Muffo – Dolmu
Detta är ett verk i två delar. Den innehåller dominans, mindfuck, kinky sex och mycket annat under paraplyet BDSM.
Läs på egen risk.
Trevlig läsning /ff
---------------------------------
Muffo – Dolmu
Första gången jag träffade Mimmi så tyckte jag att hon var en typisk karriärkvinna. Med det menar jag att hon hela tiden var på helspänn, allvarlig, trist och liksom på vakt. Som att om hon slappnade av så skulle hon förlora sin position som mellanchef på företaget vi båda jobbar för.
Hon är hyfsat lång för att vara kvinna. Kanske 170 över havet och oftast iförd ett par boots med hög klack vilket gjorde att hon såg ännu längre ut. Dock inte särskilt stor jämfört med mina 195.
Hon har brunfärgat hår, då det egentligen börjat gråna för längesen. Men trots sina ungefär 55 år så är hon ett välbevarat exemplar. Långa vältränade ben sticker fram mellan bootsen och kjolen som sträcker sig ner till halva låren. En något bred röv och precis som brösten försatt i fritt fall, fast hon gör sitt bästa genom att träna nästintill dagligen.
Utöver det är hon helt inkompetent med att sminka sig. Det sitter alltid lite mascara eller läppstift på sniskan. Och egentligen passar inte ens läppstift till en så snipig mun som aldrig ler.
Men visst. Hon var väl oftast tillmötesgående även om hon helt oförblommerat daltade med den kvinnliga personalen och skällde och gnällde på den manliga.
Inklusive mig då.
Vi har väldigt varierande arbetsuppgifter på mitt jobb. Stereotypiskt nog jobbar killarna (gubbarna) i blåkläder medan kvinnorna sitter på kontor med administrativa uppgifter. Vi i blått kunde inte göra mycket som var rätt tycktes det, och jag avundades verkligen inte min arbetsledare som fick ta skit ifrån henne på daglig basis.
Det var väl den där falskheten eller hur man ska förklara den. Hennes sätt att framstå som labil och nästan schizofren, samt orättvis mot oss män, som ganska snart gjorde henne till jobbets centrum för avsky och ett föremål för ständig kritik. Fast inte direkt till henne såklart.
På svenskt vis knöt vi näven i fickan och gnällde internt under fikarasterna. Faktiskt var tjejerna på jobbet av samma åsikt. De fann hennes lismande som falskt och påklistrat. Att trots fördelarna de fick så uppfattade de henne som otrygg och ingen man kunde förlita sig på.
Det går väl att säga att hon nog faktiskt inte alls passade som chef. Eller åtminstone gjorde hon inte det förrän jag satt tänderna i henne.
Jag hade från sidan betraktat henne under hennes första tid som chef. Lyssnat och känt in vad mina kollegor tyckte om henne och ganska snart förstod jag att hon trots sina 55 år fortfarande var en ung och osäker liten flicka. Trots sin tuffa attityd, en hyfsat framgångsrik karriär och alltid propert klädd så saknade hon en trygghet och tro på sig själv.
Det var så tydligt för mig. Jag har sett det så väldigt många gånger hur såväl kvinnor som män är som rö för vinden och styrs av sina rädslor.
Rädslor att inte duga och inte bli sedda och respekterade. Rädslor att likt ett barn bli påkomna med att fuska eller bli avslöjade med handen i kakburken.. Det vill säga att vara någonstans där de inte borde vara eller snarare, de tänker att de inte förtjänar sin framgång och bara väntar på att bli demaskerade.
Sådan var Mimmi. Hon visade upp alla tecken som finns på rädsla och osäkerhet. Den yttrade sig främst för andra genom hennes sätt att söka kvinnornas gunst och att skälla på männen, men där andra läste in att hon var tjurig och svår, såg jag bara den lilla flickan som hellre ville leka med sina dockor och alls inte ville att pojkarna skulle komma med sina dumma lekar och dra henne i håret.
Men som sagt var det många tecken hon uppvisade. Det som andra inte såg eller hade kapacitet att tolka var hur hennes smink och hennes klädsel var hennes skottsäkra väst. Hur hon försökte dölja hennes trasiga nagelband med manikyr och lack men visade att hon nervöst bet på dem när tillfälle gavs. Hur hon slog undan blicken när vi möttes i någon korridor. Låtsades kolla i sin mobil eller på något papper och skyggt men tvångsmässigt pillade sig i håret i tid och otid.
Egentligen behövde jag inte ett nytt projekt. Jag höll redan på att bygga en härlig och fin flicka med stor potential, men kom med tiden att förstå att det var av nöden. Inte bara för hennes egen skull utan för alla på jobbet och alla som kom i kontakt med henne.
Hon behövde skolas och genom ett ”eldbad” hitta sig själv, landa och finna balans.
Jag var inte direkt attraherad av henne, varken sett till hennes personlighet eller till hennes fysik. Men det var ändå våldsamt upphetsande när jag började smida mina planer för hur jag skulle få henne att skrika och gråta av smärtsam njutning.
För det är vad det handlade om i mina ögon. Där åratal av terapi eller medicinering (förmodligen) hade misslyckats så visste jag vad en människa som hon faktiskt behöver.
