måste hända. Men det är det centrala att få honom att släppa på sin avundsjuka, och Anas högmod. Vilket kommer bli lättare för henne, eftersom hon kommer bli kär, och kära människor är lättare att hantera. Vi har förberett Jasmine på hennes roll i denna soppa. Hon är beredd, Aisha kommer spela sin roll osv. men ni har era roller att spela ni med.
- Och det andra?
- Gunther tar hand om Guds hämnd, vi tar hand om bröderna och deras galningar till kannibaler. Men Michal måste vara med när vi tar bort dem från ekvationen. Vi skulle kunna ta bort dem nu, men vi måste vänta på att vissa andra saker måste hända först. Där räddandet av deras mor är en väldigt stor del i det här
- Kan ni rädda henne?
- Ja, men de måste vara med. De kommer att ställas inför ett val, sen får vi se hur det utfaller. Förhoppningsvis så väljer de rätt, de kommer att konfronteras med rätt mörka sidor av henne
- Handlar allting ni gör om val? Frågar James
- Gör inte allt det? Alla val vi gör i livet, för oss in på olika vägar som leder oss framåt. Antingen mot det ena eller det andra, men vi ställs alltid inför val. Sen beroende på vem vi är i vår familj så har de valen inte bara betydelse för oss själv utan de påverkar även vår omgivning, våra val i högre utsträckning än era. Men ni påverkar också, om du inte valt att agera som du gjorde när du mötte pressen därute och konfronterade de där två supermakterna om deras kärnvapen. Om inte valt att gå ut där… Då hade världen kanske sett annorlunda ut om tio år. Men du gjorde ett val, du valde att konfrontera de två största makterna i världen och du gjorde det utan tvekan. Nu får vi se vilka konsekvenser ditt val får. Men du gjorde ett val
- God morgon säger Jesper
- God morgon
- Jaha vad fan hände igår?
- Ni gjorde ett val och vi är väldigt tacksamma att som vi ser det valde rätt
- Hur menar du säger Esmeralda
- Tja, om vi skulle dö jag och Rebecka så är det någon av er andra som får ta över tills barnen är gamla nog. Alltså så ställdes ni inför ett val, ljust eller mörkt. Ni valde rätt som vi ser det, ljust.
- Så du menar att vi fick göra samma val som er?
- Tja nästan i alla fall
- Tack för förvarningen
- Varsågoda, tror ni att vi hade något val?
- Ni är de ni är
- Precis, så när vi inte förvarnade er tror ni då att vi hade något val?
- Nej säger Jesper, men jag behöver inte gilla det
- Välkommen till vår värld säger jag med ett leende
- Så nu kan ni inte säga hellre ni än oss, lika lättvindligt längre. Som sagt skulle vi dö så får någon av er ta över
- Jag skall hålla mitt svärd extra slipat säger Jesper
- Jag med säger Esmeralda
- Tack
- Ingen fara
De andra kommer upp och de får samma förklaring allihop, de är lite purkna men lovar att hålla sina värd extra slipade. Barnen kommer ut till oss och hoppar upp i våra knän och sätter sig
- Jaha då packar vi sen så åker vi
Alla går till sitt och börjar packa, när vi är klara så sätter vi oss i bilarna och kör till flygplatsen och går ombord på planet. Vi spänner fast oss och planet lättar
***
- Herregud säger Elisabeth, vilket slott
- Ja verkligen säger Amanda, har du ritat detta kusin?
- Ja, jag och Esmeralda har ritat det, jag själva slottet. Sen så har vi hjälpts åt med insidan.
Vi står framför slottet, våra väskor står på marken. Dörrarna öppnas och personal kommer ut och tar våra väskor. Vi följer efter dem och de visar oss till våra rum. Vi sätter väskorna på sängen och vi byter om. När vi är klara så går vi ut ur rummet
Vi går längs med en korridor och kommer fram till en bred trappa, vi går nerför den och vi kommer ner till första våningen. Vi går igenom rum och salar och inspekterar alla rum. Vi lägger alla rum på minnet och efter en stund så kommer vi tillbaka till trappan.
Vi går uppför den till andra våningen och går igenom den på samma sätt. Vi går upp tredje och sista våningen. Vi memorerar alla rum därmed, vi går nerför trapporna igen och ber i personalen att visa oss till köksregionerna.
Han tittar på oss och bugar sig. Jag spänner käkarna och vi går efter honom. Vi kommer ner i köket och arbetet slutar
- Var är föreståndarinnan? Frågar jag
- Här ers majestät säger en kvinna i femtioårsåldern
- Samla all personal i stora salen om en timme. Oavsett vad man gör så skall man vara där inom en timme. Är det förstått
- Ja ers majstät
- Bra, vad är ditt namn?
- Mrs Andrews
- Ditt förnamn?
- Harriet
- Tack, vi ses om en timme
Vi vänder och går därifrån
- Så andas hjärtat säger Rebecka
- Mm, nu byter vi om
- Ja hjärtat
Vi går tillbaka till rummet, vi stöter ihop med Jesper och Esmeralda
- Vem har nu retat min bror?
- Personalen
- Jaså? De var väl vänliga nog
- De är lite för vänliga och när de kallar honom för ers majestät…
- Jisses har ingen förvarnat dem?
- Tydligen inte, eller så har de inte lyssnat
- Stackars dem
- Byt om, säg till de andra med. Samling i stora salen om en timme
- Ja
Vi går in på vårt rum och jag rotar fram det alldagligaste jag har i klädväg ur väskan. Jag byter om och när vi är klara så går vi till barnens rum och öppnar dörren. De leker på golvet och vargen ligger där. En ung kvinna sitter med barnen på golvet och leker med dem. Jag tittar på henne och hon stelnar till. Hon reser sig hastigt och niger. Jag känner Rebeckas hand på min arm, hon tittar på kvinnan och frågar
- Vem är du?
- Jag är barnens guvernant
- Vad heter du?
- Karen
- Karen, du skall gå ner i köket till och prata med Harriet
- Ja ers majestät
Hon går ut ur rummet och vargen tittar efter henne, barnen tittar efter henne och när hon gått ut så säger de
- Hon kan bli besvärlig, vi får verkligen spela småbarn när hon är här. Hon talar svenska med så vi får tänka på vad vi säger
- De vill bara att vi skall trivas säger Rebecka
- Jo så är det säkert, jag bara säger att det kan bli besvärligt
- Vi skall ha ett samtal med dem
- Bra far, säger Isabelle
- Tack säger jag och ler
Vi reser oss och går ut ur rummet och vargen följer efter oss. Vi går ner för trapporna och går till den salong som jag bad Harriet att samla personalen
- Sedeslärande läxor frågar Berith med ett leende?
- Lite så ja, du var ju med sist
- Haha ja det var jag
- Jag tror att vi får vara mer tydliga med dessa virrpannor, jag litar på att Bowels och Isabella kan förklara för dem, det dumma i att inte göra som vi vill.
- Ja Bowels skrattade gott när han såg hur det gick till här. Han sa att det kunde bli spännande
- Det kan jag tänka mig, jag kanske skulle haft en kylväska med mig
- Haha ja skrattar Berith
De andra kommer in i salongen och de har gjort som vi klätt sig väldigt enkelt, de kommer fram till oss
- Jaha sedeslärande läxor frågar Simon
- Ja, vi får markera, när vi är här själv så gäller andra regler. Vi förstår att ni vi har besök, som i morgon så får det råda formell ton, men när det bara är vi här så gäller andra regler
- Bra för fortsätter folk och buga sig för mig så kommer jag att tappa humöret
- Det förstår jag, det har jag redan gjort. Får jag höra ett ers majestät till när det bara är vi här så kommer jag att dra mitt svärd, i alla fall mitt Bokken och smiska dem lite
Personalen börjar komma in i salen och de tittar på oss och alla samtal dem emellan avstannar. De sätter sig och tittar på oss, sist kommer föreståndarinnan in och jag tittar på henne
- Är detta alla?
- Ja ers majestät
Jag grinar illa och Rebecka lägger sin hand på min arm och jag andas. Jag tittar på personalen, de ser minst sagt rädda ut. Jag andas in sen börjar jag tala
- Vi vet inte vilka order eller vad vi skall kalla det för ni har fått angående ert uppträdande mot oss, vi inser att ni är ganska nervösa och inte vet hur ni skall agera och bete er mot oss. Så nu gäller det att ni lyssnar, och att ni lyssnar väldigt noga. När vi förklarat vad som gäller i fortsättningen så är det, det som gäller. Kan man inte acceptera det så får man sluta. Så lyssna noga nu, från och med nu så säger ni inte ers majestät åt oss när det bara är vi här. Då heter jag Niklas och min fru Rebecka, vi accepterar att man säger fel ibland men märker vi att man inte respekterar vårt önskemål så kommer man få sluta. Detsamma gäller för övriga familjen, vi har en rätt avslappad stil, vi föredrar att inta våra måltider i köket, jag hoppas att ni följt min brors önskemål om möbleringen i köket. Har ni flyttat på den så återställer ni den igen. Vi lagar vår egen mat emellanåt, vi lägger oss i en hel del, det får ni acceptera. Kan man inte göra det så gäller samma sak. Då får man sluta, det är vi som bestämmer våra regler gäller. Vi äger ett antal slott till och har flera titlar så vi vet precis hur lite de betyder. Vår mor var föreståndarinna på vårt slott i England, Bowels som sitter där är föreståndare för det. Ni kan fråga dem vad som händer om man sätter sig på tvären, ni kan också fråga dem hur det är att arbeta för oss när man respekterar våra önskemål. När vi sen har gäster så förstår vi att vissa regler måste följas och det accepterar vi. Men som sagt, respektera våra önskemål. Förresten vargen heter Polar, hon lyssnar om man talar till henne. Nu kommer resten av familjen att presentera sig, lär er deras namn, för de kommer lära sig era
Våra syskon presenterar sig, sen så presenterar sig våra föräldrar, Berith, Bowels och Amanda. När de är klara så tittar jag på personalen det är knäpptyst i salen.
- Frågor?
Ingen säger något
- Bra återgå till era arbetsuppgifter och förbered det som behövs tills i morgon, jag misstänker att min mor och Bowels vill prata med dig Harriet. Så om du stannar kvar så skulle jag vara tacksam
Personalen reser sig och går ut ur salongen, vi tittar på varandra och vi hoppas att budskapet gått fram, vi går ut ur salongen och går till våra rum, vi tar våra väskor och går till träningsrummet. När vi kommer dit så sätter vi väskorna på golvet
- Så då tänkte vi att ni skulle visa dödsdansen för oss, så att ni inte skämmer ut oss för Hanshu
Jag ler mot dem och de ler tillbaka. De tar sina vapen och de börjar dansa och när de är klara så ställer de sig upp och tittar på oss. Vi ler båda två och bugar oss för dem. De har tränat
- Det var magiskt att titta på, fortsätt öva men ni utförde det tillfullo
- Ja verkligen, blir han inte nöjd med den uppvisningen så kommer jag att lägga honom över knäna och smiska honom. Kan ni två hantera det som händer? Frågar jag Simon och Gwen
- Jadå, det går
- Bra säg till annars
- Ja
- Jaha vad händer nu i morgon?
- Vi skall inviga detta ställe som prins och prinsessa, när det är gjort så blir det middag och dans. Dagen efter så startar konferensen och James och Isabella tar över showen, James med avtalet och Isabella med manifestet. Sen får vi se var det landar någonstans. Vi sätter igång med vårt, det vi är här för. Samtalet med Sue och hennes familj, det blir nog en lika stor utmaning som för James och Isabella. Carnegie kan vara väldigt styvnackade, sen så är de skottar så det säger väl en del. Vill det sig riktigt illa så får vi vara väldigt bestämda. De anser sig vara väldigt duktiga på husens spel. Vi kommer att plocka ur dem den villfarelsen, sen så får vi hur elaka vi får bli
- Så det där som ni drabbades av i grottan börjar försvinna?
- Haha nej, men vi är de vi är, så vi kan fortfarande leka, men vi gör det kanske på ett annorlunda sätt. Vi är fortfarande uppfyllda av det som hände, men vi är inte så uppfyllda av det att vi inte kan göra det vi skall
- När anländer gästerna?
- I morgon, så i morgon är vi officiella så att säga
- Då vet vi det
- Det kommer säkert vara en del som använder era titlar, bara rulla med, det får vi göra
- Hur tror ni att personalen kommer agera?
- Vi får se, vi har fått säga upp folk innan så kommer det till det så kommer vi inte att tveka att göra det. Men vi får hoppas på att vi slipper det. Det var därför vi bad kvinnan som heter Harriet att prata med vår mor och Bowels, ja inte bara men en av anledningarna. Isabella har haft samma jobb som henne. Bowles har hennes arbete i England, de har lotsat slottet till att vinna vad är det nu fyra gånger i rad? De kommer berätta det i kloka att göra som vi säger. Skulle hon inte lyssna då anställer vi någon som gör det
Vi sparrade i en timme ungefär, när vi var klara så gick vi till våra rum och duschade och bytte om. När vi var klara så gick vi ner i köket och satte oss. Vi åt middag därnere och pratade bort ett antal timmar
Klockan blev mycket så vi gick och la barnen, när vi gjort det så gick vi in i vår sängkammare och älskade med varandra. Vi duschade och sen gick vi och la oss
***
- Hej mormor
- Hej Niklas, hej Rebecka. Allt väl?
- Jadå det är bara bra, hur är det själv?
- Det är bara bra, jaha då var det dags för festligheter igen?
- Ja det är ju det, det lär bli en del ståhej idag
- Haha stackars liten
- Mm stackars mig, vi vet precis hur mycket du gillar sådant här
- Förvisso
- Förresten om James och Isabella skulle behöva hjälp i morgon…
- Så kommer jag att hjälpa dem, inte för att jag tror att de behöver det
- Bra, och nej det tror inte jag i heller, det är alldeles för mycket press här för att de skulle våga trilskas
- Ja det tror jag också säger drottningen
- Vi ses senare
- Det gör vi
Vi står kvar i dörren och nästa bil rullar fram, vi hälsar på presidenten och hans familj, Ante tittar på slottet och kommer fram
- Trevligt
- Mm vi gillar det
Det rullar fram nya bilar hela tiden vi hälsar på gästerna när de anländer. Bland de sista som kommer är Sue och hennes familj. De går uppför trappan mot oss, de hälsar och vi hälsar tillbaka. De går in och när vi hälsat alla välkomna så gör vi likadant. Vi går in och sätter oss i en av salongerna och de andra kommer in i rummet och de sätter sig
- Vi har en del prominenta gäster här, så det gäller att vi är på tårna. Vi har en massa vakter därute men det gäller att vi också är på tårna. Det finns en del som vill oss illa därute, bl.a. de som planterade de där bomberna i väggarna
- Vi skall ha ögon på skaft säger Alex
- Tack säger jag och ler
- Vad händer nu?
- Nu så pudrar folk näsan och gör sig klara för middagen om ett par timmar, Rebecka har fått sytt upp klänningar till kvinnorna och vi män hoppar i våra kläder som vi hade på drottningens lilla fest, när detta bestämdes. Vi äter, dansar och har trevligt. Sen i acceptabel tid så går vi och lägger oss. Ikväll så kommer vi att bjuda in Sue och hennes familj till ett samtal med oss i familjen
- Vilken anledning kommer ni att ge?
- Vi är kungliga, vi behöver inte ha någon anledning
- Haha skrattar Simon
- Tja de tror att de kan spela husens spel, då låter vi dem tro det sen så plockar vi ur dem den villfarelsen. De kommer att springa till Mark när vi gjort det och han kommer spela sin roll. Han kommer framställa oss som excentriska ungdomar. Sen så rullar det på, vi kommer skicka inbjudan med en av personalen, vilket kommer göra det hela väldigt offentligt. De kommer känna sig lite utvalda och nyfikna. De kommer att komma och då så kommer vi visa att vi inte är så excentriska som de tror. Sen så kommer vi att be dem berätta, de kommer säkert försöka vägra. De har en hel del giri mot honom, eller en förbannad massa. Den skall vi få dem att förbise, vi måste höra deras historia den är nog den viktigaste av alla som vi kommer att få höra
- Du betvivlar inte på att de kommer att berätta?
- Nej, det gör jag inte. Det ligger i deras intresse med att vi räddar livet på honom. Vi överdriver inte det faktumet, det är ett reellt faktum. Om vi inte får reda på allt så kan vi inte rädda livet på honom. För då kommer vi att bli tvingade att förkorta hans liv
De tittar skarpt på oss och sen säger Sean
- Så det är ni som kommer bli tvungna att döda dem?
