Himmel och helvete del 2
Kära läsare.
Här kommer del 2 i ett hyfsat nytt projekt. Det har inslag av incest så den som inte uppskattar sådant bör hålla sig undan.
Men som Ni som läser kommer att finna så är detta är experiment som jag hoppas att Ni finner intressant och kommer att delta i.
I övrigt samma tjat: Betygsätt, kommentera. Är du blyg eller vill vara anonym så skicka PM.
Trevlig läsning //ff
Himmel och helvete del 2
Medan filmen fortsatte noterade jag att Camilla formligen öste i sig vin. Jag hade inte ens fått i mig ett glas när hon steg upp och hämtade en ny flaska som hon korkade upp och fyllde upp sitt glas.
Julia låg nära mig, sin vana trogen med huvudet mot min mage och mitt bröst. Hennes små välformade fötter låg inlirkade under filten som Christoffer har över sig.
Hon har en arm runt min mage och kramar mig som jag vore en kudde medan mina tankar mest löper till bilderna som finns på datorn.
Egentligen, någonstans i de mörkaste vrår i mitt inre, ville jag nog fortsätta titta på hennes nakna kropp. Skärskåda hennes unga flickkropp än närmre.
Nog hade jag sett det mesta av henne förut. I bara BH och trosor, i en så liten och genomskinlig bikini att den lämnade föga till fantasin. Men jag hade inte förrän idag tänkt på henne som en sexuell varelse.
Inte min prinsessa inte.
Fast nu gnagde det i mig. Det var så skamligt. Så fel. Så verklighetsfrämmande.
Jag hade henne så nära att värmen ifrån hennes unga kropp satte eld i min. Det kliade i mig att komma upp och bort därifrån, fastän det var fantastiskt mysigt och skönt.
Kuken behövde bara en vindpust eller minimal beröring för att ställa sig hård och het. Det förstod jag men att Julia var orsaken till det, hade jag svårare att handskas med.
Jag lutade mig lite till höger, mot Camilla och sa:
”Måste du dricka så mycket ikväll? Jag behöver prata med dig…”
Camilla rosig om kinderna och med utspillt vin över sin myströja svarade grumligt men surt:
”Vadådå? Jag är inte full.”
Julia svarade med att klämma hårdare om min mage. Hon ville inte att vi skulle prata nu.
På tvn hade den unga kvinnan ett dilemma. Den unga vilden eller den gamla mannen?
Jag drack ur mitt vinglas i en enda lång klunk och hällde upp nytt upp till bredden, endast för att jag inte ville att Camilla skulle dricka upp allt själv.
Min plan från förut att konfrontera Julia och dra hennes skam i dagen, kändes olämplig nu. Egentligen hade jag haft tillfället där vid matbordet förut men deras gemensamma glädje, och kanske mest, Julias gulliga och söta uppsyn hade fått mig att tveka.
Som jag berättat så var mina barn väldigt skötsamma och duktiga. Det har liksom aldrig funnits några skäl att ”gå med piskan” förrän nu.
Det enda jag kan erinra mig gällande Julia var en gång när hon som 7-åring hade slagit till en tjej på skolan och en annan gång när hon och Christoffer lekte doktor…
Julia hade väl varit 10 år då. Jag snubblade in i hennes rum där hon låg spritt språngande naken med Christoffer som inspekterade henne och tydligen lekte de att han var jag och att ”jag” undersökte henne.
Det hade inte varit särskilt allvarligt men jag hade ändå bestraffat dem med indragen veckopeng, inget lördagsgodis och extra hushållssysslor.
Ja hushållssysslorna är allas ansvar. Jag förstår inte föräldrar som låter sina barn slippa undan. Det är inget som de tjänar på i längden. Mina ungar kommer veta hur ett hem ska skötas när de flyttar hemifrån. De kommer kunna städa, tvätta, diska, handla och tillaga mat och allt annat.
Jag tog några mindre klunkar och fyllde sedan på mitt igen. Åter för att Camilla inte skulle få i sig allt.
Hennes blick var simmig nu tyckte jag. Hon hade svårt att koncentrera sig på filmen men försökte låtsas att hon inte var trött.
