Den ljusnande framtid

---

---

Det var mitt i livet, mitt i sommarnatten, mitt i storstadens hjärta. Sommarnätterna var oändligt långa, ett liv fyllt av möjligheter. Genom det öppna fönstret färdades röster från de sista eftersläntrarna från de nu stängda krogarna in, tillsammans med svala sommarvindarna som doftade av fortfarande varm asfalt. Jag låg på rygg på de rena svala lakanen som som hade en lätt doft med antydan av sommar efter att torkat på balkongen, de doftade värme, vatten och sol.

Ovanpå mig satt hon lätt framåtlutad. Jag minns varje linje, från käken ner över axlarna och vidare mot midjan. Det svarta håret hängde ner över hennes ansikte. Hennes bröst som bildade perfekt rundade linjer ner mot hennes mage. Rena vackra unga linjer. Len hud, stora mörka pupiller, varje del en perfekt estetisk komposition.

Tiden stod still och där och då fanns bara hon och jag. Hennes lätt ansträngda andhämtning, min antagligen förtrollade och fascinerande min. Vi två var ett för en stund. I varandra, med varandra och för varandra.

Senare när solen steg över horisonten efter en kort stunds frånvaro så vandrade jag längs de öde gatorna hemåt. Fjärran genom ett ventilationsgaller hördes det rytmiska dunkandet av ett tunnelbanetåg som drog förbi i de dammiga tunnlarna djupt därnere. Ett lätt vakuum uppstod då tågets sista vagn passerade och några torra löv vid gallret sögs in genom den rostiga plåtkanalen. Förbi sekelgammalt skräp som hade fastnat där i springor halvvägs mellan utloppet i husfasaden och tunneltaket. Löven föll ner över den sista vagnen i setet.

De hade varit de enda två resenärerna i vagnen de sista två stationerna nu. Hon med rufsigt hår efter en dekadent avslutning på kvällen och han med en intensiv blå blick i det vindbitna ansiktet.

Det var det första morgontåget, de få som åkte var det glada partyfolket som nu hålögda med alkoholmarinerade hjärnor var på väg hem åt ena hållet och de likadeles hålögda nyvakna som var på väg till sina jobb åt andra hållet. Och mannen och kvinnan som satt ensamma i sista vagnen när tåget lämnade stationen.

Hon var mör i kroppen, det hade varit intensivt. Inte speciellt lyckat så, det var sällan en sån här avslutning på kvällen kvalificerade sig för att hamna på Wall of fame när det gällde orgasmisk sex. Men det var såjord för att driva upp heta fantasier. Fantasier som höll henne igång mellan tillfällena. Kanske var hon ett offer för porrindustrin, men kvällen hade bjudit på exakt den porriga sex hon sedan fantiserade om. Starka händer, lätt dominant beteende, välhängd och viril jävlar. Lätt pervers sex med toppen av berget pockande på hennes läppar och försök till intrång där bak.

Om man bortsåg från systern som hade kommit hem och börjat vråla när de var klara så var det fantasimaterial deluxe. Han hade bara tagit henne i armen inne på lokalen och sagt, jag går nu, ska du med? Hon lämnade till och med sitt nummer till honom framför den skrikande systern, oklart varför såhär i eftertankens kranka blekhet. Kanske var det för att provocera hysterikan. Det var inte drömprinsen, inget hon ens gav sken av att vara intresserad av att ha ett förhållande med. Men ibland, om de var tillgängliga när hon behövde, så kunde de bli stadigt återkommande för ett tag.

De hade stannat på 7/11 på vägen från lokalen till hans lägenhet och han köpte RFSU Grande. Hon hade suckat ljudligt, en till med större ego än kuk. Senast när det här scenariot hade inträffat så blev sexet en jävla röra med kondomer som ramlade av som äpplen i augusti. Men den här visste vilken storlek som behövdes visade det sig. Det var porrigt som sagt men också en del bökande. Hon hade öppnat munnen när han lät den löpa försiktigt längs hennes läppar. Men det hade varit knepigt att omsluta den. Efter några lönlösa försök att bestiga Mount Everest så la han sig bakom henne och bara körde på. Det var en känsla att bevara till duschmunstycket. Och även det faktum att han kom och körde igen flera gånger, hon kände sig het, en attraktiv liten slampa.