- Ja i alla fall honom, har vi inte all information på hur vi skall bryta ner hans avundsjuka så kommer det att sluta med att han accepterar valet. Det kommer inte de krafter som är i spel att acceptera. De kommer vägra att lämna över ansvaret till honom. Det kommer att göra honom galen, då får vi vidta mått och steg för att stoppa honom. Men det kommer få en dominoeffekt som inte blir så kul. Godaishu kommer att hotas och vi får vara väldigt övertygande mot en massa människor att vi gjort rätt val. Eller rättare sagt att vi inte hade något val. Hans död skulle sprida ringar på vattnet som skulle bli svåra att begränsa. Vi trodde också från början att det var de som jagar honom, galningarna som skulle döda honom, men när vi var därnere i grottan så blev det klart för oss att det är vi som kommer få döda honom, och henne om det skulle komma till det. Men med henne så är där andra variabler inblandade. Där är saker som kommer hända som gör att vi kommer att kunna påverka henne på ett annat vis än vad kommer kunna göra med honom. En hel del människor kommer att påtala för honom det dumma i att utmana oss, och att han skall behandla oss som särfall. Han kommer inte höra det av oss i familjen utan av sina syskon, Jasmine, Aisha, Sergej osv. De kommer att berätta för honom subtilt det dumma i att göra det, det kommer att testa han stolthet, tålamod och spä på hans avundsjuka. Sen kommer vi att ställa honom inför fakta och käka upp honom. Då kommer den kritiska punkten, kan han svälja sin stolthet. Vi hoppas på det men vi kan inte vara säkra. När han väl gjort valet så finns det ingen återvändo, när han gjort det så faller att blockader vi lagt, alla i hans närhet kommer att kunna prata med honom om det som vi pratat med om, men då kommer det inte spela någon roll
- Som jag brukar säga hellre ni än jag
- Mm, men jag skulle inte vilja ha det annorlunda
- Nej men sen så har du alltid varit lite speciell säger han med ett leende
- Haha hut
- Haha ja skrattar han
- Nej nu är det dags att göra sig presentabel inför kvällen säger Rebecka, era klänningar finns nu på era rum. De är specialsydda bara för er mina damer
- Tack säger Annika och ler, vi kommer få dansa idag
- Ja säger Ilse och hennes ögon tindrar
- Mm säger Rebecka och ler
- Ja säger Esmeralda
Vi reser oss och går upp på barnens rum. Guvernanten sitter där med barnen och de leker. Vi ser på barnens miner att de är måttligt roade
- Nu skall vi klä på barnen
- Men…
- Nej vi vill göra det själv, som vi sa innan idag. Det är våra regler som gäller och det är en av dem. Vi klär på våra barn själv
- Ja ers…
- Förlåt?
- Niklas
- Tack
- Hon reser sig och går ut ur rummet
- Vi sövde henne en stund innan säger Leonardo, vi orkade inte lyssna på hur många sagor som helst. Vi ville gå ner till er men hon satte sig på tvären. Så vi sövde henne och gick på upptäcktsfärd i slottet i en timme eller något sådant. Sen kom vi tillbaka hit och väckte henne
- Ja det var ju en metod
- Så ni bannar oss inte?
- Nej ni vet hur man gör och ni behöver er frihet så det är okej så länge det inte blir en vana så
- Tack säger de och ler
Vi klär av dem och klär på dem finstassen, Rebecka har låtit sy upp en exakt likadan klänning till Isabelle som till sig själv. Hon tittar sig i spegeln och ler
- Så fin den är mor
- Ja jag tycker det jag med
Hon kammar hennes hår och sätter dit ett diadem med en massa diamanter. Leonardo får på sig sin uniform och han blir lika stilig han. När vi hjälpt barnen så går vi in på vårt rum och gör oss klara. När vi är färdiga så tittar jag på klockan
- Det är dags hjärtat
- Ja säger Rebecka då går vi
- Du är väldigt vacker hjärtat säger jag och kysser henne
- Det är du med hjärtat
Det knackar på dörren och jag öppnar. Jesper står utanför
- Är ni klara?
- Ja
- Bra för här är en nervös man som springer runt som en huvudlös höna
- Då får vi inte låta honom vänta
Vi går ut i korridoren och en äldre man kommer fram till oss presenterar sig. Han berättar hur vi skall stå och i vilken ordning vi kommer att bli presenterade när vi går nerför trappan. Jag, Rebecka och barnen skall gå sist
Vi nickar att vi förstått och han ilar i väg, vi väntar på en signal och när den kommer så börjar vi gå. Vi går i två led och kommer fram till trappan och en man står med en stav som han slår i golvet när vi kommer fram. Han presenterar syskon i ordning, med Simon och Gwen först. Han rabblar deras titlar och så fortsätter tills det är vår tur. Då harklar han sig en extra gång och sen börjar han räkna upp alla våra titlar och avslutar med de kanadensiska
Vi går fram till trappan och tittar ner på de som står därnere, barnen står framför oss och där är en massa fotografer som när vi tar vårt steg ser det som ett startskott till att börja trycka på sina knappar. Det blixtrar och blixtrarna förblindar oss nästan, vi går lagom värdigt nerför trappan och när vi kommer ner så kommer Kanadas premiärminister och drottningen fram till oss. Hon niger och drottningen böjer lätt på huvudet
Vi besvarar premiärministerns nigning och jag bryter mot alla gällande regler när jag kramar om mormor, Rebecka och barnen gör likadant. De tar drottningen i varsin hand står så med henne
Premiärministern håller ett litet tal om den stora äran som drottningen av England har skänkt Kanada i och med utnämningen av oss. När hon talat färdigt så öppnas två stora dörrar intill en gigantisk sal . Barnen går först med drottningen och vi går efter henne, sen kommer vår familj och resten av gästerna. Personalen står redo att hjälpa gästerna med var de skall sitta om de inte hittar sina platser. Vi går fram till honnörsbordet
Vi ställer oss vid våra stolar och tittar utöver gästerna och när alla står vid sina platser så sätter vi oss och alla andra gör likadant. När alla satt sig så vänds alla blickar mot oss och jag tittar på Rebecka
- Vems tur är det hjärtat?
- Din säger Rebecka
- Jaha
Jag reser mig och tittar på personalen, de stänger dörrarna och fotograferna ser snopna ut, när dörrarna stängs i ansiktet på dem. De kommer bli ännu mer snopna när våra Medici och Broderskapsvakter kommer plocka av dem deras kameror
- Godkväll säger jag när dörrarna stängts, och välkomna till vårt nya hem. Vi vill tacka alla er som är här ikväll för att ni vill vara med och dela denna kväll med oss. Denna kväll där vi officiellt blir prins och prinssessa av Kanada. Den gåva som mormor skänkte oss för ett tag sedan. Anledningen till det stora säkerhets - pådraget är att det finns ett reellt hot mot vår familjs liv. Det finns människor därute som inte är lika glada som vi över den utnämning som mormor gav oss. Men vi låter oss inte skrämmas av simpla terrorister och får vi reda på vem det är så hoppas jag att Kanadas regering utmäter lämpligt straff för dem
Tystnaden är total, alla tittar på mig
- Men nog med sådant prat, vi hälsar alla som är här välkomna, vi hoppas att detta blir en produktiv helg i fredens tecken. Idag är det fest, i morgon börjar allvaret. Det som är det viktiga denna helg. Konferensen för våra barns framtid som våra föräldrar sett till blir av. Utan S.t Batz så hade alla barns framtid på jorden varit hotad. Så jag tycker att vi tar våra glas och reser oss och skålar för våra föräldrar, kungaparen av S.t Batz
Alla tittar på mig, Rebecka tar sitt glas och reser sig, resten av barnen gör likadant. Sen reser sig alla gäster och våra föräldrar sitter kvar. Jag höjer mitt glas för dem och tar en klunk av mineralvattnet.
Alla andra gör likadant, när vi är klara så sätter sig gästerna igen. Jag väntar tills alla har satt sig. Sen fortsätter jag
- Vi vill tacka alla ledarna från de länder som detta avtal berör att ni kommit hit, det ger oss hopp om framtiden. Att ni sitter här och kan umgås som vem som helst. Nu hoppas vi, jag och min fru att dessa förhandlingar blir fruktbara. Om vi trots vår ungdom kan vara till hjälp så finns vi här, vet att ni har vårt stöd för att detta avtal skall slutas. Vet också att vi stödjer S.t Batz i alla frågor gällande detta avtal mellan länder. Vi som regenter av Kanada ger vårt fulla stöd till avtalet. S.t Batz har även Godaishus fulla stöd
Med de orden så tittar jag på USAs president och Jeltsin. De tittar på mig och Jeltsin sväljer, presidenten ler lite och böjer på huvudet. Jag rotar i min ficka och går fram till Jeltsin och lägger hans klocka framför honom. Han stirrar på den
- Jag hörde att du förlagt denna och att du gått väldigt långt för att få tillbaka den, vet också att de som lånade denna av dig inte har glömt vad du gjort. Skriv på avtalet så kanske de glömmer
Han stirrar på mig och sen sväljer han hårt
- Ja säger han med skrovlig röst
- Bra, du är varnad säger jag med låg röst, försök något sådant igen och du kommer få känna på de utvaldas vrede. Vi räddade livet på dig, du vet vad det innebär. Det är dags att betala tillbaka din skuld är vi överens?
Han stirrar på mig och slickar sig om munnen
- Ja
- Bra, får jag höra ett endaste ord om att du inte gör exakt som mina föräldrar säger så kommer vi och hälsar på och då är det inte din klocka som försvinner. Då är det något du håller mycket kärare. Som ditt könsorgan, du vet vår mormor Berith samlar på sådana, jag tror att hon skulle uppskatta ditt. Är vi överens?
Han stirrar på mig vit i ansiktet, presidenten som sitter bredvid honom får tolkat vad jag säger. Han tittar skarpt på mig
- Som jag sa krysa (råtta), du har retat de utvalda. Du lever på lånad tid. Den kommer bli lite längre när du skrivit på. Är det förstått?
- Ja viskar han
- Bra, vet att vi håller ditt liv i våra händer. Förresten, dina gorillor som skulle försöka skrämma oss är paketerade och på väg hem till moder Ryssland på ett flygplan. Som jag sa du är varnad
Han stirrar på mig vit i ansiktet
- Det samma gäller dina pajaser, säger jag till presidenten, vi skall ha ett allvarligt samtal om det senare
- Jag visste inget viskar presidenten
- Det hoppas jag för din skull, samma regler gäller för dig. Skriv på, det är det första ni gör i morgon bitti. Ni skriver på de där papperna, innan ni ätit frukost. Är det förstått, annars så kommer vi och hälsar på och ni vet vad det innebär båda två?
De nickar och deras huvuden guppar upp och ner
- Bra säger jag och ler, för om jag kan hämta den där från era båda två så vet ni att ni aldrig är säkra eller hur?
De stirrar på mig, deras fruar stirrar på mig och jag ger dem en blick som säger mer än tusen ord. Bråka inte med oss. Jag går tillbaka till min plats och jag tittar ut på gästerna som sitter där. De tittar på mig, de har inte hört vad jag sagt till de två ledarna
- Som sagt, kvällen går i festens tecken, men denna helgs höjdpunkt är morgondagens konferens, och det manifest som kommer att presenteras där. Så vi jag och min familj välkomnar er hit. Ät, drick och ha roligt
Jag höjer mitt glas och skålar, jag tar en klunk från glaset och dricker. Jag sätter mig och personalen börjar servera maten. Ett sorl sätter igång och vi börjar äta, Drottningen som sitter på min vänstra sida tittar på mig
- Jaha de kommer skriva på?
- Om det inser vad som är bäst för sig själv så kommer de att göra det säger jag med ett leende
- Haha underbart, vad hotade du dem med?
- Att himlen kommer falla neröver dem om det inte gör som vi säger. Jag förklarade det dumma i vissa saker som deras tomtar till underhuggare försökte med. Jag gav dem en chans att reda ut det själv. Lyckas de inte med det så kommer vi ta hand om det och då blir det blodigt och vi kommer ta det personligt. De pratar just nu som bäst om hur de skall lösa denna pinsamma historia, och de planerar tillsammans för de sitter i samma båt
- Haha ibland så undrar jag när människor skall sluta underskatta er
- Aldrig hoppas jag
Jag ler mot henne och hon börjar skratta
- Jag älskar er
- Och vi dig, mormor. Därför så skall du prata väldigt allvarligt MI6 om det dumma i att försöka infiltrera vår personalstyrka, vi har två av era pajaser i källaren. Du kommer få träffa dem i morgon
- Som sagt när skall de lära sig
- Min bror ritade till ett antal fångceller i källaren, med en gammeldags tortyrkammare precis utanför cellerna. Med en ässja och allt. Just nu så stirrar de på glödande tänger osv. de är så fantasilösa de där organisationerna att vi fick anställa ett tjugotal nya till personalstyrkan. Vår säkerhetschef hade att göra innan i veckan när han fick en lista på ovälkomna gäster. Vi har agenter från de flesta säkerhetstjänster därnere. Jesper kommer att gå en runda med deras representanter som är här ikväll och förklara det dumma i att försöka spionera eller sabotera för oss
- Haha underbart
Hennes man som sitter bredvid Rebecka får samma historia berättat för sig av henne. Han skrattar lika gott som hans fru gör. Min blick glider runt i rummet och jag tittar på Jesper och han tittar på mig. Han ser vad jag ser
- Jag tar hand om det säger hans blick
- Tack brorsan säger min, och jag ler
Hans blick söker upp en av männen i rummet och med ett höjt ögonbryn förmedlar han sitt budskap. Mannen rodnar och tittar sig omkring och sen så rättar de till misstaget. Jesper ler och jag nickar. Slarv skall rättas till
- Vad hände precis? frågar drottningen
- Våra vakter slarvade lite, vi uppskattar inte slarv så vi rättade till det. Det finns en grupp här i Kanada som inte gillar det du utsett oss till mormor. De har redan försökt döda oss ett antal gånger. Sist vi var här så fick jag springa naken i en hotell korridor och slå ner folk. Sen så åkte vi hit och Jesper hittade en hel vägg med sprängmedel. Bara idag så har våra vakter tagit hand om två olika grupper som försökt ta sig nära slottet. Just nu härinne så finns det tio stycken vakter från vår elitskola. De slarvade med att gömma sig. vi rättade till det
- Tio stycken?
- Ja tio
- Var är de?
Jag tittar på henne
- I taket
- Förlåt?
- De gömmer sig i taket mormor, det är inte lönt att du försöker hitta dem. Men de finns där
- Jisses, smart tal förresten
- Tack säger jag och ler
- Alla kommer att ta det era föräldrar säger på väldigt stort allvar
- Det var liksom meningen säger jag och ler
- Jag är dock förvånad över att pressen fick vara här
- Jaså?
- Ja att de fick ta bilder på er
- Att få lov att fotografera är inte det samma som att få behålla sina kameror
- Men…
- Ja? Det är inte vi som snor dem? Brottsligheten här i Kanada på stulna kameror kommer att öka med många procent
- Haha underbart
- Ja vem skall stoppa oss, vem skall de klaga till?
- Men…
- Det var inte jag som tog dem, det var inte kanadensiska polisen, eller säkerhetstjänsten som tog dem. Det var ett privatsäkerhetsföretagspersonal som blev lite ivriga. Det företaget kommer inte existera i morgon, alla kameror kommer att återlämnas mot beskrivning, minus innehåll tyvärr. Visst är det synd
Jag tittar på henne med en oskyldig min. Hon stirrar på mig och sen så börjar hon skratta högt. Gästerna tittar på oss och jag ler mot henne. Hennes man skrockar ljudligt bredvid Rebecka när hon gett honom samma förklaring som jag gjort
- Passar inte de två sig så kommer vi se till så att de får skulden för det. Då kan de försöka förklara sig för den fria pressen
- Haha det är nästan så att jag önskar att ni gjorde det, bara för att
- Haha du har en elak ådra mormor
- Jag gillar inte fyllbulten
- Det gör ingen mormor, men han är sjuk. Vi har gjort vad vi kan för att hjälpa honom, frågan är hur länge till han kommer leva. Ger han upp drickandet så kommer han att leva ett antal år till. Gör han inte det så har han max sexmånader kvar, där hans sista tid kommer bli ett veritabelt helvete när hans inre organ kommer säcka ihop. Vi gillar presidenten, hans dotter gifte sig precis med en av våra bästa vänner. Han ligger inte bakom dumheterna med deras elitstyrka som skulle få det till att se ut som att det var terrorister eller liknande. CIA blir lite överdrivet kreativa ibland, han får ta hand om det själv. Alex kommer under kvällen att berätta för honom precis vem det är som orkestrerat den aktionen och hur de gått tillväga. Det finns en hel del krafter därute som inte vill att detta avtal skall skrivas under, och tro mig när deras signatur väl finns på papper så kommer de inte undan. Mitt ibland allt det finstilta så finns där ett par rader om att om någon försöker bryta avtalet så får vi fria händer att vidta de åtgärder som vi anser lämpliga för att stoppa dem från att bryta mot avtalet. Det gäller även eventuella efterträdare, han kommer vinna valet en gång till så vi hinner lägga grunden för hans efterträdare.
- Lär de sig aldrig?
- Nej mormor det gör de inte de tomtarna, vi röjde upp där för ett par år sedan precis som vi gjorde i England. Det är en sluten förening som inte tar hot utifrån så bra. Nu är där någon annan pajas som vill visa hur stark han är. Vi satte käppar hjulet för deras största svarta inkomstkälla, heroin från Asien. Det lämnade ett stort hål i deras kassakista. Bråkar de lite till så kommer se till så hela den organisationen blir nedmonterad och skrotad. De testar vårt tålamod rätt rejält
- Aj
- Mm säger jag, men vi har lite andra saker på gång som är viktigare just nu. Så vi låter andra sätta små käppar i hjulen för dem så länge tills vi har tid att hälsa på dem
- Vad för saker? Något som berör mig?
- Nja inte direkt, men om du skulle när bomben briserar vilja fördöma en organisation som heter Guds hämnd så hade vi varit tacksamma
- Javisst vad har de gjort
- Låt mig säga såhär, de ligger bakom planetens kanske kändaste mord, och planetens kändaste förintelse
- Förlåt
- Det är en fanatisk judisk organisation, som dels gjorde ett hemligt avtal med romarna om Jesus, sen 1941 år senare skapade ett avtal med vår farmorsfar angående förintelsen av judarna. I övermorgon kommer den bomben brisera
Hon stirrar på mig och jag ser hur hon sväljer
- Du är allvarlig?