Christoffer låg på sidan med Julias fötter i höjd med skrevet. Jag kunde inte låta bli att tänka att hennes fötter kanske busade med hans kuk nu.
Men helvete hur sjuk är du gubbe? Ser du incest och sjukligt beteende överallt nu?
Jag blev oroad över mina egna tankar. Ändå kom de att ofrånkomligt börja fundera på den gången de lekte doktor och hur tajta de är med varandra. Att de umgås långt mer med varandra än de gör med andra vänner.
Men de spenderar också mycket tid med oss ju. Jag betvingade tankarna att Julia kanske ändå hade tagit nakenbilderna för Christoffers skull. Eller kanske att han var fotografen.
Sanningen skulle komma i ljuset. Sanna mina ord.
Men Camillas mål att dricka sin kroppsvikt i vin just ikväll kändes olämpligt och som särdeles dålig tajming.
Jag behövde prata med henne och berätta om min upptäckt.
Det var en lång film och i ärlighetens namn oerhört seg. Temat hade dock hållit mitt intresse vid liv, men när den var slut utan att lämna några svar så blev jag besviken.
Än mer besviken blev jag när jag märkte att Camilla sov och dreglade över sin tröja.
Julia städade av medan Christoffer slank in på sitt rum.
Jag tvättade försiktigt bort Camillas dregel och lyfte försiktigt upp och bar in henne till sovrummet där jag bäddade ner henne i vår rymliga säng.
Mina planer att knulla var grusade. Så jag gick ut i vardagsrummet igen och tänkte avsluta vinflaskan som vi öppnat.
Sedan Julia blivit färdig med att plocka undan kom hon och satte sig nära mig med sina små ben över mina lår.
Suckande och planlöst smekte jag henne över benen medan hon klickade på fjärrkontrollen utan att kunna bestämma sig för något intressant.
Min blandning av kåt frustration, ilska och faderlig omtanke gjorde att det var ett sanslöst känslokaos inuti mig. Jag var tvungen att ventilera. Fick jag inte knulla så var jag tvungen att få ut min vanmakt på ett annat sätt.
Först tänkte jag bege mig ner i källaren och köra ett tungt pass med skivstången, då jag inte ville förstöra Julias kväll. Hon var ju helt sagolikt gullig.
Känslosam och kärleksfull. Likt hennes mamma också riktigt eldfängd när hon blev arg, men allt som oftast ett omtänksamt knippe av solsken som prioriterade mys och gos framför det mesta.
Så hon gosade in sig nära mig, som hon gjort så länge jag kunde minnas.
Det var ofattbart hur liten och nätt hon var som elastiskt och vigt kunde ligga med sina små ben över mina lår och ändå krypa in och slå sina armar runt min nacke och över mitt bröst.
Jag stålsatte mig. Julia lutade sitt vackra huvud mot min axel. Med en enkel rörelse kunde jag lägga armen om henne… som jag brukar göra.
Men inte ikväll. Jag behövde den lilla barriären som återstod.
Av Julias små gnyenden förstod jag att hon ville att jag skulle krama om henne. Men jag låtsades inte om det.
”Julia” sa jag. ”Vi behöver diskutera bilderna på datorn.”
Tystnad.
En stund trodde jag att hon sov, men jag märkte att hon spände sig.
”Julia?... Prata med mig.”
Plötsligt hör jag hur hon gråter. Tysta snyftningar mot min axel.
Mitt hjärta veknade. Jag la min stora arm om Julias smala skuldror och drog henne tätt intill.
”Det är ingen fara älskling…” sa jag lugnande.
”Pappa” snyftade hon fram och pressade sig hårt mot mig.
Jag smekte henne över ryggen och upp över håret. Kände hur min tröja blev blöt av hennes tårar.
Dessa tårar som var värdefullare än diamanter för mig. Jag mindes alla gånger hon gråtande kommit springande in i min famn. Aldrig Camillas. Jag var hennes tröst och hennes trygga punkt.
”Älskling då…” Jag ville vända hennes bedrövade tillstånd.