Hon behövde – nära nog mer än någon annan – nå fram till sitt inre barn och kommunicera med det. Det är kanske förvirrande för dig kära läsare, men för mig som erfaren dominant och begåvad med en känslig radar för obalanserade människor så är det tydligt.
Utöver min dominanta sida är jag även sadistiskt lagd. Inte på så vis att jag njuter av att skada folk eller oskyldiga djur eller så, nej men att bestraffa och plåga den som b e h ö v e r det.
Den som behöver tas ner på jorden och grundas, som är ett levande lik eller aldrig har förstått vad konsekvenser av ens eget handlade faktiskt betyder. Den människan får per automatik som en måltavla på sin rygg när de hamnar i mitt blickfång.
Det var inte särskilt svårt att hamna i Mimmis gunst. Faktiskt hände det vid vårat första medarbetarsamtal. Sin vana trogen hade hon dragit ut på tiden. Det var tjejerna först och vi grabbar sist.
Hon hade varit chef i kanske sex månader och kände väl inte någon av oss särskilt bra. I synnerhet inte mig. Jag hade redan då noggrant förberett mig och visste hur jag skulle ”tackla” henne. Såklart kunde jag inte veta hur, eller ens om, hon skulle ta betet men gick in till hennes kontor med höga förhoppningar.
Sett så här, i backspegeln, så var hon chanslös. Ett villebråd som inte förstod att rovdjurets tänder snart skulle sjunka in i hennes kött.
Min plan var lika enkel som den var diabolisk. Människor som Mimmi, med höga krav på sig själv, lever i en låtsasvärld samt har en förvanskad självbild, behöver en väckarklocka. Fast inte en som surrar försynt utan en rejäl gong-gong som skräller, dånar och skakar om.
Men det är ju knappast lämpligt att gå rakt på sak, i synnerhet inte när det gäller ens chef, så jag fick ta en sorts snabb omväg.
Jobbmässigt visste jag om mitt värde. Att jag var (är) populär och kompetent. En som alltid går att lita på och som aldrig gnäller. Jag menar att det inte tjänar någonting till att gå omkring på jobbet och tjura eller klaga, även om somliga verkar vara av motsatt uppfattning.
Hur som helst så kom morgonen när det blev min tur att möta chefen. Jag visste ifrån andra ungefär vad hon skulle prata om. Det skulle handla mest henne förstod jag. Det passade mig utmärkt.
Hon visste inte vad som väntade och jag hade ingen lust att ta henne ur hennes villfarelser riktigt än.
Hon satt bakom sitt stora skrivbord, billigt skit ifrån Ikea, och hälsade stramt på mig genom att sträcka sig över bordet och skaka hand samt uppmanade mig att sätta mig ner.
-Så Mikael, sa hon. Vi har inte hunnit prata så mycket med varandra ännu men jag har kallat dig till det här mötet för att ventilera.
Inombords suckade jag. Hon försökte ta kommandot och hennes ord lät regisserade och klingade tomt i mina öron.
Mycket medvetet hade jag valt en extra tajt tröja dagen till ära. Mina muskler smet hårt om mina svällande bröst- och bicepsmuskler. Jag såg Mimmis blickar, och hur hon ömsom fick titta ner i sina papper medan hon försökte fortsätta prata på om hennes visioner för företaget.
Jag lyssnade egentligen inte särskilt noga men tittade henne rakt i ögonen hela tiden och kände min seger varje gång hon slog undan blicken.
Också det var uppenbara tecken på hennes inre barns nervositet. Så rädd att bli avslöjad, tänkte jag medan jag la mina händer i mitt knä som för att peka på kuken, där en bula – på intet sätt erigerad – gav en föraning om vad som fanns där under tyget.
Såg jag en svettpärla där i hårfästet? Jag log och fortsatte att stirra på henne medan jag efter min taktiska plan inflikade med nickningar och bifall vad hon än sa.
Jag visste att detta gjorde henne än mer nervös. Att jag höll med henne medan jag orubbligt sökte efter hennes blick där jag såg den lilla flickan inuti.
Effekten jag var ute efter kom fortare än väntat. Hon började undermedvetet att spegla mig och bytte fokus. Plötsligt kom frågorna att handla om mig. Hennes intresse var väckt.
-Så Mikael. Jag har ju hört mycket om dig.
-Ja?
-Ja du ses som en fantastisk resurs av alla. I synnerhet av kvinnorna på kontoret.
Det sista sa hon med ett avslutande fniss.
-Jaså?
Jag svarade kortfattat för att jag ville att hon skulle snärja sig själv. Jag ledde samtalet nu fast det förstod hon inte.
Alltmer svamlande och tanklöst fortsatte hon att komma med det ena påståendet efter det andra om min person. Jag noterade samtliga.
Det var såklart ingen överraskning för mig att nu få höra att tjejerna fann mig attraktiv och brukade skoja om min fysik och vad jag antagligen hade mellan benen. Det som ändå överraskade var att chefen nu helt sonika satt och pratade, om än i förskönande ordalag, om min kuk och hur sexig jag uppfattades.
