Karolina del 4 - Karolina smider ränker
Hallå
Är ni kvar? Jag vet att det har en lång uppbyggnadsfas. Nu har vi dock kommit en bra bit på vägen.
I den här delen, som tar vid där del 3 slutar, så gör Karolina äntligen entré på riktigt.
Jag hoppas ni uppskattar mina ord.
Trevlig läsning
/ff
En spermaslynas tillkommelse – Karolina del 4
Det jag har insett med åren är att ALLA behöver undervisas i sex. Att hur vacker man än är så måste man också undervisas sexuellt och lära sig förstå sin kropp. Lära sig hur man tillfredsställer och hur man själv blir tillfredsställd på bästa sätt.
Det var med dessa tankar som jag tog en uppfriskande promenad från mitt kontor bort till Malins jobb.
Showen från förut och min behandling av Linas tajta och fina lilla rumpa hade kåtat upp mig så att kuken nästan grät av längtan och sorg över att inte ha fått komma ut och ta för sig av henne.
Föga anade jag att just idag var dagen som allt hamnade på tvärs och ingenting skulle längre bli sig likt.
Medan jag gick så hade Karolina skickat ett sms också. Hon skrev för att påminna mig om att ta med mig hennes veckopeng. Bortskämda flicka.
Sedan jag kommit hem från USA och firade Karolinas 15-årsdag med henne och en hel skock med andra småflickor, så hade jag onekligen skämt bort henne. Jag fick en del bannor ifrån Malin att jag spenderat för mycket på henne och tvingades att blidka henne genom att köpa ännu dyrare gåvor till henne.
Inte mig emot på så vis. Jag älskar att skämma bort min kvinna. Men att istället för tacksamhet få kyla och/eller skäll tillbaks, det störde mig.
Så jag var egentligen förbannat på Malin av den anledningen också. Men samtidigt var jag glad att hon inte kände till alla pengar jag öste över hennes dotter.
I sin tur hade dessa tu också hamnat på kollisionskurs med varandra. Pengarna jag spenderat på dem var för sig utlöste en lavin av iskyla mellan dem och jag fick agera diplomat fastän Malin ansåg att det var mitt fel att de inte längre kom överens.
Hur som helst. Att Malin som betydde allt för mig, och som jag alltid prioriterade överst, åtminstone till synes inte såg mig på samma sätt, gjorde mig ledsen.
Vi har ju båda en stor sexuell aptit, som jag förklarat tidigare. Det var därför ytterligare en anledning till varför jag behöll min lägenhet i stan. Så att vi kunde ses och knulla på dagtid utan att behöva ta resan hela vägen hem och slösa tid på resor i onödan.
I genomsnitt knullade vi kanske tre gånger i veckan i min lya och under de här åren hade hon sagt nej på sin höjd tre fyra gånger och som sagt, alltid förklarat varför det inte går.
Jag hade såklart möjlighet att själv ringa upp eller smsa men jag kände för en promenad och att skicka otaliga sms är helt värdelöst. Dessutom finns det inget som slår en träff öga mot öga. Att försonas i sängen var oftast bästa fredsförhandlingen och löste alla knutar som genom trolleri.
Så jag följde ett infall och gick in i en blomsteraffär som låg längs vägen mot hennes jobb och köpte ett fång med rosor till henne. Tänkte att även om vi inte kunde ha sex så ville jag ändå glädja henne.
Ris och ros då.
Till skillnad från många andra män så tvekar jag inte att säga min mening. Hellre brutal ärlighet än inställsamma lögner då.
Så jag hoppades på sex men kunde nöja mig med lite romantik fram tills kvällen då jag absolut ville ha sex.
Sen just när jag stod och betalade dök ännu ett sms från Malin upp.
Denna gång ännu mer kryptiskt än tidigare. Hon hade tydligen insett att hennes kortfattade svar förut inte tillhörde vår diskurs eller vårt sätt att kommunicera. Hon vet mycket väl hur viktigt det är för mig med tydlighet och en öppen dialog.
Men hennes ord, nu mycket utförliga, lämnade ändå fler frågetecken än svar. Hon skrev att det var så körigt på jobbet att hon inte ens visste vilken tid hon skulle komma hem och bad mig att handla diverse. Hon beskrev såväl kollegor som arbetsuppgifter i detalj i sitt långa meddelande.
Jag begrep ingenting. Det var inte likt henne. När och om vi pratade jobb så gjorde vi det över ett glas vin hemma där vi kunde ’brainstorma’ och bolla tankar med varandra. Vi hade båda haft mycket nytta av våra olika perspektiv där jag kunde prata hur jag som chef och man såg på saker och hur hon som vanlig anställd och kvinna kunde ge sin syn på olika saker, sett ur hennes perspektiv.