”Det är väldigt vackra bilder.” Sa jag för att skoja lite och lätta den tryckta stämningen.
”Va? Tycker du?” Julia genast med tydligare och intresserat tonfall.
Jag beslöt mig för att det här var rätt väg… just nu.
”Ja du är en otroligt vacker ung kvinna. Det vet du väl om?”
”Haha. Neeeej. Det är jag inte. Jag är ju så liten. En dvärg. För liten näsa, för liten mun, för stora ögon och (snörvel) …ett miffo.”
”Sötnos då. Du har faktiskt världens sötaste näsa. Den finaste pussigaste munnen och dina ögon är utomjordiskt fina. Tro inget annat. Du är den finaste fina men vackrast ändå är din insida.”
”Insida schminsida. Det enda som räknas är hur man ser ut ju.”
”Nej lilla mupp. Det enda som räknas egentligen och faktiskt är insidan.”
”Blaha. Det är vad alla säger men som inte stämmer med verkligheten.”
Hon är förnuftig min vackra lilla, tänkte jag. Förnuftig men sorgligt vilseledd av media och kanske grupptryck.
Det var nyheter för mig att hon tänkte så. Jag har alltid prioriterat mina barns, och min egen, insida före allt annat. Det inre är det vassaste vapnet man har i denna värld. Så man behöver vårda det, sköta det och utveckla det.
Jag skickar barnen på små kurser och föreläsningar i allt från retorik till långdans och skytte. Vill att de ska hitta sig själva och göra det utan påtryckningar utifrån.
”Det var mina vänner i skolan Jennifer och Karolina som tipsa mig om att ta fotona för den delen.”
De där två fröna tänkte jag. Nästan lika fina som min flicka. Sockersöta, flirtiga och omväxlande busiga och blyga på samma gång.
Nu var det rätt längesen jag såg till dem. I synnerhet Karolina var en ordentlig flicka, kände jag. Kanske berodde det mest för att jag också känner hennes styvpappa och vet att han är pålitlig och noggrann precis som jag.
Så vitt jag vet har inte Jennifer någon pappa och känslan var att hon var mer i farozonen för att hamna snett. Men det skulle antagligen inte ske eftersom hon har så bra vänner i Julia och Karolina då.
”Jaså minsann. Och du lyssnade utan att tveka förstås? Lyssnar du hellre på dem än på mig va? Vem har sett bilderna då?”
Jag anlade en lite hårdare ton. Ville pränta in i hennes söta huvud hur dumt det var att lägga ut bilder på internet. Ja jag visste ju inte om hon lagt upp dem men antog det.
”Bilder på internet är för evigt vet du väl. De kommer alltid finnas kvar…”
”Men pappa…” Julias röst sprack när hon sa det och hon pressade sig än hårdare mot mig.
Jag kunde känna hur flickstackaren skakade medan tårarna rann nedför hennes kinder.
”Så vem har sett bilderna? Finns det kopior?”
Jag tänkte att om det var till någon kille i skolan så kunde jag pressa honom till att radera dem. Det var självklart för mig att hon skickat till någon. Därför var svaret så oerhört chockerande att jag tappade vinglaset över mig.
”Bara du pappa. Bilderna är till dig…” viskade hon fram.
Jag kunde riktigt känna hur hon spände sig. Kanske gjorde jag det också. Och jag reagerade först inte alls på att det nu rann vin nedför min mage och över skrevet.
”Helvete också” sa jag när jag kände hur det blev kallt på min halvhårda kuk.
Julia hoppade förskräckt åt sidan och trodde väl att jag var ilsken på henne. Vilket jag var men ändå inte.
Allt hände på en gång nu. Julia ställde sig upp och ser helt förstörd ut, rusar iväg och jag hör hur hon smäller igen sin sovrumsdörr.
Fan.
Jag sitter i en pöl av vin i skrevet och sliter av min tröja som jag pressar mot soffan för att undvika fläckar. Tack gud ändå för att det var vitt vin och inte rött.
Vad hade Julia sagt egentligen? Var bilderna ämnade åt mig? Va?