Jag var ju van vid att mötas av förstulna blickar, fniss och även rätt så skamlösa förslag ifrån kvinnor i olika åldrar. Med mina 195 centimeter och 100 kilo som nästan uteslutande bestod av muskler samt ett mörkt lite farligt utseende, så var jag populär bland kvinnorna.
Faktiskt har jag haft så roligt genom åren att det inte funnits tid över för att gifta mig och skaffa barn. Jag har ägnat i stort sett hela mitt vuxna liv åt att knulla och utveckla min expertis. Som tur var fann jag redan i tonåren en lika sexglad flickvän som jag fick utforska gränslöst med och kom redan då att förstå hur jag var lagd. Med en sadistisk ådra och stark dominant personlighet var det oundvikligt att jag skulle börja med bdsm samt att bli en ”lärare” eller snarare fostrare av olydiga, ouppfostrade eller förvirrade kvinnor. Det var givetvis inget som jag visade på jobbet. Förutom att jag var omhändertagande då, så var jag uteslutande tillmötesgående och respektfull.
Mimmi babblade vidare och fortsatte att berömma mig, inte särskilt mycket handlade om min profession utan om min personlighet och mitt utseende.
Jag fortsatte att hålla mina händer så att de pekade mot kuken och tittade henne envist i ögonen medan hon snällt la snaran om sin egen hals och drog åt. Nu behövde hon bara vingla till lite för att allt skulle serveras till mig på silverfat.
Tanken att knulla min chef gjorde mig vansinnigt kåt men jag stålsatte mig ändå för att inte ge henne någon fingervisning. Inte än. Och gällande min partner så hade vi ett öppet förhållande. Eller snarare så var hon lydig nog att låta mig knulla med den jag vill och emellanåt tog jag med en lekkamrat till henne. Men det är en helt annan historia det.
-Ja du Mikael, sa hon med nu blossande kinder. Det är ju såklart tråkigt att ditt bästa verktyg inte används. Ja jag vet att du är singel ju…
Så slog fällan igen. Jag log och avbröt henne.
-Mitt bästa verktyg? Vad i helvete är det du sitter och säger människa?
Mimmis blossande kinder blev nu illröda och hon försökte stammande att släta över sitt övertramp. Men jag avbröt henne igen.
-Det där är sexuella trakasserier och jag hade verkligen inte förväntat mig det ifrån min chef, sa jag och ställde mig upp.
Mimmi speglade mig igen och ställde sig också upp.
-Men va? Jag menade inte..
-Det gjorde du visst det. Du förstår att jag kan anmäla dig för det här va?
-Men ögonvittnen. Jag pratade inte om något olämpligt.
-Vad babblar du om kvinna? Täpp genast till din lögnaktiga trut. Vi vet båda sanningen.
Jag lät resten hänga i luften och gjorde min bästa version av att storma ut. Gong-gongen hade ekat i Mimmis öron och ingen snooze fanns att tillgå. Jag njöt när jag tänkte på hur nervös hon måste vara och hur hon måste söka efter en utväg efter sitt debacle.
Det enda vettiga och resonabla hon kunde göra var att söka upp mig och be om ursäkt. Jag visste hur det skulle gå till. Det var sista delen av min plan men det var bättre ju längre den dröjde. Ju mer tid som gick, desto mer panikslagen och ångestfylld kommer hon att bli.
Så jag gjorde mig oanträffbar och rörde mig i områden utanför chefens sfär där jag visste att hon inte skulle hitta mig. Jag satte telefonen på flygplansläge och bidade min tid. Kuken hade börjat värka av lust att lägra henne och jag njöt lite extra av att veta att hon inte hade en aning och att hon verkligen trodde att hon hade begått ett övertramp. Jag njöt över hur mina ilskna protester hade skakat om henne. Precis som barnet med handen i kakburken. Det var perfekt.
Allt eftersom timmarna masade sig mot lunch blev jag allt kåtare ju mer jag oundvikligt fantiserade om hur jag skulle bestraffa henne och göra henne till min lydiga lilla slyna.
När lunchen äntligen kom och det hade passerat timmar sedan vårat morgonmöte var jag mer än redo att ta mig an henne.
Jag kunde bara hoppas men var också ganska övertygad om hur det skulle fortlöpa och det skulle visa sig att jag hade tolkat allt helt rätt. I ”värsta” fall skulle min primärpartner få stå i skottlinjen för all kåthet men jag ville ta Mimmi. Ta henne som hon aldrig blivit tagen förut.
Sin vana otrogen deltog Mimmi inte i lunchen utan höll sig på sitt kontor. Det var ännu ett tecken på att jag fått henne dit jag ville. Nästan.
Jag fick besinna mig för att inte gå till henne. Jag ville så gärna se hennes blick. Hur hon skruvar sig som en mask och försöker komma undan. Men inte ännu.
Ju mer tid som passerade, ju mer makt fick jag. Tiden jobbade för mig. Jag visste att för varje sekund blev hon svagare och jag starkare.
Det fanns en viss risk att hon skulle kalla in en medlare eller vilja förhandla genom en tredje part, men det skulle innebära att hon fick röja sig själv och stå där med skammen så jag trodde att det var nära nog uteslutet för henne.