Hon visste allt om hur det knullades bland mina anställda till exempel. Och visst hade hon varit väldigt misstänksam och svartsjuk och trodde att jag knullade runt också, men jag visade med mina handlingar att så inte var fallet. Också det där, att jag blev kåt på jobbet men knullade henne i min lägenhet tyckte jag visade henne att jag var henne trogen.
Nåväl. Jag nådde fram till hennes jobb och tog hissen upp till hennes våning och det var där hela världen rämnade.
Jag fick veta av receptionisten att Malin inte var på jobbet. ”Hon vabbar idag” berättade flickan bakom disken.
Och jag måste sett ut som ett levande frågetecken för hon började bläddra i sina papper medan hon rodnade och fick sedan fram sin kalender där hon antecknat att Malin ringt in och sagt att hon är hemma och tar hand om sin sjuka dotter idag.
Jag minns inte hur jag kom ut igen men antagligen tog jag hissen igen. Receptionisten ville ringa till Malin och berätta att jag var där men jag ljög och sa att jag bara hade glömt bort det och bad henne att inte säga något.
Istället gick jag som i dvala och zombielikt planlöst omkring medan jag läste Malins sms gång på gång, som för att förvissa mig om att det verkligen stod som det gjorde där.
Men det var sant. Hon skrev att hon var på jobbet men helt överhopad med jobb och kunde inte ses.
Vilket hon tydligen alls inte var.
Nästa fråga då. Var är människan? Är hon de facto hemma och tar smygledigt? Eller var det något ännu allvarligare, något som knuten jag kände i min mage skvallrade om?
Magkänslan är något man alltid ska beakta. Den är som ett sjätte sinne. Förvisso inte alltid korrekt i sina slutsatser men ändå alltid en varningssignal.
Några försök att nå henne per telefon slutade i hennes mobilsvar där jag la på utan att lämna något meddelande.
Jag tänkte febrilt och beslöt mig för att ringa till Karolina. Om hon var sjuk skulle hon med 100% säkerhet ha berättat det för mig för att samla empatipoäng, så jag var rätt övertygad om att hon var på skolan och inte hemma sjuk. Men jag var ju tvungen att förvissa mig ändå. Det var, hennes tidigare meddelande till trots, inte omöjligt att hon faktiskt var sjuk.
”Heeej pappa”, sa hon med sin ljuva beslöjade stämma som fick mig att rysa av välbehag annars men som jag viftade bort nu.
”Hej hjärtat. Var befinner du dig?”
”I skolan såklart. Where else liksom. Vill du träffas?”
”Okej. Öh. Bra. Nej inte nu.”
Jag ville fråga om hon visste var Malin befann sig. Kanske hade de försonats och blivit vänner igen. Också inte omöjligt. Det går fort i hockey och så även i kvinnors känslor.
Ändå fick jag lite tunghäfta. Ville inte ge sken av att ha tappat kontrollen eller att jag var svag.
Karolina var ju min prinsessa. Jag var hennes klippa, hennes hjälte och guide mot vuxenlivet.
Det vill säga. Jag har ett ansvar i mitt uppförande. Barn gör inte som vuxna säger. Barn gör som vuxna gör.
Så jag ville inte visa upp ett osäkert beteende. Inte vara instabil, bitter eller negativ.
”Men vi kan väl? Jag har inga viktiga lektioner idag ändå…”
Jag övervägde möjligheten att umgås med Karolina istället. Kåtheten jag känt förut var totalt som bortblåst. Jag ville få tag i Malin och få klarhet i varför hon ljugit för mig och var tusan hon befann sig.
Lillflickan har ju den där magiska förmågan att alltid få mig på bättre humör och så som dagen hade utvecklats var jag i behov av en positiv skjuts i rätt riktning.
”Okej fina. Jag hoppar in i en taxi och hämtar dig vid skolan om en stund.”
”Wiii! Kul! Jag väntar utanför.” svarade hon glatt.
Jag fick snart tag i en taxi, kom att tänka på fånget med rosor som jag fortfarande hade i min hand och beslöt mig för att ge dem till Karolina. Alternativet hade varit att ge dem till en främling, eller att kasta dem.
Taxin gled obehindrat genom staden. Lunchtrafiken är ganska lätthanterlig, men min chaufför var extra proffsig som visste hur han skulle kryssa fram utan att hamna i någon propp.