Jag förstod ingenting. Var det en nödlögn eller vad var det som stod på egentligen?
I nuvarande skick kunde jag lämpligen inte fråga henne, med en stor fläck i skrevet, som såg ut som jag hade pissat på mig. Men jag kunde heller inte släppa det.
Jag lät tröjan ligga kvar i soffan och struntade i att ta på mig en ny. Och slet istället av mig även byxorna och kalsongerna och gick till badrummet där jag kastade kläderna i tvättkorgen.
Sen smög jag in i sovrummet och tog på mig ett par lediga shorts, såna som jag annars har om kvällarna. Stora, rymliga och bekväma.
Därefter gick jag till Julias rum och knackade försiktigt på.
”Kom in.” hörde jag henne säga lågt.
Jag öppnade och gick in. Rummet låg i mörker men jag kunde ana av konturerna att hon låg i fosterställning på sin säng med huvudet in mot väggen.
”Julia älskling, vi behöver prata.”
”Nej jag vill inte. Du svor ju åt mig.”
”Lilla sötnöt då. Det gjorde jag inte utan åt vinet jag spillde ut. Du överraskade mig kan man lugnt säga.”
”Förlåt. Det var inte meningen.”
Jag gick försiktigt in utan att tända någon lampa och satte mig på sängkanten.
Julia hade krupit ner under överkastet men i all hast slarvigt och det täckte bara delvis kroppen. Hennes små fötter tittade ut, så även hennes vältränade vader och ena knäet. Även ryggen var fri, då överkastet bara täckte hennes arm och axel.
”Så ja hjärtat. Du förstår att det där med nakenbilder och sådant inte är särskilt bra och det var därför jag blev upprörd. Jag vill inte att du, min underbara och vackra flicka, ska syssla med sånt.”
Julia pressade ner ansiktet i kudden och jag ville mer än gärna lägga mig bredvid henne, hålla om henne och trösta henne. Men nu hade jag min hårda papparoll. Den som vägleder och bestämmer med förnuft och allvar.
Så jag satt istället kvar och betraktade henne i skumrasket. Min intuition sa mig att hon spelade ett spel med mig. Ett spel där jag inte förstod reglerna. Att hon alltså inte var så ledsen eller upprörd som hon uppfattades och att förklaringen – om jag uppfattat det rätt – att bilderna var till mig bara var en nödlögn.
”Pappa”, gnydde hon. ”Du förstår inte.”
”Nej det gör jag inte. Men om du förklarar så…”
Julia rörde sig under det provisoriska täcket, och vände ansiktet upp mot mig men hennes långa hår la sig slarvigt över såväl ögon som kind och mun.
Jag hjälpte henne att föra undan håret. Tände sänglampan på nattduksbordet. Smekte hennes ansikte. Tyckte att hennes ögon glimmade i det svaga ljuset från lampan. Det fick mitt hjärta att vekna igen. Kände mig som en elak skurk eller polis som tvingade en oskyldig att bekänna.
Såklart kunde jag inte veta hur en 16-årig flicka tänker och känner. Jag kunde föreställa mig men inte veta.
Det rådde inga som helst tvivel om att hennes liv alls inte var så lätt, trots att hon har fått en trygg uppväxt med alla fördelar. Det förstod jag. Att pressen utifrån var enorm och att det även fanns höga förväntningar på henne hemifrån. Det var ofrånkomligt. Att även om vi inte ville lägga krav och så att säga förutspå hennes framtid så gör vi det omedvetet och av välvilja. Vilket i sin tur ibland inte är så bra alltid.
Sen förstod jag också att Julia har en hög målsättning. Att hon lägger mest press på sig själv av alla. Det var ju säkert därför hon så sällan umgicks med vänner utanför skolan. Att vännerna Karolina och Jennifer bara undantagsvis syntes till eller omnämndes.
Stackars flicka. Hon försöker bara vara tillags, tänkte jag och strök henne försiktigt över låret.
”Du är så härlig pappa. Jag älskar dig.”
”Jag älskar dig också.”
”Tycker du att jag är vacker?”