Jag tänkte att just där och då satt hon och febrilt försökte att hitta en utväg. En enkel väg där hennes ära och anseende är intakt. En väg där hennes maktställning inte hotades och jag var väldigt nöjd över att sitta med alla trumf på hand.
Tankarna löpte till hur hon antagligen levde sitt liv. Där hon hela tiden ville hävda sig, ville visa sig kompetent och framgångsrik. Att hon klädde sig hyfsat moderiktigt och tränade mycket gav bilden av åldersnoja kombinerat med samma önskan om att duga och bli respekterad.
Men det var just det jag ville visa henne. Att hon duger just som hon är och att äkta självförtroende kommer från insidan. Det sitter inte i prylar, kläder eller titlar.
Att jag redan befann mig under hennes skinn förstod hon antagligen inte. Och knappast heller vad jag tänkte att det skulle leda till.
Det gick ju att förstå att det jag skulle visa henne inte fanns i hennes världsbild. Att genom att ge sig, att ge upp, skulle hon hitta sig själv och sitt sanna värde.
För mig är det den vackraste gåvan man kan ge till en annan människa. Att visa dem sig själva.
Egentligen var det obegripligt att andra inte såg hur liten Mimmi var. Hur hennes ilska och vrånga attityd bara handlade om den lilla flickan som ville komma ut.
För mig handlar svaret på de flesta av livets frågor om sex och sexualitet. Att det är när dimmorna har skingrats som svaret blir som tydligast. Att det är genom njutning, och bortom den, när man blivit splittrad och besegrad i grunden, som man kan bli hel.
Många som kallar sig för dominanta har inte en aning om dessa nyckelord. De kan väl nog så ofta konsten att bryta ner en annan människa men de vet inte, eller har inte ens intresse av, hur man sätter ihop dem igen. De saknar alltså det viktigaste av allt, nämligen att fullfölja. Att visa dem vägen men inte ut över ett stup, inte till en villoväg eller en hägring utan till ett riktigt mål där värmen och tryggheten finns.
Hur som helst. Mimmi, som jag ju egentligen inte sett som en potentiell partner och ärligt talat knappt ens sett som en sexuell varelse, var också en ögonöppnare för mig. Där ju mer jag tänkte på henne, desto viktigare var det att jag skulle ha henne.
Inte bara för hennes del och inte heller för jobbets trivsel, utan för min egen. Hon kändes lite som toppen av Mount Everest måste kännas för en bergsbestigare. Att lägra henne skulle vara min största triumf. Ett bevis för mig som älskare och som lärare.
Fick jag henne dit jag ville så skulle jag fan ta mig kunna få precis vilken kvinna jag vill.
Så när jag gick förbi hennes kontor och vidare till lunchrummet, ville jag verkligen befria oss båda ifrån detta – att vitt olika skäl – ”hinder” som bara jag kunde besegra.
Mimmi tänkte säkert fortfarande på hur hon skulle återta kontrollen men jag måste säga att hon ändå överraskade mig när jag som bäst satt och åt då hon till synes helt oberört kom in och hällde upp kaffe till sig själv, utan att ägna mig minsta uppmärksamhet.
Intressant utveckling tänkte jag. Hon försöker alltså att låtsas som ingenting?
Mimmi slank iväg till sitt kontor igen. Jag tittade på hur hennes röv svängde under kjolen och funderade på om hon har stayups eller strumpbyxor undertill. Jag hoppades på det första. Det är sexigt som fan med stayups och jag älskar att se kontrasten med vit mjuk hy som försvinner ner i detta plagg.
Men risken var stor att hon hade strumpbyxor. Det var vanligt bland kvinnor i hennes generation.
Jag skyndade mig på att avsluta lunchen och beslöt mig för att ta skynda på händelserna. Jag kunde liksom inte låta henne få det inträffade till ingenting. Det äventyrade ju allt och sett över tid skulle det som nu i mina ögon var ett litet problem kunna växa till ett enormt. Inte sett ur mitt perspektiv utan sett till hennes hållning till mig.
Nog förstod jag varför hon medvetet drog sig undan. Det var hennes sista försvarslinje medan hon la upp en taktik för fortsättningen.
Det hon dock tydligen aldrig fått lära sig på någon kurs i ledarskap var konsten att läsa subtila signaler eller att kontrollera sitt eget kroppspråk.
Människan är så fascinerande när det kommer till detta. Att deras innersta önskningar alltid gestaltas genom gester och miner. Tvångsmässiga rörelsemönster är inget annat än en öppen bok för mig. Det gäller bara att veta hur det ska tolkas och givetvis – om man så vill – utnyttja det.
Mimmi var en av de lättare att läsa. Ja somliga är direkt svåra. Men Mimmi hade sina känslor på utsidan och det rådde inga som helst tvivel för mig.
Medan jag diskade av min lunchlåda och plockade undan besticken samt torkade bordet i lunchrummet så kände jag att det var dags att knuffa undan pallen hon stod och vinglade på och få henne att förstå var makten verkligen finns.
Hennes dörr stod på glänt men jag knackade ändå artigt på dörren.
-Kom in, ropade hon. Jaså är det du.. sa hon och slog ner blicken när hon såg att det var jag.
-Ja det är jag, sa jag och stängde dörren bakom oss.