Den intensiva blå blicken släppte henne inte. Hon tittade ut genom fönstret på sin egen spegelbild som tittade in på henne. Tåget stannade, dörrarna öppnades och stängdes och återigen var de ensamma kvar. Han såg på henne men såg henne inte. Ensam igen. Ett helt liv hade han raggat på slampor för att det sedan visat sig att han fick ett förhållande med en Madonna. Galna kvinnor, ju galnare desto bättre. Sådana som höjde sina bägare, som levde ut sexuellt och som gjorde honom orolig och samtidigt intrigerad. Han ville stå där vid avsatsen, känna adrenalinet flöda, få livet till sig som käftsmäll. Början var som regel bra, men de flesta början är ofta det. Men av någon anledning så förvandlade han dem till madonnor, de slampade ett helt liv och sen träffade de honom. Det måste vara en förbannelse.

Så då satt han där med kuken i handen som så många gånger förr medan hon önskade att han snart skulle vara klar. Han i sin tur försökte förtvivlat tippa dem tillsammans över den dekadenta kanten till livet med perversa utlevelser, ångande kåthet och till landet där fantasier kommer till liv. Hans sexuella böjelser rev i honom, gjorde honom rastlös, hetsig och i slutändan tog de hans stolthet ifrån honom. Han bönade och han bad. Och där någonstans var som regel också slutet för relationerna. Minnet av förälskelsen, den tilltagande kärlek arkiverades som en svart klump av minnen av uppslitande uppbrott bland de andra svarta klumparna i en allt mörkare själ.

Han drömde sig tillbaka, till tider då allt var enklare och behoven mindre. Tiderna före de dåliga kläderna i det dåliga vädret. Tiderna innan han var hänvisad till obskyra forum på nätet för att söka sin otämjda vildhäst. När han åkte taxi hem med en kvinna han lett ut från en lokal och som han sedan visade att det inte var något fel på hans ögonmått. Eller äldsta dotterns förkolelärarinna som hade suttit på honom en varm sommarnatt när de ljumma vindarna svalkade dem i deras svettiga lek. Här satt han, en dålig man med dåliga förutsättningar och ett perverterat sinne. Med en själ som fått sin beskärda del av törnar och en lever som matchade den. Han satt där och tänkte på då där för länge sedan när den ljusnande framtiden var hans.

Nu såg han henne, såg det rufsiga håret och de av utsmetad ögonskugga svarta ögonen, lätt bedagad men ändå så skön. De var ensamma där inne fortfarande. Under den kort snaggade hjässan, under de lite buskiga ögonbrynen fokuserade plötsligt de isblå ögonen på henne med förnyad intensitet. Sakta lyfte hon sin blick medveten om att hon var iakttagen. Hon skruvade på sig lätt orolig, ett ensamt rådjur i varghägnet.

Så öppnades dörrarna och de klev av. Klev på rulltrappan och vek av åt varsitt håll i den tidiga gryningstimman. Dörrarna öppnades och dörrarna stängdes där nere i den kvava dunkla stationen. Och nya nyknullade påbörjade precis sin resa med andra som var på sista halvan. Om och om igen. Sida vid sida åkte de, de perverterade, de välhängda, slamporna, madonnorna och de hopplöst vilsna.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Kräftskivan, grannen och en våldsam ritt	Heterosex	3.6	26/12-18
Den ljusnande framtid	Heterosex	1.0	22/12-18
Brott & straff	Heterosex	2.8	22/12-18
Bitter sweet	Fetish	2.3	10/12-18

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.