- Ja mormor det är jag
- Ni är medvetna om de politiska konsekvenserna av detta?
- Ja mormor det är vi verkligen
- Tack för förvarningen, och givetvis så kommer jag fördöma dem
- Bra, men bara den organisationen, inte judarna i allmänhet. De skall du hylla så mycket du bara vågar, de skall ses som offer idet här. Farfar kommer också göra ett uttalande där han fördömer dem och tar resten av den judiska befolkningen under sina vingar. Ni kanske skall slå era kloka huvuden ihop och skriva något gemensamt. Presidenten kommer också få uttala sig, det allra bästa hade varit om ni sagt någorlunda samma sak. När ni gjort det så kommer familjerna i övriga Europa att ha ett samtal med ledarna där, sen kommer de att ställa sig bakom er. Då kommer resten av världens ledare att rusa till talarstolen och säga sitt. Till och med Saudierna
- Briljant
- Tack, men koordinera med Gunther så att ni släpper era uttalanden en timme efter att bomben briserar. För det kommer bli en vätebomb som briserar i den religiösa världen. Det är de som ligger bakom nittioprocent av de skändligheter som drabbar den palestinska befolkningen. Ni skulle aldrig släppt den kolonin så lättvindligt mormor
- Påminn mig inte
- Nej, tanken var god och jag förstår den men de efterverkningar det fick…
- Ja herregud, men jag pratar med Gunther under kvällen. Sen ringer jag Paulus i morgon. När jag gjort det så ber jag honom, ringa till honom där borta så slår vi våra kloka huvuden ihop
- Bra mormor, se till att han säger det ni vill att han skall säga, jag gillar honom men ibland så är han för feg. Rebecka fick peka rätt tydligt med hela handen angående manifestet
- Skojar du?
- Nej det finns väldigt konservativa krafter i USA som skrek när elden uppfanns, med det manifestet så läggs grunden för kvinnors rättigheter runt planeten, samtidigt som det är ett manifest om att ge fan i allas våra barn. Det kommer ge oss väldigt stora befogenheter att agera mot orättvisor över hela planeten, lagligt. De kan inte rigga valen längre i väldigt många länder, framförallt inte i USA, lobbyisterna där kommer skrika högt när det blir underskrivet. Det handlar om ofantliga summor pengar som kommer att glida dem ur händerna och du vet hur mycket de älskar pengar där
Hon tittar på mig med stora ögon när hon förstår innebörden i det jag säger
- Herregud
- Nej Godaishu, vi berättade för er vad vi skulle bli, du är delaktig i det här mormor. När du utsåg oss till detta så la du en väldigt stor grund till Godaishu och om vill säga så, den makt du gav oss, visar vi nu. Det är detta som är Godaishu, vår strävan att få en bättre planet att bo på. Detta är bara början mormor. Vi har tagit nästa stora steg på vår väg att bli de vi är menade att bli.
Jag berättar för henne vad som hänt de senaste månaderna och hur allt hänger ihop. När jag färdig så stirrar hon på mig och hennes man som lyssnat på Rebecka stirrar på oss båda
- Samla er annars så tror folk kanske att vi skrämmer er
- Ja viskar drottningen, ni två
- Ja mormor, vi är de vi är. Varken mer eller mindre, vi kommer att göra vårt yttersta för att vi alla skall leva på en bättre planet. Tro mig det är vårt ultimata mål. Men det finns krafter därute som vill annorlunda, eller de vill egentligen samma sak men vi har olika syn på vad en bättre planet är
- Jag fattar inte hälften av det du berättat men herregud
- Ja mormor, herregud
- Och allt detta för att grevinnan pratade bredvid mun?
- Ja säger jag och ler, men det finns alltid en mening med det som sker. Sen så blir saker och ting som de blir efter de val vi gör utifrån den information som vi får. Vi valde att lyssna och agera. Då rullades denna osannolika historia upp
- Vem är målen härinne?
- Förutom de där säger jag och tittar på presidenten och Jeltsin?
- Ja, de är bara bifigurer
- Haha så kan man kanske se det, en familj som står Michal och Ana väldigt nära. De är vårt primära mål, sen är det andra viktigt det med mormor. Men de är vårt primära mål, ja och givetvis att få detta officiellt och att få träffa er
- Haha ja vi får inte glömma det viktigaste
- Precis
Vi äter av vår dessert, när vi är klara och personalen har dukat ut så reser jag mig
- Nu när vi ätit så börjar kvällens andra akt, vi går nu över till att roa oss
Ett antal dörrar öppnas, innanför dem så är där ett stort dansgolv. En orkester sitter redo och de börjar spela, jag tar Rebecka i handen och vi går ut på dansgolvet. Vi börjar dansa och syskonen kommer efter oss och de dansar också. Flera av gästerna gör oss sällskap på dansgolvet, vi dansar två danser sen går vi tillbaka till våra platser. Jag ser hur en från personalen pratar med Sue, han lämna meddelandet om att vi vill träffa dem i morgon
Hon nickar bifall och mannen kommer fram till mig och meddelar hennes svar. Jag ser att Mark tittar på mig och sen på Sue och Jim. Han ler och reser sig och bjuder upp Sue till en dans. De går upp på dansgolvet och jag ler. Rebecka smeker min hand och jag tittar på henne och pussar henne. Vi tittar på barnen och vi reser oss och går fram till dem och vi lyfter upp dem och går upp med dem till deras rum.
Vargen ligger på golvet och hon lyfter på huvudet när vi kommer med barnen. Vi klär av dem och lägger dem i sina sängar. Jag börjar berätta en historia för dem. De somnar och vi går ner till festen igen. Vi sätter oss på våra platser och vi tittar på människorna som festar.
Jag tar fram min telefon och ringer. Jag får svar på andra signalen
- Kör
- Ja
Jag lägger på och stoppar ner telefonen, jag tittar på Gunther och nickar. Han nickar tillbaka och tar fram sin telefon, jag ser honom prata i ett par minuter. Sedan lägger han på och nickar. Bollen är i rullning
- Du skall nog prata med Gunther nu mormor säger jag till henne när hon kommer tillbaka efter en dans med James
Hennes man har dansat med min mor, de tittar på mig och de går fram till Elisabeth och Gunther, de går ut på dansgolvet och de börjar dansa. Jag ser hur de pratar med varandra.
- Jaha min son, hur mycket har ni sopat manegen åt oss
- De kommer att slåss om att få skriva på först, på båda dokumenten mor
- Tack säger hon med ett leende
- Ingen fara säger jag och ler tillbaka
- Och det andra?
- Det tar Gunther hand om nu, hon är förvarnad, hon och farfar kommer hålla ledarna på mattan. De kommer göra de uttalandena som vi vill
- Och Michal?
- De accepterade vår inbjudan till ett samtal i morgon, så det skall nog gå bra säger jag med ett leende
- Det är alltid fröjd att se genier arbeta säger Isabella och ler
- Tack mor säger jag och ler tillbaka, har du fått planterat de frö som du vill?
- Haha ja, det har jag. Jag fick peka med hela handen när det kom till vissa av damerna men de kommer göra som jag säger
- Prata med Sue, hon är överhuvud över Carnegie familjen. Lek lite med henne och visa henne precis hur långt hon har kvar till vår nivå mor
- Min tur att kratta manegen?
- Ja säger jag och ler, ta med dig Elisabeth och Berith
- Haha du vill verkligen sätta henne på plats?
- Oja det vill jag, det är synd att Agnetha inte är här, då hade jag bussat henne också på henne. Hon har en föreställning om att hon är duktig på husens spel, vi vill att ni visar henne precis hur fel hon har. Ni får gå precis hur långt ni vill i lekandet av henne
Isabella tittar på mig och ler elakt, hon tittar på Berith och sen på Sue. Berith följer hennes blick och jag nickar när hon tittar på mig. Hennes leende är väldigt likt vargens. Elisabeth kommer tillbaka och Isabella visar henne med en blick vad de skall göra. Hon ler precis som sin mor. De tre damerna reser sig och börjar gå mot Sues bord.
Lorentina tittar på dem och sen på mig och jag ler mot henne. Ilse tittar bort mot damerna och hon ler hon med. Hon tittar på oss och vi tittar på varandra. Vi nickar och Ilse rör sig bort mot bordet där de sitter. Hon sätter sig och vi ser hur konversationen inleds, de pratar med dem och vi ser hur Sue ändrar färg ju längre konversationen lider och när de känner sig färdiga så reser de sig. Sue är vitare än en ett lakan i ansiktet. Damerna går tillbaka till honnörsbordet
De sätter sig och de tittar på Sue, jag anar leendet på min mors läppar. Elisabeth ser likadan ut. Berith visar inte med en min vad hon känner, Ilse reser sig och tittar utöver salen. Hon ser sitt offer och går mot mannen, vi följer hennes blick
Jag tittar på Gwen och hon nickar, sen tittar hon på en annan man, och en tredje. Jag tittar på Sean och Alex och det tittar på Gwen och reser sig. Jesper ger mig en blick och jag skakar på huvudet.
Ilse kommer fram till sitt offer och hon slår till mannen rasar ihop, hon ger ifrån sig ett rop av överraskning
- Finns det en läkare i rummet ropar hon
När blickarna vänds mot henne så slår Sean och Alex till. Deras offer faller ihop, vakterna tar hand om dem diskret. Allas blickar är fortfarande riktade mot den man som Ilse slog ner. En man sitter över honom och undersöker honom
Jag nickar åt två vakter som går fram och lyfter upp mannen, läkaren konstaterar att han fått för mycket att dricka. De bär iväg med honom, Ilse tackar läkaren och går tillbaka till sin plats. Jag tittar på Gwen och hon skakar på huvudet
Det finns inte fler, vi slappnar av lite och tittar på människorna. Ingen har märkt vad som hänt. De kommer att placeras i källaren, med de andra.
- Vi har att göra i morgon hjärtat
- Haha ja, det är tur att vi inte sover så länge just nu
- Mm säger Rebecka och ler, det är det. På tal om att sova?
- Ja det börjar bli dags
Vi reser oss och säger god natt till de närmsta sen försvinner lugnt och stilla från salen. Vi går upp till vårt rum, vi öppnar dörren och går in i rummet. Jag går bakom Rebecka och när jag stängt dörren så går jag fram till henne.
Jag lägger mina händer på hennes axlar och lutar mig fram och låter min tunga spela längs med hennes hals och nacke, jag slickar mig nerför hennes nacke till den bara ryggen.
Jag lossar hakarna som håller klänningen på plats. Jag slickar hennes hud när de blottas för mig ju mer jag öppnar klänningen. Jag kommer ner till hennes ryggslut och min tunga virvlar runt.
Jag hör på Rebeckas andning och små stön att hon uppskattar min lek med min tunga. Jag för händer under klänningen och smeker hennes ben. Jag känner stay - upsen mot mina fingrar och jag smeker den upp till hennes trosor.
Mina fingrar finner sitt mål och jag börjar smeka henne utanpå hennes silkestrosor. Jag känner vätan som rinner ur henne och som fångas upp av trosorna.
Jag tar tag om troskanten och drar ner dem långsamt. När de är avplockade så smeker jag mig långsamt upp för hennes ben igen och jag hör hennes stön av min behandling av henne.
Mina fingrar når sitt mål. Jag börjar smeka hennes kön med alla mina fingrar och hon stönar ännu högre. Min tunga fortsätter sin lek med hennes ryggslut. Jag leker med hennes klitoris med fingrar på min ena hand och andra handens fingrar för jag in i henne.
Hon knäar lite för att jag skall komma djupare i henne. Jag leker min lek med henne och jag hör på hennes andning att hon kommer närmare. Jag börjar lysa och hon gör detsamma.
Våra sinnen finner varandra och vi känner allt mångdubblat. Jag ökar trycket i smekandet av hennes kön. Mina fingrar som är inne henne finner hennes G – Punkt och jag driver hennes över gränsen till orgasm.
Hon gnyr, stönar och andas häftigt när orgasmen träffar henne. Jag känner hur hennes inre spänner runt fingrarna. Jag smeker henne genom orgasmen. När den ebbar ut så drar jag långsamt, fingrarna ur henne och reser mig upp.
Jag smakar på de fingrar som varit i henne och jag stönar lågt när jag smakar på hennes safter. Jag ställer mig upp och kysser henne i nacken. Jag för ner klänningen från hennes axlar och den faller ner på golvet.
Hon står naken förutom hennes stay – ups och hennes skor. Jag smeker hennes mage och tar hennes bröst i mina händer. Hon är fortfarande i stadiet av att njuta av efterdyningarna från sin orgasm.
Jag smeker brösten försiktigt och jag känner hur hennes bröstvårtor stelnar av mitt smekande. Hon vrider på sitt huvud och vi möts i en lång kyss. Hon vänder sig om och tar av min kavaj, hennes händer knäpper upp knapparna i min skjorta.
Hennes händer finner min hud och on smeker mitt bröst. Hon lutar sig fram och tar mina bröstvårtor i munnen och slickar på dem. Jag drar efter andan och vi känner hur de stelnar av hennes behandling.
Hon slickar sig neröver mitt bröst och sätter sig på knä framför mig. Hon öppnar min livrem och knäpper upp knapparna i byxorna. De faller ner till fötterna och knyter upp mina skosnören och jag trampar av mig skorna och byxorna.
Hon drar av mina strumpor. Hennes huvud kommer i kontakt med mitt kön när hon hjälper mig av med skor, byxor och strumpor. Det rycker till varje gång jag kommer i kontakt med hennes hud.
Hon vänder sitt ansikte mot det som avtecknar sig innanför kalsongerna. Jag ser henne le mot mig. Hennes hand smeker mitt kön utanpå mina kalsonger. Jag känner hur det rinner försats ur mig.
Hennes andra hand smeker insidan av mina lår och hennes fingrar letar sig in innanför mina kalsonger och hennes fingertoppar nuddar mina testiklar, jag känner hur huden drar ihop sig av hennes smekande, hon tittar på mig och ler.
Sträcker ut sin tunga och slickar mitt kön utanpå mina kalsonger. Hon öppnar munnen och lutar huvudet på sidan och biter i mitt kön. Jag drar häftigt efter andan när den lätta smärtan blandas med njutning.
Hon släpper taget med sina tänder och hon tittar på mig och ler. Hon drar ner mina kalsonger och mitt kön studsar till ner mitt kön gungar till framför henne. Hon slickar lätt på dess undersida med sin tunga och hon tar ett lätt tag om det och slickar på mitt ollon.
Jag känner hur hon långsamt ökar trycket med sin hand som håller i mitt kön och det känns som om ollonet blodfylls ännu mer. Försats glimrar på mitt ollon och sträcker ut sin tunga och tar droppen i sin mun.
Jag andas in mellan tänderna när jag känner hennes tunga på mitt kön och jag blundar. Jag känner hur tar mig en bit in i munnen och känner hur hon försiktigt biter till. Jag stönar högt och hon tittar upp på mig.
Jag ser hennes stå där på knä framför mig. Jag drar upp henne och tar henne i min famn och lägger henne på sängen. Jag lägger mig ovan för henne i en 69:a jag sänker mig neröver hennes kön samtidigt som jag sänker mina höfter.
Hon öppnar sin mun och mitt kön försvinner in i hennes mun och hon börjar suga mig. Jag sträcker ut min tunga och börjar slicka hennes kön. Min tunga fladdrar över hennes kön och jag känner hennes tunga leker med mitt kön i hennes mun.
Jag lägger min tunga på hennes klitoris och börjar leka med den och jag fokuserar mitt slickande på den. Jag suger in den i min mun och min tunga smeker den.
Jag känner och hör hur Rebecka stönar högre, jag ökar trycket i slickandet och hon kommer. Hon biter till om mitt kön lite hårdare än vad hon brukar göra, smärtan skickar signaler genom min kropp och jag känner hur det ilar till i mitt underliv.
Hennes käkar slappnar av och jag drar mig ur hennes mun innan jag kommer. Jag slickar hennes genom hennes orgasm och när den ebbat ut så vänder jag mig och jag kysser henne.
Hon kysser mig tillbaks och vi rullar runt och hon glider nerför min mage till våra kön möts och jag känner hur mitt ollon glider in i henne. Hon stannar när toppen av mitt kön kommit in i henne.
Hon rör sig långsamt, med smårörelser fram och tillbaka. Det enda som är i henne är mitt ollon och hon rider mig så. Jag smeker hennes skinkor, jag hör hur andas häftigare och häftigare och hon kommer snart igen i en ny orgasm.
Precis när hon kommer så trycker jag mig djupt i henne och tar henne snabbt. Hennes mun öppnas och hennes skrik hörs i mitt inre. Jag tar henne hårt och snabbt och hon formligen exploderar.
Jag känner hur jag blir blöt i ljumskarna. Jag fortsätter ta henne snabbt genom orgasmen och jag känner ilningar komma. Jag tittar på henne och hon tittar på mig.
Hon känner min orgasm växa och precis när jag skall komma så glider hon av mig och tar mig i munnen och hon suger mig snabbt och aggressivt. Jag känner jag kommer och min säd sprutar ur mig och in hennes mun.
Jag kommer så kraftigt att jag spänner mig i hela kroppen och jag svävar bort i njutning. Jag håller andan och jag känner hur det snurrar till. Jag tar ett djupt andetag precis när jag är på gränsen för vad jag klarar av. Jag känner hur Rebecka sänker takten i sugandet i takt med att min orgasm ebbar ut.