Som en katt inträngd i ett hörn blickade hon plötsligt ilsket upp på mig.
-Har du lugnat ner dig nu?
-Jag är alltid lugn men jag ville bara föreslå att vi möts på en neutral plats och pratar om det som inträffade. Men kanske vill du hellre att jag pratar med facket om detta?
-Facket? Men va? Det var väl inget…
Mimmi rodnade igen eller kanske höll hennes ilska på att bubbla upp. Många försvarsmurar, tänkte jag medan jag fortsatte att dra åt tumskruvarna.
-Vi vet båda två om att det var sexuella trakasserier och väldigt olustigt för mig att få beröm för min kuk.
Jag valde direkta ordalag. Tydlighet var viktigt nu i detta skarpa läge. Mimmi gjorde ansats till att prata men jag valde att avbryta henne.
-Lyssna här. Jag är en vuxen person som tål det mesta och jag uppskattar när det är högt i tak. Men (med emfas) kåthet och sex på jobbet är faktiskt inte okej. Nej, nu är det du som lyssnar (Mimmi började på en protest). Jag räknar med två saker nu Mimmi. Ett – att du såväl erkänner för dig själv samt att du också erkänner att jag har rätt. Det du ska erkänna är bara att vi måste nå ett samförstånd. Sen ska du, och jag, hålla tyst om det inträffade. Låter det okej?
Mimmi satt tyst och tänkte en stund innan hon sa.
-Hmm. Ja. Kanske. För min del är det redan överspelat. Du råkade bara överreagera och tolkade in saker som…
-Nej du. Försök inte ens gå den vägen. Jag sa att du ska erkänna för dig själv. Detta är långt ifrån överspelat. Men jag finner inte att arbetsplatsen är rätt för denna diskurs. Du kommer hem till mig efter jobbet eller så möts vi med mitt fackombud imorgon. Okej?
-Hem till dig? Det låter onödigt..
-Nej. Jag lovar dig ett möte under förutsättningslösa omständigheter. Klockan 18.00 väntar jag mig att du plingar på dörren.
Sedan vände jag på klacken utan att invänta ett svar. Jag njöt av att utdela order till henne då hon inte var van vid det. Såklart skakade om henne lite extra. Att komma hem till mig skakade om ännu mer. Okänd terräng som det var.
Jag visste ju inte om hon faktiskt skulle lyda mig men jag trodde att hotet om att dra in facket var tillräckligt för att övervinna hennes rädsla. Det var väl, förmodade jag, en värre rädsla att bli ett föremål för en utredning eller ens omnämnd i sådana ordalag.
Hur som helst så fortsatte jag att jobba på som ingenting, messade till min leksak och sa till henne att hålla sig borta om jag inte hörde av mig, och planerade sedan för kvällen med en stegrande kåthet som jag tvingades att motverka med att fokusera på jobbet.
När sedan klockan började närma sig hemgång så passade jag på att ta lite komptid och stack hem för att förbereda kvällen.
Egentligen var det inte särskilt mycket jag behövde göra. Bara duscha och sköta intimhygienen med att raka kuken på det obetydliga stubbet som hunnit fram sedan gårdagen.
Kuken reste sig utan besvär och ställde sig till sina ståtliga 20 centimeter. Grov och ådrig liknar den mest en PET-flaska fast den grovnar ju närmare roten man kommer. Min leksak gör sitt bästa för att deepthroata men klarar inte att ta den i botten. Hennes fysik är helt enkelt för nätt och petite för att klara det vilket såklart förbittrar henne.
Medan jag tvagade och rakade mig så tänkte jag på Mimmi, som ju är rätt så stor i truten. Jag längtade efter att trycka ner min massiva lem långt ner i hennes hals. Pumpa henne full av het kladdig sperma. Vidare frammanade jag bilder där hela vårat arbetslag turades om att knulla henne hårt över hennes skrivbord. I synnerhet Mats borde ha en kuk av ungefär samma dignitet som min. Säkert också Jonny. Eller varför inte Palle. Han som snackar mest snusk var säkert en ivrig anhängare av gangbang.
Det hade varit den allra bästa medicinen mot chefens vrånga attityder och hållning gentemot oss grabbar.
Hur som helst. Jag sket fullständigt i att städa eller göra i ordning något inför hennes ankomst. Om hon kom fick hon ta mitt hem som det är.
Fast jag är ordningsam och sköter mitt hem med omsorg ändå så det såg okej ut med rena ytor och inga dammråttor.
Däremot bytte jag om till en mer avslappnad klädsel. Blå jeans där bulan syntes tydligt, samt en skön men tajt tröja som smet hårt om min vältränade överkropp.
Sedan korkade jag upp en flaska med vitt vin och ställde fram två glas. Jag tänkte att om hon kommer så vill hon antagligen få mötet snabbt överstökat. Det skulle inte komma på fråga.
Jag behövde inte peppa mig själv men satte ändå igång en spellista på Spotify medan jag väntade. Lite Rammstein är aldrig fel. Hård synt eller metall är bästa stämningsmusiken innan och under tiden man knullar. Front 242 med låten ”Getting closer” kom och satte lite extra eld i mitt bröst.
När så klockan började närma sig 18 ställde jag mig vid fönstret för att se om Mimmi var på ingång. Icke.