Karolinas skola ligger även centralt i staden och taxametern hann bara strax över en hundring innan jag var framme.
Flickan kom skuttande med sin stora axelremsväska och ett stort leende på sina vackra läppar. Idag hade hon valt tjocka knästrumpor och en kjol som slutade mitt på låren. Över det en snygg ljusblå kappa som smet perfekt över hennes unga kropp.
”Hej pappa. Det var snabbt.”
”Japp. Smidigt. Duktig chaffis” sa jag med en nickning riktad åt honom.
”Vad ska vi göra?” sa hon och tryckte sig nära mig fastän det var gott om utrymme i baksätet.
”Åka på jakt efter din mamma? Nej men vi kan väl äta lunch någonstans?”
”Precis käkat. Vadå jaga mamma?”
”Hon är spårlöst försvunnen. Fika då?”
”Oj… Okej” sa hon osäkert. ”Nä, kan vi inte bara åka till din lägenhet och hänga en stund?”
Karolina har mig veterligen knappt ens sett min lägenhet. Hennes begäran kändes lite oväntad men ändå inte. Jag kunde knappt tänka heller. Hade tankarna fulla av hennes mammas frånvaro och underliga beteende.
”Okej så gör vi.” sa jag och gav chauffören instruktioner medan jag också smsade till Joakim och förklarade att jag inte skulle komma tillbaks samt önskade honom en trevlig helg då det var fredag.
Jag tänkte hänga med Karolina en stund och sedan äta något och sedan åka hem.
Så var planen men den raserades ganska ordentligt bara minuter efter att vi ankom till min adress.
Hon tycktes även ovanligt kärleksfull och klängig tyckte jag. Att hon under hela färden tryckte sig mot mig, höll min hand och tittade upp mot mig med sina stora blå ögon, liksom nyfiket observerande och frågvisa.
Karolina kan konsten att se blyg ut samtidigt som hon lindar mig runt sitt finger. Så jag tänkte förstrött att det var något hon tänkte be mig om. Pengar kanske. Fast det borde hon ha gott om med tanke på sin månatliga inkomst ifrån mig och hennes mamma.
Chauffören parkerade och jag gav honom en 500-hundring utan att begära varken kvitto eller pengar tillbaks. Han tackade mig otaliga gånger innan jag hann stänga sidodörren och följa efter Karolina som redan stod och drog i porten.
Jag sa siffrorna till henne som hon knappade in och dörren klickade till.
Vi har en sån där gammal hiss med dels en vanlig dörr i trä och sedan en gallerdörr som man skjuter åt sidan för att komma in, och väl på plats så var utrymmet mycket begränsat. Karolina stod med ryggen mot mig och hennes lilla rumpa pressades mot mitt kön medan hissen hostade uppåt till översta våningen.
Det betydde ingenting intalade jag mig. Hon var sån bara. Närgången och tyckte om att gosa.
Ändå kunde jag inte låta bli att inte bli som lite berusad av hennes härliga doft. Jag lutade mig försiktigt framåt och doftade på hennes hår. En blandning av vanilj och viol fyllde min näsa.
Karolina…
”Kan jag få nyckeln?” sa hon när vi omsider anlände till rätt våningsplan.
Jag fiskade fram dem och gav dem till henne. Hon vände sitt vackra huvud bakåt med förvånansvärt elastisk nacke, och gjorde en pussmun till mig med huvudet lutat mot mitt bröst, innan hon slank iväg och bröt vår förening.
Karolina försvann in i min lägenhet. Tydligen hittar hon bättre än jag trodde, då hon sällan vistats där.
Men jag var fortfarande brydd över Malins frånvaro och uppenbara lögner. Kunde inte släppa det ur tankarna. Egentligen hade jag nog redan dragit mina slutsatser men ville inte erkänna dem för mig själv.
Jag ställde mig i köket och bryggde en kanna kaffe. Kontrollerade så att städerskan som kommer två gånger i veckan har fyllt på i kylen, vilket hon hade.
Åtminstone någon som håller sina åtaganden, tänkte jag bittert.
Det var inte likt mig att bli nedstämd och sur. Jag försökte slå bort de känslorna men det var en match på ojämna villkor.
Som dominant i såväl arbets- som privatliv är det många som tror att man är osårbar och okänslig, vilket är långt ifrån sanningen.
Vi behöver alla omtanke, bli sedda och uppskattade. Malin var en viktig pelare som tillsammans med Karolina och jobbet höll uppe min styrka och min vilja.
Nu skakade det i fundamenten.