Jag känner hur hennes tunga mjukt och smeksamt smeker mig. Jag finner hennes andning och snart andas vi i takt igen. Hon släpper mitt kön med sin mun. Hon pussar på toppen av det och lägger sig bredvid mig och jag lägger min arm om henne.
Hennes hand smeker min mage, vi ligger där och snart så tar sömnen oss. Vi ligger där ovanpå täcket och somnar
***
Jag vaknar och tittar upp i taket, jag känner Rebeckas hand ligga över mitt kön och hennes fingrar smeker det i sömnen jag ler och smeker hennes rygg med min hand. Jag känner hur Rebecka vaknar och hon vänder sitt huvud mot mig och vi kysser varandra. Vi sträcker på oss och går upp ur sängen.
Vi tar på oss våra träningskläder och går ut ur rummet. Vi går fram till trappan och tar oss ner på bottenvåningen. Vi öppnar dörren och det är lite strilande regn. Mörkret ligger tätt om området. Vi drar upp kapuschongerna över våra huvuden
Vi börjar jogga och vi springer ut i parken som ligger runt slottet och vi följer en grusväg. Vi finner vårt tempo och vi springer i ungefär en timme innan vi kommer tillbaka till slottet.
Vi drar ner kapuschongerna och går in. Vi joggar genom korridorerna och fram till träningsrummet. Vi går in och tar av oss våra jackor, skor och strumpor. Vi går fram till ett ställ och tar Bokkensvärd.
Vi går igenom våra mönster och när vi är klara, så dansar vi dödsdansen, när vi är klara med den så börjar vi sparrar på allvar. Rummet är stort, större än det vi har hemma, eller det som vi har på slottet i England och vi kan släppa loss lite mer än vanligt.
Våra svärd brakar ihop och vi slåss och skrattar. Vi njuter av utrymmet och vår träning. Vi möter varandra i en rörelse och våra tre Bokken brakar ihop och flisorna ryker runt i lokalen, vi fortsätter vår kamp utan vapen, där våra armar och ben ersätter våra svärd.
Vi sparras i en timme och när vi stannar upp så andas vi båda häftigt, inte av trötthet utan av upphetsning. Vi sliter av oss våra kläder och när vi är nakna så attackerar vi varandra i ett galet hånglande, vi hamnar på golvet och mitt kön står hårt och redo.
Jag särar på hennes ben och sätter mitt kön mot hennes och tar henne direkt. Jag tar tag om hennes sidor och tar henne hårt och nästan våldsamt. Mina höfter rör sig snabbt fram och tillbaka.
Hennes upphetsning är så stor att det inte tar många minuter innan hon vrålar ut sin orgasm och jag fortsätter i samma tempo genom hela hennes orgasm. Jag drar mig ur henne.
Hon vänder sig om och jag tar henne bakifrån och jag kör på i nästan samma tempo som innan och det tar inte många minuter innan jag känner de välbekanta ilningarna i kroppen.
Precis när jag skall komma så drar jag mig ur henne och hon vänder sig om. Jag stoppar in mitt kön i hennes mun och jag tar henne i munnen samtidigt som hennes tunga fladdrar på mitt kön.
Jag tömmer min säd med vrål in i hennes mun. Jag känner hur sträng efter sträng av min säd fyller hennes mun, jag känner hur hon sväljer. När orgasmen ebbat ur så andas jag häftigt.
Rebecka tittar på mig med ett lyckligt leende. Jag känner hur det svider från mina knän. Jag helar mig och ler mot henne. Vi reser oss och samlar ihop våra kläder. Jag har dragit i sönder min tröja så jag får gå genom korridorerna utan tröja och jag ser hur Rebecka tittar på min rygg
- Jag undrar hur länge de skall lysa säger hon
- Ja de kanske lyser för alltid
- Det skulle inte förvåna mig säger Rebecka
Vi fortsätter fram till trappan, vi joggar lätt uppför den och går raskt bort till vårt rum. Vi går in och klär av oss våra kläder och går in i duschen och duschar av oss. När vi är klara så går vi in i sovrummet och klär på oss
- Förhör först eller mat?
- Vi förhör dem först och skickar iväg dem med en smäll på fingrarna, ja i alla fall agenterna. Vi ger dem en uppsträckning och en hälsning till deras chefer att backa, annars…
- Ja de andra tre vill jag skrämma lite grundligare
- Mm jag med
Vi går fram till våra väskor och tar våra svärd, jag tar mina Tomahawker med, vi går ut ur rummet och går nerför trappan, vi går längs med korridor tills vi kommer till en annan trappa som leder ner i källaren. Vi kommer fram till dörren där fångcellerna är. Vi öppnar dörren och går in, någon har tagit tortyrkammare känslan på allvar här är alla möjliga redskap för att göra saker och ting obehagligt för folk.
Vi ler mot varandra och går fram till cellerna, vi öppnar de där agenterna sitter och de tittar på våra svärd och mina Tomahawker. De går osäkert ut ur cellerna
- Seså rör på er, hade vi velat döda er så hade vi redan gjort det
De går ut och kommer in i tortyrkammaren, de stannar och tittar på sakerna som är där och sen på oss
- Så nu skall ni lyssna väldigt noga, framförallt ni som är ifrån CIA, vi kommer inte röra ett hårstrå på era huvuden, om ni inte gör något för att reta oss, vilket vi inte rekommenderar. Men i alla fall, ni skall få åka hem, med svansen mellan benen och aldrig visa er här igen. Ni som är från CIA och FSB. Ni skall hälsa era chefer att avtalen kommer skrivas på och det finns inget ni kan göra åt det. Försöker de sig på något så kommer vi och hälsar på, era chefer vet vad som brukar hända när vi gör det. Ni som är ifrån MI6 drottningen är informerad om läget, hon kommer att vidta mått och steg när hon kommer hem. Vi har redan avsatt ett antal av era chefer och vi kommer göra det igen om vi ens känner lukten av er. Ni andra halvfigurer, försvinn. Ni får denna chans, ta den annars så kommer vi och hälsar på er med
De stirrar på oss, de tittar på våra vapen, jag drar mitt svärd och väsandet när jag drar det gör att de tar ett ofrivilligt steg tillbaka. De stirrar på bladet som fångar upp det röda ljuset från glöden. De sväljer och stirrar på oss
- FÖRSVINN skriker jag
De hoppar till och tävlar om vem som kan komma ut fortast ur hålan. När de lämnat oss så tittar vi på varandra och ler. Jag skickar ut min tanke
- Polar, kom ner till oss i källaren är du snäll
Vi sätter oss på en bänk och väntar, efter ett par minuter så kommer vargen in genom dörren. Hon tittar på oss och jag kliar henne i nacken
- Vi skall skrämmas lite, vi undrar om du vill hjälpa oss?
- Javisst säger hon med ett grin
- Bra vi kommer öppna dörren där, du går in och vi stänger dörren. Du skall visa tänderna och leka med dem en stund, är det okej?
- Ja då
- Tack
Vi går fram till cellen och vi öppnar den och släpper in vargen. Männen stirrar på henne och sen på oss
- Vargar brukar inte gilla att äta människor, men hon har inte ätit på ett par dagar och hon är hungrig, så hon kanske gör ett undantag
Jag stänger dörren och vi går bort en bit. Vad som händer därinne, ser vi inte. Men vi hör hur det skriker och det låter allmänt kaotiskt därinne. Vi går fram till cellen och männen trycker sig mot en av väggarna och de är likbleka i ansiktet
Vargen morrar och visar tänderna
- Jaha vem vill inte sluta i vargens mage?
Tre händer räcks upp direkt
- Vem har skickat er?
De tittar på mig och vargen morrar till. De stirrar på den sen börjar de prata alla tre samtidigt. De avslöjar allt och när de är klara så tittar de på oss
- Tack, nu lämnar vi er här en stund, ni kommer att få mat senare.
Vi går ut ur cellen och vi tackar vargen för hjälpen. Hon går iväg och går upp till barnen igen. Vi tittar på varandra och går ut ur rummet, vi går upp för trappan och går mot köket. När vi kommer fram så tar vi fram mat. Jag börjar koka gröt till mig själv och gör en omelett till Rebecka. När jag är klar så dukar jag fram till oss. Vi börjar äta, när vi sitter där så börjar det komma in personal i köket och de tittar på oss.
Vi önskar dem god morgon och de svarar oss. De börjar sätta igång med sitt. Vi äter upp och när vi är klara så kommer barnen ner i köket tillsammans med vargen. Vi fixar frukost åt dem och vargen. Personalen tittar på den och går stora rundor runt henne. Emellanåt så visar hon tänderna, vi ser hur barnen ler lite och förstår att det är de som ber henne göra det



- Vi kanske skall fråga om personalen behöver hjälp med städningen säger jag och tittar på dem
De tittar på mig och blir röda i ansiktet, vi ler mot dem och de äter sin frukost. Guvernanten kommer in i köket och tittar på barnen och de tittar på henne. Jag ser att de gjort något
- God morgon säger Isabelle
- God morgon säger Leonardo, vi gick till ditt rum, men du verkade upptagen så vargen följde oss ner. Vi hoppas att det var okej. Det såg ut som om ni inte ville bli störda, du och den där mannen. Jag undrar dock om det kan vara hälsosamt
- Ja det såg ut som om det skulle göra ont och ligga så som du gjorde, men som sagt vi ville inte störa dig, och mannen. Den andre mannen som var på toaletten, vad gjorde han där?
Kvinnan stirrar på barnen, sen på oss och sen tillbaka på barnen och hon vänder sig och springer iväg. Vi tittar efter henne, och sen på barnen
- Ni får anställa en ny lektant, kan ni ta någon roligare nästa gång. En Sensei eller något sådant?
- Ni gick inte till hennes rum va?
- Nej, Polar varnade oss
- Hur visste du?
- Jag vaktar, hon var ett hot så jag ville veta vad hon gjorde
- Bra, var du tvungen att vara så målande till barnen?
- Jag visade ingenting, jag bara bad dem säga vad jag sa
- Vet du vem männen var?
- Nej men jag kan ta reda på det
- Gör det är du snäll, och tack
- Självklart
Barnen äter vidare och familjen börjar komma ner i köket, de lagar sin frukost och dukar fram. När de är klara så börjar de äta och vi berättar om guvernanten. Vargen har gått iväg och letar efter männen. De tittar på oss och sen på barnen
- Det var tur att hon varnade
- Simon vi hade inte gått till henne för alla pengar i världen, förhoppningsvis så skäms hon så mycket att hon fortfarande springer för att komma härifrån. Hon pratade om att hon skulle erbjuda sina tjänster, och följa med oss hem
- Så pass säger Isabella en enträgen flicka, undrar om det bara var hängivenhet eller något annat
- Mm, med tanke på de informationer vi fick av de där tre från igår så kan vi nog misstänka det mesta. Det går lite djupare än vad vi trodde. När de misslyckats med bomben så skulle vi kidnappas, vi och barnen
- Det kunde förvisso blivit intressant säger Jesper och ler
- Haha ja säger jag och skrattar, men i alla fall. De har inte bara folk här utan de har placerat folk hemma med
- Lärde sig inget på hotellet
- De tror att det var polisen som tog hand om dem
- Så pass säger Annika, vem är de?
- De kallar sig frihetskämpar som kämpar mot imperiet
- Förlåt?
- De är emot kungligheter, framförallt engelska kungligheter och dit räknas vi tydligen. De kommer inte göra Elisabeth något för hon har behändigt släppt över ansvaret på oss. Så vi är de nya måltavlorna, de är väl finansierade, det är en del prominenta kanadensiska personer som ligger bakom gruppen. Ledaren är en fanatiker som anser att vi utbölingar inte har något i deras land att göra. Jag skall be svärfar om att göra honom bankrutt
- Javisst säger Gunther och ler, vem är det?
Jag säger namnet och han visslar till
- Jag sätter igång direkt, han är rik, riktigt förbannat rik, en gammal skogsindustrifamilj. Den kommer från Frankrike från början, så det kan vara grunden till föraktet mot engelsmännen
- Mm och han var vän med förre premiärministern som vi avsatte
- Så pass säger Annika, är där fler med?
- Ja ett par till, men de är mest sponsorer. Om Gunther kan göra honom bankrutt så lär de andra dra öronen åt sig. Vi skyddar varandra mot deras dårar och Gunther slaktar hans ekonomi så bör vi reda upp den härvan
Vargen kommer tillbaka och tittar på mig
- Kom
- Javisst, har du hittat männen?
- Ja, kvinnan är kvar. Hon sitter på sitt rum
- Ilse, Annika ta ett samtal med henne, skräm henne men inget våld om det inte absolut behövs. Hon kan vara oskyldig
- Ja säger de och reser sig
- Ursäkta säger jag till en i personalen
- Ja ers.. erh Niklas
- Vet du var Harriet är?
- Hon är i södra salongen men ers nåd Berith och Sir Bowels
- Tack, förresten har de bett er tilltala dem så?
- Nej Ers.. erh Niklas
- Tack, då går vi säger jag till vargen
Vi reser oss och går till södra salongen, vi öppnar dörren och går in
- God morgon slashas säger Berith
- Va? Är Jesper med säger jag med ett leende
- Hahaha skrattar Berith
Harriet reser sig
- Snälla sitt kvar, eller förresten, vi behöver din hjälp
- Javisst med vad?
- Vi behöver veta vem som bor i två rum
- Javisst vilka?
- Vi vet inte än men Polar skall visa oss
- Polar?
- Vargen
- Har det hänt något?
- Guvernanten är driftig, nästan som du var innan Berith
Hon blir röd i ansiktet
- Hut unge
- Haha skrattar jag, det kan vara en vanlig lek mellan tre personer, eller så är det något annat. Det visar sig när Ilse och Annika pratat med henne och vi fått reda på vem som bor i de där rummen. Vi har pratat med de tre som vi tog hand om igår kväll. Den där konspirationen mot oss är lite för avancerad för att vi skall låta det vara. Hon kanske arbetar för dem, hon skulle föreslå att få följa med oss hem. Det hade inte varit en så bra ide, vi skall kidnappas tydligen
- Haha det kunde blivit intressant
- Det märks att Jesper bott hos dig, han sa samma sak
Jag ler mot henne och hon ler tillbaka
- Han är en sådan söt pojke
- Ja säger Bowels, han är en bra pojke eller man
Harriet tittar på oss och hon ser ganska nyfiken ut
- Vi kan ta hand om oss själv, de hade förvisso inte kommit nära oss. Men om de gjort det så hade vi tagit hand om det själv. Men rummen
- Javisst ers… förlåt Niklas
- Tack, förresten Berith, de kallar dig ers nåd när du inte hör det, och dig för Sir Bowels
- Förlåt? Vad är det för trams?
- Fråga inte mig
- Det får vi sätta stopp för
- Inget smiskande dock
- Nej då säger Berith, vår gode vän Harriet här kommer meddela personalen om min inställning till det tilltalet
- Ja Berith säger hon och ler
- Tack, ers nåd minsann
Hon fnyser och tittar på mig
- Inte ett ljud?
- Skulle jag?
- Nej det skulle du faktiskt inte
- Men Jesper och barnen hörde det
- Oh herregud, barnen?
- Ja mormor barnen säger Rebecka och ler
- Det fattades bara, vi får stämma i bäcken direkt Bowels. Jag hotar med att avslöja deras små påhitt om de säger något
- Vilket av dem?
- Det med de gömda lakanen, eller att de stulit Harriets nycklar, eller att de var inne på ditt rum inatt när ni sov
- Mormor om jag var du så skulle jag tittar igenom min packning, de brukar gömma små presenter där
- Hur fan vet ni allt? Säger hon indignerat
- Vill du att vi skall svara på det?
- Mina nycklar?
- Ja de lånade dem igår, för att kunna gå husesyn. De vet om varenda skrymsle på slottet nu. Det finns inga hemligheter för dem, fråga Bowels om deras upptåg på slottet i England
- Oh herregud ja, och det värsta är att de charmat personalen att täcka för dem. De är avgudade på slottet och de vet om det, ni skall ha noggrann husesyn när vi åkt, de har säkert planerat en hel del överraskningar åt er
- De söta barnen
- Skenet bedrar, säger Berith irriterat
- Och vem är det som lärt dem?
- Nu pratar vi inte mer om det
- Bra säger jag och ler, skall vi Harriet
- Javisst säger hon och går före oss. Ni får ursäkta, men ni är en speciell familj
- Ja säger jag med ett leende, det är vi. Och när vi är här så får ni vänja er vid våra konstigheter
- Haha ja det verkar så
Vargen går före oss och vi följer efter henne. Hon går uppför trappan och fram till ett rum och stannar. Vi tittar på Harriet och hon tänker efter
- Därinne bor en av de som följde med den amerikanske presidenten General Anderson
- Så pass säger jag och ler
Vargen går vidare och stannar vid en annan dörr längre ner i korridoren och jag tittar på Harriet. Hon ser fundersam ut och sen säger hon
- Därinne bor en av de som kom med ryssarna, en av deras Generaler, de har så svåra namn, Lju någonting
- Ljubjenko?
- Ja precis
- Haha ännu mer intressant, var är den amerikanske presidentens rum?
- Kom med
Hon börjar gå och vi följer efter henne. Efter stund så stannar hon och pekar på en dörr
- Och var bor den ryske presidenten?
- I andra korridoren, tredje dörren på högerhand
- Tack, då tar vi det härifrån Harriet, tack för hjälpen
- Ingen fara Niklas
Hon går iväg och vi knackar på dörren. Vi hör röster på insidan och dörren öppnas
- God morgon säger jag och Rebecka, vi ler. Vi störde inte?