Jävla subba.
Just det där att behöva vänta på människor tillhör mina svagheter. Jag är dålig på att hantera det. Att inte komma i tid betyder brist på respekt för mig. Det tyder på en oorganiserad personlighet och en pissig attityd gentemot den som väntar. Dock går även sådana personlighetsfel att jobba med. Tidigare flickvänner har varit av den sorten och fått lära sig att varje minut förbi överenskommen tidpunkt betydde en extra bestraffning.
18.00 kom och gick. Jag hällde upp vin till mig själv. Tänkte på vilka förklaringar hon skulle komma med, antingen imorgon eller om hon ändå skulle komma. Tänkte att om hon försöker nonchalera mig skulle det ta hus i helvete.
Det finns alltid en reservplan. Fast när det kommer till ens chef gäller det förstås att vara extra delikat och sköta sina kort.
En bra ”mindfuck” sker när personen blir ledd i ett osynligt snöre och blir programmerad i en viss riktning.
Men jag är inte den som väntar på någon. Det är inte så att jag är någon tidnazist men har bättre saker för mig än att vänta, så jag satt som bäst och fingrade på telefonen för att ringa till min leksak när jag överraskades av en signal från dörren.
Klockan visade på 18.13 när hon äntligen fått tummen ur och beslutat sig för att göra mig till viljes.
Medan jag gick mot dörren hann jag tänka vad det betydde. Att hon genom att komma till mig såväl förstod sitt svaga förhandlingsläge samt att hon erkänt för sig själv att hon gjort fel och jag hade rätt.
Makt.
Det är härligt. Jag genomfors av sköna rysningar när jag medvetet sträckte på ryggen lite extra och öppnade dörren.
-Välkommen sa jag. Häng av dig kappan och kom in och sätt dig.
Jag gav henne inte någon chans att försöka dirigera händelserna. Inget kallprat i trappuppgången eller andra potentiella fallgropar.
Hon var klädd i en lång mörkgrå kappa och hade försökt anstränga sig med sin make-up.
Jag noterade allt. Kappan var ganska snygg men rätt trist. Sminket var i vanlig ”ordning” amatörmässigt och mest skrattretande. Hon hade för mycket maskara och även satt på sig ett matt ljusrosa läppstift. Det gick i ton med hennes hudfärg vilket alls inte markerade vad som egentligen kunde vara en sexig och fin mun.
Under kappan hade hon en inte särskilt smickrande lila tröja som dolde en ganska stor byst. Jag funderade snabbt på hur hennes bröstvårtor såg ut. Tänkte att de var stora och hade stora vårtgårdar. Säkert inklämda i en lite för liten BH. Sen hade hon inte bytt kjol noterade jag. Det var samma som på jobbet. Den slutade propert just ovanför knäna och på benen hade hon också samma.. antagligen strumpbyxor alltså. Kinky as fuck, tänkte jag utan att invänta att hon tog av sig sina stövlar.
Jag gick in i vardagsrummet och hällde upp ett glas vin till henne, utan att sätta mig ner.
Med en vanlig förutsägbarhet så berömde hon mitt hem och tog ett varv i lägenheten. Kikade in i köket, gästrummet jag använder som arbetsrum och sedan sovrummet. Skymtade jag lite rodnad där?
Det som inte förtaldes av kinderna avslöjades av öronen som färgades svagt röda. Hon var blyg. Precis som jag önskat.
-Varsågod och sätt dig ner, sa jag när hon slutligen kom in i vardagsrummet och gjorde en ansats att ställa sig bredvid mig.
Kanske kunde hon maktspråk hon också. Alltså sådant som inte sägs utan som visas genom gester och kroppspråk. Men oavsett vad, så lydde hon mig och satte sig med ett litet leende och tittade upp på mig.
Förstod hon maktspråk så var det en extra krydda med hennes undergivenhet. Förstod hon inte så var det också tändande. Härligt.
-Så här Mimmi, sa jag fortfarande stående. Ikväll släpper vi titlarna och pratar som två människor bara. Är det okej?
Min begäran var så enkel att hon näppeligen kunde svara annat än ja. Vilket hon också gjorde.
-Bra, sa jag. Det är väldigt duktigt av dig att släppa på garden så här. Jag uppskattar det.
Ett påstående tillsammans med lite beröm. Medvetna ord.
Kyssar på arslet är alla chefers favoritnöje. Jag valde att smickra henne samtidigt som jag bara sa vad som var sant och inte gick att opponera emot. Det blir lite som en brevbomb kan man säga. Att när det är förpackat och inlindat, ska jag få henne att öppna sig och då smäller det.
Diaboliskt och kanske lite överarbetat. Jag visste ju redan allt jag behövde veta. Visste vad hon ”skrek” efter den där lilla flickan. Men hon hade under åratal byggt höga murar och hade sin verklighetsbild utifrån hur världen såg ut bakom dessa.
Medan jag fortsatte prata så berömde Mimmi vinet. Drack ur sitt glas och fyllde på det utan att fråga. Bra.