Hennes söta blyga och naiva fråga gjorde att jag bara fortsatte att smälta. Lite oväntat kom jag återigen att tänka på nakenbilderna. På hennes rena vackra drag, hur allt såväl var för sig som tillsammans var format till perfektion.
”Ja du är oändligt vacker min älskling. Men det som är vackrast ändå är din insida.”
”Du snackar alltid så mycket om insidan. Det är inte den vi pratar om nu.”
Julia slängde av sig överkastet och snabbt som ögat drog hon också sitt nattlinne över huvudet och kastade iväg det över rummet.
”Känn på mina bröst. Är de sköna?” sa hon och greppade tag i dem. Hennes små bröstvårtor stack fram mellan tummar och pekfingrar.
”Julia sötnos. Det är inte lämpligt.”
”Varför inte? Vill du inte smeka mig? Har velat det så länge. Sååå länge…” sa hon och fuktade ett finger i sin mun och lät det försvinna ner i trosorna.
Vad är det som händer, tänkte jag förvirrat. Kuken reagerade. Det gick inte att förneka hur vacker och sexig hon var.
Hennes hy lyste som hon var av guld tyckte jag. Hennes släta vackra hy gnistrade i det svaga skenet.
”Lägg dig här med mig pappa. Snääälla.” sa hon med låg röst.
”Det är nog inte så bra.”
Jag tittade som förhäxat på min flickas förvandling framför mina ögon. Hon kändes som en vamp, en siren som i forna tider lockade sjömän i fördärvet. Hennes skönhet kändes som Medusas eld medan hon envist lockade mig att låta mig förtäras av henne.
Den fria handen sökte sig mot mig, där jag satt på sängkanten just i gränsen där ljus mötte mörker. Och det kändes så påtagligt. Att jag var i mörkret och hon representerade ljuset. Allt som var vackert, varmt och fint fanns ju där… På en armlängds avstånd.
Och jag lovar. Det gick som en explosion av elektricitet genom mig när jag kände hur hennes hand nådde mitt nakna lår.
”Men pappa. Kom då. Vill ha dig hos mig ju”
”Borde inte.” mina ord kom bara med nöd och näppe över mina läppar samtidigt som tid och rum suddades ut.
Borta var Camilla. Borta var Christoffer, vårt hus och faktiskt var även vi borta. Varken Julia eller jag existerade längre kändes det som.
Det var en förbjuden magi över stämningen som låg över oss som en tung dimma.
Jag kunde inte längre se. Kände mig yr och helt ur balans.
Kuken fann jag att den plötsligt stod som ett spett i shortsen. Den pekade hårt rakt upp.
Julia bökade runt lite mer, fick undan det sista av täcket som nyss legat över hennes ena lår och litegrann över magen. Och med sina viga ben särade hon sig helt och blottlade sitt skrev där hennes hand var djupt begravd under trosorna.
Kanten på trosorna hade letat sig in i skåran mellan röven och fittan men jag kunde ändå se hur Julia pullade sig själv medan hon gjorde stor mun och flämtade hungrigt.
”Pappa” gnydde hon. ”Jag behöver dig. Vill att du blir min första. Att du lär mig även detta. Du vill väl inte att någon fumlig dum kille blir den första som känner mig här?”
Hon böjde på sitt ben i en vinkel och lyckades på något sätt få sina tår att smeka mig över kuken.
Kunde jag? Borde jag? Ska jag?
Fortsättning följer…
Om Ni som läser vill. Ni bestämmer fortsättningen från nu. Kommentera vad Ni vill ska hända så väljer jag ut det bästa alternativet.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
En väldigt lång uppbyggnad. Nu är det dags att komma till skott. Gå all in. Släpp på hämningar.
Jag skriver vidare på historien men har hittills två alternativa slut.
Tack för uppskattningen :) det uppskattas.
Tycker allt att pappa ska lära henna allt som finns att veta om sex. Kanske ta lite hjälp av mor också!
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Jajaja. :)
Det kommer.
Egentligen tror jag inte att uppbyggnaden är längre än andra jag skrivit. Kanske lite. Men den verkar nog längre för att jag delat upp den i flera delar.