- Va? Nej, kom in
- Tack säger jag och ler
Vi går in i rummet, hans fru är i badrummet vi hör henne sjunga och hon har en klar vacker röst. Han går in badrummet och vi hör honom säga till sin fru att vi är i rummet. Han kommer ut till oss
- Förlåt att vi kommer så tidigt men vår guvernant visade sig vara en driftig kvinna
- Jaså?
- Hon hade besök av två män samtidigt i natt, vargen kom på dem. Men i alla fall så hade hon besök av två prominenta generaler från olika nationer
- Vem frågar presidenten?
- Anderson och Ljubjenko
- Det var som fan säger presidenten med ett varggrin
- Mm, Samantha har spionerat på hans son för vår räkning, han är inget större fan av dig
- Jag vet. Han är inget större fan av detta avtal i heller
- Vi vet och vi vet också att han kommer försöka stoppa det, han är gift va?
- Ja med en riktig argbigga
- Jag tror att hon skulle uppskatta om ni ringde och berättade var han tillbringade sin natt
- Hur skall jag förklara det för henne?
- Du är politiker, ljug. Eller be din fru ringa
- Jag tar hand om det säger hon och ler elakt. Jag vet precis hur vi skall göra. Så gör vi mor glad också. Vi tar hand om det
- Tack, nu skall vi prata med din ryske kollega om hans general, vi ses senare
- Förresten, var försiktig med Sue och Jim
- Känner ni dem?
- Lite grann, det är bra människor. Men de har makt bakom sig
- Vi vet, men inte lika mycket som vi om vi skulle vilja. Vi ser gärna dem som vänner, men om de sätter sig i emot så får vi bli mer direkta. Vi måste göra det som skall göras
- Jag vet, det enda jag önskar är att ni är försiktiga med dem
- Vi skall vara precis lika försiktiga med dem som vi varit med er
- Tack säger han med ett leende
Vi går vidare och vargen går bredvid oss
- Ni pratar mycket
- Vårt släktes förbannelse
Vi går vidare längs med korridoren och kommer fram till Jeltsins dörr. Vi knackar på och en man i kostym öppnar dörren
- Ja?
- Hej vi skulle vilja tala med Jeltsin
- Han är inte tillgänglig just nu
- Då får du se till så att han blir det
- Försvinn
- Ursäkta säger Rebecka? Han är gäst i vårt hus och du säger åt oss att försvinna. Vi brukar ge folk tre varningar, men du förbrukade dem väldigt snabbt, du får en chans till att göra som vi ber dig om eller ta konsekvenserna. Antingen så släpper du in oss, eller så hämtar du honom.
Mannen tittar överlägset på Rebecka, hans blick säger att han inte kommer göra som vi säger. Han öppnar munnen
- Du lilla
Längre än så hinner han inte, Rebecka slår till två gånger och mannen faller ihop. Hon trycker honom på halsen och vi tittar på honom och går in i rummet. Vi hör ljud från badrummet och vi går mot ljudet. Vargen går bredvid oss
Vi kommer längre in i rummet och tre vakter liknande honom som fanns vid dörren tittar på oss när vi kommer in i sovrummet. En av dem försöker dra sitt vapen och vargen hoppar upp och sätter sina framtassat på hans bröst och visar tänderna
Han backar av tyngden från vargen och de andra två stirrar på den. En av dem försöker dra sitt vapen
- Håll vrålar jag
De stirrar på mig
- Vad fan händer hörs det en röst från badrummet och Jeltsin kommer in i sovrummet.
Han tittar på oss, sen på vargen och sen tillbaka på oss
- God morgon, skulle du vilja säga åt din personal att lugna sig innan de får skador som inte går att reparera
- Håll era fåntrattar, försvinn härifrån
De stirrar på honom, sen på oss
- Skall jag behöva upprepa mig?
De börjar röra sig
- Polar, släpp honom
Vargen hoppar ner på golvet och tittar på mannen, de drar sig tillbaka långsamt och går ut ur rummet
- Hej, jag fick aldrig chansen igår. Jag vet att jag skall tacka er för att jag lever, så tack
- Det var så lite så, du har fått en andra chans ta den, om inget annat så för ditt folk
- Mitt livs misstag var den dagen jag lät mig övertalas att överge min vän Michal. Sen gick det bara utför, de kan ta sitt förbannade ämbete och stoppa upp det där solen inte skiner
Jag tittar på honom
- Prata med Sergej
- Den Sergej?
- Ja, prata med honom och säg att vi bett dig göra det
- Ja, vad föranleder ert besök
- Er general Ljubjenko har varit ute på äventyr i natt
- Förlåt?
- Han, general Anderson och vår guvernant tillbringade natten tillsammans, varför kan vi bara spekulera i, men att de hade gott uppsåt har vi svårt att se
- Han är ett förbannat svin, men han har makt och han vet vissa saker om mig som gör att han kan ta sig vissa friheter
- Vi vet saker om honom med, guvernanten är för gammal för honom egentligen om du förstår vad jag menar
- Hur unga?
- Väldigt unga, vissa är inte ens i början av att bli kvinnor
- Fy fan
- Det kan man säga
- Har ni bevis?
- Oja, vi kan säga såhär, att tar inte du hand om honom så kommer vi att göra det. Eller i detta fallet Sergej, han har avvaktat för att vi bett honom
- Lyder han er?
- Lyder och lyder, han lyssnar på vad vi säger. Du vet att alla barn där heter Niklas och Rebecka. Förvirrande kan jag tänka mig, men det är efter oss. Så tar du hand om honom, eller vi skall göra det och sen är du skyldig oss en?
- Jag är redan skyldig er mer än vad jag kan betala
- Skriv på avtalet så är vi en bit på väg, men hur skall vi göra?
- Jag kan tyvärr inte göra något
- Men du tittar bort om vi gör det?
- Oja jag kommer blunda väldigt hårt
- Bra säger jag och ler, men du kommer skriva på?
- Ja, utan tvekan. Sen får vi se om jag överlever min hemresa men jag kommer skriva på, båda dokumenten
Jag tittar på honom och tar fram telefonen
- Hej
- Hej min vän säger jag med mild röst
- Hej Niklas
- Skydda Jeltsin
- Är du säker?
- Ja, skydda honom
- Ja
- Tack min vän
- Vi får träffas snart och dricka vodka
- Haha ja det får vi, vi har lite att prata om
- Ja
- Vi hörs
- Det gör vi
Jag lägger på
- Sergej kommer skydda dig
- Bara sådär?
- Ja så länge du håller dig nykter kommer han skydda dig, ta ett glas så försvinner beskyddet. Hur är det med din fru förresten?
- Hon mår inte bra, hon var mer illa däran än jag, de vet inte om hon kommer att klara sig
- Vi håller tummarna, alkoholen är ett jäkla gissel. Fråga Michal, det kostade honom hans jobb
- Ja säger Jeltsin
- Vi ses senare säger vi, förresten en av dina vakter förolämpade min fru, han ligger därute och har ont
- Vi tar hand om det
- Tack
Vi går ut ur rummet och vi går fram till Ljubjenkos rum, vi knackar på och dörren öppnas av en vakt
- Hej är generalen inne?
- Ja
- Bra vi vill gärna träffa honom
- Erh, han är upptagen
- Det bryr vi oss inte så mycket om
Han tittar på oss, vargen börjar morra och han stiger åt sidan
- Klokt
Vi går in i rummet och vi hör hur ett slag träffar en kropp och en kvinna som skriker. Jag börjar lysa och Rebecka gör likadant, vi går snabbt genom rummet mot sovrummet. Ett slag till hörs och ytterligare ett skrik. Två vakter stirrar på oss när vi går snabbt genom rummet, vargen börjar springa och vi hör den morra. Vi kommer fram till dörren och jag sparkar upp den, den splittras och vi går in i rummet.
Generalen står naken på golvet, han är svettig och hans penis är hårt erigerad. Han har bara sin generals hatt på huvudet och en vodka flaska i handen. Han har blodstänk på kroppen, på hans säng så ligger det en naken kvinna utslagen.
Han höjer vodkaflaskan och tar en djup klunk, vargen hoppar framåt och hennes framtassar träffar honom i bröstet och han flyger bakåt och träffar väggen. Hans rygg träffar den och han ser vimmelkantig ut.
Vargen landar och går fram till honom och hon slår sina käftar runt hans kön och han stelnar till. Rebecka går fram till kvinnan och tittar på henne, jag känner igen henne det är en från vår personal. Jag går fram till generalen och tittar på honom. Han blir vit i ansiktet
- Lever hon?
- Ja men det är precis, jag helar det jag kan
- Bra
Jag sträcker ut min tanke
- Jesper, Esmeralda, hämta Elisabeth och Harriet, ring en ambulans
- Ja, var är ni?
- Polar släpp honom, visa Jesper var vi är
- Ja säger vargen och släpper generalens genitalier
Hon går ut ur rummet
- Ni därute
En av vakterna sticker in huvudet
- Ja?
- Hämta Jeltsin nu
- Ja, han springer iväg
Rebecka helar kvinnan och när hon är klar så tittar hon på generalen
- Så du gillar att skada kvinnor? Dig skall jag ha väldigt kul med
- Ni kan inte röra mig
- Haha tro mig vi kan göra så mycket mer än så min gode general
Hon slår till tre gånger och han börjar skrika, han trillar ner på golvet och rullar ihop sig till en boll. Hela hans kropp krampar
- Tro mig ditt lilla jävla svin, att jag kan göra precis vad fan jag vill med dig. Du kommer få uppleva en smärta så stark att du kommer önska att vi dödat dig. Men det kommer vi inte göra, vi kommer ge dig ett liv i konstant smärta, där denna smärta du känner nu inte är någonting i jämförelse med vad som kommer att komma
Det blir uppståndelse vid dörren och Jeltsin kommer in i rummet, han tittar på scenen framför sig och sen på generalen
- Vad har han gjort?
- Han har våldtagit en från vår personal, han dödade henne nästan
- Fy fan
- Det kan man säga, sen så var han dum nog att spela tuff med min fru. Det är inte så intelligent
Vargen kommer gående och tittar på mannen som ligger på golvet och skriker, efter vargen kommer de som vi kallat på. De stirrar in i rummet och Harriet ser på kvinnan på sängen
- Eve, hur är det med henne?
- Hon lever, mor titta till henne, jag har gjort vad jag kan
- Jag tar hand om henne
- Tack, har ni ringt en ambulans?
- Ja
- Bra, inget kommer att saknas henne Harriet, hon kommer få den bästa läkarvården som finns. Stanna här med henne så tar vi hand om dyngbaggen här. Jesper, ta ner honom i källaren. Spänn fast honom på bordet som finns därnere
- Ja
- Esmeralda
- Ja Niklas
- Var kreativ
- Ja Niklas säger hon och ler
Jesper lyfter upp mannen. Esmeralda tittar på honom
- Nu min gode general så är du min
Hennes röst är som is. De lämnar rummet och går ut. Jeltsin tittar på oss
- Vad kommer hända med honom?
- Han kommer att försvinna, när vi är färdiga med honom så skickar vi honom till vår semester ö
- Semester ö?
- Lian Liu
En av vakterna rycker till och jag tittar på honom
- Har du hört talas om den?
- Ja, en vän till mig hamnade där, han var en väldigt stor och tuff man innan vistelsen där. Nu är han inte lika tuff, han blev präst
- Där ser man säger jag och ler
- Han berättade en gång om sin upplevelse där
- Hur länge var han där frågar Jeltsin
- I tre veckor
- Förlåt? Vad är det för ställe
- Lian Liu betyder skärselden på kinesiska, det är precis vad det är. Förgården till helvetet. Dit kommer han att komma, medellivslängden där är två veckor, sen blir du galen, framförallt om du hamnar på specialavdelningen. Där kommer han att hamna, hans vän hamnade på en av de bättre avdelningarna, annars så hade han inte överlevt
Jeltsin stirrar på oss och sväljer
- Din vän, han var specialförband?
- Ja den bäste som ryska armen någonsin producerat, en förebild för oss andra att se upptill
- Och nu är han präst?
- Ja
- Förstår du nu?
- Ja viskar Jeltsin
- Du var väldigt nära att hamna där, behöver du mer motivation till att inte dricka så är det ytterligare ett
- Ja viskar han
Det blir lite uppståndelse vid dörren och två ambulansmän kommer in i rummet. De går fram till kvinnan och Elisabeth förklarar vad som hänt och vilka skador hon har. De lyssnar och nickar, de lägger henne på en bår och bär ut henne från rummet
- Harriet
- Ja?
- Har hon någon vän här på slottet?
- Ja
- Bra skicka henne till sjukhuset
- Genast säger Harriet
- Bra, då går vi
Vi går ut ur rummet och bort till vårt rum, vi stannar och tittar på vargen
- Var är guvernantens rum?
- Kom
Hon vänder och går iväg. Hon stannar utanför ett rum och vi öppnar dörren, Ilse och Annika tittar på oss
- Vad har hänt?
- En av hennes nattliga gäster tog sig friheter med en ur personalen
- Förlåt?
- Ljubjenko gick härifrån i natt och sen så på något vis så hamnade hon hos honom, jag misstänker att hon där ligger bakom det
Ilse tittar på kvinnan, hon tittar på oss och slickar sig om läpparna
- Ta ner henne i källaren och visa henne våra leksaker därnere, generalen är där. Hon skulle kidnappa oss, eller skada barnen
Ilse tittar på henne och ler ett elakt leende. Hon går fram till kvinnan och tar henne i örat och vrider om det
- Kom så skall vi leka lite, lektanten
Kvinnan skriker av smärta och reser sig, Ilse drar henne efter sig och hon skriker så att det hörs i hela slottet. Annika följer efter och de går ut ur rummet. Vi går ut ur rummet och tittar på vargen
- Vakta barnen
- Ja då
- Var är de?
- Med Berith
- Bra gå dit
- Ja
Hon går iväg och vi går bort till vårt rum och öppnar dörren, vi går in och stänger dörren. Jag går fram till min väska och rotar runt i den. När jag hittat vad jag letar efter så går vi ut ur rummet. Vi går nerför trapporna och går bort till cellerna
Vi öppnar dörren och vi ser på kvinnan, hon stirrar på generalen som ligger fastbunden naken på bordet. Ilse pratar med henne om vad som skall hända med henne. Jag går fram till generalen och tittar på honom. Han stirrar på mig med skräck i blicken, jag tar fram det jag hämtat i väskan och han stirrar på det. Jag ser att kvinnan rycker till och jag tittar på Rebecka. Vi reser bordet upp och jag backar
Rebecka går fram till mannen
- Så ni tar era order från henne? Var det hon som sa till dig att våldta henne?
- Ja viskar generalen, hon är skickad av ledaren
- Så i natt när ni knullade som kaniner så gav hon er, era order?
- Ja viskar han
- Att du skulle våldta henne, och att Anderson skulle se till så att presidenten hamnade i en situation som han inte kunde komma undan? Skulle ni locka in honom på ditt rum, slå ner honom och sen kalla på oss?
- Ja viskar han
Kvinnan förändras, hennes ansikte går från att vara rödgråtet till att visa på ett förakt mot mannen
- Håll käften väser hon
Ilse slår till henne två gånger och hon börjar skrika, Ilse trycker henne på halsen
- Håll tyst, tills du blir tilltalad
Kvinnan stirrar på henne med hat samtidigt som hon känner smärta
- Intressant säger Esmeralda
- Mm säger jag, hon är tränad att utstå smärta, eller hon tror det. de som tränat henne är fantasifulla
- Och vem är det?
- Ett hemligt sällskap som erbjuder vissa tjänster
- Som?
- Tja allt som är ljusskyggt, vi tar det sen. Vi har lite brått
- Så er plan var att kasta skit på amerikanerna, fylla Jeltsin och sen få avtalet ogiltigförklarat?
- Ja viskar mannen
- Bra det var bara det vi ville veta, vi kommer att krossa er arbetsgivare, vi vet vem han är. Era tre agenter därinne avslöjade det innan. Du kommer försvinna nu och du kommer aldrig mer att få se dagens ljus. Några sista ord?
Han tittar på mig och spottar på golvet
- Inte, bra då får du åka nu
Jag öppnar dörren och tre män kommer in
- Ta dem till ön, specialavdelningen
- Ja
- Tack
- Vi lever för att tjäna
De tar med sig de två och går iväg
- Vi svarar på era frågor efter samtalet med Sue och Jim, vi skall träffa dem om fem minuter
- Då får vi snabba oss på och byta om
- Ja, vi vet att ni är nyfikna. Men vi får ta det sen, är det okej?
- Jadå säger Ilse
- Bra då ses vi i blå salongen om fem minuter
- Ja
Vi går ut ur rummet och uppför trapporna, vi går till den blå salongen och öppnar dörren. Därinne sitter Sue med sin familj. Vi går in och de reser sig
- Nej snälla sitt säger jag och ler. Hej mitt namn är Niklas
- Och jag heter Rebecka
- Sue
- Jim
- Nathan
- Becky, och vår dotter Jessie
- Ni ville prata med oss säger Sue
- Kan vi vänta ett par minuter, våra syskon och barn kommer snart. De måste också höra det vi skall prata om
- Och vad är det? säger Sue
- Michal och Ana Romanoff
De stirrar på mig och jag känner hur de går in i försvarsläge
- Slappna av, vi vill dem inget illa. Förresten om ni har något att göra med Mckellan så skal ni avsluta de affärerna nu direkt. Han kommer inte klara sig veckan ut. Han har retat oss, och det är synnerligen oklokt. Vi vet att era familjer har haft affärer genom åren. Men nu så har han passerat ett par gränser och vi kommer krossa honom. Min svärfar har inlett ett aggressivt övertagande av hans företag. Så har ni aktier där så råder jag er att sälja dem. Sen så kommer han att få ett besök av oss och sen försvinner han
De stirrar på oss
- Vänta
Jag reser mig och vinkar till mig en i personalen, jag ber honom hämta Mark och Lorentina. Han nickar och går iväg, jag går tillbaka in i rummet. Jag sätter mig igen och tittar på dem
Dörren öppnas och de andra kommer in i rummet, de presenterar sig för de fyra och när de är klara så öppnas dörren. Lorentina och Mark kommer in. De tittar på oss och sen sätter de sig
- Nå säger jag då var vi alla här, anledningen till att ni är här Mark och Lorentina är för att bekräfta att allt vi säger är sant. De litar på dig Mark, så om du säger att de skall lyssna på oss så kommer de i alla fall att överväga det. Vi säger att jag rekommenderat dig att sälja alla dina aktier i Mckellans företag
- Ja
- Vad hade du gjort då?