Karolina kom ut i köket. Hon hade tagit av sig sin kappa och hunnit byta om. Hon var helt ”knock-out”-vacker i en ljusrosa tajt figursydd klänning som smet hårt om hennes unga kropp. Det var nära att jag tappade kaffekoppen i golvet när hon sensuellt och kattlikt dansade fram till mig.
”Gillar du den pappa?” sa hon, la huvudet på sned och tittade sött upp mot mig.
Jag kunde med lätthet se hennes styva bröstvårtor under tyget och påmindes av hur lik hon är sin mamma. Åtminstone utseendemässigt.
”Wow. Jag förstår att du driver pojkarna till vansinne i den där älskling.”
”Haha. För småpojkar är det se men inte röra.”
”Hmm jaså?”
Jag har aldrig lagt mig i Karolinas sexliv. Det har dels aldrig varit nödvändigt så vitt jag vet, och dels är det Malins jobb. Om och när det händer så är det hon som ska undervisa flickan.
Det jag visste var att de haft blommor- och binsnacket och allt annat, men jag hade ingen koll på om hon gjort något mer än fått några blyga pussar och kanske hånglat lite på något skoldisco.
Hur som helst så noterade jag knappt vad Karolina sa. Jag hade blicken mer eller mindre fixerad vid min mobiltelefon. Väntade att Malin skulle höra av sig med en bättre förklaring än förut. Hennes kryptiska sms gjorde mig ledsen. Kunde inte annat än tänka det värsta.
”Men pappa då? Hur är det fatt?” sa hon med uppenbar oro.
Min kloka flicka såg mitt svaga tillstånd. Olikt mig men likt henne.
”Det är inget.” sa jag för att inte oroa henne.
”Jo men säääg. Jag ser ju att du är ledsen för nåt.”
Karolina lirkade in sig i min famn, inklämd mellan diskbänken och mig.
Hon lutade sin söta haka mot mitt bröst och tittade upp på mig med sina stora blå ögon och såg frågande ut.
Helsikes flicka. Hon är fenomenal på att få sin vilja igenom.
”Okej då. Men du behöver inte oroa dig. Okej?”
”Okej. Berätta.”
Jag tog min kaffekopp i ena och Karolinas hand i andra och ledde henne till vardagsrummet. Lät min blick svepa över rummet och konstaterade att allt var skinande rent.
Städerskan är relativt ny men tycks professionell.
Vi satte oss i min överdimensionerade men sköna oxblodsfärgade skinnsoffa.
”Det är väl ingen big deal men din mamma beter sig lite underligt bara.”
”Aha. Okeeeej. Menar du att det är en nyhet för dig?”
Karolina såg forskande på mig. Som att jag berättade någonting allmängiltigt… Att jag sagt ”vet du om att himmeln är blå” ungefär. Och antagligen såg hon svaret i mina ögon. Att ja det var en nyhet, för hon fortsatte prata medan hon tog min lediga hand och smekte den över handryggen.
”Alltså ni har ju ett öppet förhållande. Så du borde väl fatta vad hon gör va? Har ju vetat i flera år att ni ligger med andra…”
Jag kan svära på att golvet rämnade under mina fötter fast jag satt ner. Plötsligt var det självklart. Det hissnade för mig samtidigt som jag föll. En hård klump i halsen växte sig så stor att jag inte kunde andas.
Vad ända in i… Fan.
Den lilla förbannade lögnerskan. Hade hon dragit in och duperat Karolina i sina lögner?
Flickans ord blev till ett surrande i mina öron. Hörde inte vad hon sa på en lång stund.
”…på jobbet med alla brudar… och morsan har ju minst två älskare som hon träffar vet jag. Har ju sett en av dem av en slump när de slank in här i somras. Så pappa då, min riktiga då, hon träffar ju han också som du vet…”
”Vad säger du? Är det sant?”
”Såklart är det sant pappa. Men jag älskar er båda ändå. Tycker det är lite coolt såsom ni håller på.”
Jag kände mig spyfärdig. Inte på grund av otroheten eller ens vidden av den, utan av Malins falskspel och lögner.
Kunde hon verkligen ha utnyttjat vår poly-överenskommelse på sådant vis? Kunde hon gått bakom ryggen på mig även om vi bara behöver säga att vi vill ligga med någon annan?
Tankarna malde och gnagde i mig. Visst hade det funnits många tecken genom åren. Tecken som jag i min enfald aldrig lagt någon vikt vid.