Jag pratade om företaget och sedan om mina visioner och sedan om vår betydelse där. Mimmi nickade instämmande. Att jag inte framhävde mig själv utan valde att tala i ordalag om ”oss” och ”vi” gjorde att jag snärjde henne allt hårdare utan hennes vetskap.
Så när jag kände att hon svalde allt jag sa så var det äntligen dags. Kuken var olidligt hård och led i sitt fängsel när jag sa:
-Därför Mimmi (viktigt med förnamnet nu) så behöver vi rensa luften och få bort den här sexuella spänningen mellan oss.
Mitt plötsliga omnämnande av sex fick henne att nästan tappa vinglaset.
-Va va? Sa hon med tydlig förvåning.
-Ja. Vi är ju kåta på varandra. Eller hur?
-Va öh nej. Eller..
Mimmi började svettas nu. Helt tagen på sängen som hon var.
-Ja jag är inte dum. Jag har sett dina blickar. Du har väl sett mina?
-Men men. Vi kan inte.
-Men lilla vännen då. Det var ju därför du kom hit.
Jag lät det sista hänga kvar i luften medan jag gick fram till soffan. Hennes ansikte var precis i kukhöjd. Den var så hård så den riskerade att spränga genom jeanstyget. Jag strök med en hand över hennes hår samtidigt som jag tittade ner på henne.
-Nej, eller vi borde ju inte…
Mimmi tittade som förhäxat på bulan i mina byxor. Vad kunde hon annars göra? Tittade hon upp såg hon mig torna över henne. Allt gick enligt planen.
-Vi borde och vi ska. Jag vet att du vill. Du vill känna en riktig gubbkuk inuti dig.
-Haha, gubbe är du ju inte. Du är mycket yngre än mig.
Hennes skratt fick henne att slappna av lite. Samtidigt noterade jag att hon inte protesterade över mitt påstående.
-Känn på den. Känn hur det pulserar i den.
-Men jobbet då?
Hennes resignering kåtade upp mig om möjligt ännu mer. Med kåt grumlig röst sa jag:
-Det är bara vi nu. Vi är människor ikväll som jag sa. Förstår du? Jobbet finns inte.
-Mmm. Men du kommer tycka jag är ful?
-Det tror jag inte, sa jag lögnaktigt. Jag har varit kåt på dig länge ska du veta. Faktiskt sen första gången jag såg dig.
-Å jag på dig.
Bete, krok och hela linan var nu svald. Jag knäppte upp mina jeans. Jag hade inga kalsonger på mig men lät ändå kuken ligga kvar i byxorna.
-Ta fram den.
Mimmi tittade för en sekund upp mot mig och log så jag kunde se att hon fått läppstift på tänderna. Sedan lät hon sin hand försvinna in i mina byxor.
-Men gode gud så stor, sa hon medan hon kämpade för att få fram den.
-Ikväll är den bara din, sa jag och fick hjälpa henne med att öppna de sista knapparna på jeansen. Kuken stod som en tältpinne och höll i tyget så hon fick kämpa en stund innan den svajande och tung äntligen befriades.
-Åh gud, sa hon som trollbunden. Aldrig i mitt liv sett en så stor..
Kuken dinglade bara centimetrar ifrån hennes ansikte.
-Det är du som gör den sån, sa jag för att elda på henne.
Mimmi började runka den med ovana händer. Inte särskilt skönt.
-Vill flickan smaka så går det för sig..
Åter tittade Mimmi upp på mig. Hennes blick var som drogad av kåthet. Jag slet av mig min tröja och kastade iväg den över rummet så den landade i en fåtölj.
-Ta den i munnen nu, sa jag mer uppfordrande.
Mimmi lydde. Med munnen på vid gavel försvann mitt blålila ollon in i hennes mun. Jag noterade att hon tydligen gillade att bli beordrad. Mina omnämnanden av henne som flicka hade heller inte fått henne att reagera negativt.
Bra och bra.
Mimmi sög med en sorts talanglös iver som uppvägde för hennes bristande skicklighet. Jag förstod att hon antagligen inte var särskilt erfaren sin ålder till trots.
Så jag kunde ändå känna att kuken växte i hennes mun. Hon fick inte in mycket mer än ollonet i munnen men hon lät tungan spela skönt medan hon ansträngde sig.
Omärkligt förde jag mina händer till hennes bakhuvud och höll i henne. Jag testade att jucka några gånger medan jag höll fast hennes huvud. Det fick henne att klöka men inte ge upp sina försök att gå djupare.
-Duktig flicka, sa jag uppmuntrande.
Hennes smink hade börjat rinna något av ansträngningen och för att ögonen började att tåras ju mer hon sög.
Jag avbröt henne för en sekund medan jag slet av mig jeansen och ställde mig i soffan bredbent över henne.
-Slicka min pung, sa jag.
Mimmi började lapa som en törstig hund. Njutningar gick från ryggraden hela vägen upp till hårfästet medan hon slickade mig från rövhålet och hela vägen upp till ollonet.
Hon såg riktigt vidrig fin ut nu med kletigt smink över hela ansiktet. Men hon var så upptagen med att dyrka min kuk att hon inte var medveten om det.
Jag längtade efter mer. Ville löpa linan ut. Men jag bidade min tid. Jag hade inget att vinna genom att skynda på något.