- Jag hade tagit fram min telefon och sagt sälj
- Gör det då
- Ja
Han tar fram sin telefon och ringer
- Sälj Mckellan, ja allt
Han lägger på och tittar på mig
- Smart, Gunther kommer inleda ett aggressivt övertagande av hans företag, sen så kommer vi besöka honom
- Oh herregud säger Mark, vad har han gjort?
- Försökt döda oss, kidnappa oss, fått en av våra anställda våldtagna, försökt stoppa avtalen som skall skrivas på här. Sen kanske det värsta av allt
- Och vad är det?
- Fått mig till att springa naken i en hotellkorridor, jag såg tjock ut på filmerna
De stirrar på mig och sen så börjar Lorentina skratta
- Det betvivlar jag starkt men lär de sig inte?
- Det verkar inte så
- Vem är ni? frågar Sue
- De som Michal och Ana skulle försöka döda om valet blivit ett annat
Hon stirrar på mig, och sen på våra syskon och sen tillbaka på oss
- Ni viskar hon
För första gången så låter hon ur balans
- Ja säger Jesper, de är inte fyra meter långa, de skjuter inte blixtrar ur ögonen. Eller jag tror inte att de gör det i alla fall
- Mor
- Tyst
- Din mor försöker nu komma ihåg de där historierna hon fick berättat av sin mor när hon växte upp. Hon försöker nu hitta ett kryphål ur avtalet, eller reglerna kanske vi skall säga. Hon inser att hon blivit spelad i husens spel. Jag anar en viss irritation över det, lite rädsla är där också, en stor portion ilska, riktad mot dig Mark. Skall jag fortsätta?
Vi börjar lysa, och de stirrar på oss, jag går fram till dem och jag tar Sues ansikte i mina händer och sätter dit blockaden, sen gör jag likadant med de andra. När jag är klar så tittar jag på dem
- Vi är de utvalda, på gott eller ont så är vi de vi är
Sue stirrar på oss och hon sväljer
- Allt mitt är ert att göra vad ni vill med
- Mor!
- Sue!
- Tysta väser Sue
Vi tittar på henne, vi ser kampen inom henne, vi känner hennes rädsla
- Hade valet blivit ett annat Sue så hade vårt svar blivit annorlunda. Allt dit är ditt att göra vad du vill med
- Tack säger hon och böjer på huvudet
- Varsågod säger vi och bugar oss
- Kan någon berätta vad i helvete det är som händer? Frågar Nathan
- Allt i sinom tid, det verkar som din mor slarvat med utbildningen. Eller du berättade bara för er dotter. Vi beklagar sorgen, ni kommer att få en förklaring till det som hände idag
Sue stirrar på mig
- Ja alla historier är sanna Sue
- Oh herregud viskar hon
- Det kan man säga, tro oss när vi säger att vi har förbannat de där böckerna ett par gånger vi med. Men du accepterar vår myndighet?
- Ja viskar hon snyftande
- Bra säger jag milt
Jag tar hennes haka i min hand och lyfter hennes ansikte
- Ni kunde inte veta Sue, lägg inte skulden på dig själv. Ni gjorde vad ni gjorde för er son, vi hade gjort samma sak Sue för våra barn. Man gör ibland irrationella saker för sina barn eller hur. Gudarna skall veta att vi har gjort det. Vi har torterat, dödat, lemlästat och nästan kastat ut jorden i ett kärnvapenkrig på grund av dem Sue. Ni kunde inte veta vad som skulle hända och att er dotter inte var hans utvalda. Ni kunde inte veta, men om ni inte berättar så kommer han att dö Sue, nu har du kunskapen. Nu får du välja, hans liv eller död ligger i dina händer. Om ni inte berättar min kära Sue så kommer han att dö. Berättar ni så kommer han att överleva. Vi kan inte ljuga och det vet du, alla de där historierna som din mor berättade är sanna Sue. Vi är de vi är, vi kommer att berätta senare vad det är och vem vi är. Men först så måste ni berätta. Det startade med en kidnappning eller hur
Hon tittar på mig
- Ja våra barn blev kidnappade, vi fick aldrig reda på vem det var som gjorde det. En i familjen visste om Koi, han hade hjälpt dem innan. De rekommenderade honom och vi kontaktade honom. Han kom och lyssnade och sa att han skulle ta hand om det. Han kom tillbaka med våra barn och lämnade dem till oss. Han ville inte ha betalt, han bara bad oss hjälpa hans son när den dagen kom. Att vi skulle inleda och hålla kontakten med Michals och Anas morfar. Vi lovade att göra det, vi försökte så gott vi kunde hålla ögonen på Michal, men det var inte lätt. Åren gick och Nathan blev nedskjuten och som vi trodde dödad. Vi sörjde och vi tappade Michal ur sikte, vi hittade honom igen när han kom tillbaka från Tchad. I den vevan så fick vi reda på det där lägret, och att Nathan levde. Jag kokade ihop en plan tillsammans med min man och dotter. Vi visste vad han kunde, vi såg till så att han kom till oss och vår dotter kastade sig över honom. Vi spelade alla spelet och det vi inte räknat med hände, de blev förälskade på riktigt. Michal, lekte med soldaterna på basen och slog ner en amiral bl.a. han räddade presidentens frus brorsbarn, han fick medal of honour för det han gjorde i Vietnams djungler. Han kom hem med vår son, det var andra gången som hans familj räddade livet på våra barn. Förstår du girin vi har mot den familjen
- Ja Sue tro mig, vi förstår giri begreppet väldigt väl, hans syster och bror säger att vi är mer japaner än vad japanerna är. Vi måste vara det för att vi är gaijins och itekis. Så ja Sue vi vet precis vad giri begreppet är. Vi har giri mot hela planeten Sue. Förstår du vår giri?
Hon tittar på mig och sen på Rebecka och det börjar sakta sjunka in det jag sagt. Hennes ögon vidgas och hon sväljer
- Herregud viskar hon, vilken börda
- Ansvaret är tungt, men plikten är lätt som en fjäder
- Poetiskt säger hon och ler
- Med tanke på vem jag är en reinkarnation av så…
Hon stirrar på mig
- Senare Sue, Michal
- Som sagt han räddade Nathan och kom hem med honom. Han försvann dock fast att Jim lovat att laga middag åt honom, han är så ödmjuk Michal. Han ville inte störa vår återförening, Jim hämtade honom och vår dotter slog klorna i honom. De planerade ett liv tillsammans, de avslöjade vem de egentligen var och de startade sitt företag. Michal anser att han har en skuld att betala för det han gjort i sitt liv, att han har giri mot sin mor och far
- Han har betalt dem. Men hans mor lever
De stirrar på mig
- Fortsätt vi tar frågorna sen
- De fick två år tillsammans, de räddade och hjälpte människor. Sen en dag så fick de beskedet, Jessika hade drabbats av cancer, hon dog i hans armar sexmånader senare. Han insåg försent vem som låg bakom det, samma person som låg bakom hans fars död
- Mita Meiji säger jag, för en oförrätt som skedde för tusen år sedan. Men den släkten dog ut med henne. Men hon lämnade ett spår av kroppar efter sig, där varken Koi var den förste och Jessika inte var den sista
- Han försvann från jordens yta, han levde med indianer i Amazonas djungler, han levde på en strand på Hawaii
- Jag har bott på samma strand i tre år säger Sean med ett leende, nu äger de där två den
- I alla fall efter nästan två år så får vi ett samtal av honom, han behövde vår hjälp. Han kom hem till oss igen och jag berättade ett och annat för honom, han erbjöd mig sitt svärd. Han ville att jag skulle döda honom för att han brustit i sitt försvar. Jag skänkte honom livet. Jag fick reda på av deras morfar att de var i fara, jag berättade det för honom och han åkte till Ryssland och räddade deras liv och träffade sin syster. Hon följde med honom tillbaka och sedan dess så har de fortsatt med familjeföretaget
- Varför är inte flickan de räddade med er?
- Hon har skola
- Sen träffade han Marie och fick uppleva helvetet igen med att förlora ytterligare en person han älskade. Men denna gång så fick han något tillbaka
- Hope, hon som skulle försöka döda våra barn om valet hade blivit annorlunda
- Du säger hela tiden försöka säger Nathan
- Ja, de hade försökt och misslyckas, han är duktig. Men han är inte nära oss Nathan, oavsett om han försöker med sitt gevär eller sitt svärd. Han är inte nära någon av oss i familjen
- Jag har sett honom döda över 50 Vietcong soldater
- Jag har sett de där två döda i runda tal tvåtusen med sina svärd säger Jesper stillsamt, på under ett par timmar. På ett fält i Japan, Mark har sett bilder och fått rapporter på vad som hände den natten. Han kan bekräfta det, vad var det den där polisen sa Mark – jag har aldrig sett sådan känsla för giri?
- Ja säger Mark, jag har också sett Michal och Ana, de är inte nära. Tro mig. De är spädbarn i jämförelse. Säger de att hans liv hänger på er historia så gör den det
- Han hade dragit sig tillbaka kan man säga, men han fick rycka in och hjälpa Ana mot det svinet som finns under detta tak
- Han har försökt döda oss också, hela vår familj. För ett par månader sedan så stod han med fingret på knappen. Du vet vilken knapp jag menar Jim, vi stoppade honom. Annika och Sean hämtade honom inne i Kreml. Det som har hänt är inte bara hans fel, han var påverkad av andra krafter, han försöker göra botgöring nu och han står under vårt beskydd så inga idéer Sue
Hon tittar på mig och jag känner hennes kamp, till slut så böjer hon på huvudet. Hennes familj stirrar på henne och sen på mig
- Ja vi har den makten säger jag, och tittar på dem. Vi tackar er från djupet av våra hjärtan för berättelsen. Vi är er evigt tacksamma, ni har räddat livet på dem båda, men i synnerhet Michal. Nu skall vi försöka svara på era frågor. Så ställ dem
De tittar på oss och Becky säger
- Vem är ni?
- Oj den svåraste frågan först, vem är vi? Vi är två enkla ungdomar som utsågs av naturen att rädda planeten.
- Naturen?
- Ja naturen, det är den enkla förklaringen, skulle vi ge er den svåra så hade vi fått sitta här länge och ni hade haft fler frågor när vi var klara än vad ni har nu. Så för att ni skall förstå så säger vi naturen och allt som finns i den, ner i minsta atom i den minsta partikel som finns. Så valdes vi av dem, vi är de utvalda. Det är inte allt det som berättas om oss, allt det vi är. Naturen har egentligen bara ett mål med oss, rädda planeten. Det finns två sidor, som med allt annat. Dessa två sidor gör ett val, de väljer ut två personer som skall skydda planeten. Antingen på det ena eller andra sättet. Ljust eller mörkt, för oss så föll valet på det ljusa. Detsamma med alla våra syskon och barn. Vi tillhör den ljusa sidan. Men vi har gjort något som ingen annan före oss gjort, vi har läst båda sidors handböcker, och valet blev ändå det ljusa. Det slutgiltiga valet föll på den ljusa sidan. De vi är reinkarnationer av är bara en förevändning för att människor i vår värld skulle respektera oss. Men de fuskade, de gjorde ett avtal med naturen, eller den ljusa sidan av naturen när det kom till oss. vi är dopade, rejält dopade. Både i våra krafter och att vi i vår familj uppnått det som kallas för enigheten
Sue stirrar på oss
- Du har hört talas om den, bra då kan du förklara för de andra sedan. Men i alla fall, vi har enigheten, och vi har en massa andra saker som de som gått före oss inte haft innan. Men vi är de vi är. De utvalda, de onämnbara, osv. varje religion och nation har egentligen sitt namn för oss men det som är mest och vanligast använt är de utvalda. Med den titeln så kommer det väldigt mycket ansvar, som jag sa innan när Sue kallade mig poet
- Vem är ni reinkarnationer av? Frågar Nathan
- Leonardo Da Vinci och Mona – Lisa
- Förlåt?
- Ja allt som du läst om dem är fabricerat, eller inte allt men väldigt mycket är det
- Du pratade om att de har syskon? Vet de om det?
- Ja, deras halvsyskon är Yoshina och Yoshi Tokugawa, det är en historia det hur det gick till. Men den är inte vår att berätta
- Så de är Tokugawa med frågar Sue
- Ja, förutom Romanoff, deras mor var Duvan
- Herregud
- Vilket Sergejs dotter är nu, samma Sergej som han räddade i Tchad. Samma Sergej som vi räddat ett antal gånger. Våra, Michal skulle väl säga öden är sammanlänkade. Vi har trådar knutna till de flesta i hans närhet
- Den ramsan ni sa innan, om vår familj
- Ja?
- Vad innebär den?
- Att om vi skulle velat, så skulle vi tagit allt från er. Då menar jag precis allt, vi har den rätten med det vad skall vi kalla det, ämbete vi besitter. Vi är alla familjers överhuvud. Till och med Mckellan, vi kommer utmana honom, plocka ifrån honom makten över sin familj, vi kommer att ruinera honom, vi kommer lämna honom utblottad, utfattig och ensam. Det är priset för det han gjort, han har glömt den gyllene regeln. Ge fan i vår familj, men det är med honom som med en massa andra. De blir förblindade av makten, de tror att de är orörbara. Vi brukar plocka dem ur den villfarelsen ganska snabbt när vi hälsar på. Större fiskar än han har fått erfara det
- Större fiskar?
- Haha ja ni på denna sidan Atlanten, har om ni ursäktar en väldigt skev bild av er som du säger makt. Den amerikanska maffian fick sig ett uppvaknande eller vad säger du Lorentina?
- Haha ja, de insåg försent vilka spädbarn, eller i detta fallet småfiskar de var
- Var?
- Ja vi utrotade de största maffia organisationerna på ett par veckor, den amerikanska, ryska, japanska, italienska och den kinesiska maffian. Vi gjorde dem lagliga och tog över styrningen av dem
De stirrar på oss och jag ser att Sue sväljer
- Så har ni problem med den världen så slå Mark en signal så tar vi det därifrån
- Mark?
- Ja Mark, han tillhör familjen numera. Han är S.t Batz ena ambassadör i USA, den andra är Lorentina. De är båda med i Godaishu
- Herregud, men…
- Carnegie? Små fiskar, inte för att förringa er men ni är småfiskar i sammanhanget. Jag trodde att det blev lite klarare igår kväll när damerna hade sitt samtal med dig? Och då lekte de bara Sue, och de fyra är inte nära oss när det kommer till husens spel. Vi lekte med kineserna, vi lekte med den gamla damen och spelade henne så grundligt att hon såg till så att hennes son dog, och hon själv.
Sue stirrar på mig
- Nu börjar du förstå när jag säger att Michal och Ana inte är en match för oss. vi skulle kunna visa er, du säger att sett Michal slåss Nathan
- Ja
- Bra följ med oss ut
Vi reser oss
- Vi går ut i parken, vi skall bara hämta våra svärd
Vi joggar till våra rum och hämtar våra svärd, vi kommer tillbaka och vi går ut i parken och vi ser till så att ingen ser oss
- Titta noga nu
Vi börjar lysa och sen brakar vi ihop, vi slåss i en kvart ca när vi är klara så visar våra syskon vad de kan. När de är klara så tittar jag på dem och ler
- Nå vem är sugen på att gå en match om titeln?
- Alla mot dig?
- Varför inte säger jag och ställer mig i mitten
De andra ställer sig i en cirkel runt mig och jag bugar mig mot dem. Jag blundar och de attackerar och jag möter dem och virvlar runt dem och efter tio minuter så är deras svärd bortslagna
Jag avslutar min rörelse och reser mig. De stirrar på mig och sväljer
- Så räcker detta för att övertyga dig Nathan? Vi är bäst på det vi gör, Michal och Ana är väldigt duktiga. Men vi är bäst, tvivla aldrig på det
- Herregud säger Becky
- Det kan man kanske säga säger Jesper, och då tog han inte i
- Är du lika duktig frågar Jim med låg röst åt Rebecka
- Vill du se?
Han tittar på henne och sen säger han
- Erh nej
- Attans, säger hon och ler mot honom
- Vill du slåss? Frågar Jim
- Nej jag vill dela en stund med mina syskon säger hon och ler
- Vi ställer gärna upp syrran säger Esmeralda
- Tack säger Rebecka och ler
De samlar upp sina svärd, det blir samma resultat denna gång som när jag slogs med dem
- Jisses säger Jim
- Det är nu jag brukar ta en drink och tacka någon däruppe att de inte är arga på mig säger Mark med ett leende
- Haha skrattar jag
Jag får en tiondels förvarning, jag kastar mig mot Sue och börjar lysa, de andra kastar sig mot de andra familjemedlemmarna
- Nä nu jävlar väser jag, vakta dem
Jag reser mig upp och rusar iväg, jag flyger fram över marken och kommer fram till skytten. Jag hoppar upp i luften och mitt Bokken slår undan geväret sen slår jag till tre gånger och mannen rasar ihop.