Tvärtom har jag alltid tänkt att hon varit fullständigt tillfredsställd av mig. Inte behövt gå över ån…
”Men pappa vad du ser ledsen ut.” sa Karolina och kurade in sig lite extra mot mig. La sina ben över mina så att klänningen drogs uppåt och mer av hennes vackra lår blottades.
Jag tappade målföret fullständigt. Lutade mig tillbaks i soffan och låg nästan raklång med böjd nacke mot det mjuka ryggstödet.
”Visste du ingenting? Du skrämmer mig nu pappa.” sa hon och la sig bredvid mig med ett lår över min mage och ner över skrevet.
”Fast jag kan ju förstå att det där med poly inte är så lätt alltid ändå…” sa hon och lät sin hand smekande leka i mitt hår.
Jag kände hur Karolinas ben också smekte mig. Hur hon drog benet över mitt skrev medan hon pressade sin kropp mot mig.
”Älskling. Jag vet inte vad jag ska säga riktigt.” kläckte jag ur mig efter en stunds tystnad medan jag njöt alltmer av Karolinas närhet och ömhet.
Jag kände det som själavård. Medicin för mitt värkande hjärta. Vackra sköna och underbara flicka. Kuken reagerade av hennes ljuva behandling och pressade snart hårt mot kostymbyxorna.
Karolina märkte det kanske men allt kändes overkligt och som i en dröm. Jag var överjordiskt trött och ville bara att hon skulle fortsätta ligga sådär med mig. Behövde hennes empati och kärlek.
Hon klättrade upp och la sig bredbent över mig med sitt långa bruna hår utspritt över mitt bröst och båda händerna inborrade i mitt hår.
Hon doftade himmelskt. Just hennes doft, helst helt oparfymerad, är den finaste jag vet. Hon luktar som min prinsessa och hon doftar av ren kärlek, tänkte jag.
Så det var med stor njutning jag kände hur hon pressade sin kropp mot min. Hur hennes höft roterade och gnuggades mot mitt kön.
Fel men ack så rätt. I den stunden brydde jag mig inte. Jag behövde bara hennes energi och värme.
”Pappa. Jag vill ha dig inuti mig…”
Hörde jag rätt?
Mina händer hade tanklöst kommit att hamna högt upp på Karolinas lår, smekte dem och upp över rumpan medan hon gned sig mot mig.
Jag avbröt abrupt och vaknade till ur min feberlika sanndröm.
”Ööh? Vad sa du flicka lilla?”
Karolina rodnade från öra till öra, eller var det på grund av upphetsning? Hela hennes ansikte var rödfärgat och blossande.
”…har sett hur du lekt med morsan så blivit lite sugen om man säger så.”
Hon sänkte huvudet så hennes ansikte doldes för mig medan hon pratade.
”Jaså minsann. Det har du? Vad har du sett då?”
”Piinsamt.”
Karolina blev tyst en lång stund. Hon slutade gnida sig mot mig.
Plötsligt kändes hennes kropp som en spänd fiolsträng.
Jag blev dock inte arg. Hur skulle jag kunna bli det? Så för att lugna henne smekte jag henne försiktigt över ryggen. Lät en hand leka sig in hårfästet i nacken och kliade henne där.
”Hihi. Kittlar ju” sa hon och vred sig som en mask.
”Berätta då din mupp.” sa jag så uppmuntrande jag kunde frammana.
”Asså. Ni är ju inte direkt tysta av er. Jag och Jennifer har smugit ut och kollat på er genom fönstret ett antal gånger. Först kändes det lite läbbigt och mest en spännande grej men när jag, vi, blev större så blev vi kåta av det. Gillar se hur du får henne att njuta och så…”
”Ojdå.”
”Mmm. Och egentligen fattar jag inte varför ni knullar med andra eftersom ni typ knullar varandra jämt och tycks ju vara hög kvalité också.”
Åter började jag tänka på Malin och om jag skulle berätta för Karolina att vi alls inte har rätt att knulla runt utan den andres vetskap.
Men kanske var det djävulen i mig som istället sa:
”Vad är det som får det att killa mellan dina stortår då?”
Karolina fnissade till och började försiktigt gnida sig mot kuken igen.
”Den här ju. Tycker det ser så läckert ut både när hon suger dig och när du sätter på henne.”
”Du är bara 15 år.”
”Vadådå?”
”Du är min styvdotter.”
”Och?”
”Ja du förstår väl hur fel det vore?”
”Nä” sa hon och andades tungt mot mig. ”Finns inget jag hellre vill än känna din hårda kuk i min mun. Känna hur den tränger in mig och att du blir min första”
Slut på del 4
Fortsättning följer
Fler noveller av samma författare