Istället använde jag min storlek till att trycka henne mot soffkanten. Jag behövde bara sjunka ner lite med knäna för att använda dem och låren som tyngder som naglade fast hennes axlar mot ryggen. Samtidigt hamnade min kuk rakt över hennes ansikte.
Mimmi flämtade andfått medan jag lät kuken glida över hennes kletiga ansikte.
-Vill flickan ha kuk? Är hon hungrig?
-Mmm, mycket hungrig, sa hon och försökte fånga in ollonet i sin mun.
-Säg vad du vill ha som en duktig flicka.
-Jag vill ha kuk.
-Vems kuk?
-Din. Ge mig din kuk.
Kanske var det en kombination av att hon nu var så kåt och för att hon i sin nuvarande position inte kunde se mig i ansiktet som hon blev så frispråkig. Jag vet inte. Oväsentligt.
-Gapa stort då.
Mimmi lydde och spärrade upp sin mun på vid gavel. Jag fick hjälpa till med handen för att styra den rätt men gled in utan problem. Jag började åter att munknulla henne och kände hur mitt ollon gled mot taket av hennes mun.
I den här positionen var hon helt i mitt våld. Jag skulle, om jag ville, kunna pressa in hela kuken rakt ner i hennes hals, men även om hon var nog så villig så vore det nog traumatiserande just då.
Ändå provade jag att komma in lite längre än jag varit och noterade nöjt att det gick.
-Är du min kukhungriga lilla flicka?
Mimmi som hade kuken djupt i sin mun kunde inte svara. Istället tycktes det som att hon trots allt ville ha mer. Hon tog nämligen tag med händerna om min röv och tycktes försöka trycka den mot sig.
Jag tänkte att det var jungfrulik mark som min kuk beträdde, millimeter för millimeter trängde den in djupare. Vad som var ungefär sju centimeter kuk i hennes mun blev till åtta, nio, tio och vidare upp till kanske tretton fjorton innan hon började att kvälja igen.
Positionen där hon låg med huvudet rakt upp rätade ut vinkeln ner i halsen och underlättade min framfart.
Jag kände att kuken nu var i maximal storlek, såväl sett till längd som till omkrets. Jag var således djupt imponerad av hennes potential.
-Duktiga lilla du, sa jag och drog mig ur och satte mig bredvid henne i soffan. Det är dags att du klär av dig nu.
Mimmi såg verkligen rolig ut men jag förhöll mig ändå omsorgsfull. Hennes smink var helt på ända. Läppstiftet utsmetat runt hela munnen och ner på hakan. Det hade runnit dregel och snor längs med och säkert också blandats med både svett och tårar. Längs med båda kinderna hade svart eyeliner och annat bildat strängar och fåror som la flera år till hennes egentliga. Håret stod på ända och ingenting förutom kläderna återstod av vad som var min chef.
Hon lydde mig inte utan lutade sig fram och kysste mig i en vämjelig kyss som nästan dödade mitt stånd. Hennes hand letade sig till kuken och hon började runka den igen.
Jag tänkte alltmer äcklat på att hon kanske inte ens hade duschat innan hon kom till mig. Tänkte att hennes fitta var dyngvåt men smutsig.
Inte särskilt upphetsande. Men allt går att jobba med.
Mimmi som börjat kyssa och slicka mig längs halsen och ner mot bröstet. Alldeles säkert på väg till kuken för att suga igen. Jag fick till att avbryta hennes lilla försök att leda händelserna.
-Mimmi, sa jag med allvarlig röst.
Hon avbröt sig för en sekund och jag fångade in hennes haka och vände hennes smutsiga och fula ansikte mot mig.
-Ställ dig upp och klä av dig, upprepade jag medan jag smög in andra handen mellan hennes ben och nöp till i en skinka.
-Aj. Nej men det behövs väl inte?
-Ska jag klä på mig igen då tycker du?
Logiska argument.
-Men jag är så ful..
Nu kunde jag välja mellan att ljuga vilket möjligen skulle smickra henne men samtidigt skapa fel atmosfär. Hon tycker hon är ful, jag tycker hon är ful, så vad är problemet? Jag valde hur som helst att bortse helt ifrån hennes argument och protester.
-Det handlar om förtroende och jämlikhet Mimmi. Klä av dig så ska du få kuk som aldrig förr.
När hon sakta började att göra mig till lags så blev jag positivt överraskad av att hon definitivt var vackrare än jag förväntat mig med en hyfsat platt mage och om än hängiga så välformade stora bröst som gungade förföriskt medan hon tråcklade med sina kläder.
Mimmi lät plagg efter plagg landa i soffan och mycket riktigt hade hon strumpbyxor över ett par rejäla bomullstrosor.
Jag runkade sakta. Ståndet som sjunkit lite i pausen krävde dock mer för att återfå sin hårdhet. Men nog fan var hon härlig i sin nakenhet och strumpbyxorna passade fint och ökade min kåthet. Hennes uppenbarelse fick mig att tänka på en övergiven stuga som jag hittade under en löptur förra sommaren. I sitt förfallna skick med trasiga fönster, vindskivor som hängde på sniskan och beklädd med vinrankor och mossa, var den vacker.
Fortsättning följer
Fler noveller av samma författare