Jag lyfter upp honom och bär honom med mig tillbaka till de andra. De reser sig och jag hör en del svordomar
- Han är min säger Jesper, jag fick gräsfläckar på mina byxor
Jag släpper ner mannen på marken
- Varsågod, är alla hela och rena?
- Ja svarar de
- Du skall nog följa med Jesper, Sue. Det var dig han försökte pricka
- Förlåt?
- Han siktade på dig
- Va fan
- Så är det, har ni fler frågor?
- Ja säger Nathan, när du pratade med min mor så nämnde du min systers död, att ingen kunde stoppat den. Att hon inte var den utvalda. Utvalda vadå?
- Hans brud, din syster var inte den som han är menad att gifta sig med. Det var inte Marie i heller, Hope skulle också dött, men naturen skonade henne eftersom andra sidan fuskat. De gör det ibland, och väldigt ofta så får vi sopa undan de fusken. Men i alla fall, din syster mördades av Mita, men det var naturen som tillät det att ske, han är utvald att gifta sig med en annan kvinna.
- Jasmine? Frågar Nathan
- Ja Jasmine
- Trots det hon gjort?
- Ja trots det, andra sidan fuskade igen när den dödade hans far, Mita igen. Mita försökte med alla medel hon hade att få över honom på andra sidan. Han har haft chansen att döda Rebecka vid två tillfällen, hade hon lyckats så hade han gjort det. Det var de avgörande valen i hans liv, när han skonade henne. Hade han gjort det så hade han stigit in på en mörk väg och världen hade varit närmre att gå ett helt annat öde tillmötes. Det var inte bara ryssarna som låg bakom mordförsöket på deras mor. Mita hade väldigt mycket med det att göra
- Förlåt säger Sue, vad säger du?
- Att Mita lämnade informationen till de rätta ryssarna om den resan
- Det har inte Michal sagt något om
- Det skulle förvåna mig eftersom han inte vet om det, inte Ana i heller. Men de kommer att få reda på det
- Vet han om sin dotter?
- Ja, det har han gjort hela tiden, han trodde på det ni berättade men han kände sig avundsjuk på Jasmine för den tid han missat med henne. Det är hans akilleshäl. Hans avundsjuka
- Förlåt?
- Alla har vi våra akilleshälar, de känslor vi begraver och inte vill titta på. En av våra uppgifter är att få folk i vår närhet att konfrontera dem för att kunna växa. Våra syskon har fått göra det, vi får göra det med jämna mellanrum, skillnaden på dem och oss är att de har en specifik känsla, vi har fått konfrontera alla deras. I Michals fall så handlar det om avundsjuka, det är det vi kommer att reta fram hos honom. För han har begravt den djupt, han vet om att han har den men han skäms för den. Ana kommer var lättare att konfrontera hon är mer i kontakt med sina känslor än vad Michal är, men vi skall nog lyckas med honom med
- Men avundsjuk, jag skulle väl säga att det är precis tvärtom i hans fall
- Nej lita på mig, tänk efter.
Nathan tittar på mig och han ser tvivlande ut. Becky tittar på mig och hon ser fundersam ut
- Nu när du säger det så stämmer det nog, han gömmer den väl. Men den finns där, avundsjukan. Han döljer den bakom en mur av melodrama, och sin plikt. Så länge han kan falla tillbaka på den så behöver han inte titta på sig själv. Han kan ursäkta nästan allt med den, men jag tror också att han är avundsjuk på oss, vår familj. Ja han älskar oss, men han vill ha det vi har. Det vi alla har, en familj att kalla sin
- Han är avundsjuk på sin systers avslappnade levnadsstil säger Jim, det är jag rätt övertygad om
Sue tittar på oss och sen säger hon
- Så det är avundsjuka, jag trodde att det skulle vara hans tjurskallighet
- Haha den kanske grundar sig i avundsjukan, du har fått nöta på den rätt hårt misstänker jag
- Oja säger hon, ni anar inte
- Fler frågor?
De tittar på oss
- Bra då kanske vi skall gå in så att Jesper och Sue kan prata med hösäcken där. Vi skall vara lite majestätiska och se till så att alla sköter sig därinne
- Vad handlar det egentligen om? frågar Jim
- Det därinne? Om att sätta vårt land på kartan, att visa att även om vi är små så har vi muskler, bråka inte med oss för då… sen är det en massa andra saker med, men primärt det. Att de skall ta framförallt våra föräldrar på allvar, och då främst de som är galjonsfigurerna utåt. James och Isabella
- Ni då?
- Vi? Vi bara finns där och kommer med ett eller annat råd eller knuffar i rätt riktning
- Jag tror att ni gör mer än så säger Sue
- Skulle vi, säger jag och ler oskyldigt
- Haha ja det skulle ni, vet ni. Vi blev först överraskade när vi blev inbjudna, sen fundersamma och när vi kom hit så undrade vi vad vi gjorde här. När vi sen satt på festen igår och ni satt och skämtade med drottning så kunde vi inte sätta fingret på vad vi skulle tycka om er. När vi sen fick er inbjudan igår till ett samtal så undrade vi verkligen vad det handlade om. Vi fick inte det intryck som vi har nu av er i alla fall
- Excentriska ungdomar som kommer från ingenstans och nu helt plötsligt blir adopterade av engelska kungahuset. Som har fler titlar än de flesta människorna på jorden. Har den enskilt största rikedomen av alla på planeten, som kan utföra ekonomiska sanktioner mot nationer för att få som de vill osv. sen så går vi klädda i jeans och tröja på vår fritid, tvingar personalen kalla oss vid förnamn och inte våra titlar. Som inte gör väsen av sig men som kan få de två mäktigaste männen på jorden att kissa i byxorna om de inte gör som vi vill. Som har fått CIA chefer avsatta, ett par regeringschefer att avgå, som har påven i sin högra ficka. Som från och med i morgon skriver om stora delar av den judiska och kristna versionen om vad som hände med Jesus och förintelsen? Och de är inte äldre
- Förlåt säger Mark, Lorentina och Sue samtidigt
- För vad?
- Vad sa du om judarna och de kristna?
- I morgon så kommer en hemlig grupp inom judendomen att avslöjas, de kallar sig för guds hämnd. De låg bakom dödandet av Jesus, de låg bakom förintelsen av judarna under kriget. De säljer sin själ för sin egen överlevnad. Men från och med i morgon så har vi stoppat dem. Ja allmänheten kommer inte veta att det är vi. Men agenter för S.t Batz har funnit bevis för detta
- Har ni bevis?
- Ja, det har vi. På ödets spjut så står avtalet ingraverat, och innan Wannzeekonferensen så skrevs det ett avtal, vi har det. Vi räddade livet på Inrikesministern, Mossads chef och deras justitieminister och deras familjer för ett tag sedan. De har bott på ön sedan dess. I morgon så kommer de att kunna åka hem. Drottningen, påven och presidenten kommer uttala sig fördömande om den gruppen och förtydliga att alla andra judar har blivit offrade för deras fanatikers skull
- Herregud, och ni säger att ni inte har makt
- Nej det har vi inte, men alla andra tror att vi har det. Vill du veta en sak
- Ja
- All makt är en illusion
- Men…
- Om vi säger såhär, de senaste snart sju åren så har vi stoppar en hel del galningar. Allas rädsla har varit att vi varit ute efter deras makt, men vi bryr oss inte om den. Vi stoppar galningar för att de måste stoppas inte för att bli som dem. Sen att våra aktioner har gjort att respekten för oss vuxit är en ren bonus. Numera säger vi oftast, om du inte gör si eller så… så kommer vi och hälsar på. Eller kom ihåg hur det gick för den eller den idioten. Då brukar de svälja och göra som vi säger. Som igår kväll när jag höll mitt mycket improviserade tal för er. Då bad jag de där två att skriva under pappret annars…
- Niklas säger Lorentina
- Ja vännen?
- Skräm dem inte
- Oj förlåt, blir ni rädda? Det är inte min mening, du frågade om makt och jag försöker förklara att makt bara är en illusion som grundar sig på rädsla. Alla de vi mött har varit rädda, inte för oss egentligen, men för att förlora sin makt
- Är ni aldrig rädda?
- Jo då men inte över att förlora något så simpelt som makt. Det finns andra saker att oroa sig för som är värre. Vi var rätt rädda när Jeltsin hade fingret på knappen. Då var vi rädda
- Är det såhär för er alltid?
- Ibland, inte alltid. Det senaste året har varit extremt sett ur det perspektivet, det har trappats upp efterhand. Allt började med att vi skulle hitta en tavla, var det slutar har vi inte en aning om
- Vad var det för en tavla?
- En porträtt målning på den förste Medici, som vi skulle titta på för att ta våra första staplande steg mot det som vi är idag. De utvalda
- Hur gamla var ni då?
- Nitton år
- Jisses säger Sue, det skulle vara intressant att höra er historia
- Kanske det, det är en mörk historia full av galningar och ond bråd död. Varvat med, kärlek, lycka och ömhet
Vi kommer fram till slottet. vi smiter förbi pressen som står utanför och Jesper bär ner mannen i källaren, Sue följer med honom ner, de andra går till sina rum. Vi går till en av salongerna och sätter oss.
Vi tittar på varandra och börjar fokusera på hur vi skall göra med Mckellan. När vi sitter där så kommer Elisabeth in till oss. Hon sätter sig och tittar på oss
- Stör jag?
- Vad? Nej det gör du inte, har du fått någon uppdatering på kvinnan som for illa?
- Hon mår efter omständigheterna väl
- Så bra
- Hur gick det för er?
- Jodå lättare än jag trodde, men ni mjukade upp henne igår. Tack för det
- Haha ingen fara, det var kul att leka lite
- Saknar du det?
- Nej faktiskt inte, jag trivs med det vi gör, det är viktigt och vi gör det tillsammans
- Så bra säger jag och ler
- Ja
- Hur går det för Lina?
- Va? Jodå bara bra faktiskt, jag läxade upp hennes mamma så de håller på att bygga upp något
- Skönt
- Ja, han den där Mckellan är en ful fisk
- Ja, och vi skall bena ur honom
- Bra, ju mer jag gräver så framstår han som ett ärkesvin
- Han försökte skjuta Sue därute precis
- Varför?
- Har inte en aning, Jesper och hon pratar med skytten nu. Så när ni är färdiga med filen på honom så tar vi hand om honom. Vi kommer inte vänta tills Gunther är klar med att sno alla hans pengar. Han har brutit mot reglarna och behöver sättas på plats. Så hitta honom så fort som möjligt
- Ja
- Bra, och kannibalerna?
- De rör på sig hela tiden. Det är svårt att spika fast dem någonstans
- Men ni har koll på dem?
- Ja vi tror det i alla fall
- Bra
- Vad händer nu?
- Vi skulle egentligen åka till Japan och prata med Yoshina och Yoshi, men vi får ta hand om Mckellan först
- Vad händer sen?
- Sen fortsätter skattjakten, om inget annat kommer emellan, vi har fått lite nya platser att leta på
- Bra, då har ni något att sysselsätta er med
- Ja fast jag skulle helst bara vilja gå i ide och vila mig lite. Det har varit rätt intensivt ett tag nu
- Ja verkligen säger Rebecka, en vecka på ön, eller huset på Kos hade inte varit
- Nej verkligen inte
Dörren öppnas och våra syskon kommer in i salongen, de sätter sig med oss. precis när de satt sig så öppnas dörren igen och Gunther och Amanda kommer in. Vi tittar på dem och ler, Rebecka och hennes syskon kramar om honom
Jag ser hur rörd han blir, när de kramat honom så kramar de om Amanda. De sätter sig med oss. Vi sitter där och tittar på varandra och njuter av tystnaden. När vi suttit där en stund så öppnas dörren igen och Jesper och Sue kommer in
- Hur gick det?
- Jodå det gick bra för oss, men mindre bra för honom, han pratade, eller rättare sagt han sjöng som en kanariefågel. Han tittade sig runt i rummet, sen började han prata innan jag ens hann säga något. Han är skickad av Mckellan för att döda Sue och hennes familj, Mckellan ville inte att vi skulle prata med henne och hennes familj
- Vi beklagar Sue att vi utsatt er för fara, vi kommer att ta hand om honom. Gunther, jag vill ha allt vi har på honom så fort som möjligt
- Ja Niklas
- Tack, vi kommer vidta mått och steg Sue
- Tack, ni behöver inte be om ursäkt
- Tack, men som sagt vi har utsatt er och er familj för fara
- Jag och familjen vill tacka för inbjudan och för att vi fått chansen att lära känna er, ni är en intressant familj
- Tack säger jag med ett leende, detsamma. Vi tackar också för att ni tagit hand om Michal och Ana, utan er så hade kanske utgången av hela denna soppa blivit helt annorlunda
- Det var det minsta vi kunde göra efter allt som han i synnerhet, men även Ana gjort för oss. Vi kommer aldrig kunna betala tillbaka, om det vi berättat kan rädda livet på dem så var det ett litet pris att betala, och ett som vi mer än gärna gör. Vet ni vem som är efter honom?
- Ja det har att göra med Tchad och det han gjorde där
- Men varför Ana?
- Därför att hon är hans syster. Men hon är mer ett irritationsmoment för dem, än något annat.
- Kan ni stoppa dem?
- Ja det kan vi, men vi måste göra det i en viss ordning och de två måste vara med i slutet så att säga. För de kommer att konfronteras med sin mor, och vid den konfrontationen så kommer de att ställas inför det faktum att de kan bli tvingade att döda henne
- Herregud, menar du att hon arbetar för dem?
- Ja, när hon blev räddad ur havet så var det ingen vanlig man som räddade henne. Det var en av de där bröderna, hon är en vacker kvinna och hon används som det söta ansiktet utåt när det träffar på sina kunder. Hon och en annan man som hon tror är hennes man är de som är deras verksamhet utåt. Hon lider av en speciell åkomma som gör att hennes hjärna startar om varje dag, hon minns inte det hon gjorde igår
- Herregud
- Ja, den man hon lever med erbjuder henne till sina kunder
- Menar du?
- Ja, och han njuter av det
- Och detta har pågått sedan det hände?
- Ja mer eller mindre
- Vet ni var hon är?
- Nej, de rör på sig hela tiden, de stannar inte tillräckligt länge på en plats för att vi skall kunna göra något åt dem. Sen så är det inte vår uppgift, det är deras uppgift, eller prov rättare sagt
- Prov?
- Ja det är ett prov på deras förmåga att förlåta. Och deras beslutsamhet, det kan bli så att de blir tvingade till att döda henne
- Sin egen mor?
- Ja, det valet har vi också stått inför. Jag, Rebecka, Esmeralda, Jesper osv. vi har också stått inför det alternativet, att behöva döda våra föräldrar. Vi skickade våra fäder till vårt privata lilla fängelse på en ö i kinesiska havet. Deras far dog rätt fort, vår far lever fortfarande. Vår personal på plats säger att han funnit frid, och tro mig ibland så skulle jag vilja åka dit och köra mitt svärd genom hans mage. Men jag gjorde ett val för ett par år sedan, så han får leva. Rebecka skonade sin mor, vi skonade vår styvmor. Deras riktiga mor
Jag pekar på Alex och Simon
- Vi har konfronterats med att behöva döda eller skona en hel del i vår närhet. Vid mer än ett tillfälle, vårt stora test är Berith, henne har vi varit nära att få smiska vid ett x – antal tillfällen
- Haha ja mor är den hon är
- Hon kände Koi och hon känner Ana och Michal
- Är Berith hon som gav dem uppdragen att döda vissa män som gjort något fruktansvärt
- Ja de som låg bakom skapandet av oss. Elisabeth var med och upplevde den historien. Men vi har fått upprättelse för det, de har fått sin hämnd. Elisabeth körde sitt svärd genom sin mans hjärta. Vår mor stod med mitt svärd redo att hugga huvudet av sin mor, men hon valde att skicka iväg henne i stället till ön. Michal fick lära sig av sin far att döda honom när han var sex eller sju år gammal. Koi visste att det kunde komma till det en dag, att han skulle få konfronteras med att behöva döda en av sina föräldrar. Eller båda, det är en man som jag skulle velat sitta ner med och ha ett samtal med. Han verkar ha varit en visionär, både han och deras mor. Berith var insyltad med dem med, hon har haft fingrarna i många pajer vår kära Berith. Men som svar på din fråga, ja de kan komma att behöva döda henne. Vi hoppas att det inte blir så, men det kan komma till det
- Vi skall förbereda oss på att behöva fånga upp dem
- Tack, det kan komma att behövas, förresten ni kommer att få en inbjudan till ett bröllop nästa vår. Vi accepterar inte ett nej
- Vems bröllop?
- Michals och Jasmines
- Så de kommer få varandra till slut?
- Oja det kommer de, det finns inget som kan hindra det. Vissa saker måste hända först bara. Han kommer att vara frustrerad ett tag, var beredda på det. Vi har skurit av honom från omvärlden, de kommer inte få ett endaste uppdrag före bröllopet. Han kommer vara som en tryckkokare till slut, när han når tryckpunkten så kommer det att komma en inbjudan åt dem att han skall närvara vid sin dotters bröllop
- Ni spelar spelet med honom
- Oja, det gör vi, och det kommer vi att göra tills vi får honom dit vi vill. Vi skall retas med honom så att han blir galen. För inte förrän han blir det så kan vi konfrontera honom och han kan få ro
- Han är bra på spelet
- Mm det är vi med, vi är väldigt bra på det. Vi spelar just nu hela världen, det är det som hela detta spektakel handlar om. att spela spelet
Hon tittar skarpt på mig och jag ser hur insikten sakta sjunker in
- Du skulle varit med i somras när de spelade spelet med hela tjocka släkten och fick dem till att gå med på saker som ingen normal människa gått med på om de tänkt efter. Eller de hade gått med på det men de hade ifrågasatt betydligt mer än vad de gjorde. Men de hann inte med och när insikten träffade dem så var det försent. I början av denna soppa som jag kallar det så jämförde vi deras tänkande med schackspelare. En riktigt bra schackspelare tänker 8 – 9 drag i förväg. De tänker 8 – 9 partier i förväg. Så ett tips från en som lärt sig den hårda vägen. Försök inte spela husens spel med dem. Det kommer bara sluta med att du står med byxorna nere. Bättre spelare än du har försökt, det slutar alltid på samma sätt. Vi får stå där med dumstruten på huvudet och be om ursäkt. Det som händer här är viktigt och allvarligt menat, men det är inte huvudmålet för dem. Det är något helt annat, jag har vissa misstankar om vad det är. Men det är inte bara kärnvapenavtalet eller manifestet. Det är mer och det är större, mycket större. Vi kommer att får reda på vad det är för eller senare. Men som sagt spela inte husens spel med dem. De vinner alltid, och de tar er andra som störningsmoment. Ibland så tror jag till och med att era små krumbukter roar dem. Om vi säger såhär, de har fått påven att allvarligt fundera på att pensionera sig och bli delaktig i familjeföretaget, när han som sitter därinne och för diskussioner om grillning just nu. När hans mandatperiod är över så kommer han att bli en mer aktiv del av familjen. Han och hans fru, drottningen av England har mer eller mindre adopterat dem. Gwen kan bli drottning vilken dag som helst om de två bestämmer sig för det, osv. osv.
Sue stirrar på Jesper
- Så om de säger att alla kommer leva lyckliga i alla sina dagar så kommer de att göra det. Om de säger att ni skall delta på Michals bröllop så kommer ni att göra det
- Men vad handlar denna, vad kallade du det soppa? Om?
- Oj fred på jorden och snälla barn säger jag med ett leende
- Förlåt?
- Vi har ett mål, men vägen till det målet är belamrat med hinder kan vi väl kalla det, Gunther kallar det listan, vi kallar det med mindre smickrande ord än så. Ni har fått se en liten del av det vi kan. När våra förfäder bestämde sig att dopa oss så insåg det vi kallar naturen att, jag får nog införa lite begränsningar för annars så kan detta spåra ur fullständigt. Framförallt om valet fallit på andra sidan. Men i alla fall, vi har en liten men väldigt avgörande begränsning. Vi får inte under några som helst omständigheter attackera innan vi själv blivit attackerade. När jag säger vi själv så menar vi familjen, ett av målen med det vi gjort var att göra vår familj lite större. Det är en av anledningarna till Godaishu, vårt beskydd växte. Hoppar man på låt oss säga Nikos, så får vi enligt de regler som finns agera mot det hotet för han är familj numera. Och det är likadant med alla som var med på ön i somras. De ingår i vår familj, och nu träffar insikten dig. För helvete era galningar ni spelar husens spel med de krafter som skapat er. Oja det gör vi, vi behöver ju inte gilla någon av de där krafterna. Jag kan säga att vår sida blev lite gramse, men samtidigt så kände den nog lite stolthet med. Lite som en förälder som inser att ens barn växer ikapp och kanske förbi en. Andra sidan skrek i harm och den skriker fortfarande. Det är därför den satt en massa bollar i rullning, men vad den sidan inte tänkt på är att vi aldrig och tro mig vi gör aldrig något om vi inte är väldigt säkra på det vi gör. Så just nu så spelar andra sidan oss rätt i händerna. Om allt vill sig väl så har vi stoppat ett antal av den sidans aktörer på ett år. Det hade kanske tagit oss fem eller sex år i normaltakt. Vår sida insåg det när den låtit sin harm lägga sig. Andra sidan tvingade fram det slutgiltiga valet mycket tidigare än vad som var tanken. Vi skulle inte fått göra det förrän om många år framåt, när vi blivit harmsna på hur saker och ting utvecklat sig. Men eftersom vi gjorde som vi gjorde så fick andra sidan panik och desperat chansade på att vi skulle vara lite harmsna. Den bomben exploderade i deras ansikte den med. Så här är vi nu, vi spelar spel med en massa människor, vi smäller folk på fingrarna när de inte gör som vi vill och däremellan så försöker vi att leva så normalt som vi kan. Med tvätt, matlagningen och vanligt Svensson liv
- Herregud viskar Sue, här trodde jag att…
- Vi var ett par excentriska ungdomar, och att det måste vara Isabella och James som styr. Det är en del av det som sker därinne, de väljer att bli ansiktet utåt. De tillsammans med de där två är de officiella ledarna av S.t Batz, vilket är lika med Godaishu, vilket är lika med familjen. Den är ganska stor och prominent, vi har en hel del muskler bakom oss om vi vill
- Men…
- Riskerna de tar? Jo de är rätt stora, men de är beredda på att ta dem. Vad du än gör försök inte spela spel med vår mor. Hon käkar upp dig och spottar ut dig. Hon lyckades med konststycket att spela oss ett helt år, så vad du än gör försök inget med henne. Samma med Elisabeth, försök inte. Varför tror du att det är de som är regenterna av vårt land? Visst de är två väldigt vackra kvinnor, men det är inte för deras utseendes skull de har de ämbeten de har. Det är för deras hjärnor. De kommer att sköta diplomatin, så sköter vi det andra. Ja vi lägger oss i diplomatin emellanåt också. Vi kan inte låta bli, men det är de två som styr. När de talar så lyssnar andra
- Jisses säger Sue, jag känner mig som ett spädbarn
- Välkommen till vår värld säger Lorentina och ler
- De är Niklas och Rebecka säger Simon. De är de, de är varken mer eller mindre. Svärdet och skölden mot det som finns därute, och jag säger som min storebror. Hellre dem än vi, den bördan de bär på sina axlar skulle jag inte vilja ha för alla pengar, all makt i hela världen
- Men Mica…
- Han tror att han har ett uppdrag, han har det men det är inte riktigt det som han tror. Ingenting av det han tror är sant, vi måste plocka ett par villfarelser från honom. Vi måste få honom att inse att han inte är störst på skolgården längre. När vi gjort det så kommer han att bli en ännu bättre människa, för han kommer att kunna släppa på avundsjukan som han bär på, och plikten. Vi kommer att klä av honom naken och låta honom titta på sig själv. Sen får vi hoppas att han inte sparkar bakut för mycket bara. För då får vi lägga honom över våra knän och smiska honom lite
Hon stirrar på mig och sen börjar hon skratta
- Det är nästan så att jag önskar att han är busig, det hade varit intressant att se honom få smisk. Han har aldrig förlorat
- Det har inte jag i heller säger jag, och tro mig jag har varit i fler svärdsdueller än honom. Jag har mött bättre motståndare än honom, jag möter bättre motståndare varenda dag, jag och Rebecka sparrar varenda dag och jag har aldrig förlorat mot henne, och hon är lika bra som jag är. Vi förlorar aldrig Sue
Hon tittar på mig och jag tittar tillbaka på henne och efter en stund så böjer hon på huvudet. Hon inser att det inte är lönt att försöka
- En sak skall du veta, vi tvekar aldrig. Oavsett vem det är så tvekar vi aldrig, innan vi åkte hit så utsattes våra syskon och barn för ett val. Hade någon av dem valt fel så hade vi dödat dem. Plikten och ansvaret av att vara de vi är. Vi hade inte tvekat Sue
Tystnaden ligger tung över rummet när det jag sagt sjunker in. Hon tittar på oss och sväljer
- Jag förstår och jag skall göra vad jag kan
- Tack, börja med Ana. Förbered henne så gott du kan på att något kommer hända. Men att hon inte får säga ett pip till Michal
- Skall hon ljuga?
- Det vore inte första gången säger jag med ett leende, hon berättar inte allt för sin bror
- Haha hur vet ni det?
- Tro mig vi vet
- Jag skall göra mitt bästa
- Tack
Dörren öppnas och en i personalen kommer in, han går bort till mig och lutar sig fram och viskar i mitt öra. Jag lyssnar och tittar på Rebecka, vi reser oss och tittar på de andra. De nickar och vi går ut ur rummet, vi följer efter mannen och kommer fram till en annan salong. Han stannar och öppnar dörren. Vi går in och två män sitter i varsin stol och de tittar på oss när vi kommer in. Vi går fram till dem och tittar på dem
- Hej, vad kan vi stå till tjänst med?
- Rakt på sak säger den ene av mannen och ler
- Det brukar sudda ut missförstånd på vägen, vad kan vi hjälpa er med?
- Vi vill ha ett samtal bara
- Angående?
- En vapenvila
- Så ni börjar inse att det kostar för mycket att störa oss?
- Vi har fått lite andra problem säger den andre mannen
- Jaså? Och ni inte insåg att vi skulle ha ihjäl era magiker så lätt så behöver ni anstånd tills ni fått in lejonen i ledet igen. Han är inte glad på er kan jag säga. Vad skall ni göra, byta ut ledningen?
De tittar irriterat på oss
- Vi kan väl säga att det finns vissa meningsskiljaktigheter
- Haha det var en fin omskrivning av fullständigt jävla kaos. Ni gapade efter för mycket och nu har ni problem att svälja. Men visst säger Rebecka, vi kan gå med på vapenvila. På ett villkor
- Vilket säger den andre mannen
- Ni ger fan i Michal och hans familj, går ni inte med på det så blir det ingen vapenvila. Det är faktiskt inte svårare än så, sen någon gång nästa sommar så börjar vi puckla på varandra igen. Ni får smisk och vi blir ett problem mindre
Jag ser hatet i deras ögon
- Snälla försök säger jag så skiter jag i konsekvenserna, frågan är om ni vågar göra det. Er sida är inte så glad just nu, vi har gjort det slutgiltiga valet. Det utföll inte som er sida ville så den är lite gramse just nu. Så snälla utmana oss, ge mig en nagelbit och jag kommer krossa er som de insekter ni är. Som vi gjorde när era irriterande bröder försökte sig på att utmana oss. vi har läst alla böckerna, så tror ni att ni är starka nog. Skall vi göra er till lallande fånar, så länge ni lever så är inte balansen hotad. Vi kanske skall hugga av er era armar och ben, göra er blinda, stumma och döva. Skall vi visa er, så snälla gör mig tjänsten att utmana mig
De stirrar på mig och de inser plötsligt att de är ute på väldigt djupt vatten
- Vi accepterar, säger den ene mannen
Vi börjar lysa och jag tar den enes ansikte i mina händer, Rebecka gör likadant
- Så då är avtalet gjort, ni kan inte bryta det, inte vi i heller förrän ett specifikt datum. Då är ni välkomna igen, nu försvinn från vårt hus. ni besudlar det med er blotta närvaro
Jag säger det sista med iskall röst, det stirrar på mig och går väldigt snabbt ut ur rummet och vi tittar på varandra och börjar skratta. Vi går skrattande tillbaka till de andra. De tittar upp när vi kommer in i salongen och de ser våra muntra miner
- Jaha säger Jesper, ni ser ut som om ni lyckats med något
- Haha ja verkligen, vi har fred med galningarna fram till nästa sommar
- Förlåt?
- Ja de kom hit och trodde att de kunde spela spel med oss. Vi tog dem ur den villfarelsen ganska brutalt, sen så skrämde vi skiten ur dem och de gick med på våra villkor utan att tänka på konsekvenserna. Så nu kommer vi att få som vi vill och vi slipper jaga kannibaler på ett tag. Jag har precis börjat få tillbaka min aptit. Vi fick en möjlighet att skrämma skiten ur andra sidan och vi gjorde det. Nu kan vi ta tag i det andra utan att behöva titta oss över axeln hela tiden
- Men varför?
- Därför att kannibalerna inte är så nöjda med sina herrar, vi har dödat för många av dem. Han är inte nöjd med hur ledningen är. Vi har skurit bort deras magiker rätt ordentligt, det finns inga frivilliga längre. Så de måste ta hand om sina interna problem innan de kan försöka göra något mot oss
- Det är inte en fint?
- De trodde kanske att de skulle kunna finta oss, men vi vidtog mått och steg. Vi skapade en pakt. Försöker de bryta mot den så kommer det att göra väldigt ont. Tänker de en ond tanke om oss så kommer de få ont. Den försvinner inte förrän vi vill att den skall göra det
- Perfekt säger Jesper, kan man göra så?
- Ja, man skall bara veta hur. De har nog ganska ont just nu
- Var?
- Var tror du säger Rebecka och ler elakt
- Haha lysande
- Tack säger hon och ler, och det bästa med den pakten är att den gäller hela familjen
De andra tittar på oss och sen så börjar de skratta
- Lysande, så om vi skulle be någon i familjen retas med dem lite grann, och de blir irriterade så…
- Så kommer de att få ont
- Gunther min käre svärfar, se till så att de får ont
- Ja min käre svärson
- De blev så rädda att de inte ens tänkte tanken på att göra sin del av pakten mot oss
- Skojar du?
- Nej det gör jag inte, vi skrämde dem rätt rejält. Framförallt med att det slutgiltiga valet är gjort. Och att deras sida just nu inte är upplagt för några misstag. Sen så förslog din bror att han skulle amputera vissa kroppsdelar på dem, och göra dem döva, stumma och blinda. Andra sidan behöver dem bara levande, det står inte någonstans i vilket skick de är
- Haha underbart säger Jesper
- Visst är det, så de sprang härifrån och jag tror att de fortfarande springer
- Men helt ärligt vad trodde de?
- Att vi skulle bli imponerade kanske, jag vet inte. Men de hade inte räknat med denna utgång
- Så de har interna problem?
- Ja, de är starkare än han som leder lejonen så de kommer utse någon annan som leder verksamheten där. De behöver lite tid på sig för att bygga upp sin organisation. Gunther jagar dem rätt friskt ekonomiskt så de måste snart bege sig tillbaka till Afrika och vissa länder där för att få fram kapital. Vi har placerat lite elitvakter där som kommer hålla ögonen på dem tillsammans med vår spionorganisation
- Visste ni att de skulle komma?
- Inte såhär, men att de behövde andrum visste vi, att de har penningproblem har Elisabeth och Gunther berättat för oss, så det logiska är att de söker sig till kända trakter. De försökte med knarkbaronerna i mellan och Sydamerika när de fick reda på vem de krigade mot så drog de öronen till sig. Vi har smiskat dem ett par gånger och det osannolika har hänt. De har lärt sig något. Det räcker med att man pratar om demonen i Culiacán så kissar de på sig
- Vem är det? frågar Sue
- Det är jag, jag gjorde ett visst intryck när jag var där
- Jaså?
- Jag matade den störste knarkbaronen där till hans kamphundar. Det är den frommaste staden i Mexiko nu
Hon stirrar på honom
- Nej jag skojar inte, det var inget jag njöt av, men med tanke på att han gjorde likadant med barnen till de som inte lydde order, så tyckte jag att det inte var mindre än rätt att han fick göra samma sak. När jag var klar så kastade sig folket på marken. Jag sa några högtravande ord och de tog mig på orden. Nu är alla präster och försöker någon göra olagligt så löser folket i staden det själv. De hade högst kriminalitet av alla städer i Mexiko innan, nu är den noll, polisen där håller mest siesta hela dagarna. Folket lever i harmoni och är lyckliga. De låser inte ens dörrarna längre, det flyttar ständigt dit nya familjer, men de måste först lova att inte begå brott. Bryter de mot det så blir det konsekvenser. Vissa knarkbaroner har försökt ta över staden, det har slutat illa för dem
- Vad sa du till dem?
- Att gud vänt sitt ansikte från dem och enda chansen de hade att inte hamna i helvetet var att blir fromma, och om de inte gjorde det så skulle jag komma tillbaka med egna hundar från helvetet. De trodde på mig
- Jisses
- Det kan man säga, påven får rapporter om deras fromhet så jag vet att de sköter sig
- Nej skall vi göra oss klara för middagen, det skall ju bli pompa och ståt idag med
- Ja det får vi göra säger de andra
Vi reser oss och går ut ur salongen. Vi går upp och går in på barnens rum. Vi klär på dem och när vi är klara så går vi in på vårt rum och byter om. När vi är klara så går vi ut ur rummet och bort till trappan. Vi går nerför den och in i samma sal som vi var i under gårdagen. Vi sätter oss på våra platser och middagen tar sin början



Kommentarer

morganakane 20 Oktober 2019, 10:58

Den där dagen. Har läst alla böcker från 1-9.

Dock hittar jag inte fortsättning efter kapitel 14.

Så slutet eller fler böcker var hittar jag dem?

treo33 12 Februari 2019, 12:58

Bättre och bättre är avsnitten synd bara att du började med nya serier och ny novellsida för vi får vänta så länge på nya avsnitt i denna serie.

hannabauer 2 Februari 2019, 11:39

Kan det komma en fortsättning?

antonw 30 Januari 2019, 15:45

instämmer med Snusse, suverän berättelse! Blir bara bättre och bättre ...

snusse 22 Januari 2019, 13:33

Suverän berättelse.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright